Rekommendationer. Minthon, L. Granvik, E

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rekommendationer. Minthon, L. Granvik, E. 2012-02-29"

Transkript

1 Rekommendationer Minthon, L. Granvik, E

2 Inledning Syftet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer är att de ska vara ett stöd för beslutsfattare i kommuner, landsting och regioner. De ska ge vägledning till alla yrkesgrupper inom demensvården. Riktlinjerna innehåller rekommendationer på gruppnivå och de omfattar hela vårdkedjan samt förebyggande arbete och riskfaktorer. Det finns olika sätt att beskriva en s olika stadier. Socialstyrelsen har valt att dela in ens olika stadier i mild, måttlig och svår. Mild betecknar ett tidigt skede då personen kan klara sig utan så stora åtgärder från hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Måttlig betecknar det skede i en då personen behöver hjälp för att klara vardagliga sysslor. Svår betecknar det skede då personen behöver hjälp med det mesta. Socialstyrelsen redovisar åtgärderna enligt prioritering 0. Siffran anger åtgärder med störst angelägenhetsgrad. Siffran 0 anger åtgärder som ger liten nytta i förhållande till alternativa åtgärder eller kostnaden vid de aktuella tillstånden. Rekommendationen ickegöra ger Socialstyrelsen för de åtgärder som hälso- och sjukvården och socialtjänsten inte bör utföra alls. Det kan bero på att det finns god vetenskaplig dokumentation för att åtgärden inte har någon, eller sämre, effekt än annan behandling. För att underlätta åtgärdsbeslut och kvalitetsgranskning av sin verksamhet har vi kategoriserat de olika åtgärderna. Lennart Minthon Professor, klinikchef Minneskliniken/Kunskapscentrum Skånes Universitetssjukhus Eva Granvik Avdelningschef Kunskapscentrum Skånes Universitetssjukhus

3 Innehållsförteckning Inledning... Förebyggande åtgärder... 4 Medicinsk utredning och behandling (vid kognitiv svikt)... 5 Medicinsk utredning och behandling (vid )... 8 Läkemedel vid konfusion... 9 Läkemedel vid BPSD... 0 Personal... Omvårdnad... BPSD... Dagliga aktiviteter... 3 Elimination... 4 Fall... 5 Fysisk aktivitet... 5 Larm/begränsningsåtgärder... 6 Livets slutskede... 6 Miljö... 6 Nutrition... 7 Omvårdnad/förhållningssätt... 8 Trycksår... 8 Utevistelse... 8 Anhöriga... 9 Boende

4 Förebyggande åtgärder Tillstånd Åtgärd Prioritet Friska personer Mentalt och socialt stimulerande aktiviteter på 3 fritiden för att förebygga Friska personer Fysisk aktivitet för att förebygga 3 Friska personer i Behandling av högt blodtryck för att förebygga 3 medelåldern Friska personer Testning av riskgenen ApoE4 4

5 Medicinsk utredning och behandling (vid kognitiv svikt) kognitiv svikt Åtgärd Prioritet kognitiv svikt kognitiv svikt kognitiv svikt kognitiv svikt kognitiv svikt kognitiv svikt där klinisk misstanke om neuroborrelios finns kognitiv svikt där klinisk misstanke om HIVinfektion finns kognitiv svikt där klinisk misstanke om neurosyfilis finns tilltagande kognitiv svikt och schizofreni Downs syndrom och misstänkt Alzheimers sjukdom kognitiv svikt och alkoholberoende kognitiv svikt kognitiv svikt kognitiv svikt kognitiv svikt Strukturerad anamnes som en del i den basala demensutredningen Intervjuer med anhöriga som en del i den basala demensutredningen Bedömning av fysiskt och psykiskt tillstånd som en del i den basala demensutredningen Kognitiva test MMT och klocktest i kombination som en del i den basala utredningen Strukturerad bedömning av funktionsoch aktivitetsförmåga som en del i den basala utredningen Provtagning av ryggmärgsvätska som en del i den basala demensutredningen Blodprovstagning som en del i den basala demensutredningen Blodprovstagning som en del i den basala demensutredningen Basal utredning Basal utredning Basal utredning efter minst två månaders alkoholfrihet Blodprovstagning för att mäta kalciumnivå som en del i den basala demensutredningen Blodprovstagning av sköldkörtelhormon som en del i den basala demensutredningen Blodprovstagning av nivå av homocystein som en del i den basala demensutredningen Strukturell hjärnavbildning med datortomografi som en del i den basala demensutredningen 5

6 Forts, Medicinsk utredning och behandling (vid kognitiv svikt) kognitiv svikt Åtgärd Prioritet Personer som genomgått basal demensutredning där diagnos inte fastställts Personer som genomgått basal demensutredning där diagnos inte fastställts misstänkt Creuzfeldt- Jakobs sjukdom som genomgått basal demensutredning där diagnos inte fastställts Personer som genomgått basal demensutredning där diagnos inte fastställts kognitiv svikt och misstänkt NPH (normaltryckshydrocefalus). kognitiv svikt Personer som genomgått basal demensutredning där diagnos inte fastställts misstänkt Lewibodydemens som genomgått basal demensutredning där diagnos inte fastställts kognitiv svikt kraftig familjär anhopning av kognitiv svikt Personer som genomgått basal demensutredning där diagnos inte fastställts Personer som genomgått basal demensutredning där diagnos inte fastställts misstänkt svår kognitiv svikt och normalt homocysteinvärde kognitiv svikt och normalt homocysteinvärde Neuropsykologiska test som täcker flera kognitiva domäner Strukturell hjärnavbildning med magnetkamera Funktionell avbildning av hjärnan med EEG och kvantitativ EEG Lumbalpunktion för analys av biomarkörer Utredning med datortomografi eller magnetkamera Kognitivt test klocktest som en del i den basala demensutredningen Funktionell avbildning med SPECT för att bedöma det regionala hjärnblodflödet Funktionell avbildning med SPECT för bedömning av dopaminomsystemet i hjärnan Kognitivt test MMT som en del i den basala demensutredningen Genetisk vägledning och om mutationsscreening av monogen nedärvning Strukturell hjärnavbildning med magnetkamera som en del i den basala demensutredningen Funktionell avbildning av hjärnan med PET Funktionell avbildning av hjärnan med EEG och kvantitativt EEG Strukturell hjärnavbildning med datortomografi som en del i den basala demensutredningen Blodprovstagning av nivå av vitamin B som en del i basala demensutredningen Blodprovstagning av nivå av folsyra som en del i den basala demensutredningen

7 Forts, Medicinsk utredning och behandling (vid kognitiv svikt) kognitiv svikt Åtgärd Prioritet Personer som genomgått basal demensutredning där diagnos inte fastställts lindrig kognitiv störning kognitiv svikt vid schizofreni Testning av riskgenen ApoE4 Behandling med kolinesterashämmare (donepezil, galantamin, rivastigmin) Läkemedelsbehandling med kolinesterashämmare 7

8 Medicinsk utredning och behandling (vid ) Åtgärd Tidig social utredning Årlig medicinsk och social uppföljning Alzheimers sjukdom mild till måttlig Alzheimers sjukdom mild till måttlig Alzheimers sjukdom och cerebrovaskulär skada (blanddemens) Personer Alzheimers sjukdom och Downs syndrom måttlig till svår Alzheimers sjukdom mild till måttlig och samtidig medelsvår egentlig depressionsepisod måttlig till svår Alzheimers sjukdom vid Parkinsons sjukdom mild Alzheimers sjukdom svår Alzheimers sjukdom svår Alzheimers sjukdom Lewybodydemens med kognitiva symtom vid Parkinsons sjukdom mild till måttlig och samtidig medelsvår egentlig depressionsepisod Regelbunden, minst årlig, bedömning av behandlingslängd och utsättningsförsök vid behandling med kolinesterashämmare och memantin Behandling med kolinesterashämmare (donepezil, galantamin, rivastigmin) Behandling med kolinesterashämmare Behandling med kolinesterashämmare Behandling med memantin 3 Läkemedelsbehandling med antidepressiva (SSRI) Tillägg av memantin till behandling med 6 kolinesterashämmare (donepezil) Behandling med kolinesterashämmare 7 (rivastigmin) Behandling med memantin 8 Behandling med kolinesterashämmare (donepezil) Behandling med kolinesterashämmare (galantamin och rivastigamin) Behandling med kolinesterashämmare (rivastigmin) Behandling med kolinesterashämmare (donepezil) Läkemedelsbehandling med antidepressiva (TCA) Prioritet

9 Forts.Medicinsk utredning och behandling (vid ) Åtgärd Prioritet Behandling med omega 3-fettsyror Kräver mer forskning Behandling med vitamin E eller vitamin C Kräver mer forskning frontotemporal Behandling med kolinesterashämmare (donepezil, galantamin, rivastigmin) Kräver mer forskning vaskulär mild till måttlig orsakad av Alzheimers sjukdom, utan brist på vitamin B alternativt folsyra eller memantin Behandling med kolinesterashämmare (donepezil, galantamin, rivastagmin) eller memantin Behandling med ginkgo biloba Behandling med vitamin B alternativt folsyra Läkemedel vid konfusion konfusion Åtgärd Prioritet och konfusion och konfusion och konfusion Läkemedelsbehandling med antipsykosmedel (haloperidol, risperidon) Aktivering dagtid med tillägg av klometiazol nattetid Läkemedelsbehandling med olanzapin 8 8 9

10 Läkemedel vid BPSD BPSD Åtgärd Prioritet Lewybodydemens och psykiska symtom beteendemässiga och psykiska symtom vid Alzheimers sjukdom uttalad ångest och orostillstånd vid agitation, aggressivitet eller vanföreställningar (hallucinationer) vid måttlig till svår agitation, aggressivitet eller vanföreställningar (hallucinationer) vid måttlig till svår beteendemässiga och psykiska symtom vid agitation, aggressivitet eller vanföreställningar (hallucinationer) vid måttlig till svår vanföreställningar och hallucinationer vid måttlig till svår Lewybodydemens beteendemässiga och psykiska symtom vid Alzheimers sjukdom beteendemässiga och psykiska symtom vid måttlig till svår Beteendemässiga- och psykiska symtom vid Alzheimers sjukdom Behandling av kolinesterashämmare 5 (rivastigmin) Behandling med memantin 6 Behandling med kortverkande bensodiazepiner Behandling med antipsykosmedel (risperidon) Behandling med antipsykosmedel (haloperidol) Behandling till natten med klometiazol 8 Behandling med antipsykosmedel (olanzapin) Behandling med antipsykosmedel (quetiapin) Behandling med kolinesterashämmare (donepezil, galantamin, rivastagmin) Behandling med antipsykosmedel (quetiapin) Behandling med antiepileptika (karbamazepin, valproat, topiramat)

11 Personal Personal Åtgärd Prioritet Personal som vårdar personer med inom särskilt boende Personal som vårdar personer med och annan etnisk bakgrund Personal som vårdar personer med Personal som vårdar personer med Långsiktig personalutbildning som är kombinerad med praktisk träning, handledning och feedback Utbildning av personal för att förebygga och upptäcka vanvård Personer som kommunicerar på samma modersmål med kulturkompetens Multiprofessionellt teambaserat arbete inom vård och omsorg Handledning i kombination med utbildning till personal 3

12 Omvårdnad Tillstånd Åtgärd Prioritet Personcentrerad omvårdnad BPSD BPSD Åtgärd Prioritet BPSD och vandringsbeteende och aggressivitet och aggressivitet och aggressivitet Utredning och behandling av bakomliggande orsaker Fysisk aktivitet med måttlig intensitet 3 Fysisk aktivitet 5 Beteendetekniker 0 Validation 0 De beteendetekniker som menas är att ignorera aggressiva beteende och förstärka socialt accepterade beteende Ett sätt att bemöta genom verbal och icke-verbal kommunikation bekräfta känslor. Syftet är att öka självkänslan, minska stress, förbättra kommunikationsförmågan och öka välbefinnandet hos personen med.

13 Dagliga aktiviteter Dagliga aktiviteter Åtgärd Prioritet som har svårigheter att klara av dagliga aktiviteter som har svårigheter att klara det dagliga livets aktiviteter Yngre personer med mild till måttlig som har svårigheter att klara det dagliga livets aktiviteter måttlig till svår mild Deltagande i individuellt anpassade aktiviteter inklusive fysisk aktivitet Stöd och uppföljning av hjälpmedel Specifikt anpassad dagverksamhet 3 Kognitiva hjälpmedel 4 Musik, sång och dans som teknik 5 Kognitiv rehabilitering eller kognitiv träning Kräver mer forskning 3

14 Elimination Elimination Åtgärd Prioritet och urininkontinens och risk för förstoppning måttlig till svår och urininkontinens måttlig till svår och urininkontinens och förstoppning måttlig till svår och urininkontinens måttlig till svår och urininkontinens och urininkontinens och förstoppning eller risk för förstoppning och förstoppning eller risk för förstoppning Individuellt utprovade absorberande produkter Fiberrik kost och ett adekvat vätskeintag genom tillförsel av vätska Fysisk aktivitet Regelbundna toalettvanor Toalettassistans - vaneträning 3 Toalettassistans schemalagda toalettbesök i kombination med andra interventioner Magmassage 8 Toalettassistans - uppmärksamhetsträning Blåsträning Bäckenbottenträning Långvarig kateterbehandling Behandling med paraffinolja Biofeedback (träning av muskelkoordinationen) 5 4

15 Fall Fall Åtgärd Prioritet på sjukhus och i särskilt boende på sjukhus i särskilt boende i särskilt boende och på sjukhus på sjukhus och i särskilt boende Regelbunden bedömning av fallrisk genom kartläggning av tidigare fall och kontinuerlig skattning av fallrisk Översyn av läkemedel för att förebygga fall Multifaktoriell intervention (flera samtidiga åtgärder) för att förebygga fall Multifaktoriell intervention (flera samtidiga åtgärder) för att förebygga fall Översyn av läkemedel för att förebygga fall Höftskyddsbyxa 8 Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet Åtgärd Prioritet Alzheimers sjukdom i särskilt boende i särskilt boende Alzheimers sjukdom i särskilt boende Kombinerad träning individanpassad, funktionell träning med medelhög intensitet Kombinerad träning individanpassad, 5 funktionell träning med medelhög till hög intensitet Individanpassade träningspromenader 7 5 5

16 Larm/begränsningsåtgärder Larm/begränsningsåtgärder Åtgärd och fysiska begränsningsåtgärder måttlig till svår med bristande orienteringsförmåga och vandringsbeteende måttlig till svår med bristande orienteringsförmåga och vandringsbeteende Kontinuerliga observationer och utvärderingar Utbildning och handledning av personal för att minska användandet av fysiska begränsningsåtgärder Elektroniska trygghetssystem individuella larm Elektroniska trygghetssystem generella larm Prioritet 4 5 Livets slutskede Livets slutskede Åtgärd Prioritet i livets slutskede Palliativ vård Miljö Miljö Åtgärd Prioritet inom särskilt boende måttlig till svår måttlig till svår måttlig till svår inom särskilt boende Personligt utformade, berikade och hemlika fysiska boendemiljöer Trygg och tillgänglig psykosocial miljö Lugn ljudmiljö Färgsättning och utformning i den omgivande 4 miljön för att underlätta orientering Sällskapsdjur i boendemiljön 7 6

