Resursutnyttjandet i demensvård/omsorg en fråga om samarbete?

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Resursutnyttjandet i demensvård/omsorg en fråga om samarbete?"

Åke Viklund
för 8 år sedan
Visningar:

1 Resursutnyttjandet i demensvård/omsorg en fråga om samarbete? Göteborg 1e december 2011 Erik Jedenius, PhD Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) KI Medicinsk rådgivare Janssen Agenda: Hälsoekonomi, resursanvändningen och demens Vad kan vi förvänta oss för resultat Demensprogram modell Sverige Hur kan vi styra upp för att komma igång? Erik Jedenius 24 november

samhälle (NVS) KI Medicinsk rådgivare Janssen Agenda: Hälsoekonomi, resursanvändningen och demens

2 Hälsoekonomi / Social välfärd Hälsoekonomi Ursprung: nationalekonomin Allokering av bristfälliga resurser: Hur skall vi utnyttja de resurser som finns till buds för att maximera hälsan Social välfärd Hur skall vi utnyttja de resurser som finns till buds för att uppnå det som står i lagen Ex. Portalparagraf SoL Erik Jedenius 24 november Personal? Utbildning? Lokaler och drift? Läkemedel? Kostnad Investering Erik Jedenius 24 november

de resurser som finns till buds för att uppnå det som står i lagen Ex.

3 Hälsoekonomisk beräkning Hälsoeffekter Sämre Lika Bättre Ökade Kostnader Lika Minskad Erik Jedenius 24 november Hälsoekonomisk beräkning Hälsoeffekter Sämre Lika Bättre Ökade X X Kostnader Lika X Minskade Erik Jedenius 24 november

Ökade X X Kostnader Lika X Minskade Erik Jedenius 24 november

4 P r e v a l e n s A lla Antal K v in n o r M ä n Å r Demenssjukdom angår många i Sverige! individer i Sverige idag som påverkas av demenssjukdom 4

3 0 2 0 3 5 2 0 4 0 2 0 4 5 2 0 5 0 Å r Demenssjukdom angår många i Sverige! 150.

5 Mild Måttlig Svår Akut Transition Terminal Diagnos utbildning Anpassning ård Stöd och vård Vårdgivarstöd och coping i takt med progression 30 Tidiga tecken Diagnos MMT 15 Förlust av funktioner och oberoende BPSD SÄBO 0 Död År Primärvården distriktläkare demenssköterska arbetsterapeut mm. Kommunen bistånshandläggare sjuksköterska undersköterska medicinsktansvarig sjuksköterska mm. Patienten och anhörig Specialistvården specialist demenssköterska arbetsterapeut neuropsykolog kurator Samhället polis länsstyrelsen rättsväsen godman försäkringskassan socialstyrelsen etc. Organisationer mm. försäkringsbolag advokat kyrkan föreningar ICA/Konsum etc. grannar vänner mm. Erik Jedenius 24 november

Kommunen bistånshandläggare sjuksköterska undersköterska medicinsktansvarig sjuksköterska mm.

6 Sammhället Landsting Primärvård Sjukhus etc. Kommunen Äldrevårdincluding Socialcervice SÄBO Prersoner med demens och anhöriga Kostnader demenssjukdomar invånare i Sverige med demenssjukdom nya per år ca under 65 Kostnader SEK/år (2005) Landsting 2,6 M SEK/år Kommuner 42,4 M SEK/år Närstående 5 M SEK/år / MMT poäng Demensläkemedel / år ca 1% Särskilt boende ca SEK/år Ref. Socialstyrelsen/A. Wimo 2007 Erik Jedenius 24 november

000 invånare i Sverige 150.000 med demenssjukdom 25.000 nya per år ca. 12.000 under 65 Kostnader 50.000.000.000 SEK/år (2005) Landsting 2,6 M SEK/år Kommuner 42,4 M SEK/år Närstående 5 M SEK/år 15.

7 Arbetet med det ekonomiska underlaget Anders Wimo, Karolinska institutet, SBU Karin Mossler, Socialstyrelsen Linus Jönsson, Karolinska institutet Matilda Hansson, Socialstyrelsen Insats Ekonomiska konsekvenser Effekter SoS bedömning av ekonomiska konsekvenser.. Demensutredning God vård och omsorg personcentrerad Personal Utbildning/ handledning Multiprofessionellt Landsting Kommun Person med demens sjukd. Närstående Årlig uppföljning Läkemedel Omvårdnad o omsorg Erik Jedenius 24 november

8 SoS bedömning av ekonomiska konsekvenser..forts. Insats Aktiviteter, fys trän och hjälpmedel BPSD Dagverksamhet Särskilt boende Ekonomiska konsekvenser Effekter Landsting Kommun Person med demens sjukd. Närstående - Stöd till anhöriga Erik Jedenius 24 november HUR? Erik Jedenius 24 november

boende Ekonomiska konsekvenser Effekter Landsting Kommun Person med demens

9 Erik Jedenius 24 november Ställer krav! Chefer och ledning Medarbetare Samarbete över administrativa gränser! Erik Jedenius 24 november

10 Organisation och styrning Goda exempel Är de dokumenterade? Är de utvärderade? Effekt på lång sikt Kalmar och Kalix Blekinge Torsby Hisingen Västmanland (Sörmland ) Härnösand Sll? Modell Sverige! Erik Jedenius 24 november Wissel blower Själv el anhörig Primärvård Kommun????? Primärvård Specialist Komun Hemhjälp, dagvård/verksamhet SÄBO Identifiera Diagnos Behandling Adaption och stödt Fortsatt stöd och vård Terminal vård Uppföljning Ref. E. Jedenius, thesis

Erik Jedenius 24 november 2011 19 Wissel blower Själv el anhörig Primärvård Kommun?

11 Landsting PV Kommun Spec DS DS DS DS Demens team Personer med demens och anhöriga Bistånds handläggare Hemtjänst Dagverksamhet SÄBO Ref. E. Jedenius, thesis 2010 Number of diagnose Year PHC GR IMED Others TOTALT Ref E.Jedenius Scand J Primary care /11/

Jedenius, thesis 2010 Number of diagnose 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 1995 1996

12 Fördelningen av 892st demensdiagnoser i PV Kalmar AD 40% MIX 19% VaD 23% FTD 2% LBD 1% UNS 14% Brun, Gustavsson, 1993 AD 42% MIX 12% VaD 26% FTD 9% Others 8% Infektions 3% Ref E.Jedenius Scand J Primary care 2009 Erik Jedenius 2010/11/9 23 Demensläkemedel DDD/1000 (75) , , ,00 Sweden total Kalmar , ,00 0, Ref. E. Jedenius Scand J Primary care, accepted 2011 Erik Jedenius 2010/11/

Jedenius Scand J Primary care 2009 Erik Jedenius 2010/11/9 23 Demensläkemedel DDD/1000 (75) 25 000,00 20 000,00 15

13 Neuroleptika DDD/1000 (75) Sweden total Kalmar Ref. E. Jedenius Scand J Primary care, accepted 2011 Erik Jedenius 2010/11/9 25 Patients 70 years visiting the emergency ward at the local hospital 70< Kalmar community 70< not living in Kalmar community st Ref. E. Jedenius, pr IPA 2005 Erik Jedenius 24 november

Jedenius Scand J Primary care, accepted 2011 Erik Jedenius 2010/11/9 25 Patients 70 years visiting the emergency

14 Kommunala kostnader för demenssjukdom Ca. 50% av äldrekostnaden för kommunen Kalmar: Kö till SÄBO vid start, ingen kö efter ca 1-2 år. Ingen ökning (direkta kostnader) SEK / individ med demens SWE SEK / individ med demens Total äldrebudget (lägre ökning vs. BNP / INDEX) Jämförelse kommun högre ökning vs BNP Lägre konstad vs. Sverige / individ med demens inom området Erik Jedenius 24 november Sammanfattning Demens programmet(modell Sverige) identifierar förväntat antal nya patienter per år(milda symtom=akuta) Kostnaden för demensutredning motvsarar ca 1% av den totala kostnaden för demens per år Förskrivnings mönstet förändrades för utvalda läkemedel Antidemensläkemedel Neuroleptika Sedativa Läkemedel med antikolinerg egeneffekt Implementeringen medförde inga ökade kostnader(reallokering) Landsting Kommun(ev kostnadsbesparande) Modell för Sverige! Ref. E. Jedenius, thesis

Sverige / individ med demens inom området Erik Jedenius 24 november 2011 27 Sammanfattning Demens programmet(modell Sverige) identifierar förväntat antal nya patienter per år(milda symtom=akuta)

Prioritering Budget Styrning Resultatstyrning (SveDem.

15 Har vi råd med framtidens Demensvård? Vilka vägval/beslut har vi? Vem har ansvar för vem? Organisation och styrning Organisation/lagstiftning Kommun vs landsting Omfördelning av resurser Tydlig ansvar vem gör vad Styrning och redskap Prioritering Budget Styrning Resultatstyrning (SveDem.mm) Processtyrning (Demensmatrisen) Hälsoekonomi Befolkningen får större kunskap Mera krav Ökat ansvar för sin egen vård/omsorg Ökat antal äldre som behöver stöd/tjänst Andra idéer Satsa in i framtiden.! Erik Jedenius 24 november Välkommen till Svenska demensdagarna e Maj Örebro 15

Relevanta dokument

Personcentrerad omvårdnad i samverkan problem och möjligheter

Personcentrerad omvårdnad i samverkan problem och möjligheter Miia Kivipelto, MD, PhD Associate Professor Aging Research Center, Karolinska Institutet and Karolinska University Hospital, Huddinge Stockholm