Ett redskap för kvalitetsutveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ett redskap för kvalitetsutveckling"

Transkript

1 Checklista demens Särskilt boende Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Särskilt boende är ett stöd för teamet som arbetar på ett särskilt boende. Den bygger på Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom och är uppdelad i tio områden. Varje område innehåller frågor om den enskilde personen och utgår från de riktlinjer som Socialstyrelsen ger högst prioritet. Checklistan ger en bild av hur det dagliga arbetet följer riktlinjerna med särskilt fokus på personcentrerad omvårdnad. Det är frivilligt för varje verksamhet att använda den. Checklistan kan användas i sin helhet eller i valda delar utifrån er verksamhets arbetssätt och rutiner. En regelbunden användning kan innebära att teamarbetet stärks och att man lär av varandra. Checklista demens och kvalitetsregistren SveDem, Senior Alert, BPSD och Palliativa registret kan komplettera varandra. Checklista demens är framtagen av Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum i samarbete med Svenskt Demenscentrum och Svenska Demensregistret (SveDem).

2 Namn på personen checklistan gäller: Datum: Användningstips: Checklistan fylls i individuellt för varje person som bor på det särskilda boendet. Hela det multiprofessionella teamet (dvs. samtliga yrkesgrupper) bör vara delaktiga för att samtliga frågor ska kunna besvaras. Checklistan syftar till att få igång en reflektion och diskussion i teamet. En fråga som besvaras med ett nej behöver inte vara negativt, beroende på anledningen till svaret. På sidan 2 och 3 finns möjlighet att sammanfatta planerade åtgärder och uppföljningar. Checklistan är ett arbetsmaterial och varje verksamhet gör en egen bedömning om den ifyllda checklistan ska sparas eller förstöras. Resultat och planerade åtgärder bör alltid föras över till befintliga dokumentationssystem. Rekommendationen är att checklistan fylls i (hela eller delar av den) minst en gång i halvåret för varje person. Checklistan kan användas som ett underlag inför registrering i kvalitetsregistret SveDem i modulen för särskilt boende. På sista sidan finns fördjupningstips om riktlinjerna, demens och kvalitetsregister. 1

3 Sammanfattning av planerade åtgärder: 1. Diagnos och uppföljning (s. 4) 2. Läkemedel (s. 5) 3. Personcentrerad omvårdnad (s. 6-7) 4. Dagliga aktiviteter (s. 8) 5. BPSD (s. 9) 2

4 6. Fysisk och psykosocial miljö (s. 10) 7. Måltider och nutrition (s. 11) 8. Stöd till anhöriga (s. 12) 9. Fysiska begränsningsåtgärder (s. 13) 10. Palliativ vård i livets slutskede (s. 14) 3

5 1. Diagnos och uppföljning Demenssjukdom leder till att kognitiva och funktionella förmågor successivt försämras och att behovet av vård och omsorg ökar över tid. En person med demenssjukdom får ofta svårigheter att både uttrycka sina behov och att ta till sig och förstå information. För att kunna anpassa vård och omvårdnad efter personens aktuella situation bör regelbundna och strukturerade medicinska och sociala uppföljningar göras. De nationella riktlinjerna rekommenderar att uppföljningar görs minst en gång om året. (Läs mer i Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, sidan 24). 1. Har personen en demensdiagnos? Nej Vet ej 2. Finns andra sjukdomar eller funktionsnedsättningar som påverkar personen i det dagliga livet? Nej Vet ej 3. Görs regelbundna uppföljningar av personens: Kognitiva förmågor Nej Funktionsförmågor (gång, balans etc) Nej Aktivitetsförmågor (ADL) Nej Beteendeförändringar Nej Biståndsbedömning/insatser/nivå Nej 4. Finns en aktuell genomförandeplan som är godkänd av den boende och/eller anhörig? Nej, varför inte 5. Beskrivs det i genomförandeplanen vad den boende kan göra själv? Delvis 6. Är personen registrerad i kvalitetsregistret SveDem i modulen för särskilt boende? Nej 4

6 2. Läkemedel En regelbunden uppföljning av all läkemedelsbehandling är viktigt för att bedöma om läkemedlen har effekt och om eventuella biverkningar förekommer. I riktlinjerna beskrivs att kognitiva förmågor och funktioner kan upprätthållas vid Alzheimers sjukdom genom behandling med kolinesterashämmare (mild till måttlig Alzheimer) och memantin (måttlig till svår Alzheimer). De nationella riktlinjerna rekommenderar att läkemedelsbehandling mot kognitiv svikt vid Alzheimers sjukdom följs upp minst en gång per år och vid eventuell utsättning. (Läs mer i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010, sidan 26) 1. Har personen symtomlindrande läkemedel vid demens? Nej, gå direkt till fråga 3 2. Görs bedömningar av personens välbefinnande och funktioner för att se vilken effekt det symtomlindrande demensläkemedlet har? 3. Har personen läkemedel vid behov (lugnande, sömn, smärta etc)? Nej, gå vidare till nästa avsnitt 4. Görs regelbundna utvärderingar av vilka effekter läkemedlen vid behov har på personen? 5

7 3. Personcentrerad omvårdnad Begreppet personcentrerad omvårdnad innebär att personen och inte demenssjukdomen är i fokus. Genom att anpassa bemötande och arbetssätt efter hur personen upplever sin verklighet blir omvårdnaden och vårdmiljön mer personlig. Ett multiprofessionellt teamarbete ger ökade möjligheter att kunna se och förstå hela människan i hans/hennes situation. Att aktivt arbeta för att komma bort från ett uppgiftscentrerat arbetssätt genom att utgå från personen och dennes önskningar och behov är centralt. Målet är att personen ska få ett så gott och värdigt liv som möjligt utifrån sina förutsättningar. (Läs mer i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010, sida 20-22) 1. Vet all personal hur kommunikationen fungerar bäst för personen? 2. Beskrivs det i genomförandeplanen och i hälso- och sjukvårdsjournalen hur kommunikationen bäst sker med personen? 3. Finns en levnadsberättelse som beskriver personens tidigare livsstil, livsmönster, särskilda önskemål, behov, kultur, socialt nätverk etc? (gå vidare till fråga 5): 4. Används informationen i levnadsberättelsen i det dagliga arbetet med personen (aktiviteter, samtalsämnen, socialt etc)? 5. Arbetar all personal likadant så att personen får möjlighet att göra det han/hon klarar själv? Delvis 6

8 6. Vet all personal vilka dagliga rutiner (hygien, mat, delaktighet, socialt etc) som personen tycker om och trivs bäst med? Finns dokumentation om vad och hur? Nej 7. Bemöts personen på ett sätt som tar hänsyn till personlighet och aktuell situation? 8. Får personens rytm och dagsform vara vägledande för hur det dagliga arbetet sker? 9. Använder personen kognitiva hjälpmedel för att underlätta sin vardag (klocka, almanacka, bilder etc)? Finns dokumentation som beskriver vilka och hur? Nej Nej 10. Har en kartläggning gjorts av personens natt- och sömnrutiner/vanor? Finns dokumentation som beskriver resultatet? Nej 11. Vet all personal vad som ger en guldkant i vardagen för personen (dvs aktivitet eller händelse som gör att personen mår extra bra eller blir glad)? Finns dokumentation som beskriver vad och hur? Nej 7

9 4. Dagliga aktiviteter och fysisk aktivitet Vid demenssjukdom påverkas förmågan att utföra aktiviteter i det dagliga livet. Om personen med demenssjukdom får rätt stöd och förutsättningar att vara delaktig i olika dagliga aktiviteter ökar chansen att behålla sina förmågor längre. Personalen har ett ansvar för att skapa stimulans, struktur och innehåll i dagen för varje person på boendet. Att få fysisk träning som gång-, balans- och rörelseträning är också viktigt vid demenssjukdom för att förbättra eller behålla muskulatur, balans, gångförmåga och andra viktiga funktioner. (Läs mer i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010, sida 28-31) 1. Känner all personal till vilka aktiviteter personen trivs med och tycker om? Finns dokumentation som beskriver vilka och hur? Nej 2. Behöver personen särskilt stöd eller särskilda anpassningar i miljön för att kunna delta i aktiviteter (enskildhet, hjälpmedel, tid på dagen, vila före/efter etc)? Finns dokumentation som beskriver på vilket vis? Nej Nej 3. Finns en dokumenterad ADL- bedömning (personlig vård, hushållsaktiviteter, fritidsintresse, socialt etc) gjord av arbetsterapeut? 4. Finns en dokumenterad funktionsbedömning (gång, förflyttning, balans etc) gjord av sjukgymnast? 5. Kommer personen ut på regelbundna promenader (gäller även om personen sitter i rullstol)? 6. Får personen möjlighet till övriga utevistelser (balkong, uteplats, gård etc)? Finns dokumentation som beskriver på vilket vis? Nej 8

10 5. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) Nio av tio personer med demenssjukdom uppvisar någon gång under sjukdomsförloppet någon form av beteendemässiga symtom som t ex oro, rastlöshet, aggressivitet, skrik eller vandrande. Det kan även vara psykiska symtom som t ex hallucinationer, ångest och depression. Dessa beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom, ofta förkortat BPSD, kan bero på nedsatt förmåga att kommunicera, otrygghet, smärta, brist på meningsfulla aktiviteter och för små eller för stora krav på personen. Det viktiga är att tillsammans i teamet kartlägga orsakerna till symtomen hos varje enskild person så att lämpliga åtgärder kan sättas in. (Läs mer i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010, sida samt om BPSD- registret: 1. Har personen något eller några beteendemässiga och psykiska symtom? Nej, hoppa över detta avsnitt 2. Sker registrering av personens symtom i BPSD- registret?, hoppa över detta avsnitt Nej, fortsätt med fråga 3 3. Finns en läkarbedömning på symtomen? 4. Är en kartläggning av personens symtom under ett dygn utförd? 5. Har följande bedömts/utretts i teamet som en del i att finna orsaker till den boendes symtom? Elimination Nej Nutrition Nej Smärta Nej Läkemedel Nej Depression Nej Bemötandets påverkan Nej Fysiska miljöns påverkan (ex framkomlighet, färger, möblering) Nej Psykosociala miljöns påverkan (ex ljudnivå, bemötande, medboende) Nej Delaktighet i aktiviteter (under/överstimuli) Nej Dygnsrytm (sömn/vila/vaken) Nej 6. Finns en dokumenterad plan för hur personen ska bemötas? 9

11 6. Fysisk och psykosocial miljö Hur det särskilda boendet ser ut och hur personalen arbetar har stor betydelse för personen med demenssjukdom och hans/hennes beteende och livskvalitet. En god psykosocial miljö innebär en atmosfär som gör att personen trivs och känner sig välkommen. Det kan till exempel ske genom att personalen erbjuder tid och meningsfulla aktiviteter samt är flexibla i sina arbetsrutiner. En lugn ljudmiljö är också viktigt för att undvika oro och eventuell aggressivitet. I den fysiska miljön är enkelrum med möjlighet till privatliv, egna möbler och personliga tillhörigheter samt lokaler för gemenskap viktigt. En hemlik, anpassad och berikad miljö kan bidra till att underlätta orientering, öka samvaron och öka välbefinnandet. (Läs mer i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010, sida 42-44) 1. Fanns det tid för att planera och ta emot personen i samband med inflyttningen? 2. Har personen egna personliga saker i lägenheten (möbler, foton, tavlor, prydnadsföremål etc)? Delvis 3. Är personens lägenhet och den fysiska miljön i gemensamma utrymmen anpassad för att underlätta orientering och säkerhet utifrån personens behov (färger, kontraster, märkningar, bilder etc)? Delvis 4. Visas hänsyn till personens privatliv och integritet (knacka på dörren, ta emot besök, intimitet etc)? Delvis 4. Är personen ljudkänslig (höga ljud, många ljud samtidigt etc)? Finns dokumentation som beskriver på vilket vis? Nej Nej 6. Uppfattar ni att personen känner sig trygg? Vet ej 10

12 7. Måltider och nutrition Personer med demenssjukdom kan ha svårt att tolka och förstå hur och vad man ska äta. Det är därför viktigt att varje individ får rätt stöd vid måltidssituationen. För att undvika risk för undernäring bör personens förmåga att äta och tillgodogöra sig näring regelbundet kontrolleras. Måltiderna på ett boende är även en källa till social samvaro och ett stöd i tid och rum. (Läs mer i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010, sida 46-48) 1. Genomförs följande bedömningar/mätningar regelbundet? Vikt Nej BMI Nej Tandstatus Nej Munhälsa Nej 2. Görs regelbundna bedömningar av personens förmåga att äta och dricka? Dokumenteras eventuella förändringar? Nej 3. Behöver personen särskilt anpassad mat (berikning, konsistensanpassning etc)? Finns dokumentation som beskriver vad/hur? Nej Nej 4. Behöver personen individuellt anpassat stöd vid måltider (sällskap, påminnelse, hjälpmedel)? Finns dokumentation hur stödet ges? Nej Nej 5. Har personen särskilda behov och önskemål kring måltidsmiljön (gemenskap, enskildhet, bordsplacering etc)? Finns dokumentation om personens behov? Nej Nej 11

13 8. Stöd till anhöriga När en person insjuknar i en demenssjukdom påverkas relationen med anhöriga och andra närstående personer. Anhöriga är en del av personens liv och historia och det är därför viktigt att deras kunskaper och kännedom om personen tas till vara. Genom att fråga de anhöriga och erbjuda delaktighet vid planering och utförande av vårdinsatser får de möjlighet att vara delaktiga i personens liv, om de så önskar. En del anhöriga kan påverkas starkt av sin närståendes demenssjukdom och riskerar att försumma sina egna behov vilket i längden kan leda till ohälsa. I riktlinjerna beskrivs att det är viktigt att anhöriga får regelbundet psykosocialt stöd och information om demenssjukdomen. (Läs mer i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010, sida 44-46) 1. Har personens anhöriga/närstående varit delaktiga vid dokumentationen av personens levnadsberättelse? 2. Har anhöriga/närstående tillfrågats om och hur de önskar vara delaktiga i personens dagliga liv? Finns dokumentation om anhörigas önskemål? Nej 3. Får personens anhöriga/närstående regelbunden information om personens dagliga liv? 4. Har personens anhöriga/närstående fått information om vilket anhörigstöd som erbjuds på boendet/i kommunen/i stadsdelen? Vet ej 12

14 9. Fysiska skyddsåtgärder Sedan juni 2010 finns inte längre Socialstyrelsens allmänna råd och föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärder för personer med demenssjukdom. Det innebär att inga åtgärder får sättas in som innebär en fysisk begränsning - oavsett orsak - om inte personen har gett sitt samtycke. Anhöriga och gode män kan aldrig ge ett samtycke för personens räkning. Exempel på fysiska skyddsåtgärder är brickbord, sänggrindar, låsta dörrar och rörelselarm. Om en person har gett ett medgivande som uppfattas som adekvat gäller medgivandet just i den stund det gavs och behöver alltså ständigt omprövas. (Läs mer på och i boken För vems skull? Om tvång och skydd i demensvården, se under Fördjupningstips på sista sidan). Observera att aktuellt avsnitt i Socialstyrelsens riktlinjer 2010 inte längre är aktuellt. Nedanstående frågor gäller om personen har gett sitt samtycke till en eller flera fysiska skyddsåtgärder förutom låst/kodlåst dörr till avdelningen/boendet, då det bedöms vara en större organisatorisk fråga som berör fler personer. Hoppa över detta avsnitt om personen inte har någon fysisk skyddsåtgärd. 1. Finns dokumentation om vilka fysiska skyddsåtgärder som personen har? 2. Finns dokumentation om personens samtycke? 3. Finns dokumentation om bakgrund och orsak till att skyddsåtgärden föreslogs och sattes in? 4. Prövades andra metoder och arbetssätt innan skyddsåtgärden föreslogs och sattes in? Finns dokumentation om vilka? Nej 5. Görs kontinuerliga utvärderingar för att följa upp hur personen upplever skyddsåtgärderna? Finns dokumentation som beskriver resultatet? Nej 13

15 10. Vård i livets slutskede Personer med demenssjukdom har samma behov av palliativ vård i livets slutskede som andra. Vård i livets slutskede, dvs palliativ vård, är ett förhållningssätt för att förbättra livskvaliteten för personen som är döende och för de anhöriga. Vården bör inrikta sig på att lindra lidande genom att tidigt identifiera fysiska, psykosociala och andliga behov och följa WHOs definition av palliativ vård. (Läs mer i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010, sida samt på Förberedande frågor inför vård i livets slutskede 1. Finns kunskap om personens livsåskådning och önskemål (psykosociala, andliga, religion)? Finns dokumentation? Nej 2. Finns kunskap om vilka önskemål personens anhöriga har gällande delaktighet vid vård i livets slutskede? Nej 3. Finns det en vårdplan i hälso- och sjukvårdsjournalen för hur vården för personen i livets slutskede ska gå till? 4. Finns möjlighet att erbjuda efterlevandesamtal för personens anhöriga? Nej 14

16 Fördjupningstips Om riktlinjerna: Socialstyrelsens hemsida: Sök på nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Boken Guiden, som är en populärvetenskaplig version av riktlinjerna för det praktiska vård- och omsorgsarbetet inom äldreomsorgen. Beställs på: Kostnadsfri webbutbildning om riktlinjerna, Demens ABC, finns på: Om demens: Svenskt Demenscentrum är ett nationellt kompetenscentrum som samlar och sprider kunskap och information. Läs mer på: Alzheimerföreningen är både en patient- och anhörigförening med lokalföreningar runt om i landet. Läs mer på: Demensförbundet är en förening för personer med demenssjukdom och deras anhöriga med lokala demensföreningar i landet. Läs mer på: Boken För vems skull? Om tvång och skydd i demensvården. Beställs på Kvalitetsregister: Svenska demensregistret är ett nationellt kvalitetsregister. Syftet är att förbättra kvaliteten på demensvården i Sverige genom att samla in data för kunna göra uppföljningar. Finns både för personer i ordinärt boende och i särskilt boende. Läs mer på: Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) drabbar ca 90 % av alla som lever med en demenssjukdom och orsakar stort lidande. Kvalitetsregistret BPSD ger stöd till struktur i arbetet vilket kan minska orsaken till symtomen. Läs mer på: Senior Alert är ett register där riskbedömningar, åtgärder och resultat dokumenteras inom fall, undernäring och trycksår med möjlighet att även välja till munhälsa. Läs mer på: Palliativa registret är ett register där vårdgivaren efter personens dödsfall gör en registrering. Syftet är att utveckla en optimal vård i livets slutskede. Läs mer på: 15

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Ett redskap för kvalitetsutveckling CHECKLISTA DEMENS SÄRSKILT BOENDE Ett redskap för kvalitetsutveckling SveDem Svenska Demensregistret Börja med att läsa vägledningshäftet och ha det sedan tillgängligt vid genomgången. Där finns fördjupningstips

Läs mer

Följsamhet till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, inom vård och omsorg i Osby kommun.

Följsamhet till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, inom vård och omsorg i Osby kommun. Vård och omsorg Johnny Kvarnhammar Medicinskt ansvarig sjuksköterska RAPPORT Följsamhet till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, inom vård och omsorg i Osby kommun. Uppföljning

Läs mer

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Hemtjänst Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Hemtjänst är ett stöd för hemtjänstverksamheter som utför insatser för personer med demenssjukdom. Den bygger på Socialstyrelsens

Läs mer

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa

Läs mer

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet - Men hur når vi dit? Wilhelmina Hoffman - Svenskt Demenscentrum & Stiftelsen Silviahemmet Demens betyder - Att jag behöver din hjälp - Att jag behöver

Läs mer

Demenssjukdom. stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Demenssjukdom. stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Demenssjukdom stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

En demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare, forskare

En demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare, forskare En demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare, forskare 40-45 minuter med vad? Man kan ändra sig! Socialdepartementet Socialstyrelsen Demenscentrum Historik Historia

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Remissversion publicerad 23 november 2016 Övergripande tidsplan 23 nov HöstenHö 2016 10 feb 2017 vår/sommar 2017 Publicering av Remissversionen

Läs mer

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Nationell utvärdering - syfte Värdera

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

Rutin för BPSD-registrering 12. 4.

Rutin för BPSD-registrering 12. 4. Rutin för BPSD-registrering 12. 4. BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister som syftar till att kvalitetssäkra vården av personer med demenssjukdom för att minska beteende och psykiska symtom

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

4. Gruppboende - personer med demenssjukdom och med särskilda behov

4. Gruppboende - personer med demenssjukdom och med särskilda behov Förfrågningsunderlag 2015-07-03 Upphandlande organisation Malmö stad Anna Bassmann Upphandling Särskilda boende- och korttidsplatser STK-2015-151 Sista anbudsdag: 2015-09-01 Symbolförklaring: Texten/frågan

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål

Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål 1 Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål Antal fall med kroppsskada Uppföljningar årligen av har under 2011 minskat från 2,7 per 100 patienter till 2,3. Dock har antalet

Läs mer

Ettdemensvänligtsamhälle

Ettdemensvänligtsamhälle Ettdemensvänligtsamhälle Men hurnårvi dit? Wilhelmina Hoffman - Svenskt Demenscentrum& Stiftelsen Silviahemmet Vad innebär då ett demensvänligt samhälle? Demens betyder -Att jag behöver din hjälp - Att

Läs mer

Information om BPSD-registret. Vad är BPSD-registret? Varför, för vem och hur?

Information om BPSD-registret. Vad är BPSD-registret? Varför, för vem och hur? Information om BPSD-registret Vad är BPSD-registret? Varför, för vem och hur? Oktober 2016 BPSD-registret - ett nationellt kvalitetsregister Startade i november 2010 på Minneskliniken Malmö, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

NOLLVISION. För en demensvård utan tvång och begränsningar. Hur kan vi förebygga att svåra situationer uppstår?

NOLLVISION. För en demensvård utan tvång och begränsningar. Hur kan vi förebygga att svåra situationer uppstår? NOLLVISION För en demensvård utan tvång och begränsningar Hur kan vi förebygga att svåra situationer uppstår? Gunilla Nordberg & Ann-Christin Kärrman Göteborg 26 maj 2016 Fakta om demenssjukdom I Sverige

Läs mer

Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011

Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011 Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011 Egenkontroll kvalitetssäkring Palliativa registret Senior Alert Avvikelser fall, läkemedel, Lex Maria Lex Sarah Patientsäkerhetsberättelse Patientnämnden

Läs mer

Information om BPSD-registret. Studerande. Februari 2015. Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo

Information om BPSD-registret. Studerande. Februari 2015. Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo Information om BPSD-registret Studerande Februari 2015 Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister Startade i november 2010 på Minneskliniken Malmö,

Läs mer

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland Vad är demens? Sjukdomsprocess som drabbar hjärnan. Progredierande. Påverkar högre kortikala funktioner minnet/intellektet, personligheten. Orsakar funktionsbortfall. Demenssjukdomar är vanliga och kommer

Läs mer

Nollvision - För en demensvård utan tvång och begränsningar. uden tvang og restriktioner. Lars Sonde Projektledare Svenskt Demenscentrum

Nollvision - För en demensvård utan tvång och begränsningar. uden tvang og restriktioner. Lars Sonde Projektledare Svenskt Demenscentrum Nollvision - För en demensvård utan tvång och begränsningar uden tvang og restriktioner Lars Sonde Projektledare Svenskt Demenscentrum Paradigmskifte www.demenscentrum.se Svensk grundlag förutsätter att

Läs mer

Implementering av kvalitetsregister inom demensvården i Trelleborgs kommun.

Implementering av kvalitetsregister inom demensvården i Trelleborgs kommun. Implementering av kvalitetsregister inom demensvården i Trelleborgs kommun. Författare Kristina Edvardsson, demenssjuksköterska Trelleborgs kommun Ann-Katrin Edlund, Landskoordinator, SveDem Eva Granvik,

Läs mer

KVALITETSKRAV OCH MÅL

KVALITETSKRAV OCH MÅL Fastställd 2012-11-22 Omsorgs- och utbildningsutskottet KVALITETSKRAV OCH MÅL VÅRD OCH OMSORGSBOENDE FÖR ÄLDRE Gäller från 2013-01-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro:

Läs mer

Helle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet

Helle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Att möta personer med demens Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Vad innebär det att vara demenssjuk? Kropp som sviktar Intellekt som

Läs mer

Äldreomsorg & Hospice. Välkommen!

Äldreomsorg & Hospice. Välkommen! Äldreomsorg & Hospice Välkommen! Leva livet hela livet Vi vet att du är unik. Du vet själv vad du uppskattar, vad som får dig att må bra och när och hur du vill umgås med andra. Kort sagt är det bara du

Läs mer

www.bpsd.se Neuropsykiatriska kliniken

www.bpsd.se Neuropsykiatriska kliniken www.bpsd.se 1 Regeringens äldresamordnare 2 Regeringen satsar 3,75 miljarder kronor på bättre vård för de allra mest sjuka äldre. Fyra kvalitetsregister: Senior Alert SveDem BPSD-registret Palliativ registret

Läs mer

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom!

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ann-Katrin Edlund, leg ssk, landskoordinator SveDem Eva Granvik, leg ssk, landskoordinator BPSD-registret Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ordet kvalitetsregister

Läs mer

SveDem Svenska Demensregistret

SveDem Svenska Demensregistret SveDem Svenska Demensregistret Emma Timerdal Leg sjuksköterska Koordinator Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 2016-11-24 SveDem Svenskt nationellt kvalitetsregister avseende demenssjukdomar Initierades

Läs mer

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg Monica Forsberg Jag kan åldras i Västerbotten i trygghet, med tillgång till god vård och omsorg Uppföljningen av multisjuka äldre från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 visar att det saknas helhetsperspektiv

Läs mer

Presentation av BPSD registret. Neuropsykiatriska kliniken

Presentation av BPSD registret. Neuropsykiatriska kliniken Presentation av BPSD registret 1 Regeringens äldresamordnare 2 Regeringen satsar på bättre vård för de allra mest sjuka äldre. Fyra nationella kvalitetsregister: Senior Alert SveDem BPSD-registret Palliativ

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Riktlinje för arbete med BPSD-registret

Riktlinje för arbete med BPSD-registret Riktlinje för arbete med BPSD-registret Dokumenttyp: Riktlinje Giltigt f.r.o.m: 2016-12-01 Befattning: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Utvecklingsledare Sida 1 av 9 Version/D.nr: Upprättad av: Gun Andersson

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER Äldreomsorg, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 117 Dnr 2012/100-730, 2012.1036 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 4 Värdegrund för

Läs mer

Handlingsplan för Gustavsgården utifrån kvalitetsuppföljning genomförd inom HSL-området våren 2015

