Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3"

Transkript

1 Indikatorer Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3

2 Innehållsförteckning Indikatorer som är uppföljningsbara med dagens datakällor... 3 Indikator 1: Behandling med demensläkemedel... 3 Indikator 2: Behandling med antipsykosmedel i särskilt boende... 4 Indikator 3: Fastställda riktlinjer och rutiner för genomförande av läkemedelsgenomgång med fokus på uppföljning av behandling med antipsykosmedel hos personer med demenssjukdom... 5 Indikator 4: Riktlinjer och rutiner som beskriver hur man identifierar och följer upp personer med demenssjukdom som riskerar att falla... 6 Indikator 5: Riktlinjer och rutiner som beskriver hur man identifierar och följer upp personer med demenssjukdom som riskerar att utveckla eller som redan har utvecklat trycksår... 7 Indikator 6: Riktlinjer och rutiner som beskriver hur man identifierar och följer upp personer med demenssjukdom som riskerar att utveckla undernäring eller som redan är undernärda... 8 Indikatorer som endast delvis, eller inte alls, går att mäta med dagens datakällor (utvecklingsindikatorer)... 9 Indikator 7: Andel med nydiagnostiserad demenssjukdom... 9 Indikator 8: Andel personer med demensdiagnos som genomgått basal demensutredning Indikator 9: Andel personer med demenssjukdom som följs upp minst en gång per år av hälso- och sjukvården Indikator 10: Andel personer med demenssjukdom som följs upp minst en gång per år av socialtjänsten Indikator 11: Andel personer med demenssjukdom i särskilt boende som är anpassat för personer med demenssjukdom Indikator 12: Andel personer med demenssjukdom som vårdats inom akutsjukvård för höftfraktur orsakad av fall Indikator 13: Andel personer med demenssjukdom som har utvecklat trycksår, grad Indikator 14: Andel personer med demenssjukdom som har beviljats dagverksamhet enligt socialtjänstlagen

3 Indikatorer som är uppföljningsbara med dagens datakällor Indikator 1: Behandling med demensläkemedel Motivering för val av indikator: Det finns idag ingen behandling som påverkar själva sjukdomsförloppet (nervcellsdöd) vid Alzheimers sjukdom. Det finns dock läkemedel som kan minska demenssymtomen. Kolinesterashämmare (donepezil, rivastigmin, galantamin) förbättrar eller vidmakthåller kognition temporärt vid mild tillmåttlig Alzheimers sjukdom, och memantin har begränsad effekt på kognition och global funktion vid måttlig till svår Alzheimers sjukdom. Kvalitetsområde: Kunskapsbaserad vård, säker vård. Antal personer med mild till måttlig Alzheimers sjukdom som behandlas med demensläkemedel (kolinesterashämmare eller memantin, ATC-kod N06D) Skattat (i befolkningsstudier) antal personer med mild tillmåttlig Alzheimers sjukdom Register Andel personer med mild till måttlig Alzheimers sjukdom, som behandlas med demensläkemedel Läkemedelsregistret Patientregistret Befolkningsstudier Beräkning av totala antalet personer med Alzheimers sjukdom bygger på en skattning Åldersuppdelat

4 Indikator 2: Behandling med antipsykosmedel i särskilt boende Motivering för val av indikator: Behandling med antipsykosmedel (neuroleptika, ATC-kod N05A) är vanlig hos personer med demenssjukdom. Oftast är indikationen beteendesymtom av olika slag, där de i många fall har bristande effekt. Antipsykosmedel ger ofta biverkningar. De bör därför bara användas vid psykotiska tillstånd och/eller aggressivitet, som orsakar lidande för personen eller potentiell fara för denne eller andra. Kvalitetsområde: Kunskapsbaserad vård, säker vård. Andel personer i särskilt boende som behandlas med antipsykosmedel Antal personer i särskilt boende som behandlas med antipsykosmedel (ATC-grupp N05A) Totala antalet personer i särskilt boende Register Läkemedelsregistret Äldre- och handikappomsorgsregistret Indikatorn bygger på samtliga personer med antipsykosmedel i särskilt boende, oavsett demensdiagnos (som det saknas uppgift om i båda registren). Merparten av äldre i särskilt boende som har behandling med antipsykosmedel har dock demenssjukdom Åldersuppdelat 4

5 Indikator 3: Riktlinjer och rutiner för genomförande av läkemedelsgenomgång med fokus på uppföljning av behandling med antipsykosmedel hos personer med demenssjukdom Motivering för val av indikator: Behandling med antipsykosmedel är vanlig hos personer med demenssjukdom. Effekten av dem kan vara blygsam och de ger ofta biverkningar. Behandlingen pågår ibland under lång tid utan att den utvärderas och omprövas. Kvalitetsområde: Säker vård. Andel primärvårdsområden eller specialistenheter med fastställda rutiner för hur behandling med antipsykosmedel följs upp Jmf Nationella kvalitetsindikatorer vården och omsorgen om äldre personer. Art nr: Antal primärvårdsområden eller specialistenheter med fastställda rutiner för hur behandling med antipsykosmedel följs upp Totala antalet undersökta primärvårdsområden eller specialistenheter Enkät Enkät till chefer vid primärvårdsområden eller specialistenheter Oklarhet om vad fastställda rutiner i detta fall innebär 5

6 Indikator 4: Riktlinjer och rutiner som beskriver hur man identifierar och följer upp personer med demenssjukdom som riskerar att falla Motivering för val av indikator: Demenssjukdom medför en ökad risk för fall, där miljöfaktorer (som belysning, hala golv, mattor), liksom behandling med läkemedel (inte bara psykofarmaka utan även exempelvis hypertoniläkemedel och urindrivande medel ökar risken för fall) kan bidra. Kvalitetsområde: Säker vård. Andel kommuner, landsting och enskilda vård- och omsorgsgivare med fastställda rutiner för hur man identifierar personer med demenssjukdom som riskerar att falla Jmf Nationella kvalitetsindikatorer vården och omsorgen om äldre personer. Art nr: Antal kommuner, landsting och privata vård- och omsorgsgivare med fastställda rutiner för bedömning av risk för fall Totala antalet kommuner landsting och privata vård- och omsorgsgivare Enkät Enkät till kommuner, landsting och privata vård och omsorgsgivare Oklarhet om vad fastställda rutiner i detta fall innebär Boendeform 6

7 Indikator 5: Riktlinjer och rutiner som beskriver hur man identifierar och följer upp personer med demenssjukdom som riskerar att utveckla eller som redan har utvecklat trycksår Motivering för val av indikator: Demenssjukdom i mer avancerade stadier medför en ökad risk för trycksår. Kvalitetsområde: Säker vård. Andel kommuner, landsting och enskilda vård- och omsorgsgivare med fastställda rutiner för hur man identifierar personer med demenssjukdom som har, eller riskerar att utveckla, trycksår Jmf Nationella kvalitetsindikatorer vården och omsorgen om äldre personer. Art nr: Antal kommuner, landsting och privata vård- och omsorgsgivare medfastställda rutiner för bedömning av förekomst av eller risk för trycksår Totala antalet kommuner, landsting och privata vård- och omsorgsgivare Enkät Enkät till kommuner, landsting och privata vård och omsorgsgivare Oklarhet om vad fastställda rutiner i detta fall innebär 7

8 Indikator 6: Riktlinjer och rutiner som beskriver hur man identifierar och följer upp personer med demenssjukdom som riskerar att utveckla undernäring eller som redan är undernärda Motivering för val av indikator: Demenssjukdom i mer avancerade stadier medför en ökad risk för undernäring. Kvalitetsområde: Säker vård. Andel kommuner, landsting och enskilda vård- och omsorgsgivare med fastställda rutiner för hur man identifierar personer med demenssjukdom som är undernärda eller riskerar att utveckla undernäring Jmf Nationella kvalitetsindikatorer vården och omsorgen om äldre personer. Art nr: Antal kommuner, landsting och privata vård- och omsorgsgivare med fastställda rutiner för bedömning av förekomst av eller risk för undernäring Totala antalet kommuner, landsting och privata vård- och omsorgsgivare Enkät Enkät till kommuner, landsting och privata vård och omsorgsgivare Oklarhet om vad fastställda rutiner i detta fall innebär 8

9 Indikatorer som endast delvis, eller inte alls, går att mäta med dagens datakällor (utvecklingsindikatorer) Indikator 7: Andel med nydiagnostiserad demenssjukdom Motivering för val av indikator: Det är viktigt att upptäcka och diagnostisera demenssjukdom i tid, för att kunna erbjuda bästa möjliga medicinska behandling och omvårdnad. Kvalitetsområde: Kunskapsbaserad vård, säker vård. Andel personer med demenssjukdom som fått diagnosen under senaste året Antal personer med nydiagnostiserad demenssjukdom under ett år Skattat (i befolkningsstudier) antal personer som insjuknar i en demenssjukdom per år Patientjournal Befolkningsstudier Ännu inte tillräckligt hög täckningsgrad för Bristfälliga uppgifter om demensdiagnos i patientjournaler. Bättre diagnosrapportering behövs främst från primärvården Beräkning av totala antalet personer med demenssjukdom bygger på en skattning 9

10 Indikator 8: Andel personer med demensdiagnos som genomgått basal demensutredning Motivering för val av indikator: Diagnosen demens får vittgående konsekvenser för såväl personen som anhöriga. Det är också viktigt att upptäcka behandlingsbara orsaker till demens. Demensdiagnostiken måste därför baseras på rätt information och undersökningar. Kvalitetsområde: Kunskapsbaserad vård, säker vård. Andel personer med demensdiagnos som genomgått basal demensutredning 1 Antal personer med demensdiagnos som genomgått basal demensutredning Totala antalet personer med demensdiagnos Riktade studier Patientjournal Kräver en definition av basal demensutredning Ännu inte tillräckligt hög täckningsgrad för Bristfälliga uppgifter om demensdiagnos i patientjournaler. Bättre diagnosrapportering behövs främst från primärvården Åldersuppdelat 1 Strukturerad anamnes. Intervjuer med närstående. Bedömning av fysiskt och psykiskt tillstånd. Kognitiva test (MMT tillsammans med klocktest). Strukturerad bedömning av funktions- och aktivitetsförmåga. Strukturell hjärnavbildning med datortomografi. Blodprovstagning för att utesluta störd sköldkörtelsfunktion, förhöjd nivå av kalcium eller förhöjd nivå av homocystein. Vid stark klinisk misstanke prover för neuroborrelios, hiv eller neurosyfilis. 10

11 Indikator 9: Andel personer med demenssjukdom som följs upp minst en gång per år av hälso- och sjukvården Motivering för val av indikator: Personer med demenssjukdom bör vara föremål för en regelbunden bedömning, för att se till att de har en optimal medicinsk behandling och rätt omvårdnad, och för att kunna upptäcka och åtgärda eventuella komplikationer till sjukdomen. Kvalitetsområde: Kunskapsbaserad vård, säker vård. Andel personer med demenssjukdom, i primär- eller specialistvård, vars tillstånd följs upp av hälso- och sjukvården minst en gång per år Antal personer med demenssjukdom, i primäreller specialistvård, vars tillstånd följs upp minst en gång per år Totala antalet personer med demenssjukdom, i primär- eller specialistvård Patientjournal Kräver en definition av vad som avses med följas upp, läkarbesök eller annat? Ännu inte tillräckligt hög täckningsgrad för Bristfälliga uppgifter om demensdiagnos i patientjournaler. Bättre diagnosrapportering behövs främst från primärvården 11

12 Indikator 10: Andel personer med demenssjukdom som följs upp minst en gång per år av socialtjänsten Motivering för val av indikator: Personer med demenssjukdom bör vara föremål för en regelbunden uppföljning av socialtjänsten, för att se till att personen får sina behov av socialtjänst tillgodosedda. Led i vårdkedjan: Omsorg om personer med demenssjukdom. Kvalitetsområde: Kunskapsbaserad vård, säker vård. Andel personer med demenssjukdom med insatser från socialtjänsten, vars behov av bistånd följs upp av socialtjänsten minst en gång per år Antal personer med demenssjukdom med insatser från socialtjänsten, vars behov av bistånd följs upp minst en gång per år Totala antalet personer med demenssjukdom som får insatser från socialtjänsten Socialtjänstens personakter Särskilda studier krävs för att inhämta data på lokal, regional och nationell nivå Kräver en definition av vad som avses med följs upp Det kan saknas uppgifter om demensdiagnos i socialtjänstens personakter. Bättre diagnosrapportering behövs främst från primärvården 12

13 Indikator 11: Andel personer med demenssjukdom i särskilt boende specifikt anpassat för personer med demenssjukdom Motivering för val av indikator: Särskilt boende som är småskaligt och anpassat för att tillgodose behoven hos personer med demenssjukdom (så kallat demensboende) kan bidra till bättre livskvalitet för personer med måttlig till svår demenssjukdom, jämfört med blandade boenden. Ett demensboende kan förbättra kommunikationen och öka samvaron mellan de boende och med personalen, samt öka självständigheten i dagliga aktiviteter. Demensboenden bedöms också vara kostnadseffektiva jämfört med blandade boenden. Knappt en tredjedel av samtliga personer med demenssjukdom i särskilt boende, bodde år 2007 i demensboende med tio eller färre platser. Led i vårdkedjan: Omsorg om personer med demenssjukdom. Kvalitetsområde: Kunskapsbaserad vård, säker vård. Andel personer med demenssjukdom i permanent särskilt boende specifikt anpassat för personer med demenssjukdom 2 Antal personer med demenssjukdom i permanent särskilt boende specifikt anpassat för personer med demenssjukdom Totala antal personer med demenssjukdom i permanent särskild boende Särskilda urvalsstudier Patientjournal Personakten Ännu inte tillräckligt hög täckningsgrad för Bristfälliga uppgifter om demensdiagnos i patientjournaler. Bättre diagnosrapportering behövs främst från primärvården Oklarhet kan råda vad gäller definitionen av demensboende 2 Demensboende är ett boende för personer med demenssjukdom som består av ett begränsat antal boenderum eller lägenheter, fysiskt avgränsade, med vissa gemensamma utrymmen samt gemensam personal, hela eller delar av dygnet. Flera demensboenden kan finnas i samma fastighet. 13