17 Nutrition Nutrition Åtgärd Prioritet och viktförlust (misstänkt undernäring) och undernäring och risk för nedsatt munhälsa måttlig till svår som behöver stöd med att äta måttlig till svår i särskilt boende eller dagverksamhet som behöver stöd med att äta måttlig till svår som behöver stöd med att äta och undernäring måttlig till svår som behöver stöd med att äta måttlig till svår i särskilt boende som behöver stöd med att äta samt undernäring eller sväljsvårigheter i livets slutskede Regelbunden bedömning av näringstillstånd (vikt, BMI och viktförlust och vikthistoria) Nutritionsintervention i form av tillägg av näringsdrycker Strukturerad bedömning av munhåla Diagnostik av ätproblem med strukturerade bedömningsinstrument Individuellt anpassat stöd i form av uppmuntran och beröring Individuellt anpassat stöd i form av att verbal och icke-verbal interaktion (exempelvis visa, mimik och initiering) Anpassad måltidsmiljö 3 Kontrasterande färger i dukningen 4 Nutritionsintervention i form av tillägg av näringsdrycker Individuellt anpassat stöd i form av riktade uppmaningar och positiv förstärkning Lugnande musik under måltiden 6 Sondmatning (enteral nutrition)

18 Omvårdnad/förhållningssätt Omvårdnad - förhållningssätt svår mild till måttlig svår måttlig till svår och förändrad dygnsrytm svår Åtgärd Prioritet Massage och aromaterapi 6 Realitetsorientering 3 6 Snoezelen 4 8 Reminiscence 5 8 Validation 8 Ljusbehandling 0 Realitetsorientering Trycksår Trycksår Åtgärd Prioritet svår som har svårt att förflytta sig svår Klinisk bedömning och strukturerade bedömningsinstrument som underlag för att bedöma risk för trycksår Förebygga och behandla trycksår Utevistelse Utevistelse Åtgärd Prioritet måttlig till svår inom särskilt boende Utomhusvistelse 3 Vårdaren försöker verklighetsförankra personen med i det dagliga livet. Syftet är att hjälpa personer med mild till måttlig som har svårt att orientera sig till tid, rum och person. 4 Betyder att slumra och sker vanligtvis i ett särskilt inrett rum för stimulering av syn, hörsel, beröring, smak och lukt. 5 Att tänka på eller reflektera över livserfarenheter, dela minnen med andra och tala om det förflutna. 8

19 Anhöriga Anhöriga Åtgärd Prioritet Anhöriga till personer med Anhöriga till personer med Anhöriga till personer med Anhöriga till personer med Anhöriga till yngre personer med Anhöriga till yngre personer med Anhöriga till personer med Utbildningsprogram Psykosociala stödprogram Avlösning Kombinationsprogram 3 Specifikt anpassat stöd 3 Individuellt anpassad avlösning 3 Psykosocialt stöd på distans 6 Boende Boende Åtgärd Prioritet mild till måttlig som bor hemma som ska flytta måttlig till svår Dagverksamhet för personer med Förberedelse inför flyttning Småskaligt särskilt boende specifikt anpassat för personer med 3 Minthon, L. Granvik, E

Bilaga 1. Tillstånds- och åtgärdslista

Bilaga 1. Tillstånds- och åtgärdslista Bilaga. s- och åtgärdslista s- och åtgärdslistan innehåller åtgärder om förebyggande arbete (rad 5) utredning (rad 6 ) social utredning (rad 4) uppföljning (rad 5) personcentrerad omvårdnad (rad 6) basal

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående.

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. 1 Knäckområden Basal demensutredning riktar sig till landsting Utvidgad demensutredning riktar till landsting

Läs mer

Socialstyrelsen NATIONELLA RIKTLINJER. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Socialstyrelsen NATIONELLA RIKTLINJER. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Vård och omsorg vid demenssjukdom bygger

Läs mer

Demenssjukdom. stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Demenssjukdom. stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Demenssjukdom stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

personer med demens riktlinjerna? Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet

personer med demens riktlinjerna? Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Att möta m personer med demens Vad säger s riktlinjerna? Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Riktlinjernas tre bärande principer Personcentrerad

Läs mer

Nationell utvärdering

Nationell utvärdering Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Länsseminarium Gävleborg 2015-03-17

Läs mer

Nationell utvärdering

Nationell utvärdering Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Länsseminarium Värmland 2015-03-04 Nationell

Läs mer

Bilaga 2. Om tillstånd och åtgärder

Bilaga 2. Om tillstånd och åtgärder Bilaga 2. Om tillstånd och åtgärder Tillstånd Alzheimers sjukdom Svarar för ungefär två tredjedelar av alla fall av demenssjukdom. Sjukdomen hör till de så kallade degenerativa demenssjukdomarna, vilka

Läs mer

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Ca 140 000 personer - de flesta mycket gamla 5 % av befolkningen 65 år och äldre 40 % av befolkningen 90-95 år

Läs mer

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Särskilt boende Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Särskilt boende är ett stöd för teamet som arbetar på ett särskilt boende. Den bygger på Socialstyrelsens nationella

Läs mer

Utvärdering av hur Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom efterföljs i Rättviks kommun

Utvärdering av hur Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom efterföljs i Rättviks kommun Utvärdering av hur Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom efterföljs i Rättviks kommun Sammanställning gjord av Demenssjuksköterska Ingrid Svensson i samarbete med

Läs mer

Kapitel 7 Trygg vård och omsorg

Kapitel 7 Trygg vård och omsorg Kapitel7 Tryggvårdochomsorg UndersköterskanMiaharkommithemtillJohan,82år,somharbådediabetesochenvaskulär demenssjukdom.honskaskötaomettsvårläktbensårsomhanhaftifleramånader.närhon kommersitterjohanvidköksbordetochtittarutgenomfönstretpåfågelbordetsallahungriga

Läs mer

Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas?

Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas? Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas? Jan.Marcusson@liu.se 30 25 20 15 10 5 0 Preklinisk Prodromal Mild Medelsvår Svår fas fas demens demens demens MMSE 30 29 30 26 25

Läs mer

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom Måltidssituationen för personer med demenssjukdom ABF-huset 12 november 2014 Birgitta Villner Gyllenram Birgitta.villner.gyllenram@aldrecentrum.se Demenssjukdomar Två sjukdomar står för ca 90 % av samtliga

Läs mer

Kapitel 7 Trygg vård och omsorg. Reflektera och diskutera. En skvätt grädde kan motverka undernäring

Kapitel 7 Trygg vård och omsorg. Reflektera och diskutera. En skvätt grädde kan motverka undernäring En skvätt grädde kan motverka undernäring För att en person med demenssjukdom ska få i sig mer energi och näring kan man energiberika mat och dryck. Det finns speciella pulver och andra produkter att köpa

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas. Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla

Läs mer

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas. Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

BERÄTTELSESERIE ANNAS LED FÖR EN TRYGG OCH SÄKER DEMENSVÅRD I HALLAND. Fastställd: 2012-04-13

BERÄTTELSESERIE ANNAS LED FÖR EN TRYGG OCH SÄKER DEMENSVÅRD I HALLAND. Fastställd: 2012-04-13 BERÄTTELSESERIE ANNAS LED FÖR EN TRYGG OCH SÄKER DEMENSVÅRD I HALLAND Fastställd: 2012-04-13 1 2 TRYGG OCH SÄKER DEMENSVÅRD I HALLAND BERÄTTELSESERIE INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Bästa livsplatsen för

Läs mer

Följsamhet till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, inom vård och omsorg i Osby kommun.

Följsamhet till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, inom vård och omsorg i Osby kommun. Vård och omsorg Johnny Kvarnhammar Medicinskt ansvarig sjuksköterska RAPPORT Följsamhet till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, inom vård och omsorg i Osby kommun. Uppföljning

Läs mer

Lokalt program för samordnad vård och omsorg kring personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt och minnessvårigheter samt stöd till deras anhöriga

Lokalt program för samordnad vård och omsorg kring personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt och minnessvårigheter samt stöd till deras anhöriga SUNDBYBERGS STAD OCH STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Lokalt program för samordnad vård och omsorg kring personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt och minnessvårigheter samt stöd till deras anhöriga Upprättat

Läs mer

Lokala riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Lokala riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Vård, omsorg och IFO Riktlinjer Antagen av KS Diarienummer 1(11) Lokala riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2 Innehåll Bakgrund... 3 Värdegrund... 3 Demenssjukdom... 3 BPSD... 3 Nationella

Läs mer

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt Indikator Andelen (procent) personer som använder Nortriptylin eller gabapentin, av alla som behandlas med läkemedel mot perifer neuropatisk smärta. Standard Andelen (procent personer) ska vara så hög

Läs mer

Röntgenveckan 2014. Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet

Röntgenveckan 2014. Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet Röntgenveckan 2014 Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet Demenssjukdomar, bakgrund 160.000 demenssjuka idag i Sverige 25.000 nya fall per år

Läs mer

Kort information om demens

Kort information om demens Kort information om demens Innehållsförteckning Vad är demens? Olika typer av demens Minnesförsämring Fyra huvudsymtom BPSD Att vara anhörig Omvårdnad och läkemedelsbehandling Mer information 3 4 5 5 6

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Hemtjänst Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Hemtjänst är ett stöd för hemtjänstverksamheter som utför insatser för personer med demenssjukdom. Den bygger på Socialstyrelsens

Läs mer

Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer

Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer Christian Andersson specialist i geriatrik Geriatriska kliniken Ålands hälso- och sjukvård 24.10 2013 Vad är demens? En bestående försämring

Läs mer

Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens

Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens Christèl Åberg Demenssjuksköterska Öckerö kommun ÖCKERÖ KOMMUN ÖCKERÖ KOMMUN ÖCKERÖ KOMMUN Befolkning 12 500 invånare 20,6% över 65 års ålder, dvs ca 2575st

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-09-17 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,

Läs mer

Innehållsförteckning. Förord 11

Innehållsförteckning. Förord 11 Innehållsförteckning Förord 11 Vad innebär demens 13 Demens ur ett samhällsperspektiv 14 Symtom vid demens 17 Krav för att en läkare skall fastställa diagnosen Demens. 17 Tidiga tecken på demens 18 Senare

Läs mer

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen Miia Kivipelto, MD, PhD Associate professor Bengt Winblad, Professor Aging Research Center Karolinska Institutet and Karolinska University Hospital,

Läs mer

Vård och omsorg för personer med demenssjukdom Diarienummer: VON 2015/0293 739

Vård och omsorg för personer med demenssjukdom Diarienummer: VON 2015/0293 739 Riktlinje 2015-03-18 Vård och omsorg för personer med demenssjukdom Diarienummer: VON 2015/0293 739 Riktlinjen har antagits av vård- och omsorgsnämnden 2015-03-18 Dokumentet ersätter Riktlinjer för vård-

Läs mer

Riktlinje för god inkontinensvård

Riktlinje för god inkontinensvård RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2014-01-02 Eva Franzén Förvaltningsledningen 2 2014-01-17 Eva Franzén Förvaltningsledningen Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Alkoholabstinens Abstinenssymptom Abstinens med risk

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Information om BPSD-registret. Studerande. Februari 2015. Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo

Information om BPSD-registret. Studerande. Februari 2015. Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo Information om BPSD-registret Studerande Februari 2015 Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister Startade i november 2010 på Minneskliniken Malmö,

