Åldrandet och äldrevården dagens och morgondagens utmaningar

Transkript

1 Åldrandet och äldrevården dagens och morgondagens utmaningar Pär Schön Aging Research Center, Karolinska Institutet & Stockholms universitet & Stiftelsen Äldrecentrum Seminarium: Kultur, mångfald och möjligheter för en åldrande befolkning Tisdag den 5 juli 2016

2 När blir man gammal?

3 När blir man gammal?

4 Olika livsfaser 3:e åldern 4:e åldern

5 Nuvarande trender inom vård och omsorg Avinstitutionalisering Informalisering/ refamilisering Marknadisering

6 Sjukhusplatser per 1000 personer, 2000 och 2013 Källa: OECD Health statistics 2015, Health at a glance OECD indicators.

7 Utvecklingen av täckningsgrad i äldreomsorgen (80 +), (%) 24 Äldreboende Äldreboende

8 Utvecklingen av täckningsgrad i äldreomsorgen (80 +), (%)

9 Nuvarande trender inom vård och omsorg Avinstitutionalisering Informalisering/ refamilisering Marknadisering

10 Rapport av Marta Szebehely & Petra Ulmanen för Kommunal, november 2012

11 Nuvarande trender inom vård och omsorg Avinstitutionalisering Informalisering/ refamilisering Marknadisering

12 Antal personer Källa: Socialstyrelsen

13 Antal personer 80+ Antal personer (65+) i särskilt boende Källa: Socialstyrelsen

14 Antal personer 80+ Antal personer (65+) med hemtjänst Antal personer (65+) i särskilt boende Källa: Socialstyrelsen

15 Antal personer 80+ Antal personer (65+) med hemtjänst Antal personer (65+) i särskilt boende Antal sjukhusplatser i akutvården (alla åldrar) Källa: Socialstyrelsen

16 Antal personer 80+ Antal personer (65+) med hemtjänst Antal personer (65+) i särskilt boende Antal sjukhusplatser i akutvården (alla åldrar) Källa: Socialstyrelsen

17 Kvarboendeprincipen så långt som möjligt ges möjlighet att bo kvar hemma i sin ursprungliga bostad så långe som de själva önskar. I hemmet ska man kunna få hjälp och stöd i den dagliga livsföringen. Man ska också kunna få hjälp med personlig omvårdnad eller sjukvård. De anhöriga ska ges stöd för sina insatser. kunna flytta till en särskild boendeform om vårdbehoven är stora. Om behoven är stora och omfattande eller om man inte känner sig säker och trygg där ska man kunna flytta till en särskilt anpassad boendeform. (prop. 1997/98:113)

18 Kvarboendepolitikens fyra faser från ideologi till realitet talet: Ivar Lo-Johansson; Hemvård i stället för vårdhem talet: Socialtjänstlagen; Bo hemma så länge som möjligt talet: Ädelreformen; Kvarboende på säbo talet: Vårdhemmet i hemmet Källa: Lennarth Johansson (2014)

19

20 DN Debatt

21 Drivkrafter bakom kvarboendepolitiken Kostnadsskäl

22 Drivkrafter bakom kvarboendepolitiken Genomsnittlig årskostnad för vård hemma respektive vård på institution, 2014

23 Drivkrafter bakom kvarboendepolitiken Kostnadsskäl De har ju blivit friskare? Äldre vill ju bo hemma? Livsstils- och attitydförändringar Samhällsutveckling: bättre boendestandard, kommunikationer, samhällsservice, etc. Fler hjälpande händer familj och anhöriga

24 Kvarboendepolitikens konsekvenser Platsbrist! Svårare att få plats på äldreboende. Högre behovströskel! Senare flytt till äldreboende kortare boendetider!

25 Health and Social Care in the Community (2015)

26 Number of days % p= % p=0.007** % p=0.000*** % p=0.000*** % p=0.002** Figure 2. Length of stay in institutional care (based on Laplace regression), measured as number of days from moving in until death, for the 10 th to the 50 th percentile for each year between 2006 and 2012, adjusted for age and sex. p <.10, *p <.05; **p <.01; ***p <.001. Källa: Schön, Lagergren & Kåreholt (2015)

27 Kvarboendepolitikens konsekvenser Platsbrist! Svårare att få plats på äldreboende. Högre behovströskel! Senare flytt till äldreboende kortare boendetider! Hospiceplatser för äldre döende personer? Ökad belastning på familj och anhöriga. Implikationer för planering, organisering, behov, dimensionering och innehåll i säbo. Färre sjukhusplatser, längre väntetider på sjukhusens akutmottagningar, kortare vårdtider på sjukhus, snabbare utskrivning.

28

29 Framtida utmaningar och målkonflikter Allt fler mycket gamla personer och fler multisjuka Ökad sjuklighet (?) Beroendekvoten vem ska göra jobbet och vem ska betala?

30 Beroendekvoten Antal personer år per äldre (80+) personer år per

31 Framtida utmaningar och målkonflikter Allt fler mycket gamla personer och fler multisjuka Ökad sjuklighet (?) Beroendekvoten vem ska göra jobbet och vem ska betala? Vård- och omsorgssystemen är inte utformat för skröpliga och multisjuka äldre

32 Tredje åldern Allmänläkare Specialistvård

33 3,5 åldern Allmänläkare Specialistvård Audiolog Hemtjänst Hemsjukvård Tekniska hjälpmedel

34 Fjärde åldern Allmänläkare Specialistvård Audiolog Hemtjänst Hemsjukvård Tekniska hjälpmedel Sjukhusvård Syn Tandläkare Bostadsanpassning Podiatrik/fotvård Rehab Demensvård

35 Fjärde åldern Allmänläkare Specialistvård Audiolog Hemtjänst Hemsjukvård Tekniska hjälpmedel Sjukhusvård Syn Tandläkare Bostadsanpassning Podiatrik/fotvård Rehab Demensvård

36 Kommunikation: Omöjligt uppdrag? Allmänläkare Specialistvård Audiolog Hemtjänst Hemsjukvård Tekniska hjälpmedel Sjukhusvård Syn Tandläkare Bostadsanpassning Podiatrik/fotvård Rehab Demensvård

37 Lösning? Allmänläkare Specialistvård Audiolog Hemtjänst Hemsjukvård Care manager? Lots? Tekniska hjälpmedel Sjukhusvård Syn Tandläkare Bostadsanpassning Podiatrik/fotvård Rehab Demensvård

38 Framtida utmaningar och målkonflikter Allt fler mycket gamla personer och fler multisjuka Ökad sjuklighet (?) Beroendekvoten vem ska göra jobbet och vem ska betala? Vård- och omsorgssystemen är inte utformat för skröpliga och multisjuka äldre Har kvarboendet gått för långt? Möjlighet eller tvång? Anhörigas roll? Mot en ojämlik äldrevård? Valfrihet och mångfald vs sammanhållen vård och omsorg?

39 Tack för uppmärksamheten! Pär Schön Aging Research Center, Karolinska Institutet & Stockholms universitet & Stiftelsen Äldrecentrum Gävlegatan Stockholm Tel: E-post: