Nationell utvärdering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationell utvärdering"

Transkript

1 Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Länsseminarium Värmland

2 Nationell utvärdering - syfte Värdera svensk hälso- och sjukvård och socialtjänst utifrån Socialstyrelsens Nationella riktlinjer God vård och omsorg Synliggöra skillnader i strukturer, processer, resultat mellan landsting, sjukhus och kommuner Synliggöra hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens kostnader och dess effektivitet

3 Vilka områden har utvärderats? Påbörjas under Hjärtsjukvård (uppdatering) Lungcancer MS/Parkinson

4 Projektorganisation Vera Gustafsson, projektledare, Socialstyrelsen Christina Broman, Socialstyrelsen Johan Fastbom, läkemedel, Socialstyrelsen Ulla Höjgård, extern konsult, tidigare Socialstyrelsen Gunilla Nordberg, FoU-ansvarig, Svenskt demenscentrum Per-Olof Sandman, professor i omvårdnad, Karolinska institutet/umeå universitet Lars-Olof Wahlund, professor i geriatrik, Karolinska institutet

5 Datakällor, demensutvärderingen Kvalitetsregister - SveDem - BPSD-registret - Senior Alert Socialstyrelsen - Läkemedelsregistret - Socialtjänstregistret - Utbildning - Födelseland Enkäter - Landsting - Kommuner - Demensboenden Intervjuer - Primärvårdsläkare Andra SoS-enkäter - Äldreguiden - Brukarundersökningen - Dagverksamheter - Uppföljning av stimulansmedel

6 Resultat

7 Övergripande resultat Riktlinjerna har fått ett stort genomslag särskilt i kommunerna Styrningen har förbättrats, t.ex. genom vårdprogram och andra riktlinjer Omfattande utbildningsinsatser har genomförts Personcentrad omvårdnad är ett etablerat begrepp Men det finns stora skillnader och behov av en fortsatt utveckling!

8 Basal demensutredning

9 Basal demensutredning Hälso- och sjukvården bör göra en basal demensutredning som innehåller: en strukturerad anamnes (prioritet 1) intervjuer med anhöriga (prioritet 1) en bedömning av fysiskt och psykiskt tillstånd (prioritet 1) kognitiva test (MMT tillsammans med klocktest) (prioritet 1) en strukturerad bedömning av funktions- och aktivitetsförmåga (prioritet 1) strukturell avbildning med datortomografi (prioritet 2) blodprovstagning för att utesluta förhöjd nivå av kalcium eller homocystein samt störd sköldkörtelfunktion (prioritet 2)

10 Antal nyregistreringar i SveDem, år 2012 Landsting Antal nyregistreringar, specialistvård Antal nyregistreringar, primärvård Förväntad incidens Värmland RIKET Källa: SveDem Svenska Demensregistret och Anders Wimo/Socialstyrelsen

11 Demensutredningar i SveDem,

12 Rekommendation: Fler personer med demenssjukdom bör utredas Landstingen och kommunerna kan förbättra vården och omsorgen för personer med demenssjukdom genom att via sina verksamheter sprida information om demenssjukdom, riktad till befolkningen, patienter och brukare öka personalens kunskap om tidiga tecken på demenssjukdom även inom verksamheter som inte primärt arbetar med målgruppen, som till exempel akutverksamheter samverka för att öka andelen personer som får genomgå en demensutredning, genom att de med behov upptäcks tidigare

13 Många ofullständiga demensutredningar i primärvården Andelen fullständiga utredningar har ökat Riket 2012: 46 % Riket 2013: 58 % Riket 2014: 67 % Värmland 2012: 37 % Värmland 2013: 58 % Värmland 2014: 65 %

14 Hälften av patienterna får en ospecifik diagnos Fortfarande stor andel Demens UNS Riket 2012: 48 % Riket 2013: 43 %

15 Rekommendation: Mer kunskap och bättre förutsättningar inom primärvården Landstingen kan förbättra vården för personer med demenssjukdom genom att se över om primärvården har tillräckliga förutsättningar, både i form av kunskap och resurser, för att arbeta med utredning, behandling och uppföljning av personer med demenssjukdom

16 Utvidgad demensutredning

17 Utvidgad demensutredning Hälso- och sjukvården bör göra en utvidgad demensutredning som vid behov innehåller: neuropsykologiska test (prioritet 2) strukturell hjärnavbildning med magnetkamera (prioritet 2) lumbalpunktion för analys av biomarkörer (prioritet 2) funktionell hjärnavbildning med SPECT (prioritet 4)

18 Strukturell hjärnavbildning med magnetkamera

19 Lumbalpunktion

20 Rekommendation: Skillnaden i användningen av olika utredningsmetoder behöver analyseras Landstingen kan förbättra vården för personer med demenssjukdom genom att analysera användningen av olika utredningsmetoder, som lumbalpunktion, strukturell hjärnavbildning med magnetkamera (MR) och funktionell hjärnavbildning med SPECT

21 Vänte- och utredningstider

22 Väntetid till specialistvården

23 Utredningstid inom specialistvården

24 Rekommendation: Vänte- och utredningstiderna behöver kortas Landstingen kan förbättra vården för personer med demenssjukdom genom att de landsting som har vänte- och utredningstider som avviker från de landsting som har kortast tider analyserar orsakerna till vänte- och utredningstiderna, och vid behov förkortar utredningsprocessen

25 Läkemedelsbehandling

26 Läkemedelsbehandling demensläkemedel Hälso- och sjukvården bör erbjuda behandling med kolinesterashämmare mot kognitiva symtom till personer med mild eller måttlig Alzheimers sjukdom (prioritet 2) erbjuda behandling med memantin mot kognitiva symtom till personer med måttlig till svår Alzheimers sjukdom (prioritet 3)

27 Förskrivning av demensläkemedel

28 Förskrivning av demensläkemedel

29 Läkemedelsbehandling antipsykosmedel Hälso- och sjukvården kan då omvårdnadsinsatser och anpassning av den fysiska miljön visat sig otillräckliga pröva antipsykosmedlen risperidon (prioritet 7) och haloperidol (prioritet 8) antipsykosmedel (quetiapin), och då till personer med vanföreställningar och hallucinationer vid måttlig till svår Lewybodydemens och Parkinsondemens (prioritet 9)

30 Antipsykosmedel i särskilt boende

31 Antipsykosmedel i särskilt boende

32 Rekommendation: Mer jämlik läkemedelsförskrivning Landstingen kan förbättra vården för personer med demenssjukdom genom att se över förskrivningen av demensläkemedel (särskilt landsting som förskriver demensläkemedel i mindre utsträckning än genomsnittet) särskilt beakta hur socioekonomiska faktorer, som utbildning och födelseland, påverkar förskrivningen av demensläkemedel respektive antipsykosmedel. Landstingen och kommunerna kan förbättra vården och omsorgen för personer med demenssjukdom genom att de landsting som har en hög förskrivning av antipsykosmedel analyserar orsakerna till detta, tillsammans med berörda kommuner

33 Uppföljning

34 Uppföljning Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör minst årligen göra en medicinsk och social uppföljning av läkemedelsbehandling, kognition, funktions- och aktivitetsförmåga, allmäntillstånd, eventuella beteendeförändringar och beviljade biståndsinsatser (prioritet 1)

35 Uppföljning Svårt att kartlägga uppföljning eftersom det saknas data Intervjuer med primärvårdsläkare visar att det saknas rutiner för uppföljning, och att uppföljning inte prioriteras p.g.a. tidsbrist Även inom specialistvården tycks det finnas brister i uppföljningen: bara hälften av de som är yngre än 65 år och har utretts inom specialistvården följs upp av verksamheten inom 1 ½ år

36 Rekommendation: Bättre kunskap om och rutiner för uppföljning Landstingen och kommunerna kan förbättra vården och omsorgen för personer med demenssjukdom genom att utveckla rutiner för uppföljning som innebär att uppföljningen vid behov sker i samverkan mellan berörda verksamheter inom både landsting och kommuner öka andelen personer med demenssjukdom som följs upp regelbundet utveckla dokumentationen om uppföljning, både i de egna verksamhetssystemen och i kvalitetsregistret SveDem

37 Diskussionsfrågor, landstingens insatser

38 Diskussionsfrågor Värmland är ett gott exempel på hur primärvården kan arbeta med personer med demenssjukdom. Vilka är framgångsfaktorerna? Primärvården har ökat andelen fullständiga demensutredningar sedan år Hur långt har ni kommit, och vilken nivå bedöms som realistisk? Har andelen Demens UNS minskat? Bristen på uppföljning är ett problem i många landsting. Hur har ni löst det hos er? En liten andel av patienterna inom specialistvården undersöks med MR (11 %). Varför är det inte fler? Många patienter inom specialistvården genomgår lumbalpunktion (73 %). Varför? Används lumbalpunktion istället för MR?

39 Multiprofessionellt teambaserat arbete

40 Multiprofessionellt teambaserat arbete Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör säkerställa ett multiprofessionellt teambaserat arbete inom vården och omsorgen av personer med demenssjukdom (prioritet 2)

41 Demensteam i kommunerna

42 Demensteam i Värmland Kommun Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Finns demensteam? Ja Nej Ja Nej Ja Svar saknas Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Svar saknas Källa: Socialstyrelsens enkät till kommuner och stadsdelar, februari

43 Hemtjänstpersonal för personer med demenssjukdom

44 Särskilda hemtjänstteam i Värmland Kommun Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Finns särskilda team i hemtjänsten? Nej Nej Nej Nej Nej Svar saknas Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Svar saknas Källa: Socialstyrelsens enkät till kommuner och stadsdelar, februari

45 Rekommendation: Fortsatt utveckling av ett teambaserat arbetssätt och samordningsfunktioner Landstingen och kommunerna kan förbättra vården och omsorgen för personer med demenssjukdom genom att fortsätta att utveckla och upprätthålla tvärprofessionella demensteam se över vilka kompetenser som ingår i demensteamen, så att kompetensen överensstämmer med teamens uppdrag och behoven hos personer med demenssjukdom se över tillgången till samordningsfunktioner i form av till exempel demenssjuksköterskor eller demenssamordnare. se över organisationen av hemtjänstinsatserna i ordinärt boende, för att säkerställa kontinuitet för den enskilde och kvaliteten på insatserna

46 Särskilt boende

47 Särskilt boende Socialtjänsten bör erbjuda småskaligt särskilt boende specifikt anpassat för personer med demenssjukdom (prioritet 3)

48 Platser i särskilda boenden och demensboenden Färre platser i särskilt boende, men fler i demensboenden År SÄBO totalt Demensboende Cirka Cirka Cirka Källa: Socialstyrelsens kommun- och enhetsundersökning, vård och omsorg om äldre

49 Personer med plats i demensboende

50 Målgruppsanpassade boenden Det saknas målgruppsanpassade boenden, t.ex. för yngre personer med demenssjukdom. Grupper med särskilda behov Andel kommuner med egna boenden Beteendeförändringar Utvecklingsstörning 9 3 Yngre personer Annat modersmål 11 5 Andel kommuner som saknar boenden men köper platser Källa: Socialstyrelsens enkät till kommuner och stadsdelar, februari 2013.

51 Målgruppsanpassade boenden, Värmland Kommun Beteendeförändringar Utvecklingsstörning Yngre Arvika Nej Nej Nej Nej Eda Nej Nej Nej Nej Filipstad Nej Nej Nej Nej Forshaga Nej Nej Nej Nej Annat modersmål Grums Svar saknas Nej Svar saknas Svar saknas Hagfors Svar saknas Svar saknas Svar saknas Svar saknas Hammarö Nej Nej Nej Nej Karlstad Ja Ja Ja Nej Kil Ja Nej Nej Nej Kristinehamn Nej Nej Nej Nej Munkfors Nej Nej Nej Nej Storfors Ja Nej Nej Nej Sunne Ja Nej Nej Nej Säffle Nej Nej Nej Nej Torsby Ja Nej Nej Nej Årjäng Svar saknas Nej Nej Nej

52 Rekommendation: Fler boenden anpassade för personer med demenssjukdom Kommunerna kan förbättra omsorgen för personer med demenssjukdom genom att se över och vid behov öka antalet platser i särskilda boenden och demensboenden i förhållande till det förväntade antalet personer med demenssjukdom i respektive kommun eller stadsdel utveckla demensboenden anpassade för yngre personer, eller samverka med andra kommuner eller stadsdelar kring målgruppen

53 Personcentrerad omvårdnad

54 Personcentrerad omvårdnad Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör ge personer med demenssjukdom en personcentrerad omvårdnad (prioritet 1)

55 Personcentrerad omvårdnad Begreppet personcentrerad omvårdnad har fått ett genomslag! Levnadsberättelser är ett etablerat verktyg vid landets demensboenden, men de bör hämtas in tidigt (redan innan inflyttning) samlas in via både formulär och intervjuer Det finns nästan alltid kontaktpersoner, med uppdrag att samordna den enskildes personliga omvårdnad och service De flesta demensboendena (minst 75 %) är småskaliga, d.v.s. 10 platser eller färre Bemanningen är inte alltid tillräcklig

56 Rekommendation: Fortsatt utveckling av ett personcentrerat arbetssätt Kommunerna kan förbättra omsorgen för personer med demenssjukdom genom att personalen i både ordinärt och särskilt boende arbetar aktivt med att tidigt inhämta den enskildes levnadsberättelse och beakta denna när det dagliga vården och omsorgen planeras och genomförs kommuner och stadsdelar som har demensboenden som inte är småskaliga och särskilt de som har mer än tio platser ser över storleken på enheterna i relation till möjligheterna att erbjuda en personcentrerad omvårdnad se över bemanningen vid kommunens särskilda boenden för att bedöma om den är tillräcklig

57 Utbildning och handledning

58 Utbildning kombinerad med praktisk träning, handledning och feedback Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör ge personal, främst vårdbiträden och undersköterskor, som arbetar inom vård, omvårdnad och omsorg om personer med demenssjukdom möjligheter till utbildning som är långsiktig, kombinerad med praktisk träning, handledning och feedback

59 Utbildning, resultat Mer än fyra av fem inom SÄBO har adekvat utbildning Vid hälften av demensboendena finns personal med en längre påbyggnadsutbildning med inriktning mot demens Stora utbildningssatsningar har genomförts men viktigt att de fortsätter!

60 Deltagande i Demens ABC

61 Rekommendation: Utbildningsinsatserna har ökat men det behövs återkommande utbildning Landstingen och kommunerna kan förbättra vården och omsorgen för personer med demenssjukdom genom att bygga upp varaktiga stukturer för regelbundet återkommande utbildningsinsatser, som har en långsiktig inriktning stimulera personalen att genomgå längre påbyggnadsutbildning med inriktning mot äldreomsorg och demensvård

62 Handledning vid demensboenden Vid var tredje demensboende har personalen inte fått handledning under det senaste året Andel demensboenden Samtliga Mer än hälften Mindre än hälften Enstaka Ingen Handledningen sker inte regelbundet Andel demensboenden En gång i månaden eller oftare Minst en gång i kvartalet Minst en gång i halvåret Källa: Socialstyrelsens enkät till kommuner och stadsdelar, februari Mer sällan än en gång i halvåret

63 Rekommendation: Fler behöver handledning och oftare Landstingen och kommunerna kan förbättra vården och omsorgen för personer med demenssjukdom genom att i större utsträckning erbjuda personalen regelbunden handledning

64 Stöd till anhöriga

65 Stöd till anhöriga Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda utbildningsprogram och psykosociala stödprogram (prioritet 2) erbjuda olika former av avlösning (prioritet 2) erbjuda kombinationsprogram (prioritet 3) erbjuda specifikt anpassat stöd och individuellt anpassad avlösning till anhöriga till yngre personer med demenssjukdom (prioritet 3)

66 Primärvårdens initiativ till anhörigstöd

67 Specialistvårdens initiativ till anhörigstöd

68 Kommunernas anhörigstöd - riktat till anhöriga till personer med demens Form av anhörigstöd Avlösning/avlastning 96 Individuellt stöd 93 Anhörigutbildningar 81 Träffpunkter/grupper där man kan möta andra anhöriga Annat (t.ex. friskvårds- eller trivselaktiviteter) 63 Andel kommuner 81 Källa: Socialstyrelsens enkät till kommuner och stadsdelar, februari

69 Kommunernas anhörigstöd - anpassat för olika målgrupper Målgrupp År 2008, andel av kommunerna Beteendeförändringar Utvecklingsstörning 8 14 Yngre personer (under 65 år) Annat modersmål än svenska * 6 Källa: Socialstyrelsens enkät till kommuner och stadsdelar, 2008 respektive * Denna fråga saknades i 2008 års enkät. År 2013, andel av kommunerna

70 Rekommendation: Mer stöd till anhöriga och anpassat till olika grupper Landstingen kan förbättra vården för personer med demenssjukdom genom att i större utsträckning ta initiativ till anhörigstöd i samband med demensutredning. Kommunerna kan förbättra omsorgen för personer med demenssjukdom genom att utveckla anhörigstöd i form av avlösning, utbildningsprogram och psykosociala stödprogram, om de inte erbjuder detta utveckla kombinationsprogram, som innebär att flera olika stödåtgärder till anhöriga erbjuds samtidigt utveckla anhörigstöd som är anpassat för olika målgrupper, till exempel anhöriga till yngre personer med demenssjukdom

71 Dagverksamheter

72 Dagverksamheter Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda plats i dagverksamhet som specifikt riktar sig till personer med demenssjukdom (prioritet 2)

73 Dagverksamhet enbart för personer med demenssjukdom

74 Riktad dagverksamhet, Värmland Kommun Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Finns riktad dagverksamhet? Ja Ja Ja Ja Nej Svar saknas Nej Nej Nej Ja Nej Nej Ja Ja Nej Svar saknas Källa: Socialstyrelsens enkät till kommuner och stadsdelar, februari

75 Dagverksamhet för personer med demenssjukdom Jämfört med andra dagverksamheter har de med demensinriktning: Ett tydligare uppdrag Tillgång till fler kompetenser, t.ex. sjuksköterska och arbetsterapeut Mer strukturerad samverkan med t.ex. hemtjänsten Det saknas målgruppsanpassade dagverksamheter, t.ex. för yngre personer och de med ett annat modersmål än svenska

76 Rekommendation: Fler riktade dagverksamheter Kommunerna kan förbättra omsorgen för personer med demenssjukdom genom att utveckla dagverksamheter som enbart riktar sig till personer med demenssjukdom, om detta saknas se över möjligheterna att utveckla dagverksamheter med inriktning mot yngre personer eller de som har ett annat modersmål än svenska

77 Diskussionsfrågor, kommunernas insatser

78 Diskussionsfrågor Det finns demensteam i de flesta kommuner (11 av 14 som besvarat enkäten), men inte i alla. Varför inte? Särskild hemtjänstpersonal för personer med demenssjukdom finns bara i tre kommuner (Hammarö, Karlstad och Torsby). Varför inte i övriga kommuner? Finns det tillräckligt många platser i demensboenden/säbo? Boenden för yngre med demenssjukdom finns bara i Karlstad. Erfarenheter? Boenden för personer med annat modersmål saknas helt i länet. Finns behov av detta?

79 Diskussionsfrågor, fortsättning I ert län är det ovanligt att specialistvården tar initiativ till anhörigstöd (16%). Beror det på bristande rutiner eller på att utbudet av anhörigstöd är otillräckligt? Andra förklaringar? I hälften av länets kommuner (Grums, Hammarö, Karlstad, Kil, Munkfors, Storfors och Torsby) saknas särskilda dagverksamheter för personer med demenssjukdom. Varför?

80 Sammanfattning av utvecklingsområden

81 Förbättringsområden, landstingen Fler personer med demenssjukdom bör utredas Det behövs mer kunskap och bättre förutsättningar inom primärvården Skillnaderna i användningen av olika utredningsmetoder behöver analyseras Vänte- och utredningstiderna behöver kortas Mer jämlik läkemedelsförskrivning Bättre kunskap om och rutiner för uppföljning Fortsatt utveckling av ett teambaserat arbetssätt och samordningsfunktioner

82 Förbättringsområden, kommunerna Fortsatt utveckling av ett teambaserat arbetssätt och samordningsfunktioner Fler boenden anpassade för personer med demenssjukdom Fortsatt utveckling av ett personcentrerat arbetssätt Utbildningsinsatserna har ökat men det behövs återkommande utbildning Fler behöver handledning och oftare Fler riktade dagverksamheter Mer stöd till anhöriga och anpassat till olika grupper Behoven hos personer från andra länder behöver uppmärksammas

83 Vad händer nu?

84 Uppdatering av riktlinjerna En förstudie har påbörjats för avgränsa arbetet med uppdateringen av riktlinjerna för Vård och omsorg vid demenssjukdom (från 2010). Vilka är de viktigaste frågorna? Vilken ny kunskap har tillkommit? Inom vilka områden har vi stora praxisskillnader? Vilka områden behöver inte fokuseras på? Gör man något idag som bör upphöra? De nya riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom beräknas vara klara hösten 2017.

85 Mer information Nationell utvärdering, vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Enheten för indikatorbaserad utvärdering E-post: Tfn: Uppdatering av nationella riktlinjer Margareta Hedner, Enheten för nationella riktlinjer E-post: Tfn:

86 Mer information finns på:

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Nationell utvärdering - syfte Värdera

Läs mer

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Länsseminarium Uppsala 2014-11-21 Nationell

Läs mer

Nationell utvärdering

Nationell utvärdering Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Region Skåne 2014-11-04 Nationell utvärdering

Läs mer

Nationell utvärdering

Nationell utvärdering Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Länsseminarium Gävleborg 2015-03-17

Läs mer

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet 2014-09-19 Nationell utvärdering - syfte

Läs mer

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna För ett anhörig- och demensvänligt samhälle, 11 mars 2015 Margareta Hedner, Nationella riktlinjer, Socialstyrelsen Vera Gustafsson,

Läs mer

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna Svenska demensdagarna, 20 maj 2015, Karlstad Pinelopi Lundquist, Nationella riktlinjer, Socialstyrelsen Vera Gustafsson,

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående.

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. 1 Knäckområden Basal demensutredning riktar sig till landsting Utvidgad demensutredning riktar till landsting

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Sonja Klingén, Verksamhetschef Neuropsykiatri Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Sonja Klingén, Verksamhetschef Neuropsykiatri Sahlgrenska Universitetssjukhuset Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Sonja Klingén, Verksamhetschef Neuropsykiatri Sahlgrenska Universitetssjukhuset Redovisning av riktlinjer i några viktiga punkter Beskriva Nuläget

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Prioritering Skala från 1 10 1 är viktigt och bör genomföras 10 är minst viktigt Kvalitetsindikatorer 7

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3 Indikatorer Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3 Innehållsförteckning Indikatorer som är uppföljningsbara med dagens datakällor... 3 Indikator 1: Behandling med demensläkemedel...

Läs mer

LOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN

LOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN LOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN Reviderad 2016-10-31, ansvar kommunens demenssjuksköterska INLEDNING Demenssjukdom innebär att man lever med en nedsatt kognitiv förmåga. Demenssjukdom är

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

God vård och omsorg vid demenssjukdom

God vård och omsorg vid demenssjukdom God vård och omsorg vid demenssjukdom i Värmland Eskilstuna 19 sep 2014 Bakgrund: Implementering Nationella riktlinjer Demens Värmland År 2009-2014 Dialogseminarium Information till allmänläkare och slutenvården

Läs mer

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Inledning Socialstyrelsen har baserat rekommendationerna på bästa tillgängliga kunskap om åtgärders effekter, kostnader och kostnadseffektivitet för personer

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Remissversion publicerad 23 november 2016 Övergripande tidsplan 23 nov HöstenHö 2016 10 feb 2017 vår/sommar 2017 Publicering av Remissversionen

Läs mer

Livet efter diagnos. Lennarth Johansson, Socialstyrelsen & Aging Research Center (ARC)/KI

Livet efter diagnos. Lennarth Johansson, Socialstyrelsen & Aging Research Center (ARC)/KI Livet efter diagnos Lennarth Johansson, Socialstyrelsen & Aging Research Center (ARC)/KI Vården flyttas/r hem... Hemma Institution TID Andel ensamboende i den äldre befolkningen, relaterat till kön och

Läs mer

Helle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet

Helle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Att möta personer med demens Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Vad innebär det att vara demenssjuk? Kropp som sviktar Intellekt som

Läs mer

Nationell utvärdering Vård och omsorg vid demenssjukdom 2014. Indikatorer och underlag för bedömningar

Nationell utvärdering Vård och omsorg vid demenssjukdom 2014. Indikatorer och underlag för bedömningar Nationell utvärdering Vård och omsorg vid demenssjukdom 2014 Indikatorer och underlag för bedömningar Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till

Läs mer

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa

Läs mer

Implementering av nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Implementering av nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Implementering av nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Ragnar Åstrand Överläkare Minnesmottagningen Centralsjukhuset, Karlstad Ordförande i Utvecklings- och samverkansgruppen för

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Bilaga 1. Tillstånds- och åtgärdslista

Bilaga 1. Tillstånds- och åtgärdslista Bilaga. s- och åtgärdslista s- och åtgärdslistan innehåller åtgärder om förebyggande arbete (rad 5) utredning (rad 6 ) social utredning (rad 4) uppföljning (rad 5) personcentrerad omvårdnad (rad 6) basal

Läs mer

Lokalt program för samordnad vård och omsorg kring personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt och minnessvårigheter samt stöd till deras anhöriga

Lokalt program för samordnad vård och omsorg kring personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt och minnessvårigheter samt stöd till deras anhöriga SUNDBYBERGS STAD OCH STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Lokalt program för samordnad vård och omsorg kring personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt och minnessvårigheter samt stöd till deras anhöriga Upprättat

Läs mer

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland Vad är demens? Sjukdomsprocess som drabbar hjärnan. Progredierande. Påverkar högre kortikala funktioner minnet/intellektet, personligheten. Orsakar funktionsbortfall. Demenssjukdomar är vanliga och kommer

Läs mer

kallade tillstånds- och åtgärdskombinationer totalt 157 stycken.

kallade tillstånds- och åtgärdskombinationer totalt 157 stycken. Rekommendationerna Rekommendationerna i riktlinjerna Tre typer av rekommendationer I bilaga 1 beskriver Socialstyrelsen samtliga tillstånds- och åtgärdskombinationer. Dessa är rangordnade (1 10), alternativt

Läs mer

Rekommendationer. Minthon, L. Granvik, E. 2012-02-29

Rekommendationer. Minthon, L. Granvik, E. 2012-02-29 Rekommendationer Minthon, L. Granvik, E. 0-0-9 Inledning Syftet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer är att de ska vara ett stöd för beslutsfattare i kommuner, landsting och regioner. De ska ge vägledning

Läs mer

Diskussionsfrågor till workshop demens 23 febr 2011

Diskussionsfrågor till workshop demens 23 febr 2011 Identifiera minst en person som kan tänka sig att vara med i fortsatt utvecklingsarbete. Fråga 1 Hans D. Enligt riktlinjerna Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör säkerställa ett multiprofessionellt

Läs mer

Nationella riktlinjer. Upptäckt, diagnostik och uppföljning av demenssjukdom

Nationella riktlinjer. Upptäckt, diagnostik och uppföljning av demenssjukdom Nationella riktlinjer Upptäckt, diagnostik och uppföljning av demenssjukdom Wilhelmina Hoffman 2011 Samlar, strukturerar och sprider kunskap om demens www.demenscentrum.se Kapitlens struktur Vardagssituation

Läs mer

SveDem Svenska Demensregistret

SveDem Svenska Demensregistret SveDem Svenska Demensregistret Karin Westling Administratör Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 2015-03-17 Syfte Syfte och Mål att förbättra kvaliteten av demensvården i Sverige genom att samla in

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept - FaR i Värmland. Sammanställning av ordinationer till Friskvården i Värmland under 2014

Fysisk aktivitet på recept - FaR i Värmland. Sammanställning av ordinationer till Friskvården i Värmland under 2014 Fysisk aktivitet på recept - FaR i Värmland Sammanställning av ordinationer till Friskvården i Värmland under 2014 All legitimerad personal verksam inom hälso- och sjukvården i Värmland kan sedan 2005

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Maria Engström

Maria Engström SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Maria Engström 2016-05-15 maria.engstrom@kil.se Beslutad av SN 72 160622 Demensplan INLEDNING Sedan 2010 finns det nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Läs mer

Socialstyrelsen NATIONELLA RIKTLINJER. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Socialstyrelsen NATIONELLA RIKTLINJER. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Vård och omsorg vid demenssjukdom bygger

Läs mer

Demenssjuksköterskor Kommuner, Vårdcentraler i Värmland, Minnesmottagningen Csk

Demenssjuksköterskor Kommuner, Vårdcentraler i Värmland, Minnesmottagningen Csk Demenssjuksköterskor Kommuner, Vårdcentraler i Värmland, Minnesmottagningen Csk Karlstad 28 april 2015 NÄTVERKSTRÄFF DEMENSSJUKSKÖTERSKOR Nya Perspektiv- äldres hälsa Madelene Johanzon Regional handlingsplan

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Yttrande över motion 2016:12 av Tara Twana (S) och Tuva Lund (S) om behovet av en bättre och mer jämlik demensvård i Stockholm län

Yttrande över motion 2016:12 av Tara Twana (S) och Tuva Lund (S) om behovet av en bättre och mer jämlik demensvård i Stockholm län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner-Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-09-27 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-11-22 1 (3) HSN 2016-1149 Yttrande över motion 2016:12 av Tara Twana

Läs mer

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Innehåll 1 Vad är demens? 5 2 Målen för demensverksamheten i Arboga kommun 6 3 Kommunalt stöd 7 4 Uppföljning och utvärdering, ett levande dokument 10 3

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Revisionssamverkan i Värmland - Hennickehammarnätverket

Revisionssamverkan i Värmland - Hennickehammarnätverket Revisionssamverkan i Värmland - Hennickehammarnätverket Kommunerna Landstinget Region Värmland Revisorerna Bakgrund Startade 2003 med ett första möte på Hennickehammars herrgård Initiativ från landstingsrevisionen

Läs mer

Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas?

Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas? Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas? Jan.Marcusson@liu.se 30 25 20 15 10 5 0 Preklinisk Prodromal Mild Medelsvår Svår fas fas demens demens demens MMSE 30 29 30 26 25

Läs mer

Välkommen! Träff om SveDem Värmland 13 juni 2017

Välkommen! Träff om SveDem Värmland 13 juni 2017 Välkommen! Träff om SveDem Värmland 13 juni 2017 Välkommen! Hur kan SveDem bidra till en fortsatt förbättrad vård och omsorg för personer med demenssjukdom i Värmland? SveDem som arbetsverktyg Nuläge Förbättringsområden

Läs mer

Demenssjukdom. stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Demenssjukdom. stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Demenssjukdom stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Rutin vid demens. för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam

Rutin vid demens. för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam Rutin vid demens för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam Bakgrund Till grund för rutinen ligger den länsgemensamma demensmodellen Annas led- för trygg och säker demensvård. Annas led är

Läs mer

Demensvård Vellinge kommun

Demensvård Vellinge kommun Demensvård Vellinge kommun -stöd, resurser och kompetens Nationella demensriktlinjer Basal demensutredning kontra utvidgad demensutredning Personcentrerad vård och omsorg Uppföljning minst en gång per

Läs mer

Bilaga 1: Utvärdering av länsövergripande samordningsfunktion för skolhälsovården i Värmland

Bilaga 1: Utvärdering av länsövergripande samordningsfunktion för skolhälsovården i Värmland Bilaga 1: Utvärdering av länsövergripande samordningsfunktion för skolhälsovården i Värmland Enkät riktad till ansvariga chefer för skolhälsovården i Värmland Karlstad kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen

Läs mer

Av de företagsamma i Värmland utgör kvinnorna 26,1 procent, vilket också är lägre än riksgenomsnittet (28,3 procent).

Av de företagsamma i Värmland utgör kvinnorna 26,1 procent, vilket också är lägre än riksgenomsnittet (28,3 procent). Företagsamhetsmätning - Värmlands län Johan Kreicbergs Våren 2009 Värmland Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Resursutnyttjandet i demensvård/omsorg en fråga om samarbete?

Resursutnyttjandet i demensvård/omsorg en fråga om samarbete? Resursutnyttjandet i demensvård/omsorg en fråga om samarbete? Göteborg 1e december 2011 Erik Jedenius, PhD Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) KI Medicinsk rådgivare Janssen

Läs mer

BERÄTTELSESERIE ANNAS LED FÖR EN TRYGG OCH SÄKER DEMENSVÅRD I HALLAND. Fastställd: 2012-04-13

BERÄTTELSESERIE ANNAS LED FÖR EN TRYGG OCH SÄKER DEMENSVÅRD I HALLAND. Fastställd: 2012-04-13 BERÄTTELSESERIE ANNAS LED FÖR EN TRYGG OCH SÄKER DEMENSVÅRD I HALLAND Fastställd: 2012-04-13 1 2 TRYGG OCH SÄKER DEMENSVÅRD I HALLAND BERÄTTELSESERIE INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Bästa livsplatsen för

Läs mer

Program för god demensomvårdnad. Inriktningsdokument år 2011-2014. Elisabeth Svensson 2011-10-31

Program för god demensomvårdnad. Inriktningsdokument år 2011-2014. Elisabeth Svensson 2011-10-31 Program för god demensomvårdnad Inriktningsdokument år 2011-2014 Elisabeth Svensson 2011-10-31 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Bakgrund. 2 Mål/Syfte.. 2 Definition av demens... 2 Inledande

Läs mer

Stimulansmedel inom demensområdet

Stimulansmedel inom demensområdet VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Stefan Ivarsson Projektledare Rapport Stimulansmedel 1 (6) Stimulansmedel inom demensområdet Katrineholms kommun 2 (6) Sammanfattning Demens är en av de vanligaste folksjukdomarna

Läs mer

personer med demens riktlinjerna? Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet

personer med demens riktlinjerna? Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Att möta m personer med demens Vad säger s riktlinjerna? Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Riktlinjernas tre bärande principer Personcentrerad

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Vä rmländs lä n

Vä lfä rdstäppet Vä rmländs lä n Värmlands län Vä lfä rdstäppet Vä rmländs lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär

Läs mer

Implementering av nationella riktlinjer för god vård och omvårdnad vid demenssjukdom

Implementering av nationella riktlinjer för god vård och omvårdnad vid demenssjukdom Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2010-12-07 p 7 2010-11-05 Handläggare: Anna Forssell Gunilla Malmefeldt Peter Lundqvist Implementering av nationella riktlinjer

Läs mer

Eksjö kommun Revisionsrapport Kommunens demensverksamhet

Eksjö kommun Revisionsrapport Kommunens demensverksamhet Revisionsrapport Kommunens demensverksamhet Antal sidor: 11 Innehåll 1. Sammanfattning 3 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod 4 7. Organisation

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Implementering av kvalitetsregister inom demensvården i Trelleborgs kommun.