Läs mer

Analys av tänkbara orsaker till BPSD

Analys av tänkbara orsaker till BPSD Analys av tänkbara orsaker till BPSD En sammanställning utifrån gruppdiskussioner Återträff för administratörer i BPSD-registret Maj 2015 Inledning Våren 2015 anordnade Demensteamet i Västerås Stad två

Läs mer

52 S B U : S S A M M A N F AT T N I N G O C H S L U T S AT S E R U R S B U - R A P P O R T E N D E M E N S S J U K D O M A R 53

52 S B U : S S A M M A N F AT T N I N G O C H S L U T S AT S E R U R S B U - R A P P O R T E N D E M E N S S J U K D O M A R 53 Forskning om tvåspråkighet och omvårdnad har beskrivit hur det senare inlärda språket försvinner i takt med att demenssjukdomen förvärras. Under sista fasen av sjukdomen har patienten endast kvar sitt

Läs mer

Lokalt vård- och omsorgsprogram. Vård och omsorg vid demenssjukdomar

Lokalt vård- och omsorgsprogram. Vård och omsorg vid demenssjukdomar Lokalt vård- och omsorgsprogram Vård och omsorg vid demenssjukdomar i Botkyrka 2013 Vad är demenssjukdom? Demenssjukdomar orsakas av organiska hjärnskador. Beroende på var i hjärnan som skador uppkommer

Läs mer

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling Utbildningsdag 1 februari 2008 Läppstiftet konferens, Göteborg Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling vid demenssjukdom - för distriktsläkare och specialister i allmänmedicin Hur ser sjukdomsförloppet

Läs mer

Lokal handlingsplan för. Demensvården inom Svenljunga kommun, Svenljunga Vårdcentral och Samrehab

Lokal handlingsplan för. Demensvården inom Svenljunga kommun, Svenljunga Vårdcentral och Samrehab Lokal handlingsplan för Demensvården inom Svenljunga kommun, Svenljunga Vårdcentral och Samrehab Innehållsförteckning Innehåll Innehållsförteckning... 2 1. INLEDNING... 3 1. SYFTE... 4 2. MÅL... 4 3. KVALITETSMÅL...

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Geriatriska kliniken. Kurser vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö

Geriatriska kliniken. Kurser vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö Geriatriska kliniken Kurser vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö Höstterminen 2014 Höstterminen 2015 Hej! I din hand har du ett nytt och utökat kursprogram från Geriatriska kliniken,

Läs mer

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor Spetskompetens i demensvård Utbildning för demenssjuksköterskor Kurser våren 2012 Alzheimerföreningen i Sverige i samarbete med Neuropsykiatriska kliniken / Minneskliniken i Malmö D Det är viktigt med

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Seminarium 2009-09-17

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Seminarium 2009-09-17 Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående Seminarium 2009-09-17 1 Materialet är skrivet och sammanställt av: Pernilla Edström Silviasjuksköterska,

Läs mer

Utredning, vård och omsorg om personer med demenssjukdom i Västerbottens län

Utredning, vård och omsorg om personer med demenssjukdom i Västerbottens län Utredning, vård och omsorg om personer med demenssjukdom i Västerbottens län Ett samarbete mellan Västerbottens läns landsting och Västerbottens kommuner Innehåll sid. Inledning... 2 Bakgrund... 3 Allmänt

Läs mer

Kurser inom områdena demens och anhörigstöd vid Geriatriska kliniken och Kunskapscentrum för geriatrik, Skånes universitetssjukhus, Malmö

Kurser inom områdena demens och anhörigstöd vid Geriatriska kliniken och Kunskapscentrum för geriatrik, Skånes universitetssjukhus, Malmö Kurser inom områdena demens och anhörigstöd vid Geriatriska kliniken och Kunskapscentrum för geriatrik, Skånes universitetssjukhus, Malmö Höstterminen 2015 Höstterminen 2016 Hej! I din hand har du ett

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74 Socialnämnden 2012 10 25 170 21 Dnr 2012/471 74 Tema rörande vård om de mest sjuka äldre, kvalitetsregister inom hälso och sjukvård, sociala innehållet, rehabgruppens arbete och övertagande av hemsjukvården

Läs mer

Demens och palliativ vårdfilosofi

Demens och palliativ vårdfilosofi Demens och palliativ vårdfilosofi 9 oktober 2014 Wilhelmina Hoffman, Silviahemmet och Svenskt Demenscentrum 900000 Antal 80 år och äldre i Sverige 800000 700000 600000 500000 400000 300000 200000 100000

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Nikola konferensen 10 oktober 2013 Margareta Hammarström Experter inom projektgruppen Margareta Hammarström, Södersjukhuset (ordförande) Gunnel Andersson,

Läs mer

Kognitiv sjukdom, exemplet Alzheimer

Kognitiv sjukdom, exemplet Alzheimer Kognitiv sjukdom, exemplet Alzheimer Lars-Olof Wahlund Professor Sektionen för Klinisk Geriatrik vid NVS Institutionen Centrum för Alzheimerforskning Lars-Olof Wahlund 31 mars 20151 Upplägg Kognitiva sjukdomar

Läs mer

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

MAS Feb 2011 Riktlinje för vård av dementa Flik 12.1. Utifrån Utredning, vård och omsorg om personer med demenssjukdom i Västerbottens län

