Kvalitetsberättelse för 2017

Transkript

1 Tjänsteskrivelse 1(5) VIMON 2017/000308/739 Id Socialnämnden Kvalitetsberättelse för 2017 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner kvalitetsberättelsen för 2017 och lägger informationen till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2011:9 reglerar socialnämndens ansvar för att inrätta och tillämpa ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Nämnden bör också skriftligen beskriva det arbete som bedrivits under föregående kalenderår vad gäller att systematiskt utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Det görs i denna kvalitetsberättelse. Ärendet I Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2011:9 framgår att nämnden ska inrätta och tillämpa ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Ledningssystemet ska tillämpas i arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten. Målsättningen är socialnämnden ska ha en verksamhet med insatser av god kvalitet. Ansvaret för att arbeta enligt ledningssystemet ingår i chefsansvaret men all personal ska vara i kvalitetsarbetet och på enhetsnivå ska arbetsplatsträffarna vara ett forum för kvalitetsfrågor. Nämnden bör, enligt bestämmelserna i nämnda föreskrift, skriftligen beskriva det arbete som bedrivits under föregående kalenderår vad gäller att systematiskt utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Det görs i denna kvalitetsberättelse. Analys av regional och nationell statistik och kvalitetsjämförelser Under året uppmärksammades från nationellt håll att öppna jämförelser av vården och omsorgen om äldre firar 10 år 1. De första öppna jämförelserna av vården och omsorgen om äldre publicerades år 2007, och sedan dess har formerna för olika nyckeltal och jämförelser utvecklats. Nationellt uppmärksammas bland annat att det skett förbättringar på flera områden, men också en del försämringar. Vissa resultat har varit mer eller mindre oförändrade under åren, till exempel de äldres nöjdhet med hemtjänst och särskilt boende. För förvaltningens del har arbetet med öppna jämförelser och andra former av kvalitetsjämförelser tydligare integrerats i arbetet med verksamhets- och enhetsplaner där flera av nyckeltalen återkommer som indikatorer för att mäta främst medborgar- och brukarperspektivet i det 1 Se t ex

2 2(5) balanserade styrkortet. Därigenom är denna de inte någon isolerad del, utan tydligt integrerat i styrningen och ledningen för förvaltningen. Brukarundersökningar Under 2017 har brukarundersökningar genomförts i samtliga verksamhetsområden. Inom äldreomsorgen har det skett genom den årliga brukarundersökning som genomförs för hela rikets äldreomsorg. Underlaget bygger på den nationella enkätundersökningen som under våren 2017 gick ut till alla personer som fyllt 65 år med hemtjänst i ordinärt boende eller boende på särskilt boende. Bakom undersökningen står Socialstyrelsen. Under året genomfördes en brukarundersökning inom verksamhet funktionshinder för kommunens grupp- och servicebostäder. Även inom individ- och familjeomsorgen har en brukarundersökning genomförts. På motsvarande sätt som anges för öppna jämförelser integreras resultatet från undersökningarna i verksamhets- och enhetsplaner i verksamheten. Kostnad per brukare (KPB) Kostnad per brukare (KPB) är en metod för kostnadsberäkning av olika insatser inom omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättning. SKL arbetar för att stödja kommunerna med en enhetlig och gemensam standard för beräkningarna. KPB bygger på avidentifierade individdata. Det innebär att vård och service för olika typer av brukare kan sammanställas och utgöra grunden för uppföljning ur olika perspektiv. Under har förvaltningen arbetat med att säkra upp de interna processerna för statistikuttag i syfte att ytterligare möjliggöra att nyckeltalen är kvalitetssäkrade. Ett arbete som bidrag till att resultatet från KPB har säkerställts och att underlaget för 2017 är mycket tillförlitligt. Utifrån resultatet har varje verksamhetsområde prioriterat de viktigaste delarna att arbeta med under kommande år. Intern granskning av verksamhet Verksamheten följs också upp genom intern granskning vilket genomförs i form av verksamhetsbesök. I samband med verksamhetsbesöken identifieras förbättringsområden för verksamheterna i syfte att ytterligare utveckla verksamheten. För de enheter som får tydliga förbättringsområden identifierade genomförs också uppföljning av föreslagna åtgärder. Under året har verksamhetsbesök genomförts på Vimarhaga E, en enhet för personer med demenssjukdom. Verksamhetsplaner och enhetsplaner Under 2017 har varje verksamhetsområde arbetat fram en verksamhetsplan utifrån kommunens övergripande styrkort och den antagna nämndsplanen. Enhetsplaner har också utarbetats av enhetschefer som också följts upp under året.