Implementering av kvalitetsregister inom demensvården i Trelleborgs kommun. Implementering av kvalitetsregister inom demensvården i Trelleborgs kommun. Författare Kristina Edvardsson, demenssjuksköterska Trelleborgs kommun Ann-Katrin Edlund, Landskoordinator, SveDem Eva Granvik,

Läs mer

Hur stimulera förbättringsarbete? Hur stimulera till Q-arbete? VÅRDKEDJAN FÖR PERSONER MED DEMENS I UPPSALA LÄN

Hur stimulera förbättringsarbete? Hur stimulera till Q-arbete? VÅRDKEDJAN FÖR PERSONER MED DEMENS I UPPSALA LÄN Hur stimulera förbättringsarbete? Hur stimulera till Q-arbete? VÅRDKEDJAN FÖR PERSONER MED DEMENS I UPPSALA LÄN C-läns kommuner och antal innevånare (345.481) 20.144 9.132 13.450 40.656 19.986 21.352 205.199

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre i Sörmland

Bättre liv för sjuka äldre i Sörmland NYHETSBREV NOVEMBER 2014 Bättre liv för sjuka äldre i Sörmland Har det preven va arbetet blivit en del av kulturen på arbetsplatsen? I det här nyhetsbrevet kan du läsa om en enkät som följer upp förbä

Läs mer

ÖPPNA JÄMFÖRELSER I VÄRMLAND KAU.SE/FOU-VALFARD-VARMLAND. Stöd och service till personer med funktionsnedsättning 2014. Lars-Gunnar Engström

ÖPPNA JÄMFÖRELSER I VÄRMLAND KAU.SE/FOU-VALFARD-VARMLAND. Stöd och service till personer med funktionsnedsättning 2014. Lars-Gunnar Engström ÖPPNA JÄMFÖRELSER I VÄRMLAND Stöd och service till personer med funktionsnedsättning 214 Lars-Gunnar Engström KAU.SE/FOU-VALFARD-VARMLAND Innehållsförteckning Öppnajämförelser...sid3 DatakälloriÖppnajämförelser...sid3

Läs mer

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer

Läs mer

Lokala riktlinjer för. Vård och Omsorg av personer med Demenssjukdom i Öckerö Kommun

Lokala riktlinjer för. Vård och Omsorg av personer med Demenssjukdom i Öckerö Kommun Lokala riktlinjer för Vård och Omsorg av personer med Demenssjukdom i Öckerö Kommun 2013 INNEHÅLL: Sidnr 1.0 INLEDNING 1-3 1.1 Bakgrund 1.2 Arbetsgrupp 1.3 Nationella riktlinjer 1.4 Vård och omsorgsfilosofi

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Seminarium 2009-09-17

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Seminarium 2009-09-17 Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående Seminarium 2009-09-17 1 Materialet är skrivet och sammanställt av: Pernilla Edström Silviasjuksköterska,

Läs mer

SveDem Svenska Demensregistret

SveDem Svenska Demensregistret SveDem Svenska Demensregistret Christina Carlsson & Trine Johansson Regionala koordinatorer Västra Götaland SveDem Svenskt nationellt kvalitetsregister avseende demenssjukdomar Initierades via forskningsnätverket

Läs mer

Lokala riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Lokala riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Vård, omsorg och IFO Riktlinjer Antagen av KS Diarienummer 1(11) Lokala riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2 Innehåll Bakgrund... 3 Värdegrund... 3 Demenssjukdom... 3 BPSD... 3 Nationella

Läs mer

Utlåtande 2013:13 RV (Dnr /2012)

Utlåtande 2013:13 RV (Dnr /2012) Utlåtande 2013:13 RV (Dnr 327-984/2012) Överenskommelse om vård och omsorg för personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt och stöd till deras närstående Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms

Läs mer

Demenssjukdom. Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010

Demenssjukdom. Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010 Demenssjukdom Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010 Publicering www.socialstyrelsen.se, maj 2010 2 Innehållsförteckning Läsanvisning... 5 Förebyggande åtgärder, genetisk vägledning och

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari 2015 Fått arbete Under januari påbörjade 1 427 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Erfarenheter av Tidiga tecken. Josefin Wikner Christina Karlsen

Erfarenheter av Tidiga tecken. Josefin Wikner Christina Karlsen Erfarenheter av Tidiga tecken Josefin Wikner Christina Karlsen Kungsbacka kommun En av sex kommuner i Halland 78890 invånare Ger stöd åt ca 750 personer (LSS) 25 bostäder med särskild service 20 dagliga

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR DEMENSvARDEN I DALARNA

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR DEMENSvARDEN I DALARNA a!~a tss/b UPPDRAGSBESKRVNNG FÖR DEMENSvARDEN DALARNA SAMMANFATTNNG AV UPPDRAGEN Generellt Öka registreringen i Nationella Svenska Demensregistret, inom primärvården och den specialiserade vården. Ökad

Läs mer

Demensutredning för personer i ordinärt boende (inkl hemsjukvårdspatienter och korttidsboende/växelvårdsplats Fastställd av:

Demensutredning för personer i ordinärt boende (inkl hemsjukvårdspatienter och korttidsboende/växelvårdsplats Fastställd av: 1(5) Demensutredning för personer i ordinärt boende (inkl. hemsjukvårdspatienter och korttidsboende/väelvårdsplats Västmanlandsmodellen Demensutredning och uppföljning för personer i ordinärt boende Patientansvarig

Läs mer

Företagsamhetsmätning Värmlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Värmlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Värmlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Värmland Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Inga-Lena Palmgren. 08-523 038 60 insa-lena.~alm~renbsodertalie,se

Inga-Lena Palmgren. 08-523 038 60 insa-lena.~alm~renbsodertalie,se Södertal je kommun SODERTALJE KOMMUN 2012-10-02 Tjansteskrivelse Kontor Social- och omsorgskontoret Handläggare Inga-Lena Palmgren 08-523 038 60 insa-lena.~alm~renbsodertalie,se ÄIdreomsorgsnämnden Kommundelsnämnderna

Läs mer

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård Bakgrund Ungefär 0,5 procent (cirka 40 000 personer) av befolkningen i riket har typ 1-diabetes Cirka 5 procent av kvinnorna och 7