MAS Feb 2011 Riktlinje för vård av dementa Flik 12.1. Utifrån Utredning, vård och omsorg om personer med demenssjukdom i Västerbottens län MAS Feb 2011 Riktlinje för vård av dementa Flik 12.1. Utifrån Utredning, vård och omsorg om personer med demenssjukdom i Västerbottens län Bakgrund Kommunförbundet Västerbottens och Västerbottens läns

Läs mer

Lokala riktlinjer för. Vård och Omsorg av personer med Demenssjukdom i Öckerö Kommun

Lokala riktlinjer för. Vård och Omsorg av personer med Demenssjukdom i Öckerö Kommun Lokala riktlinjer för Vård och Omsorg av personer med Demenssjukdom i Öckerö Kommun 2013 INNEHÅLL: Sidnr 1.0 INLEDNING 1-3 1.1 Bakgrund 1.2 Arbetsgrupp 1.3 Nationella riktlinjer 1.4 Vård och omsorgsfilosofi

Läs mer

Demensbehandling - mer än bara piller

Demensbehandling - mer än bara piller Demensbehandling - mer än bara piller Mellansvenska Läkemedelsforum 120201 Lena Kilander, överläkare, universitetslektor Minnesmottagningen, Akademiska sjukhuset Inst för folkhälso- och vårdvetenskap/geriatrik,

Läs mer

Inledning. Wilhelmina Hoffman Svenskt demenscentrum

Inledning. Wilhelmina Hoffman Svenskt demenscentrum Inledning Demens drabbar allt fler då andelen äldre ökar. Olika nationella satsningar för att stärka kunskapsutvecklingen inom demensområdet har genomförts de senaste åren. Kvalitetsregistret för demenssjukdom,

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Förvirringstillstånd vid avancerad cancer Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Referenslitteratur Strang P: Förvirring, delirium och terminal

Läs mer

Utredning, vård och omsorg om personer med demenssjukdom i Västerbottens län

Utredning, vård och omsorg om personer med demenssjukdom i Västerbottens län Utredning, vård och omsorg om personer med demenssjukdom i Västerbottens län Ett samarbete mellan Västerbottens läns landsting och Västerbottens kommuner Innehåll sid. Inledning... 2 Bakgrund... 3 Allmänt

Läs mer

Konfusion/Förvirringstillstånd

Konfusion/Förvirringstillstånd Konfusion/Förvirringstillstånd En hjälpreda för läkare, sjuksköterskor och övrig vårdpersonal. Stig Andersson distriktsläkare Reviderad 2010-06-04/Ragnar Åstrand ragnar.astrand@liv.se Beskrivning Konfusion

Läs mer

Rutin vid demens. för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam

Rutin vid demens. för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam Rutin vid demens för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam Bakgrund Till grund för rutinen ligger den länsgemensamma demensmodellen Annas led- för trygg och säker demensvård. Annas led är

Läs mer

Öppna jämförelser äldre Indikatorer - urininkontinens

Öppna jämförelser äldre Indikatorer - urininkontinens Öppna jämförelser äldre Indikatorer - urininkontinens Nikola den 26 oktober 2012 Marianne Lidbrink Agenda Uppdrag i utveckling Olika produkter, olika målgrupper, olika datakällor Behov av kunskap Analyshandboken

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Undersköterska i demensvården

Undersköterska i demensvården Undersköterska i demensvården Inbjudan till konferens i Stockholm den 14-15 april 2011 LYSSNA TILL Sahlgrenska Universitetssjukhuset Centrum för lättläst AnnMarie Lindman Nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Läs mer

Vård och omsorg vid demenssjukdomar. Lokalt vårdprogram Gotland 2011

Vård och omsorg vid demenssjukdomar. Lokalt vårdprogram Gotland 2011 Vård och omsorg vid demenssjukdomar Lokalt vårdprogram Gotland 2011 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Målgrupp, Syfte 3 Demensdefinition 4 Demenssjukdomar 4 Demensliknande tillstånd 4 Att förebygga demenssjukdom

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid demens, när, var och hur? Sonja Klingén Verksamhetschef Ulla-Britt Mattsson Vårdenhetsöverläkare

Läkemedelsbehandling vid demens, när, var och hur? Sonja Klingén Verksamhetschef Ulla-Britt Mattsson Vårdenhetsöverläkare Läkemedelsbehandling vid demens, när, var och hur? Sonja Klingén Verksamhetschef Ulla-Britt Mattsson Vårdenhetsöverläkare 2010 11 09 Vi disponerar tiden så här Allmänt om demens Något om viktiga demenssjukdomar

Läs mer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Depression och ångestsyndrom vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-34-1 Artikelnr 2010-6-17 Redaktör Charlotta Munter Text Ida Persson Foton

Läs mer

Karlshamns kommun Lokala demensriktlinjer - Utredning, vård och omsorg av personer med demenssjukdomar i Karlshamn. Skrift 2012:4

Karlshamns kommun Lokala demensriktlinjer - Utredning, vård och omsorg av personer med demenssjukdomar i Karlshamn. Skrift 2012:4 Karlshamns kommun Lokala demensriktlinjer - Utredning, vård och omsorg av personer med demenssjukdomar i Karlshamn Skrift 2012:4 Innehåll Förord 2 Om demens 3 Demenssjuksköterskan 3 Basal demensutredning

Läs mer

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre

Socialstyrelsens författningssamling. Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre SOSFS 2011:12 (S) Allmänna råd Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Demens. Ingvar Karlsson, Neuropsykiatri, SU/Mölndal Karl-Axel Eriksson, Vårdcentralen Backa, Hisings backa. Inledning.

Demens. Ingvar Karlsson, Neuropsykiatri, SU/Mölndal Karl-Axel Eriksson, Vårdcentralen Backa, Hisings backa. Inledning. Psykiatri 1087 Ingvar Karlsson, Neuropsykiatri, SU/Mölndal Karl-Axel Eriksson, Vårdcentralen Backa, Hisings backa Inledning är ett kliniskt syndrom som innefattar störningar i kognitiva, emotionella, beteendemässiga

Läs mer

Lokala riktlinjer för demenssjukdomar

Lokala riktlinjer för demenssjukdomar Tillgänglighet Kontinuitet Helhet Trygghet Lokala riktlinjer för demenssjukdomar Utvecklade inom närsjukvården för Mellersta Skånes sjukvårdsdistrikt (Gäller fr.o.m. 2007-01-02) 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Utvärdering Kvalitetsområde demens. augusti 2008 - december 2009

Utvärdering Kvalitetsområde demens. augusti 2008 - december 2009 Utvärdering Kvalitetsområde demens augusti 2008 - december 2009 Carina Edholm Ulla Edwardsson December 2009 Innehållsförteckning 1 Bakgrund.3 2 Syfte.4 3 Metod.5 4 Resultat.6 5 Analys.9 6 Diskussion...10

Läs mer

DIAGNOS OCH BEHANDLING AV MINNES- BESVÄR

DIAGNOS OCH BEHANDLING AV MINNES- BESVÄR DIAGNOS OCH BEHANDLING AV MINNES- BESVÄR Minnesstörningar och andra förändringar av de kognitiva (intellektuella) funktionerna är vanliga hos äldre personer. Hos många individer är nedsättningarna i dessa

Läs mer

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt Rätt stöd till personer som åldras Innehåll 1. Om kompetensinventeringen i delprojektet... 3 2. Grundläggande kompetensutvecklingsbehov... 3 Kontakt

Läs mer

Handlingsplan. för vård och omsorg. vid demenssjukdom

Handlingsplan. för vård och omsorg. vid demenssjukdom Handlingsplan för vård och omsorg vid demenssjukdom 2012-2014 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Värdegrund 3 3. Vad är demenssjukdom? 3 Förekomst av demenssjukdom 3 Två grupper av demenssjukdom 4

Läs mer

Regionala demensriktlinjer - Utredning, vård och omsorg av personer med demenssjukdomar i Blekinge

Regionala demensriktlinjer - Utredning, vård och omsorg av personer med demenssjukdomar i Blekinge Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Regionala demensriktlinjer - Utredning, vård och omsorg av personer

Läs mer

Nycklar till den goda vården

Nycklar till den goda vården Nycklar till den goda vården Sirkka-Liisa Ekman Karolinska Institutet Inst för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för omvårdnad Oktober 2012 Alzheimers sjukdom AD Långsamt insjuknande och

Läs mer

Boende för personer med demenssjukdom

Boende för personer med demenssjukdom Boende för personer med demenssjukdom En serie självporträtt av Bill Utermohlen, diagnos Alzheimer 1995 Tierp 140116 Lena Kilander, överläkare, docent Inst för folkhälso- och vårdvetenskap/geriatrik Minnes-

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Lotta Persson, socialchef i Botkyrka, vice ordf i prioriteringsgruppen Vad är riktlinjerna till

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2011

Verksamhetsberättelse 2011 Verksamhetsberättelse 2011 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Styrgruppen... 4 Extra satsning... 4 Referensgrupp... 4 Utbildning... 5 Årligt möte för användarna... 5 IT-utveckling... 6 Samarbete med

Läs mer

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö Nervcellen Vit substans - Ledningsbanor Orsaker till stroke Aterosklerotisk

Läs mer

Dokumentationsmall för SoL-utredningar

Dokumentationsmall för SoL-utredningar Dokumentationsmall för SoL-utredningar Ansökan Aktualisering: Hjälptext: Här ska det framgå hur ärendet har uppstått, vem som tagit initiativ, om det skett via en anmälan, ansökan eller på annat sätt.

Läs mer

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Det är morgon på ett demensboende. Undersköterskan Maria kommer in till Gustaf som just har vaknat. I den här situationen och i många andra situationer under sin

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Diabetesförbundet Lillemor Fernström Utredare Hälso- och sjukvårdsfrågor Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes

Läs mer

Gapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland

Gapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland 1 (11) Gapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland Arbetsgrupp: Bengt Palo, Leif Martinsson, Christina Ledin, Lotta Österlund

Läs mer

Lokalt vård- och omsorgsprogram

Lokalt vård- och omsorgsprogram Lokalt vård- och omsorgsprogram vård och omsorg vid demenssjukdomar för personer över 65 år i Haninge kommun Tungelstahälsan Brandbergens vårdcentral rudans vårdcentral Vendelsö vårdcentral Haninge kommun

Läs mer

Tomelilla kommun kan ge en vård som ger trygghet för den sjuke?

Tomelilla kommun kan ge en vård som ger trygghet för den sjuke? Tomelilla kommun kan ge en vård som ger trygghet för den sjuke? Vården i hemmet ska ge trygghet för den äldre personen och anhöriga. Hemsjukvården ska fungera dygnet runt, året runt Vårdtagare i hemsjukvården

Läs mer