Handlingsplan för Gustavsgården utifrån kvalitetsuppföljning genomförd inom HSL-området våren 2015 2016-01-28 Handläggare Maria Olsborn Vård- och omsorgsavdelningen Omsorgs- och välfärdssektorn 15VON/0150 Vård- och omsorgsnämnden Handlingsplan för Gustavsgården utifrån kvalitetsuppföljning genomförd

Läs mer

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är

Läs mer

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Inledning Socialstyrelsen har baserat rekommendationerna på bästa tillgängliga kunskap om åtgärders effekter, kostnader och kostnadseffektivitet för personer

Läs mer

Att se människan bakom demenssjukdomen

Att se människan bakom demenssjukdomen Att se människan bakom demenssjukdomen Köpenhamn den 22 maj 2014 Demens betyder att.. - jag behöver din hjälp - jag behöver din förståelse Oavsett vart sjukdomen för mig Stiftelsen Silviahemmet Demensutbildning

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Carina Sjölander Januari 2013 Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 BPSD enligt socialstyrelsen...3

Läs mer

Erfarenheter av Tidiga tecken. Josefin Wikner Christina Karlsen

Erfarenheter av Tidiga tecken. Josefin Wikner Christina Karlsen Erfarenheter av Tidiga tecken Josefin Wikner Christina Karlsen Kungsbacka kommun En av sex kommuner i Halland 78890 invånare Ger stöd åt ca 750 personer (LSS) 25 bostäder med särskild service 20 dagliga

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (4) Socialförvaltningen Monica Örmander Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2014-07-11 Socialnämnden Redovisning av resultat från kvalitetsregister En satsning och överenskommelse har

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att Du har rätt till kroppslig integritet i samband den personliga omvårdnaden

Läs mer

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Innehåll 1 Vad är demens? 5 2 Målen för demensverksamheten i Arboga kommun 6 3 Kommunalt stöd 7 4 Uppföljning och utvärdering, ett levande dokument 10 3

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att vi respekterar att bostaden tillhör Ditt privatliv Vi knackar eller ringer

Läs mer

Uppföljning av Frösunda vård- och omsorgsboende år 2014

Uppföljning av Frösunda vård- och omsorgsboende år 2014 2014-10-29 SID 1 (5) Uppföljning av Frösunda vård- och omsorgsboende år 2014 Bakgrund Verksamheten på Frösunda vård- och omsorgsboende drivs av Attendo Care. Frösunda har 44 lägenheter uppdelade på fyra

Läs mer

Öppna Jämförelser av Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna Jämförelser av Vård och omsorg om äldre 2013 Arbetsrapport 214:4 Öppna Jämförelser av Vård och omsorg om äldre 213 Birgitta Fläckman Öppna Jämförelser av Vård och omsorg om äldre 213 Birgitta Fläckman Underlaget till sammanställning är hämtat från:

Läs mer

värdighetsgarantier för dig som har stöd av äldreomsorgen i Botkyrka

värdighetsgarantier för dig som har stöd av äldreomsorgen i Botkyrka värdighetsgarantier för dig som har stöd av äldreomsorgen i Botkyrka värdighetsgarantier Från och med 2014 gäller värdighetsgarantier i Botkyrkas äldreomsorg. Garantierna är äldreomsorgens löften till

Läs mer

Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM

Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt Sonja Modin Allmänläkare - SFAM Samverkan vid demens För att sätta diagnos Kring hälsoproblem och sjukdomar Kring demenssjukdomen Uppföljning

Läs mer

Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre inom ramen för Socialtjänstlagen

Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre inom ramen för Socialtjänstlagen Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre inom ramen för Socialtjänstlagen Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre 2014-01-24 1 Beslut Områdeschefer: 2014-01-24

Läs mer

Presentationen. Problembild. Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre

Presentationen. Problembild. Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre Regeringens satsning på de mest sjuka äldre Presentationen Innehållet i satsningen Resultat så här långt Primärvårdens roll för äldre Problembild Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet 1 Äldresamordning

Läs mer

Demenssjuksköterskor Kommuner, Vårdcentraler i Värmland, Minnesmottagningen Csk

Demenssjuksköterskor Kommuner, Vårdcentraler i Värmland, Minnesmottagningen Csk Demenssjuksköterskor Kommuner, Vårdcentraler i Värmland, Minnesmottagningen Csk Karlstad 28 april 2015 NÄTVERKSTRÄFF DEMENSSJUKSKÖTERSKOR Nya Perspektiv- äldres hälsa Madelene Johanzon Regional handlingsplan

Läs mer

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013 14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och

Läs mer

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3 Indikatorer Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3 Innehållsförteckning Indikatorer som är uppföljningsbara med dagens datakällor... 3 Indikator 1: Behandling med demensläkemedel...

Läs mer

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK GERONTOLOGI OCH GERIATRIK Gerontologi är läran om det normala fysiska, psykiska och sociala åldrandet och om de åldersrelaterade förändringar som sker hos människan från det att hon uppnått mogen ålder

Läs mer

Äldreforskningens hus

Äldreforskningens hus Äldreforskningens hus - Svenskt Demenscentrum, Stiftelsen Äldrecentrum, Aging Research Center (ARC), Äldre i centrum Forskning och utredning om äldre och åldrande: Inom geriatrisk medicin, psykologi, socialgerontologi

Läs mer

BPSDregistret, en framgångssaga. Sigrid Kulneff, Sjuksköterska

BPSDregistret, en framgångssaga. Sigrid Kulneff, Sjuksköterska BPSDregistret, en framgångssaga Sigrid Kulneff, Sjuksköterska Hela Sverige är med! Anslutna enheter: 4750 Anslutna kommuner: 282 Administratörer: 14 000 Inlagda personer: 25 918 Gjorda skattningar: 62