Läs mer

Företagsamhetsmätning Värmlands län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning Värmlands län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning Värmlands län Johan Kreicbergs Våren 2010 Företagsamhetsmätning Värmlands län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om

Läs mer

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Särskilt boende Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Särskilt boende är ett stöd för teamet som arbetar på ett särskilt boende. Den bygger på Socialstyrelsens nationella

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015 Fått arbete Under februari påbörjade 1 422 av alla som var inskrivna vid

Läs mer

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen!!, överläkare Geriatriska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Professor, prefekt Inst Neurobiologi, vårdvetenskap

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Område Rehabilitering

Område Rehabilitering Redovisning av avslutade projekt och aktiviteter finansierade av statliga stimulansbidrag för utveckling av vården och omsorgen om äldre personer. Område Rehabilitering KomSam projektet Äldreenheten, Nacka

Läs mer

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Ett redskap för kvalitetsutveckling CHECKLISTA DEMENS SÄRSKILT BOENDE Ett redskap för kvalitetsutveckling SveDem Svenska Demensregistret Börja med att läsa vägledningshäftet och ha det sedan tillgängligt vid genomgången. Där finns fördjupningstips

Läs mer

Uppföljning av Frösunda vård- och omsorgsboende år 2014

Uppföljning av Frösunda vård- och omsorgsboende år 2014 2014-10-29 SID 1 (5) Uppföljning av Frösunda vård- och omsorgsboende år 2014 Bakgrund Verksamheten på Frösunda vård- och omsorgsboende drivs av Attendo Care. Frösunda har 44 lägenheter uppdelade på fyra

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

Politisk viljeinriktning för vård och omsorg vid demenssjukdom i Uppsala-Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella Utvärdering 2014

Politisk viljeinriktning för vård och omsorg vid demenssjukdom i Uppsala-Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella Utvärdering 2014 1 Politisk viljeinriktning för vård och omsorg vid demenssjukdom i Uppsala-Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella Utvärdering 2014 Antagen av Samverkansnämnden 2014-12-04 2 Rekommendationer

Läs mer

Lokalt företagsklimat Värmland 2016

Lokalt företagsklimat Värmland 2016 Lokalt företagsklimat Värmland 2016 Om undersökningen Intervjuperiod januari-april 2016 Genomfört av Demoskop på uppdrag av Svenskt Näringsliv Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer Antal

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av december 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av december 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad 14 januari 2014 Ann Mannerstedt Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands län december 2013 12 954 (9,9 %) 5 623 kvinnor (9,1 %) 7 331 män

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av mars 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av mars 2013 2013-04-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av mars 2013 1 500 av de inskrivna fick jobb Under mars påbörjade 1 504 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Värmland

Läs mer

Rapportnamn Kontorsnamn Socialkontoret Upprättad av: Chatarina Eriksson 130311

Rapportnamn Kontorsnamn Socialkontoret Upprättad av: Chatarina Eriksson 130311 Projekt Demensvård 2009/2012 Kontorsnamn Socialkontoret Innehållsförteckning Bakgrund Projekt 1. Syfte / Mål 1. Målgrupp 1. Tidplan för projektet 1. Ekonomi 1. Uppföljning av projektet 1. Resultat 1. Antal

Läs mer

Röntgenveckan 2014. Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet

Röntgenveckan 2014. Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet Röntgenveckan 2014 Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet Demenssjukdomar, bakgrund 160.000 demenssjuka idag i Sverige 25.000 nya fall per år

Läs mer

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Ca 140 000 personer - de flesta mycket gamla 5 % av befolkningen 65 år och äldre 40 % av befolkningen 90-95 år

Läs mer

ANMÄLAN OM MISSFÖRHÅLLANDEN ENLIGT 24a LSS

ANMÄLAN OM MISSFÖRHÅLLANDEN ENLIGT 24a LSS ANMÄLAN OM MISSFÖRHÅLLANDEN ENLIGT 24a LSS Uppföljning av de missförhållanden som anmälts under år 2007 LÄNSSTYRELSEN I VÄRMLANDS LÄN RAPPORT NR 2008:20 Rapporten är sammanställd av Christina Berndtsson,

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av augusti 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad 11 september 2014 Ann Mannerstedt Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands län augusti 2014 10 958 (8,5 %) 4 799 kvinnor (7,8 %) 6 159 män

Läs mer

Följsamhet till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, inom vård och omsorg i Osby kommun.

Följsamhet till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, inom vård och omsorg i Osby kommun. Vård och omsorg Johnny Kvarnhammar Medicinskt ansvarig sjuksköterska RAPPORT Följsamhet till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, inom vård och omsorg i Osby kommun. Uppföljning

Läs mer

NATIONELLA RIKTLINJER FÖR DEMENSVÅRD. Bilaga: SANDVIKEN

NATIONELLA RIKTLINJER FÖR DEMENSVÅRD. Bilaga: SANDVIKEN Revisionsrapport NATIONELLA RIKTLINJER FÖR DEMENSVÅRD Bilaga: SANDVIKEN Margaretha Larsson Christina Karlsson Samgranskning Landstinget Gävleborg, Gävle, Ockelbo, Sandviken och Söderhamnskommuner NATIONELLA

Läs mer

Platser och sökande Förändr. NYANMÄLDA PLATSER ,7% KVARSTÅENDE PLATSER ,2% SÖKANDE SOM HAR FÅTT ARBETE

Platser och sökande Förändr. NYANMÄLDA PLATSER ,7% KVARSTÅENDE PLATSER ,2% SÖKANDE SOM HAR FÅTT ARBETE Platser och sökande 2009-05 Förändr. NYANMÄLDA PLATSER 1 179 743 58,7% KVARSTÅENDE PLATSER 889 538 65,2% SÖKANDE SOM HAR FÅTT ARBETE 2 415 2 042 18,3% KVARSTÅENDE SÖKANDE TOTALT 24 522 22 698 8,0% ARBETSLÖSA

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer