Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3

Transkript

1 Indikatorer Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3

2 Innehållsförteckning Indikatorer som är uppföljningsbara med dagens datakällor... 3 Indikator 1: Behandling med demensläkemedel... 3 Indikator 2: Behandling med antipsykosmedel i särskilt boende... 4 Indikator 3: Fastställda riktlinjer och rutiner för genomförande av läkemedelsgenomgång med fokus på uppföljning av behandling med antipsykosmedel hos personer med demenssjukdom... 5 Indikator 4: Riktlinjer och rutiner som beskriver hur man identifierar och följer upp personer med demenssjukdom som riskerar att falla... 6 Indikator 5: Riktlinjer och rutiner som beskriver hur man identifierar och följer upp personer med demenssjukdom som riskerar att utveckla eller som redan har utvecklat trycksår... 7 Indikator 6: Riktlinjer och rutiner som beskriver hur man identifierar och följer upp personer med demenssjukdom som riskerar att utveckla undernäring eller som redan är undernärda... 8 Indikatorer som endast delvis, eller inte alls, går att mäta med dagens datakällor (utvecklingsindikatorer)... 9 Indikator 7: Andel med nydiagnostiserad demenssjukdom... 9 Indikator 8: Andel personer med demensdiagnos som genomgått basal demensutredning Indikator 9: Andel personer med demenssjukdom som följs upp minst en gång per år av hälso- och sjukvården Indikator 10: Andel personer med demenssjukdom som följs upp minst en gång per år av socialtjänsten Indikator 11: Andel personer med demenssjukdom i särskilt boende som är anpassat för personer med demenssjukdom Indikator 12: Andel personer med demenssjukdom som vårdats inom akutsjukvård för höftfraktur orsakad av fall Indikator 13: Andel personer med demenssjukdom som har utvecklat trycksår, grad Indikator 14: Andel personer med demenssjukdom som har beviljats dagverksamhet enligt socialtjänstlagen

3 Indikatorer som är uppföljningsbara med dagens datakällor Indikator 1: Behandling med demensläkemedel Motivering för val av indikator: Det finns idag ingen behandling som påverkar själva sjukdomsförloppet (nervcellsdöd) vid Alzheimers sjukdom. Det finns dock läkemedel som kan minska demenssymtomen. Kolinesterashämmare (donepezil, rivastigmin, galantamin) förbättrar eller vidmakthåller kognition temporärt vid mild tillmåttlig Alzheimers sjukdom, och memantin har begränsad effekt på kognition och global funktion vid måttlig till svår Alzheimers sjukdom. Kvalitetsområde: Kunskapsbaserad vård, säker vård. Antal personer med mild till måttlig Alzheimers sjukdom som behandlas med demensläkemedel (kolinesterashämmare eller memantin, ATC-kod N06D) Skattat (i befolkningsstudier) antal personer med mild tillmåttlig Alzheimers sjukdom Register Andel personer med mild till måttlig Alzheimers sjukdom, som behandlas med demensläkemedel Läkemedelsregistret Patientregistret Befolkningsstudier Beräkning av totala antalet personer med Alzheimers sjukdom bygger på en skattning Åldersuppdelat

4 Indikator 2: Behandling med antipsykosmedel i särskilt boende Motivering för val av indikator: Behandling med antipsykosmedel (neuroleptika, ATC-kod N05A) är vanlig hos personer med demenssjukdom. Oftast är indikationen beteendesymtom av olika slag, där de i många fall har bristande effekt. Antipsykosmedel ger ofta biverkningar. De bör därför bara användas vid psykotiska tillstånd och/eller aggressivitet, som orsakar lidande för personen eller potentiell fara för denne eller andra. Kvalitetsområde: Kunskapsbaserad vård, säker vård. Andel personer i särskilt boende som behandlas med antipsykosmedel Antal personer i särskilt boende som behandlas med antipsykosmedel (ATC-grupp N05A) Totala antalet personer i särskilt boende Register Läkemedelsregistret Äldre- och handikappomsorgsregistret Indikatorn bygger på samtliga personer med antipsykosmedel i särskilt boende, oavsett demensdiagnos (som det saknas uppgift om i båda registren). Merparten av äldre i särskilt boende som har behandling med antipsykosmedel har dock demenssjukdom Åldersuppdelat 4

5 Indikator 3: Riktlinjer och rutiner för genomförande av läkemedelsgenomgång med fokus på uppföljning av behandling med antipsykosmedel hos personer med demenssjukdom Motivering för val av indikator: Behandling med antipsykosmedel är vanlig hos personer med demenssjukdom. Effekten av dem kan vara blygsam och de ger ofta biverkningar. Behandlingen pågår ibland under lång tid utan att den utvärderas och omprövas. Kvalitetsområde: Säker vård. Andel primärvårdsområden eller specialistenheter med fastställda rutiner för hur behandling med antipsykosmedel följs upp Jmf Nationella kvalitetsindikatorer vården och omsorgen om äldre personer. Art nr: Antal primärvårdsområden eller specialistenheter med fastställda rutiner för hur behandling med antipsykosmedel följs upp Totala antalet undersökta primärvårdsområden eller specialistenheter Enkät Enkät till chefer vid primärvårdsområden eller specialistenheter Oklarhet om vad fastställda rutiner i detta fall innebär 5

6 Indikator 4: Riktlinjer och rutiner som beskriver hur man identifierar och följer upp personer med demenssjukdom som riskerar att falla Motivering för val av indikator: Demenssjukdom medför en ökad risk för fall, där miljöfaktorer (som belysning, hala golv, mattor), liksom behandling med läkemedel (inte bara psykofarmaka utan även exempelvis hypertoniläkemedel och urindrivande medel ökar risken för fall) kan bidra. Kvalitetsområde: Säker vård. Andel kommuner, landsting och enskilda vård- och omsorgsgivare med fastställda rutiner för hur man identifierar personer med demenssjukdom som riskerar att falla Jmf Nationella kvalitetsindikatorer vården och omsorgen om äldre personer. Art nr: Antal kommuner, landsting och privata vård- och omsorgsgivare med fastställda rutiner för bedömning av risk för fall Totala antalet kommuner landsting och privata vård- och omsorgsgivare Enkät Enkät till kommuner, landsting och privata vård och omsorgsgivare Oklarhet om vad fastställda rutiner i detta fall innebär Boendeform 6

7 Indikator 5: Riktlinjer och rutiner som beskriver hur man identifierar och följer upp personer med demenssjukdom som riskerar att utveckla eller som redan har utvecklat trycksår Motivering för val av indikator: Demenssjukdom i mer avancerade stadier medför en ökad risk för trycksår. Kvalitetsområde: Säker vård. Andel kommuner, landsting och enskilda vård- och omsorgsgivare med fastställda rutiner för hur man identifierar personer med demenssjukdom som har, eller riskerar att utveckla, trycksår Jmf Nationella kvalitetsindikatorer vården och omsorgen om äldre personer. Art nr: Antal kommuner, landsting och privata vård- och omsorgsgivare medfastställda rutiner för bedömning av förekomst av eller risk för trycksår Totala antalet kommuner, landsting och privata vård- och omsorgsgivare Enkät Enkät till kommuner, landsting och privata vård och omsorgsgivare Oklarhet om vad fastställda rutiner i detta fall innebär 7

8 Indikator 6: Riktlinjer och rutiner som beskriver hur man identifierar och följer upp personer med demenssjukdom som riskerar att utveckla undernäring eller som redan är undernärda Motivering för val av indikator: Demenssjukdom i mer avancerade stadier medför en ökad risk för undernäring. Kvalitetsområde: Säker vård. Andel kommuner, landsting och enskilda vård- och omsorgsgivare med fastställda rutiner för hur man identifierar personer med demenssjukdom som är undernärda eller riskerar att utveckla undernäring Jmf Nationella kvalitetsindikatorer vården och omsorgen om äldre personer. Art nr: Antal kommuner, landsting och privata vård- och omsorgsgivare med fastställda rutiner för bedömning av förekomst av eller risk för undernäring Totala antalet kommuner, landsting och privata vård- och omsorgsgivare Enkät Enkät till kommuner, landsting och privata vård och omsorgsgivare Oklarhet om vad fastställda rutiner i detta fall innebär 8

9 Indikatorer som endast delvis, eller inte alls, går att mäta med dagens datakällor (utvecklingsindikatorer) Indikator 7: Andel med nydiagnostiserad demenssjukdom Motivering för val av indikator: Det är viktigt att upptäcka och diagnostisera demenssjukdom i tid, för att kunna erbjuda bästa möjliga medicinska behandling och omvårdnad. Kvalitetsområde: Kunskapsbaserad vård, säker vård. Andel personer med demenssjukdom som fått diagnosen under senaste året Antal personer med nydiagnostiserad demenssjukdom under ett år Skattat (i befolkningsstudier) antal personer som insjuknar i en demenssjukdom per år Patientjournal Befolkningsstudier Ännu inte tillräckligt hög täckningsgrad för Bristfälliga uppgifter om demensdiagnos i patientjournaler. Bättre diagnosrapportering behövs främst från primärvården Beräkning av totala antalet personer med demenssjukdom bygger på en skattning 9

10 Indikator 8: Andel personer med demensdiagnos som genomgått basal demensutredning Motivering för val av indikator: Diagnosen demens får vittgående konsekvenser för såväl personen som anhöriga. Det är också viktigt att upptäcka behandlingsbara orsaker till demens. Demensdiagnostiken måste därför baseras på rätt information och undersökningar. Kvalitetsområde: Kunskapsbaserad vård, säker vård. Andel personer med demensdiagnos som genomgått basal demensutredning 1 Antal personer med demensdiagnos som genomgått basal demensutredning Totala antalet personer med demensdiagnos Riktade studier Patientjournal Kräver en definition av basal demensutredning Ännu inte tillräckligt hög täckningsgrad för Bristfälliga uppgifter om demensdiagnos i patientjournaler. Bättre diagnosrapportering behövs främst från primärvården Åldersuppdelat 1 Strukturerad anamnes. Intervjuer med närstående. Bedömning av fysiskt och psykiskt tillstånd. Kognitiva test (MMT tillsammans med klocktest). Strukturerad bedömning av funktions- och aktivitetsförmåga. Strukturell hjärnavbildning med datortomografi. Blodprovstagning för att utesluta störd sköldkörtelsfunktion, förhöjd nivå av kalcium eller förhöjd nivå av homocystein. Vid stark klinisk misstanke prover för neuroborrelios, hiv eller neurosyfilis. 10

11 Indikator 9: Andel personer med demenssjukdom som följs upp minst en gång per år av hälso- och sjukvården Motivering för val av indikator: Personer med demenssjukdom bör vara föremål för en regelbunden bedömning, för att se till att de har en optimal medicinsk behandling och rätt omvårdnad, och för att kunna upptäcka och åtgärda eventuella komplikationer till sjukdomen. Kvalitetsområde: Kunskapsbaserad vård, säker vård. Andel personer med demenssjukdom, i primär- eller specialistvård, vars tillstånd följs upp av hälso- och sjukvården minst en gång per år Antal personer med demenssjukdom, i primäreller specialistvård, vars tillstånd följs upp minst en gång per år Totala antalet personer med demenssjukdom, i primär- eller specialistvård Patientjournal Kräver en definition av vad som avses med följas upp, läkarbesök eller annat? Ännu inte tillräckligt hög täckningsgrad för Bristfälliga uppgifter om demensdiagnos i patientjournaler. Bättre diagnosrapportering behövs främst från primärvården 11

12 Indikator 10: Andel personer med demenssjukdom som följs upp minst en gång per år av socialtjänsten Motivering för val av indikator: Personer med demenssjukdom bör vara föremål för en regelbunden uppföljning av socialtjänsten, för att se till att personen får sina behov av socialtjänst tillgodosedda. Led i vårdkedjan: Omsorg om personer med demenssjukdom. Kvalitetsområde: Kunskapsbaserad vård, säker vård. Andel personer med demenssjukdom med insatser från socialtjänsten, vars behov av bistånd följs upp av socialtjänsten minst en gång per år Antal personer med demenssjukdom med insatser från socialtjänsten, vars behov av bistånd följs upp minst en gång per år Totala antalet personer med demenssjukdom som får insatser från socialtjänsten Socialtjänstens personakter Särskilda studier krävs för att inhämta data på lokal, regional och nationell nivå Kräver en definition av vad som avses med följs upp Det kan saknas uppgifter om demensdiagnos i socialtjänstens personakter. Bättre diagnosrapportering behövs främst från primärvården 12

13 Indikator 11: Andel personer med demenssjukdom i särskilt boende specifikt anpassat för personer med demenssjukdom Motivering för val av indikator: Särskilt boende som är småskaligt och anpassat för att tillgodose behoven hos personer med demenssjukdom (så kallat demensboende) kan bidra till bättre livskvalitet för personer med måttlig till svår demenssjukdom, jämfört med blandade boenden. Ett demensboende kan förbättra kommunikationen och öka samvaron mellan de boende och med personalen, samt öka självständigheten i dagliga aktiviteter. Demensboenden bedöms också vara kostnadseffektiva jämfört med blandade boenden. Knappt en tredjedel av samtliga personer med demenssjukdom i särskilt boende, bodde år 2007 i demensboende med tio eller färre platser. Led i vårdkedjan: Omsorg om personer med demenssjukdom. Kvalitetsområde: Kunskapsbaserad vård, säker vård. Andel personer med demenssjukdom i permanent särskilt boende specifikt anpassat för personer med demenssjukdom 2 Antal personer med demenssjukdom i permanent särskilt boende specifikt anpassat för personer med demenssjukdom Totala antal personer med demenssjukdom i permanent särskild boende Särskilda urvalsstudier Patientjournal Personakten Ännu inte tillräckligt hög täckningsgrad för Bristfälliga uppgifter om demensdiagnos i patientjournaler. Bättre diagnosrapportering behövs främst från primärvården Oklarhet kan råda vad gäller definitionen av demensboende 2 Demensboende är ett boende för personer med demenssjukdom som består av ett begränsat antal boenderum eller lägenheter, fysiskt avgränsade, med vissa gemensamma utrymmen samt gemensam personal, hela eller delar av dygnet. Flera demensboenden kan finnas i samma fastighet. 13

14 Indikator 12: Andel personer med demenssjukdom som vårdats inom akutsjukvård för höftfraktur orsakad av fall Motivering för val av indikator: Demenssjukdom innebär en ökad risk för fall där behandling med läkemedel kan bidra. Kvalitetsområde: Säker vård. Andel personer med demenssjukdom i särskilt boende eller ordinärt boende med hälso- och sjukvårdsinsats eller med hemtjänst, som har vårdats inom akutsjukvård för höftfraktur orsakad av ett fall Jmf Nationella kvalitetsindikatorer vården och omsorgen om äldre personer. Art nr: Antal personer med demenssjukdom i särskilt boende ellerordinärt boende med hälso- och sjukvårdsinsats eller med hemtjänst, som har vårdats inom akutsjukvård för höftfraktur orsakad av ett fall Antal personer med demenssjukdom i särskilt boende eller ordinärt boende med hälso- och sjukvårdsinsats eller med hemtjänst 3 Register Urvalsstudier Patientregistret Senior Alert Demensdiagnos framgår inte av Senior Alert I patientregistret går det ofta inte att härleda att en person som vårdats för en höftfraktur också har en demenssjukdom 3 Hemtjänst omfattar service (som städning, tvättning och varuinköp) och personlig omvårdnad (dusch, på- och avklädning) samt avlösning i hemmet. 14

15 Indikator 13: Andel personer med demenssjukdom som har utvecklat trycksår, grad 1 4 Motivering för val av indikator: Demenssjukdom i mer avancerade stadier medför en ökad risk för trycksår. Kvalitetsområde: Säker vård. Andel personer med demenssjukdom i särskilt boende ellerordinärt boende med hälso- och sjukvårdsinsats eller med hemtjänst, som har utvecklat trycksår, grad 1 4 Jmf Nationella kvalitetsindikatorer vården och omsorgen om äldre personer. Art nr: Antal personer med demenssjukdom i särskilt boende eller ordinärt boende med hälso- och sjukvårdsinsats eller med hemtjänst, som har utvecklat trycksår Antal personer med demenssjukdom i särskilt boende eller ordinärt boende med hälso- och sjukvårdsinsats eller med hemtjänst Register Patientregistret Senior Alert Demensdiagnos framgår inte av Senior Alert och är ofta inte dokumenterad i patientregistret. Boendeform 15

16 Indikator 14: Andel personer med demenssjukdom som har beviljats dagverksamhet enligt socialtjänstlagen Motivering för val av indikator: Dagverksamhet för personer med demenssjukdom kan bidra till att ge personer med demenssjukdom möjlighet till social samvaro, struktur och innehåll i dagen, dagliga aktiviteter och sysselsättning. Den avlöser också närstående. Led i vårdkedjan: Omsorg om personer med demenssjukdom. Kvalitetsområde: Kunskapsbaserad vård, säker vård. Andel personer med demenssjukdom som har plats i dagverksamhet Antal personer med demenssjukdom som har plats i dagverksamhet Antalet skattade personer (utifrån populationsstudier) med demenssjukdom Äldre- och handikappomsorgsregistret Kräver särskilda studier för att inhämta dessa uppgifter på nationell nivå Begreppet dagverksamhet behöver definieras Dagverksamhet kan biståndsbedömas eller finnas tillgänglig som en öppen verksamhet. Det gör måttet svårfångat inte minst utifrån att det i öppen verksamhet inte görs någon dokumentation 16