Läs mer

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Länsseminarium Uppsala 2014-11-21 Nationell

Läs mer

Demens och palliativ vårdfilosofi

Demens och palliativ vårdfilosofi Demens och palliativ vårdfilosofi 9 oktober 2014 Wilhelmina Hoffman, Silviahemmet och Svenskt Demenscentrum 900000 Antal 80 år och äldre i Sverige 800000 700000 600000 500000 400000 300000 200000 100000

Läs mer

Hemtjänst Demensdagverksamhet Avlösning i hemmet Växelvård/Korttidsvård Särskilt boende med demensinriktning

Hemtjänst Demensdagverksamhet Avlösning i hemmet Växelvård/Korttidsvård Särskilt boende med demensinriktning Bilaga 1 Demensvårdens organisation i Trosa kommun Initiativ till minnesutredning kan tas av den enskilde, anhörig, personal inom kommun, primärvård eller annan person. Den medicinska utredningen utförs

Läs mer

VÄRDEGRUND. Äldreomsorgen, Vadstena Kommun. SOCIALFÖRVALTNINGEN Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012.

VÄRDEGRUND. Äldreomsorgen, Vadstena Kommun. SOCIALFÖRVALTNINGEN Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012. VÄRDEGRUND Äldreomsorgen, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012.1034 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 3 Värdegrund för vadstena kommuns

Läs mer

Socialdepartementet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre

Socialdepartementet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre Socialdepartementet Regeringens satsning på de mest sjuka äldre Problembild Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet Socialdepartementet Äldresamordning Förbättra vården och omsorgen för de

Läs mer

Rapportnamn Kontorsnamn Socialkontoret Upprättad av: Chatarina Eriksson 130311

Rapportnamn Kontorsnamn Socialkontoret Upprättad av: Chatarina Eriksson 130311 Projekt Demensvård 2009/2012 Kontorsnamn Socialkontoret Innehållsförteckning Bakgrund Projekt 1. Syfte / Mål 1. Målgrupp 1. Tidplan för projektet 1. Ekonomi 1. Uppföljning av projektet 1. Resultat 1. Antal

Läs mer

Användning av skyddsåtgärder

Användning av skyddsåtgärder Sida 1 (6) 2016-09-20 Användning av skyddsåtgärder MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (6) Innehåll Inledning... 3

Läs mer

Definition fysisk begränsningsåtgärd

Definition fysisk begränsningsåtgärd Begränsningsåtgärder i vård och omsorg av personer med kognitiv svikt Stig Karlsson 2009-11-25 Definition fysisk begränsningsåtgärd en mekanisk anordning som begränsar rörelsefriheten Fysiska begränsningsåtgärder

Läs mer

D MMMM YYYY 1 (7) Intervjumall

D MMMM YYYY 1 (7) Intervjumall D MMMM YYYY 1 (7) Intervjumall Vid personcentrerad omvårdnad sätts personen och inte sjukdomen främst. Det är individens personlighet och upplevelse av verkligheten som ska vara utgångspunkten. Ett par

Läs mer

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer

Läs mer

Vård och omsorg vid demenssjukdom i Örebro län

Vård och omsorg vid demenssjukdom i Örebro län Rubrik specificerande dokument RIKTLINJER Omfattar område/verksamhet/enhet Hälso- och sjukvård Sidan 1 av 23 Upprättad av (arbetsgrupp alt. namn, befattning) Beslutande organ Gäller från datum Arbetsgrupp

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Ronneby mars 2013 Karin Widecrantz Medicinskt ansvarig sjuksköterska Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt

Läs mer

En demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare Svenskt Demenscentrum

En demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare Svenskt Demenscentrum En demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare Svenskt Demenscentrum Paradigmskifte Paradigm = rådande tankesätt, tankemönster 2010 2013 2015 www.demenscentrum.se

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd

Läs mer

Nollvisionen. För en demensvård utan tvång och begränsningar. Lars Sonde Projektledare. www.demenscentrum.se

Nollvisionen. För en demensvård utan tvång och begränsningar. Lars Sonde Projektledare. www.demenscentrum.se Nollvisionen För en demensvård utan tvång och begränsningar Lars Sonde Projektledare Paradigmskifte www.demenscentrum.se Svensk grundlag förutsätter att ingen medborgare ska kunna utsättas för samhälleligt

Läs mer

Vård och omsorg för personer med demenssjukdom Diarienummer: VON 2015/0293 739

Vård och omsorg för personer med demenssjukdom Diarienummer: VON 2015/0293 739 Riktlinje 2015-03-18 Vård och omsorg för personer med demenssjukdom Diarienummer: VON 2015/0293 739 Riktlinjen har antagits av vård- och omsorgsnämnden 2015-03-18 Dokumentet ersätter Riktlinjer för vård-

Läs mer

TILL ANHÖRIGA NOLLVISION. För en demensvård utan tvång och begränsningar. En anhörigskrift från Svenskt Demenscentrum

TILL ANHÖRIGA NOLLVISION. För en demensvård utan tvång och begränsningar. En anhörigskrift från Svenskt Demenscentrum TILL ANHÖRIGA NOLLVISION För en demensvård utan tvång och begränsningar En anhörigskrift från Svenskt Demenscentrum 1 Beställning: Svenskt Demenscentrum Gävlegatan 16 113 30 Stockholm Tel: 08-690 58 00

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Prioritering Skala från 1 10 1 är viktigt och bör genomföras 10 är minst viktigt Kvalitetsindikatorer 7

Läs mer

Handlingsplan för demensomvårdnad. Oxelösunds kommun. 2014-10-29 Ansvarig: Demenssamordnare Fastställd av Vård- och omsorgsnämnden 2014-11-24

Handlingsplan för demensomvårdnad. Oxelösunds kommun. 2014-10-29 Ansvarig: Demenssamordnare Fastställd av Vård- och omsorgsnämnden 2014-11-24 Handlingsplan för demensomvårdnad Oxelösunds kommun 2014-10-29 Ansvarig: Demenssamordnare Fastställd av Vård- och omsorgsnämnden 2014-11-24 1 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Syfte och mål sid 3 Värdegrund

Läs mer

Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens

Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens Christèl Åberg Demenssjuksköterska Öckerö kommun ÖCKERÖ KOMMUN ÖCKERÖ KOMMUN ÖCKERÖ KOMMUN Befolkning 12 500 invånare 20,6% över 65 års ålder, dvs ca 2575st

Läs mer

Riktlinje, Skydds- och begränsningsåtgärder

Riktlinje, Skydds- och begränsningsåtgärder Riktlinje, Skydds- och begränsningsåtgärder Antagna av: Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2016-03-01 Senast uppdaterad: 2016-03-01 Gäller för: Enebackens äldreboende, Vårdbo i Åkersberga, Korttidsenheten

Läs mer

Vård och omsorg av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman

Vård och omsorg av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Vård och omsorg av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Vad innebär det att bli demenssjuk? Språk, omdöme, initiativ, intresse, humör, ADL förmågor, orientering, perception,

Läs mer

Kvalitetsmål för Äldreomsorgen

Kvalitetsmål för Äldreomsorgen Kvalitetsmål för Äldreomsorgen Kvalitetsmål för äldreomsorgen i Klippans kommun Kvalitetsmålen är fastställda av socialnämnden 2010-12-07. Äldreomsorgen skall bedrivas i enlighet med socialtjänstlagen,

Läs mer

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB 1

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB 1 Patientsäkerhetsberättelse 2016 Björkgården A&O Ansvar och Omsorg AB Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet under 2015 Avvikelser Samtliga avvikelser registreras i vår interna web baserade verksamhetsuppföljning

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt

Läs mer

Rutin vid demens. för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam

Rutin vid demens. för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam Rutin vid demens för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam Bakgrund Till grund för rutinen ligger den länsgemensamma demensmodellen Annas led- för trygg och säker demensvård. Annas led är

Läs mer

Vägledning för en god palliativ vård

Vägledning för en god palliativ vård Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna:

Läs mer

Leva livet hela livet. Ängelholm 30 november 2016 Maj Rom

Leva livet hela livet. Ängelholm 30 november 2016 Maj Rom Leva livet hela livet Ängelholm 30 november 2016 Maj Rom Möt INGEBORG Aldrig förr har äldre haft möjlighet att leva ett så gott och långt liv som idag Vad är viktigt för sjuka äldre? Trygghet Kunna klara

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

Formulär. SveDem Svenska Demensregistret

Formulär. SveDem Svenska Demensregistret Formulär SveDem Svenska Demensregistret Registrets syfte Syftet med registret är att förbättra kvaliteten av demensvården i Sverige genom att samla in data för att kunna följa upp förändringar i patientpopulationer,

Läs mer

Nationell utvärdering

Nationell utvärdering Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Region Skåne 2014-11-04 Nationell utvärdering

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Avtalsuppföljning av vård- och omsorgsboende år 2015

Avtalsuppföljning av vård- och omsorgsboende år 2015 2016-01-18 Avtalsuppföljning av vård- och omsorgsboende år 2015 Sammanfattning Staben för kvalitetsutveckling genomför årliga uppföljningar av verksamheten på stadens vård- och omsorgsboenden. Syftet med

Läs mer

Vård i livets slutskede Innehållsförteckning

Vård i livets slutskede Innehållsförteckning Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller för Vård och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Godkänd av Monica Holmgren chef Vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 198/15 Version 3 Gäller från 2015-01-18

Läs mer

2. Gruppboende - Personer med demenssjukdom

2. Gruppboende - Personer med demenssjukdom Förfrågningsunderlag 2015-07-03 Upphandlande organisation Malmö stad Anna Bassmann Upphandling Särskilda boende- och korttidsplatser STK-2015-151 Sista anbudsdag: 2015-09-01 Symbolförklaring: Texten/frågan

Läs mer

Riktlinje skydds- och begränsningsåtgärder för personer med nedsatt kognitiv förmåga

Riktlinje skydds- och begränsningsåtgärder för personer med nedsatt kognitiv förmåga SOCIALFÖRVALTNINGEN Ansvarig för rutin Verksamhetschef HSL Upprättad (av vem och datum) MAS/Utvecklingledare Beslutad (av vem och datum) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2014-11-20 Reviderad (av vem

Läs mer

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Datum 2015-12-09 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Mål ur den enskildes perspektiv

Läs mer

Slutrapport. Implementering av BPSD-registret (Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens)

Slutrapport. Implementering av BPSD-registret (Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens) Sidan 1 av 18 Projektnamn Implementering av BPSD-registret Dokumentansvarig Projektledare: Hanna Andersson Fastställd av Dokument version 140520 Slutrapport Implementering av BPSD-registret (Beteendemässiga

Läs mer