14 Indikator 12: Andel personer med demenssjukdom som vårdats inom akutsjukvård för höftfraktur orsakad av fall Motivering för val av indikator: Demenssjukdom innebär en ökad risk för fall där behandling med läkemedel kan bidra. Kvalitetsområde: Säker vård. Andel personer med demenssjukdom i särskilt boende eller ordinärt boende med hälso- och sjukvårdsinsats eller med hemtjänst, som har vårdats inom akutsjukvård för höftfraktur orsakad av ett fall Jmf Nationella kvalitetsindikatorer vården och omsorgen om äldre personer. Art nr: Antal personer med demenssjukdom i särskilt boende ellerordinärt boende med hälso- och sjukvårdsinsats eller med hemtjänst, som har vårdats inom akutsjukvård för höftfraktur orsakad av ett fall Antal personer med demenssjukdom i särskilt boende eller ordinärt boende med hälso- och sjukvårdsinsats eller med hemtjänst 3 Register Urvalsstudier Patientregistret Senior Alert Demensdiagnos framgår inte av Senior Alert I patientregistret går det ofta inte att härleda att en person som vårdats för en höftfraktur också har en demenssjukdom 3 Hemtjänst omfattar service (som städning, tvättning och varuinköp) och personlig omvårdnad (dusch, på- och avklädning) samt avlösning i hemmet. 14

15 Indikator 13: Andel personer med demenssjukdom som har utvecklat trycksår, grad 1 4 Motivering för val av indikator: Demenssjukdom i mer avancerade stadier medför en ökad risk för trycksår. Kvalitetsområde: Säker vård. Andel personer med demenssjukdom i särskilt boende ellerordinärt boende med hälso- och sjukvårdsinsats eller med hemtjänst, som har utvecklat trycksår, grad 1 4 Jmf Nationella kvalitetsindikatorer vården och omsorgen om äldre personer. Art nr: Antal personer med demenssjukdom i särskilt boende eller ordinärt boende med hälso- och sjukvårdsinsats eller med hemtjänst, som har utvecklat trycksår Antal personer med demenssjukdom i särskilt boende eller ordinärt boende med hälso- och sjukvårdsinsats eller med hemtjänst Register Patientregistret Senior Alert Demensdiagnos framgår inte av Senior Alert och är ofta inte dokumenterad i patientregistret. Boendeform 15

16 Indikator 14: Andel personer med demenssjukdom som har beviljats dagverksamhet enligt socialtjänstlagen Motivering för val av indikator: Dagverksamhet för personer med demenssjukdom kan bidra till att ge personer med demenssjukdom möjlighet till social samvaro, struktur och innehåll i dagen, dagliga aktiviteter och sysselsättning. Den avlöser också närstående. Led i vårdkedjan: Omsorg om personer med demenssjukdom. Kvalitetsområde: Kunskapsbaserad vård, säker vård. Andel personer med demenssjukdom som har plats i dagverksamhet Antal personer med demenssjukdom som har plats i dagverksamhet Antalet skattade personer (utifrån populationsstudier) med demenssjukdom Äldre- och handikappomsorgsregistret Kräver särskilda studier för att inhämta dessa uppgifter på nationell nivå Begreppet dagverksamhet behöver definieras Dagverksamhet kan biståndsbedömas eller finnas tillgänglig som en öppen verksamhet. Det gör måttet svårfångat inte minst utifrån att det i öppen verksamhet inte görs någon dokumentation 16

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Nationell utvärdering - syfte Värdera

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Prioritering Skala från 1 10 1 är viktigt och bör genomföras 10 är minst viktigt Kvalitetsindikatorer 7

Läs mer

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna För ett anhörig- och demensvänligt samhälle, 11 mars 2015 Margareta Hedner, Nationella riktlinjer, Socialstyrelsen Vera Gustafsson,

Läs mer

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Länsseminarium Uppsala 2014-11-21 Nationell

Läs mer

Nationell utvärdering

Nationell utvärdering Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Region Skåne 2014-11-04 Nationell utvärdering

Läs mer

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Inledning Socialstyrelsen har baserat rekommendationerna på bästa tillgängliga kunskap om åtgärders effekter, kostnader och kostnadseffektivitet för personer

Läs mer

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående.

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. 1 Knäckområden Basal demensutredning riktar sig till landsting Utvidgad demensutredning riktar till landsting

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet 2014-09-19 Nationell utvärdering - syfte

Läs mer

Nationell utvärdering

Nationell utvärdering Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Länsseminarium Värmland 2015-03-04 Nationell

Läs mer

Nationell utvärdering

Nationell utvärdering Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Länsseminarium Gävleborg 2015-03-17

Läs mer

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Sonja Klingén, Verksamhetschef Neuropsykiatri Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Sonja Klingén, Verksamhetschef Neuropsykiatri Sahlgrenska Universitetssjukhuset Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Sonja Klingén, Verksamhetschef Neuropsykiatri Sahlgrenska Universitetssjukhuset Redovisning av riktlinjer i några viktiga punkter Beskriva Nuläget

Läs mer

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna Svenska demensdagarna, 20 maj 2015, Karlstad Pinelopi Lundquist, Nationella riktlinjer, Socialstyrelsen Vera Gustafsson,

Läs mer

SveDem Svenska Demensregistret

SveDem Svenska Demensregistret SveDem Svenska Demensregistret Christina Carlsson & Trine Johansson Regionala koordinatorer Västra Götaland SveDem Svenskt nationellt kvalitetsregister avseende demenssjukdomar Initierades via forskningsnätverket

Läs mer

SveDem Svenska Demensregistret

SveDem Svenska Demensregistret SveDem Svenska Demensregistret Karin Westling Administratör Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 2015-03-17 Syfte Syfte och Mål att förbättra kvaliteten av demensvården i Sverige genom att samla in

Läs mer

LOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN

LOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN LOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN Reviderad 2016-10-31, ansvar kommunens demenssjuksköterska INLEDNING Demenssjukdom innebär att man lever med en nedsatt kognitiv förmåga. Demenssjukdom är

Läs mer

Bilaga 1. Tillstånds- och åtgärdslista

Bilaga 1. Tillstånds- och åtgärdslista Bilaga. s- och åtgärdslista s- och åtgärdslistan innehåller åtgärder om förebyggande arbete (rad 5) utredning (rad 6 ) social utredning (rad 4) uppföljning (rad 5) personcentrerad omvårdnad (rad 6) basal

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Nationella riktlinjer. Upptäckt, diagnostik och uppföljning av demenssjukdom

Nationella riktlinjer. Upptäckt, diagnostik och uppföljning av demenssjukdom Nationella riktlinjer Upptäckt, diagnostik och uppföljning av demenssjukdom Wilhelmina Hoffman 2011 Samlar, strukturerar och sprider kunskap om demens www.demenscentrum.se Kapitlens struktur Vardagssituation

Läs mer

Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas?

Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas? Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas? Jan.Marcusson@liu.se 30 25 20 15 10 5 0 Preklinisk Prodromal Mild Medelsvår Svår fas fas demens demens demens MMSE 30 29 30 26 25

Läs mer

Rekommendationer. Minthon, L. Granvik, E. 2012-02-29

Rekommendationer. Minthon, L. Granvik, E. 2012-02-29 Rekommendationer Minthon, L. Granvik, E. 0-0-9 Inledning Syftet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer är att de ska vara ett stöd för beslutsfattare i kommuner, landsting och regioner. De ska ge vägledning

Läs mer

Demensutredning inom Primärvården Landstinget Gävleborg

Demensutredning inom Primärvården Landstinget Gävleborg Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-41967 Fastställandedatum: 2012-10-25 Giltigt t.o.m.: 2013-10-25 Upprättare: Magnus N Thureson Fastställare: Berit Fredriksson Demensutredning inom Primärvården

Läs mer

Helle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet

Helle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Att möta personer med demens Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Vad innebär det att vara demenssjuk? Kropp som sviktar Intellekt som

Läs mer

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland Vad är demens? Sjukdomsprocess som drabbar hjärnan. Progredierande. Påverkar högre kortikala funktioner minnet/intellektet, personligheten. Orsakar funktionsbortfall. Demenssjukdomar är vanliga och kommer

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Nationell utvärdering Vård och omsorg vid demenssjukdom 2014. Indikatorer och underlag för bedömningar

Nationell utvärdering Vård och omsorg vid demenssjukdom 2014. Indikatorer och underlag för bedömningar Nationell utvärdering Vård och omsorg vid demenssjukdom 2014 Indikatorer och underlag för bedömningar Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till

Läs mer

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom Vård, omsorg och IFO Lena Mossberg lena.mossberg@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 8 juni 2016 1(5) Diarienummer KSN 2016 000144 167 Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Remissversion publicerad 23 november 2016 Övergripande tidsplan 23 nov HöstenHö 2016 10 feb 2017 vår/sommar 2017 Publicering av Remissversionen

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Demenssjukdom. stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Demenssjukdom. stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Demenssjukdom stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg Monica Forsberg Jag kan åldras i Västerbotten i trygghet, med tillgång till god vård och omsorg Uppföljningen av multisjuka äldre från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 visar att det saknas helhetsperspektiv

Läs mer

Lokalt program för samordnad vård och omsorg kring personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt och minnessvårigheter samt stöd till deras anhöriga

