Rekommendationer. Minthon, L. Granvik, E

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rekommendationer. Minthon, L. Granvik, E. 2012-02-29"

Transkript

1 Rekommendationer Minthon, L. Granvik, E

2 Inledning Syftet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer är att de ska vara ett stöd för beslutsfattare i kommuner, landsting och regioner. De ska ge vägledning till alla yrkesgrupper inom demensvården. Riktlinjerna innehåller rekommendationer på gruppnivå och de omfattar hela vårdkedjan samt förebyggande arbete och riskfaktorer. Det finns olika sätt att beskriva en s olika stadier. Socialstyrelsen har valt att dela in ens olika stadier i mild, måttlig och svår. Mild betecknar ett tidigt skede då personen kan klara sig utan så stora åtgärder från hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Måttlig betecknar det skede i en då personen behöver hjälp för att klara vardagliga sysslor. Svår betecknar det skede då personen behöver hjälp med det mesta. Socialstyrelsen redovisar åtgärderna enligt prioritering 0. Siffran anger åtgärder med störst angelägenhetsgrad. Siffran 0 anger åtgärder som ger liten nytta i förhållande till alternativa åtgärder eller kostnaden vid de aktuella tillstånden. Rekommendationen ickegöra ger Socialstyrelsen för de åtgärder som hälso- och sjukvården och socialtjänsten inte bör utföra alls. Det kan bero på att det finns god vetenskaplig dokumentation för att åtgärden inte har någon, eller sämre, effekt än annan behandling. För att underlätta åtgärdsbeslut och kvalitetsgranskning av sin verksamhet har vi kategoriserat de olika åtgärderna. Lennart Minthon Professor, klinikchef Minneskliniken/Kunskapscentrum Skånes Universitetssjukhus Eva Granvik Avdelningschef Kunskapscentrum Skånes Universitetssjukhus

3 Innehållsförteckning Inledning... Förebyggande åtgärder... 4 Medicinsk utredning och behandling (vid kognitiv svikt)... 5 Medicinsk utredning och behandling (vid )... 8 Läkemedel vid konfusion... 9 Läkemedel vid BPSD... 0 Personal... Omvårdnad... BPSD... Dagliga aktiviteter... 3 Elimination... 4 Fall... 5 Fysisk aktivitet... 5 Larm/begränsningsåtgärder... 6 Livets slutskede... 6 Miljö... 6 Nutrition... 7 Omvårdnad/förhållningssätt... 8 Trycksår... 8 Utevistelse... 8 Anhöriga... 9 Boende

4 Förebyggande åtgärder Tillstånd Åtgärd Prioritet Friska personer Mentalt och socialt stimulerande aktiviteter på 3 fritiden för att förebygga Friska personer Fysisk aktivitet för att förebygga 3 Friska personer i Behandling av högt blodtryck för att förebygga 3 medelåldern Friska personer Testning av riskgenen ApoE4 4

5 Medicinsk utredning och behandling (vid kognitiv svikt) kognitiv svikt Åtgärd Prioritet kognitiv svikt kognitiv svikt kognitiv svikt kognitiv svikt kognitiv svikt kognitiv svikt där klinisk misstanke om neuroborrelios finns kognitiv svikt där klinisk misstanke om HIVinfektion finns kognitiv svikt där klinisk misstanke om neurosyfilis finns tilltagande kognitiv svikt och schizofreni Downs syndrom och misstänkt Alzheimers sjukdom kognitiv svikt och alkoholberoende kognitiv svikt kognitiv svikt kognitiv svikt kognitiv svikt Strukturerad anamnes som en del i den basala demensutredningen Intervjuer med anhöriga som en del i den basala demensutredningen Bedömning av fysiskt och psykiskt tillstånd som en del i den basala demensutredningen Kognitiva test MMT och klocktest i kombination som en del i den basala utredningen Strukturerad bedömning av funktionsoch aktivitetsförmåga som en del i den basala utredningen Provtagning av ryggmärgsvätska som en del i den basala demensutredningen Blodprovstagning som en del i den basala demensutredningen Blodprovstagning som en del i den basala demensutredningen Basal utredning Basal utredning Basal utredning efter minst två månaders alkoholfrihet Blodprovstagning för att mäta kalciumnivå som en del i den basala demensutredningen Blodprovstagning av sköldkörtelhormon som en del i den basala demensutredningen Blodprovstagning av nivå av homocystein som en del i den basala demensutredningen Strukturell hjärnavbildning med datortomografi som en del i den basala demensutredningen 5

