ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni Kent Löfgren. Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015. Kent Löfgren. Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet"

Maj Håkansson
för 8 år sedan
Visningar:

1 ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015 Kent Löfgren Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet

2 Självbestämmande och delaktighet Oslo 4 juni 2015

3 En fråga Är respekten för mänskliga rättigheter starkast när vi människor är svagast som barn och som gamla?

4 Dagens Nyheter : Åke har fått 30 mediciner men ingen ansvarig läkare Åke, 90 år, har fått träffa 66 olika läkare på 16 månader. Nu undrar Åke varför ingen bara säger: Stopp. Läkarförbundet: Patienter slussas runt alternativt skickas hem alldeles för tidigt. Dessvärre är alla medvetna om att just dessa personer strax kommer att dyka upp på akutmottagningarna igen och sedan är karusellen i gång på nytt Politikern: Det finns en berättigad kritik mot det nuvarande ersättningssystemet. Därför ska vi testa en ny modell. Ingen ska behöva uppleva det som DN:s exempel visar. Det är inhumant

Dessvärre är alla medvetna om att just dessa personer strax kommer att dyka upp på akutmottagningarna igen och sedan är karusellen i gång på nytt

7 2014 International Health Policy Survey Commonwealth Fund Jämförelse av vård för äldre i 11 länder I jämförelsen ser äldre svenskar ut att ha: färre kroniska hälsoproblem svårare att få tid hos doktorn nästa dag 4 veckor eller längre väntetid till specialist hög andel akutbesök de senast 2 åren kortast tid för besök hos doktorn få samtal om kostvanor, motion och stress hyfsat få koordinationsproblem lägst andel som fått genomgång av läkemedel senaste året hög andel problem vid utskrivningsplanering låg patientdelaktighet 1 av 5 utför anhöriginsatser minst en gång per vecka låg grad av medverkan i planering av vården i livets slutskede Förbättringspotentialen i alla länderna handlar i varierande grad om koordination och integration, information till patienten och att engagera patienten i sin vård Trots insatta åtgärder har det inte säkerställts att system som passar bra för personer med omfattande behov går att upprätthålla

koordinationsproblem lägst andel som fått genomgång av läkemedel senaste året hög andel problem vid utskrivningsplanering låg patientdelaktighet 1 av 5 utför anhöriginsatser minst en gång per vecka

8 OECD OECD Reviews of Health Care Quality (2013) Vårdens kvalitet är överlag bra vård och omsorg utförs oftast i hemmet respektfullt bemötande kvalitetsregistren är bland de mest utvecklade inom OECD men. bristande koordination för dem med komplexa behov koordinationen mellan sjukhus, primärvård och kommun är den stora utmaningen OECD rekommenderar Sverige att säkerställa att reformer för valfrihet och konkurrens inte leder till ytterligare fragmentering utveckla kvalitetssäkring med hjälp av standards förbättra rehabilitering och sekundärprevention

bristande koordination för dem med komplexa behov koordinationen mellan sjukhus, primärvård och kommun är den stora utmaningen OECD

9 Aktuella arbeten Fortsatt stöd till kvalitetsregister SveDem och BPSD Implementera Nollvisionen om demensvård fri från tvång och begränsningar Statligt stöd till ökad bemanning i äldreomsorg Beredning av betänkandet Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20) Utredning om nationell kvalitetsplan tillsätts inom kort Förberedelser för översyn av socialtjänstlagen

Beredning av betänkandet Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20)

10 Statens roll Myndighetsutövning snabbt, enkelt, billigt och rättssäkert är den grundläggande ordning vi har och som är svår att ändra på Den enskildes ställning behöver vara stark

11 Statens styrning Nivå Lag Tillsyn Föreskrifter Riktlinjer Praxis Kunskap Sunt förnuft och moral Ramlag Tid

12 En fråga till Vem är äldre när vi har fem generationer som lever sida vid sida?

13 Demens eller Dagens omkring personer med demenssjukdom antas bli omkring personer år 2030 Demenssjukdom är inte ett normalt åldrande Demenssjukdom ger funktionsnedsättning Terminologin övergår allt mer till att tala om kognitiv funktionsnedsättning

ett normalt åldrande Demenssjukdom ger funktionsnedsättning

14 Mänskliga rättigheter Personer med demenssjukdom omfattas av konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Det leder till

15 Möjlig förskjutning Ökat fokus på planering för samhällets tillgänglighet Ett förstärkt individuellt perspektiv Normalisering från patient till medborgare Från fokus på omhändertagande till fokus på självbestämmande och delaktighet Den internationella diskussionen trycker på för förändrade utgångspunkter för äldrepolitiken vilket leder till ett närmande till politiken för funktionsnedsättning

till fokus på självbestämmande och delaktighet Den internationella diskussionen trycker på för

16 Konsekvenser Frågan om mänskliga rättigheter kommer att behöva ingå vid en översyn av Socialtjänstlagen Organiseringen av samhällets förutsättningar behöver utgå från den individuella mångfalden

17 Slutord We focus on what we know and neglect what we do not know, which makes us overly confident in our beliefs. We think, each of us, that we're much more rational than we are. And we think that we make our decisions because we have good reasons to make them. Even when it's the other way around. We believe in the reasons, because we've already made the decision Daniel Kahneman

And we think that we make our decisions because we have good reasons to make them.

Relevanta dokument

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre Smaka på den rubriken. Vem av oss vill inte att sjuka äldre ska få ett så gott liv som möjligt? Ändå är det så svårt att uppnå när våra