3 3(5) Systematiskt kvalitetsarbete Synpunkter och klagomål Klagomål och synpunkter ses som möjlighet till förbättringar och fångas upp i så stor utsträckning som möjligt. Ambitionen är att synpunkter och klagomål ska besvaras/åtgärdas, så långt det är möjligt, där de uppstår. Alla klagomål och synpunkter inrapporteras till förvaltningen för registrering. Under 2017 inkom totalt 25 klagomål/synpunkter. Av dessa rör 10 äldreomsorg, 2 hälso- och sjukvård, 9 individ- och familjeomsorg, 4 funktionshinder och 1 myndighetsutövning äldreomsorg/funktionshinder (ett klagomål handlar om två verksamhetsområden). Inkomna klagomål kategoriseras i olika kategorier. Klagomålen rör främst utförande av insats, se figuren nedan: 7 Brister i myndighetsutövning 6 Brister i utförande av 5 insats Brister i information 4 3 Bristande rutiner Brister i bemötande Övrigt Inkomna klagomål och synpunkter redovisas varje vecka i förvaltningens ledningsgrupp. Analys av mönster sker regelbundet och förs ut i verksamheterna via verksamhetsvisa ledningsgrupper. Avvikelsehantering Inom ens verksamhetsområden finns ett antal skilda avvikelser. För att lära av dessa händelser och finna vägar för att minska sannolikheten för upprepning och/eller minska konsekvenserna vid en upprepning krävs en systematisk uppföljning av dessa. En gemensam riktlinje för avvikelsehantering anger hur arbetet ska ske i praktiken. För äldreomsorg, funktionshinder och hälso- och sjukvård sker registrering av avvikelser i verksamhetssystemet Procapita. Motsvarande möjlighet saknas i dagsläget för individ- och familjeomsorgen där hanteringen sker manuellt. Tabellen på nästa sida visar en sammanställning över de avvikelser som registrerades föregående år 2 : 2 Kategoriseringen av avvikelser skiljer sig åt mellan verksamhetsområdena (äldreomsorg, funktionshinder och hälso- och sjukvård i förhållande till individ- och familjeomsorgen) eftersom formen för registreringen är olika.

4 4(5) Avvikelser inom äldreomsorg, funktionshinder och hälso- och sjukvård 2017 (sorterat på typ av avvikelse) Fall Läkemedel 470 Medicinsktekniska produkter 6 Rehabilitering 3 Omsorg 51 Övrigt 58 Avvikelser inom individ och familjeomsorg 2017 (sorterat på verksamhetsgren) Barn och familj 10 Arbete och försörjning 12 Socialpsykiatri och beroende 0 Integration 1 Ensamkommande barn och unga 56 Missförhållanden Vid vissa tillfällen inträffar händelser inom verksamheten som ska rapporteras i enlighet med bestämmelserna om lex Sarah. Det finns bestämmelser i lag och föreskrift som anger hur handläggningen av en lex Sarah-rapport ska gå till. Vissa rapporterade missförhållanden är allvarliga och ska då anmälas till tillsynsmyndigheten, Inspektionen för vård och omsorg (IVO). På motsvarande sätt som för inkomna klagomål och synpunkter sammanställs de lex Sarah rapporter som kommer in för att kunna identifiera mönster och trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet. Under 2017 inkom totalt 14 rapporter enligt lex Sarah. Figuren nedan visar hur rapporterna fördelar sig mellan de olika verksamhetsområdena: Äldreomsorg Individ- och familjeomsorg Funktionshinder 0 3 Avvikelser för fall, läkemedel, medicinsktekniska produkter och rehabilitering återfinns också i Socialnämndens patientsäkerhetsberättelse för 2017.

5 5(5) De lex Sarah rapporter som inkommer redovisas varje vecka i förvaltningens ledningsgrupp. Analys av mönster sker regelbundet och förs ut i verksamheterna via verksamhetsvisa ledningsgrupper. Av de rapporter som inkom under 2017 resulterade tre i att en lex Sarah anmälan gjordes till Inspektionen för vård och omsorg (IVO), d.v.s. där allvarligt missförhållande konstaterades. De lex Sarah anmälningar som gjordes avsåg stöld hos brukare samt brister i teknik (trygghetslarm) samt brister i hantering av sekretessbelagda uppgifter. Egenkontroll Egenkontroll handlar om systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av att den bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem. Egenkontrollen innebär att verksamhetsutövare själva kontrollerar att verksamheten följer de regler som styr verksamheten. Inom förvaltningen sker egenkontrollen genom: Chefens uppföljning av fastställd verksamhets- eller enhetsplan. Verksamhets- och enhetsplanen har sin utgångspunkt i kommunens övergripande styrkort och nämndsplanen för förvaltningen. Chefen fyller i en checklista för kontroll av den egna verksamheten en gång per år. För 2017 genomfördes egenkontrollen för de områden som handlar om systematiskt kvalitetsarbete samt styrning och ledning. För den externa verksamhet som bedrivs i form av LOV-företag 4 har även denna del granskats med stöd av samma metod. Personalens medverkan i kvalitetsarbetet Inom förvaltningen finns ett antal olika utvecklingsprocesser som syftar till att höja kvaliteten i olika avseenden för brukarna. Bland dessa processer kan våld i nära relationer, Psykisk Hälsa, ehälsa, Senior Alert och BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens) nämnas. Resultatet från flertalet av dessa utvecklingsprocesser kan följas i kommunens resultat i Öppna jämförelser samt i olika kvalitetsregister. Beslutet ska skickas till Kvalitetssamordnare Kvalitetssamordnare 4 Avser företag som tillhandahåller städservice till brukare som beviljat bistånd enligt Socialtjänstlagen 4 kap 1.