Lokalt program för samordnad vård och omsorg kring personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt och minnessvårigheter samt stöd till deras anhöriga SUNDBYBERGS STAD OCH STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Lokalt program för samordnad vård och omsorg kring personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt och minnessvårigheter samt stöd till deras anhöriga Upprättat

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2 Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede Indikatorer Bilaga 2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

kallade tillstånds- och åtgärdskombinationer totalt 157 stycken.

kallade tillstånds- och åtgärdskombinationer totalt 157 stycken. Rekommendationerna Rekommendationerna i riktlinjerna Tre typer av rekommendationer I bilaga 1 beskriver Socialstyrelsen samtliga tillstånds- och åtgärdskombinationer. Dessa är rangordnade (1 10), alternativt

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (4) Socialförvaltningen Monica Örmander Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2014-07-11 Socialnämnden Redovisning av resultat från kvalitetsregister En satsning och överenskommelse har

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

ALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI

ALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI ALZHEIMERS SJUKDOM Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI BAKGRUND Demens är en konstellation av hjärnskadesymtom, där minnesstörning och andra intellektuella symtom (nedsatt

Läs mer

Demenssjukdom. Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010

Demenssjukdom. Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010 Demenssjukdom Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010 Publicering www.socialstyrelsen.se, maj 2010 2 Innehållsförteckning Läsanvisning... 5 Förebyggande åtgärder, genetisk vägledning och

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Antal % % % % % % Min-max Riket

Antal % % % % % % Min-max Riket (Sammanhållen vård och omsorg) 1. Fall, undernäring, trycksår och munhälsa 2. Rehabilitering Fallskador Åtgärd vid Åtgärd vid risk Åtgärd vid risk Åtgärd vid risk Rehabilitering efter Funktionsförmåga

Läs mer

Demenssjuksköterskor Kommuner, Vårdcentraler i Värmland, Minnesmottagningen Csk

Demenssjuksköterskor Kommuner, Vårdcentraler i Värmland, Minnesmottagningen Csk Demenssjuksköterskor Kommuner, Vårdcentraler i Värmland, Minnesmottagningen Csk Karlstad 28 april 2015 NÄTVERKSTRÄFF DEMENSSJUKSKÖTERSKOR Nya Perspektiv- äldres hälsa Madelene Johanzon Regional handlingsplan

Läs mer

Information om hemsjukvård

Information om hemsjukvård Information om hemsjukvård Version 9 20150116 Vård- och omsorg Vad är hemsjukvård? Den som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning inte kan ta sig till vårdcentralen kan istället få hälso- och sjukvård

Läs mer

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom:

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom: Demensutredning Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom: Utesluta annan botbar sjukdom Diagnosticera vilken demenssjukdom Se vilka funktionsnedsättningar som demenssjukdomen ger och erbjuda stöd/hjälp

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

Röntgenveckan 2014. Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet

Röntgenveckan 2014. Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet Röntgenveckan 2014 Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet Demenssjukdomar, bakgrund 160.000 demenssjuka idag i Sverige 25.000 nya fall per år

Läs mer

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen!!, överläkare Geriatriska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Professor, prefekt Inst Neurobiologi, vårdvetenskap

Läs mer

Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM

Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt Sonja Modin Allmänläkare - SFAM Samverkan vid demens För att sätta diagnos Kring hälsoproblem och sjukdomar Kring demenssjukdomen Uppföljning

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; 1 2014-11-11 SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; beslutade den XX XX 2015. Socialstyrelsen

Läs mer

Öppna Jämförelser av Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna Jämförelser av Vård och omsorg om äldre 2013 Arbetsrapport 214:4 Öppna Jämförelser av Vård och omsorg om äldre 213 Birgitta Fläckman Öppna Jämförelser av Vård och omsorg om äldre 213 Birgitta Fläckman Underlaget till sammanställning är hämtat från:

Läs mer

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Särskilt boende Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Särskilt boende är ett stöd för teamet som arbetar på ett särskilt boende. Den bygger på Socialstyrelsens nationella

Läs mer

Socialstyrelsen NATIONELLA RIKTLINJER. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Socialstyrelsen NATIONELLA RIKTLINJER. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Vård och omsorg vid demenssjukdom bygger

Läs mer

Formulär. SveDem Svenska Demensregistret

Formulär. SveDem Svenska Demensregistret Formulär SveDem Svenska Demensregistret Registrets syfte Syftet med registret är att förbättra kvaliteten av demensvården i Sverige genom att samla in data för att kunna följa upp förändringar i patientpopulationer,

Läs mer

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän För vem? Barn och unga 0-25 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och sjukdom Personer

Läs mer

De mest sjuka äldres vård och omsorg en beskrivning utifrån nationella indikatorer

De mest sjuka äldres vård och omsorg en beskrivning utifrån nationella indikatorer De mest sjuka äldres vård och omsorg en beskrivning utifrån nationella indikatorer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

www.fou.sormland.se Välkomna till nätverkets konferens 13 mars 2013

www.fou.sormland.se Välkomna till nätverkets konferens 13 mars 2013 www.fou.sormland.se Välkomna till nätverkets konferens 13 mars 2013 Dagens innehåll www.fou.sormland.se Redovisning av kvalitetsuppföljning (Annika) Förbättringsarbete Hur kan vi arbeta med våra resultat

Läs mer

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar 2013 2015 1 1. Inledning Socialstyrelsen har gett ut föreskriften Bedömning av om en hälso- och

Läs mer

Aldre i Sormland. Kvalitetsuppföljning av vården av äldre i Sörmland 2013

Aldre i Sormland. Kvalitetsuppföljning av vården av äldre i Sörmland 2013 Aldre i Sormland Kvalitetsuppföljning av vården av äldre i Sörmland 2013 Innehåll Förord...3 Demografi och hälsoutveckling...4 Befolkningsprognos 65 år och äldre 2012-2025... 4 Hälsofrämjande arbete...4

Läs mer

Vägledning för en god palliativ vård

Vägledning för en god palliativ vård Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna:

Läs mer

Bo hemma. i Kinda kommun

Bo hemma. i Kinda kommun Bo hemma i Kinda kommun Bo hemma i Kinda kommun I den här broschyren kan du läsa om vilket stöd du kan söka från Kinda kommun om du behöver hjälp för att du ska kunna bo hemma vid sjukdom eller hög ålder.

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare inom ramen för socialtjänstlagen Sammanställd

Läs mer

Diabetesvården. kommunal hälso- och sjukvård. Cecilia Lundberg MAS, processledare läkemedelsgenomgångar regional koordinator Senior alert

Diabetesvården. kommunal hälso- och sjukvård. Cecilia Lundberg MAS, processledare läkemedelsgenomgångar regional koordinator Senior alert Diabetesvården kommunal hälso- och sjukvård i Cecilia Lundberg MAS, processledare läkemedelsgenomgångar regional koordinator Senior alert Patientfall Person kommer in till korttidsplats i väntan på boende

Läs mer

Rapport och analys av resultatet av Socialstyrelsens Äldreguide 2012 - En del av Öppna jämförelser - Äldreomsorg och hemsjukvård

Rapport och analys av resultatet av Socialstyrelsens Äldreguide 2012 - En del av Öppna jämförelser - Äldreomsorg och hemsjukvård 212-6-12 Vv 6/212 Vö 12/212 Rapport och analys av resultatet av Socialstyrelsens Äldreguide 212 - En del av Öppna jämförelser - Äldreomsorg och hemsjukvård Sammanfattning Äldreguiden 212 är den sjätte

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Innehåll 1 Vad är demens? 5 2 Målen för demensverksamheten i Arboga kommun 6 3 Kommunalt stöd 7 4 Uppföljning och utvärdering, ett levande dokument 10 3

Läs mer

Multi7 bättre liv för sjuka äldre. Multi7. Sammanhållen vård och omsorg för äldre. Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting.

Multi7 bättre liv för sjuka äldre. Multi7. Sammanhållen vård och omsorg för äldre. Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Multi7 Sammanhållen vård och omsorg för äldre Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Information om hjälp i hemmet och valfrihet

Information om hjälp i hemmet och valfrihet Information om hjälp i hemmet och valfrihet Version 9.0 20150203 Vård- och omsorg Information om hemtjänst Vad är hemtjänst? Hemtjänst är ett samlat begrepp för olika former av stöd, service och omvårdnad

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd

Läs mer

Välkommen! Träff om SveDem Värmland 13 juni 2017

Välkommen! Träff om SveDem Värmland 13 juni 2017 Välkommen! Träff om SveDem Värmland 13 juni 2017 Välkommen! Hur kan SveDem bidra till en fortsatt förbättrad vård och omsorg för personer med demenssjukdom i Värmland? SveDem som arbetsverktyg Nuläge Förbättringsområden

Läs mer

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutin för egenvård Gäller för Personal inom omsorgsförvaltningen Samverkan Plats i ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller från datum 2014-10-13

Läs mer

Hur stimulera förbättringsarbete? Hur stimulera till Q-arbete? VÅRDKEDJAN FÖR PERSONER MED DEMENS I UPPSALA LÄN

Hur stimulera förbättringsarbete? Hur stimulera till Q-arbete? VÅRDKEDJAN FÖR PERSONER MED DEMENS I UPPSALA LÄN Hur stimulera förbättringsarbete? Hur stimulera till Q-arbete? VÅRDKEDJAN FÖR PERSONER MED DEMENS I UPPSALA LÄN C-läns kommuner och antal innevånare (345.481) 20.144 9.132 13.450 40.656 19.986 21.352 205.199

Läs mer

SveDem Svenska Demensregistret

SveDem Svenska Demensregistret SveDem Svenska Demensregistret Emma Timerdal Leg sjuksköterska Koordinator Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 2016-11-24 SveDem Svenskt nationellt kvalitetsregister avseende demenssjukdomar Initierades

Läs mer

Hemtjänst i Båstads kommun

Hemtjänst i Båstads kommun Hemtjänst i Båstads kommun Fotograf: Lars Bygdemark Vår verksamhetsidé Vård och omsorg i Båstads kommun ska präglas av respekt, värdighet, trygghet och professionalism. Vad är hemtjänst? Kommunen har enligt

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

KomUPP! En fördjupad uppföljning av KomHem

KomUPP! En fördjupad uppföljning av KomHem KomUPP! En fördjupad uppföljning av KomHem Ulf Grahnat Marie Ernsth Bravell 1 1 Mer information på vår webbplats: www.komhem.net 2 Bakgrund varför följa upp? Socialstyrelsen har identifierat områden som

Läs mer

Lokala samverkansrutiner för personal på avdelningen för myndighetsutövning

Lokala samverkansrutiner för personal på avdelningen för myndighetsutövning Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för personal på avdelningen för myndighetsutövning 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:10) om förebyggande av och behandling vid undernäring

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:10) om förebyggande av och behandling vid undernäring Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), huvudmän i enskild verksamhet med ansvar för vård

Läs mer

Öppna jämförelser äldre Indikatorer - urininkontinens

Öppna jämförelser äldre Indikatorer - urininkontinens Öppna jämförelser äldre Indikatorer - urininkontinens Nikola den 26 oktober 2012 Marianne Lidbrink Agenda Uppdrag i utveckling Olika produkter, olika målgrupper, olika datakällor Behov av kunskap Analyshandboken

Läs mer

MAS Feb 2011 Riktlinje för vård av dementa Flik 12.1. Utifrån Utredning, vård och omsorg om personer med demenssjukdom i Västerbottens län

MAS Feb 2011 Riktlinje för vård av dementa Flik 12.1. Utifrån Utredning, vård och omsorg om personer med demenssjukdom i Västerbottens län MAS Feb 2011 Riktlinje för vård av dementa Flik 12.1. Utifrån Utredning, vård och omsorg om personer med demenssjukdom i Västerbottens län Bakgrund Kommunförbundet Västerbottens och Västerbottens läns

Läs mer

Eksjö kommun Revisionsrapport Kommunens demensverksamhet

Eksjö kommun Revisionsrapport Kommunens demensverksamhet Revisionsrapport Kommunens demensverksamhet Antal sidor: 11 Innehåll 1. Sammanfattning 3 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod 4 7. Organisation

Läs mer

2013-02-12 Dnr 63643/2012 1(1) Avdelningen för regler och tillstånd Katrin Westlund katrin.westlund@socialstyrelsen.se

2013-02-12 Dnr 63643/2012 1(1) Avdelningen för regler och tillstånd Katrin Westlund katrin.westlund@socialstyrelsen.se 2013-02-12 Dnr 63643/2012 1(1) Avdelningen för regler och tillstånd katrin.westlund@socialstyrelsen.se Enligt sändlista Remiss nya föreskrifter om förebyggande och behandling av undernäring Socialstyrelsen

Läs mer

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 Indikatorer Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 1 Innehållsförteckning Generella indikatorer... 4 Indikator 1.1: Självmord i befolkningen... 4 Indikator 1.2: Överdödlighet

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Seminarium 2009-09-17

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Seminarium 2009-09-17 Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående Seminarium 2009-09-17 1 Materialet är skrivet och sammanställt av: Pernilla Edström Silviasjuksköterska,

Läs mer

Öppna jämförelser 2013 Vård och omsorg äldre

Öppna jämförelser 2013 Vård och omsorg äldre www.fou.sormland.se Öppna jämförelser 2013 Vård och omsorg äldre Fokus sammanhållen vård och omsorg i Sörmland Inledning I denna presentation finns delar av resultatet från öppna jämförelser vård och omsorg

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Demensutredning för personer i ordinärt boende (inkl hemsjukvårdspatienter och korttidsboende/växelvårdsplats Fastställd av:

Demensutredning för personer i ordinärt boende (inkl hemsjukvårdspatienter och korttidsboende/växelvårdsplats Fastställd av: 1(5) Demensutredning för personer i ordinärt boende (inkl. hemsjukvårdspatienter och korttidsboende/väelvårdsplats Västmanlandsmodellen Demensutredning och uppföljning för personer i ordinärt boende Patientansvarig

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12 Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport Antal sidor:12 Värmdö Kommun Innehåll 1. Sammanfattning. 2 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre

Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan 2014 Uppsala län Bättre liv för sjuka äldre 2014 Övergripande mål och resultat Det här vill vi uppnå Bilaga Så här mäter vi förbättringar Sammanhållen vård och

Läs mer