6 Forts, Medicinsk utredning och behandling (vid kognitiv svikt) kognitiv svikt Åtgärd Prioritet Personer som genomgått basal demensutredning där diagnos inte fastställts Personer som genomgått basal demensutredning där diagnos inte fastställts misstänkt Creuzfeldt- Jakobs sjukdom som genomgått basal demensutredning där diagnos inte fastställts Personer som genomgått basal demensutredning där diagnos inte fastställts kognitiv svikt och misstänkt NPH (normaltryckshydrocefalus). kognitiv svikt Personer som genomgått basal demensutredning där diagnos inte fastställts misstänkt Lewibodydemens som genomgått basal demensutredning där diagnos inte fastställts kognitiv svikt kraftig familjär anhopning av kognitiv svikt Personer som genomgått basal demensutredning där diagnos inte fastställts Personer som genomgått basal demensutredning där diagnos inte fastställts misstänkt svår kognitiv svikt och normalt homocysteinvärde kognitiv svikt och normalt homocysteinvärde Neuropsykologiska test som täcker flera kognitiva domäner Strukturell hjärnavbildning med magnetkamera Funktionell avbildning av hjärnan med EEG och kvantitativ EEG Lumbalpunktion för analys av biomarkörer Utredning med datortomografi eller magnetkamera Kognitivt test klocktest som en del i den basala demensutredningen Funktionell avbildning med SPECT för att bedöma det regionala hjärnblodflödet Funktionell avbildning med SPECT för bedömning av dopaminomsystemet i hjärnan Kognitivt test MMT som en del i den basala demensutredningen Genetisk vägledning och om mutationsscreening av monogen nedärvning Strukturell hjärnavbildning med magnetkamera som en del i den basala demensutredningen Funktionell avbildning av hjärnan med PET Funktionell avbildning av hjärnan med EEG och kvantitativt EEG Strukturell hjärnavbildning med datortomografi som en del i den basala demensutredningen Blodprovstagning av nivå av vitamin B som en del i basala demensutredningen Blodprovstagning av nivå av folsyra som en del i den basala demensutredningen

7 Forts, Medicinsk utredning och behandling (vid kognitiv svikt) kognitiv svikt Åtgärd Prioritet Personer som genomgått basal demensutredning där diagnos inte fastställts lindrig kognitiv störning kognitiv svikt vid schizofreni Testning av riskgenen ApoE4 Behandling med kolinesterashämmare (donepezil, galantamin, rivastigmin) Läkemedelsbehandling med kolinesterashämmare 7

8 Medicinsk utredning och behandling (vid ) Åtgärd Tidig social utredning Årlig medicinsk och social uppföljning Alzheimers sjukdom mild till måttlig Alzheimers sjukdom mild till måttlig Alzheimers sjukdom och cerebrovaskulär skada (blanddemens) Personer Alzheimers sjukdom och Downs syndrom måttlig till svår Alzheimers sjukdom mild till måttlig och samtidig medelsvår egentlig depressionsepisod måttlig till svår Alzheimers sjukdom vid Parkinsons sjukdom mild Alzheimers sjukdom svår Alzheimers sjukdom svår Alzheimers sjukdom Lewybodydemens med kognitiva symtom vid Parkinsons sjukdom mild till måttlig och samtidig medelsvår egentlig depressionsepisod Regelbunden, minst årlig, bedömning av behandlingslängd och utsättningsförsök vid behandling med kolinesterashämmare och memantin Behandling med kolinesterashämmare (donepezil, galantamin, rivastigmin) Behandling med kolinesterashämmare Behandling med kolinesterashämmare Behandling med memantin 3 Läkemedelsbehandling med antidepressiva (SSRI) Tillägg av memantin till behandling med 6 kolinesterashämmare (donepezil) Behandling med kolinesterashämmare 7 (rivastigmin) Behandling med memantin 8 Behandling med kolinesterashämmare (donepezil) Behandling med kolinesterashämmare (galantamin och rivastigamin) Behandling med kolinesterashämmare (rivastigmin) Behandling med kolinesterashämmare (donepezil) Läkemedelsbehandling med antidepressiva (TCA) Prioritet

9 Forts.Medicinsk utredning och behandling (vid ) Åtgärd Prioritet Behandling med omega 3-fettsyror Kräver mer forskning Behandling med vitamin E eller vitamin C Kräver mer forskning frontotemporal Behandling med kolinesterashämmare (donepezil, galantamin, rivastigmin) Kräver mer forskning vaskulär mild till måttlig orsakad av Alzheimers sjukdom, utan brist på vitamin B alternativt folsyra eller memantin Behandling med kolinesterashämmare (donepezil, galantamin, rivastagmin) eller memantin Behandling med ginkgo biloba Behandling med vitamin B alternativt folsyra Läkemedel vid konfusion konfusion Åtgärd Prioritet och konfusion och konfusion och konfusion Läkemedelsbehandling med antipsykosmedel (haloperidol, risperidon) Aktivering dagtid med tillägg av klometiazol nattetid Läkemedelsbehandling med olanzapin 8 8 9

10 Läkemedel vid BPSD BPSD Åtgärd Prioritet Lewybodydemens och psykiska symtom beteendemässiga och psykiska symtom vid Alzheimers sjukdom uttalad ångest och orostillstånd vid agitation, aggressivitet eller vanföreställningar (hallucinationer) vid måttlig till svår agitation, aggressivitet eller vanföreställningar (hallucinationer) vid måttlig till svår beteendemässiga och psykiska symtom vid agitation, aggressivitet eller vanföreställningar (hallucinationer) vid måttlig till svår vanföreställningar och hallucinationer vid måttlig till svår Lewybodydemens beteendemässiga och psykiska symtom vid Alzheimers sjukdom beteendemässiga och psykiska symtom vid måttlig till svår Beteendemässiga- och psykiska symtom vid Alzheimers sjukdom Behandling av kolinesterashämmare 5 (rivastigmin) Behandling med memantin 6 Behandling med kortverkande bensodiazepiner Behandling med antipsykosmedel (risperidon) Behandling med antipsykosmedel (haloperidol) Behandling till natten med klometiazol 8 Behandling med antipsykosmedel (olanzapin) Behandling med antipsykosmedel (quetiapin) Behandling med kolinesterashämmare (donepezil, galantamin, rivastagmin) Behandling med antipsykosmedel (quetiapin) Behandling med antiepileptika (karbamazepin, valproat, topiramat)

11 Personal Personal Åtgärd Prioritet Personal som vårdar personer med inom särskilt boende Personal som vårdar personer med och annan etnisk bakgrund Personal som vårdar personer med Personal som vårdar personer med Långsiktig personalutbildning som är kombinerad med praktisk träning, handledning och feedback Utbildning av personal för att förebygga och upptäcka vanvård Personer som kommunicerar på samma modersmål med kulturkompetens Multiprofessionellt teambaserat arbete inom vård och omsorg Handledning i kombination med utbildning till personal 3

12 Omvårdnad Tillstånd Åtgärd Prioritet Personcentrerad omvårdnad BPSD BPSD Åtgärd Prioritet BPSD och vandringsbeteende och aggressivitet och aggressivitet och aggressivitet Utredning och behandling av bakomliggande orsaker Fysisk aktivitet med måttlig intensitet 3 Fysisk aktivitet 5 Beteendetekniker 0 Validation 0 De beteendetekniker som menas är att ignorera aggressiva beteende och förstärka socialt accepterade beteende Ett sätt att bemöta genom verbal och icke-verbal kommunikation bekräfta känslor. Syftet är att öka självkänslan, minska stress, förbättra kommunikationsförmågan och öka välbefinnandet hos personen med.

13 Dagliga aktiviteter Dagliga aktiviteter Åtgärd Prioritet som har svårigheter att klara av dagliga aktiviteter som har svårigheter att klara det dagliga livets aktiviteter Yngre personer med mild till måttlig som har svårigheter att klara det dagliga livets aktiviteter måttlig till svår mild Deltagande i individuellt anpassade aktiviteter inklusive fysisk aktivitet Stöd och uppföljning av hjälpmedel Specifikt anpassad dagverksamhet 3 Kognitiva hjälpmedel 4 Musik, sång och dans som teknik 5 Kognitiv rehabilitering eller kognitiv träning Kräver mer forskning 3

14 Elimination Elimination Åtgärd Prioritet och urininkontinens och risk för förstoppning måttlig till svår och urininkontinens måttlig till svår och urininkontinens och förstoppning måttlig till svår och urininkontinens måttlig till svår och urininkontinens och urininkontinens och förstoppning eller risk för förstoppning och förstoppning eller risk för förstoppning Individuellt utprovade absorberande produkter Fiberrik kost och ett adekvat vätskeintag genom tillförsel av vätska Fysisk aktivitet Regelbundna toalettvanor Toalettassistans - vaneträning 3 Toalettassistans schemalagda toalettbesök i kombination med andra interventioner Magmassage 8 Toalettassistans - uppmärksamhetsträning Blåsträning Bäckenbottenträning Långvarig kateterbehandling Behandling med paraffinolja Biofeedback (träning av muskelkoordinationen) 5 4

15 Fall Fall Åtgärd Prioritet på sjukhus och i särskilt boende på sjukhus i särskilt boende i särskilt boende och på sjukhus på sjukhus och i särskilt boende Regelbunden bedömning av fallrisk genom kartläggning av tidigare fall och kontinuerlig skattning av fallrisk Översyn av läkemedel för att förebygga fall Multifaktoriell intervention (flera samtidiga åtgärder) för att förebygga fall Multifaktoriell intervention (flera samtidiga åtgärder) för att förebygga fall Översyn av läkemedel för att förebygga fall Höftskyddsbyxa 8 Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet Åtgärd Prioritet Alzheimers sjukdom i särskilt boende i särskilt boende Alzheimers sjukdom i särskilt boende Kombinerad träning individanpassad, funktionell träning med medelhög intensitet Kombinerad träning individanpassad, 5 funktionell träning med medelhög till hög intensitet Individanpassade träningspromenader 7 5 5

16 Larm/begränsningsåtgärder Larm/begränsningsåtgärder Åtgärd och fysiska begränsningsåtgärder måttlig till svår med bristande orienteringsförmåga och vandringsbeteende måttlig till svår med bristande orienteringsförmåga och vandringsbeteende Kontinuerliga observationer och utvärderingar Utbildning och handledning av personal för att minska användandet av fysiska begränsningsåtgärder Elektroniska trygghetssystem individuella larm Elektroniska trygghetssystem generella larm Prioritet 4 5 Livets slutskede Livets slutskede Åtgärd Prioritet i livets slutskede Palliativ vård Miljö Miljö Åtgärd Prioritet inom särskilt boende måttlig till svår måttlig till svår måttlig till svår inom särskilt boende Personligt utformade, berikade och hemlika fysiska boendemiljöer Trygg och tillgänglig psykosocial miljö Lugn ljudmiljö Färgsättning och utformning i den omgivande 4 miljön för att underlätta orientering Sällskapsdjur i boendemiljön 7 6

17 Nutrition Nutrition Åtgärd Prioritet och viktförlust (misstänkt undernäring) och undernäring och risk för nedsatt munhälsa måttlig till svår som behöver stöd med att äta måttlig till svår i särskilt boende eller dagverksamhet som behöver stöd med att äta måttlig till svår som behöver stöd med att äta och undernäring måttlig till svår som behöver stöd med att äta måttlig till svår i särskilt boende som behöver stöd med att äta samt undernäring eller sväljsvårigheter i livets slutskede Regelbunden bedömning av näringstillstånd (vikt, BMI och viktförlust och vikthistoria) Nutritionsintervention i form av tillägg av näringsdrycker Strukturerad bedömning av munhåla Diagnostik av ätproblem med strukturerade bedömningsinstrument Individuellt anpassat stöd i form av uppmuntran och beröring Individuellt anpassat stöd i form av att verbal och icke-verbal interaktion (exempelvis visa, mimik och initiering) Anpassad måltidsmiljö 3 Kontrasterande färger i dukningen 4 Nutritionsintervention i form av tillägg av näringsdrycker Individuellt anpassat stöd i form av riktade uppmaningar och positiv förstärkning Lugnande musik under måltiden 6 Sondmatning (enteral nutrition)

18 Omvårdnad/förhållningssätt Omvårdnad - förhållningssätt svår mild till måttlig svår måttlig till svår och förändrad dygnsrytm svår Åtgärd Prioritet Massage och aromaterapi 6 Realitetsorientering 3 6 Snoezelen 4 8 Reminiscence 5 8 Validation 8 Ljusbehandling 0 Realitetsorientering Trycksår Trycksår Åtgärd Prioritet svår som har svårt att förflytta sig svår Klinisk bedömning och strukturerade bedömningsinstrument som underlag för att bedöma risk för trycksår Förebygga och behandla trycksår Utevistelse Utevistelse Åtgärd Prioritet måttlig till svår inom särskilt boende Utomhusvistelse 3 Vårdaren försöker verklighetsförankra personen med i det dagliga livet. Syftet är att hjälpa personer med mild till måttlig som har svårt att orientera sig till tid, rum och person. 4 Betyder att slumra och sker vanligtvis i ett särskilt inrett rum för stimulering av syn, hörsel, beröring, smak och lukt. 5 Att tänka på eller reflektera över livserfarenheter, dela minnen med andra och tala om det förflutna. 8

19 Anhöriga Anhöriga Åtgärd Prioritet Anhöriga till personer med Anhöriga till personer med Anhöriga till personer med Anhöriga till personer med Anhöriga till yngre personer med Anhöriga till yngre personer med Anhöriga till personer med Utbildningsprogram Psykosociala stödprogram Avlösning Kombinationsprogram 3 Specifikt anpassat stöd 3 Individuellt anpassad avlösning 3 Psykosocialt stöd på distans 6 Boende Boende Åtgärd Prioritet mild till måttlig som bor hemma som ska flytta måttlig till svår Dagverksamhet för personer med Förberedelse inför flyttning Småskaligt särskilt boende specifikt anpassat för personer med 3 Minthon, L. Granvik, E

Bilaga 1. Tillstånds- och åtgärdslista

Bilaga 1. Tillstånds- och åtgärdslista Bilaga. s- och åtgärdslista s- och åtgärdslistan innehåller åtgärder om förebyggande arbete (rad 5) utredning (rad 6 ) social utredning (rad 4) uppföljning (rad 5) personcentrerad omvårdnad (rad 6) basal

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Prioritering Skala från 1 10 1 är viktigt och bör genomföras 10 är minst viktigt Kvalitetsindikatorer 7

Läs mer

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Sonja Klingén, Verksamhetschef Neuropsykiatri Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Sonja Klingén, Verksamhetschef Neuropsykiatri Sahlgrenska Universitetssjukhuset Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Sonja Klingén, Verksamhetschef Neuropsykiatri Sahlgrenska Universitetssjukhuset Redovisning av riktlinjer i några viktiga punkter Beskriva Nuläget

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland Vad är demens? Sjukdomsprocess som drabbar hjärnan. Progredierande. Påverkar högre kortikala funktioner minnet/intellektet, personligheten. Orsakar funktionsbortfall. Demenssjukdomar är vanliga och kommer

Läs mer

Helle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet

Helle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Att möta personer med demens Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Vad innebär det att vara demenssjuk? Kropp som sviktar Intellekt som

Läs mer

Socialstyrelsen NATIONELLA RIKTLINJER. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Socialstyrelsen NATIONELLA RIKTLINJER. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Vård och omsorg vid demenssjukdom bygger

Läs mer

kallade tillstånds- och åtgärdskombinationer totalt 157 stycken.

kallade tillstånds- och åtgärdskombinationer totalt 157 stycken. Rekommendationerna Rekommendationerna i riktlinjerna Tre typer av rekommendationer I bilaga 1 beskriver Socialstyrelsen samtliga tillstånds- och åtgärdskombinationer. Dessa är rangordnade (1 10), alternativt

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående.

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. 1 Knäckområden Basal demensutredning riktar sig till landsting Utvidgad demensutredning riktar till landsting

Läs mer

Demenssjukdom. Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010

Demenssjukdom. Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010 Demenssjukdom Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010 Publicering www.socialstyrelsen.se, maj 2010 2 Innehållsförteckning Läsanvisning... 5 Förebyggande åtgärder, genetisk vägledning och

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Demenssjukdom. stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Demenssjukdom. stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Demenssjukdom stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Remissversion publicerad 23 november 2016 Övergripande tidsplan 23 nov HöstenHö 2016 10 feb 2017 vår/sommar 2017 Publicering av Remissversionen

Läs mer

personer med demens riktlinjerna? Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet

personer med demens riktlinjerna? Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Att möta m personer med demens Vad säger s riktlinjerna? Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Riktlinjernas tre bärande principer Personcentrerad

Läs mer

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Länsseminarium Uppsala 2014-11-21 Nationell

Läs mer

Nationell utvärdering

Nationell utvärdering Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Region Skåne 2014-11-04 Nationell utvärdering

Läs mer

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Nationell utvärdering - syfte Värdera

Läs mer

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna För ett anhörig- och demensvänligt samhälle, 11 mars 2015 Margareta Hedner, Nationella riktlinjer, Socialstyrelsen Vera Gustafsson,

Läs mer

1 2 3 4 5 6 7 Behandling och bemötande vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom BPSD Rekommendationer efter workshop april 2008 8 Grunden Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att

Läs mer

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet 2014-09-19 Nationell utvärdering - syfte

Läs mer

Nationell utvärdering

Nationell utvärdering Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Länsseminarium Värmland 2015-03-04 Nationell

Läs mer

Nationell utvärdering

Nationell utvärdering Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Länsseminarium Gävleborg 2015-03-17

Läs mer

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3 Indikatorer Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3 Innehållsförteckning Indikatorer som är uppföljningsbara med dagens datakällor... 3 Indikator 1: Behandling med demensläkemedel...

Läs mer

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Ca 140 000 personer - de flesta mycket gamla 5 % av befolkningen 65 år och äldre 40 % av befolkningen 90-95 år

Läs mer

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Carina Sjölander Januari 2013 Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 BPSD enligt socialstyrelsen...3

Läs mer

Bilaga 2. Om tillstånd och åtgärder

Bilaga 2. Om tillstånd och åtgärder Bilaga 2. Om tillstånd och åtgärder Tillstånd Alzheimers sjukdom Svarar för ungefär två tredjedelar av alla fall av demenssjukdom. Sjukdomen hör till de så kallade degenerativa demenssjukdomarna, vilka

Läs mer

LOKALT VÅRDPROGRAM DEMENSSJUKDOMAR

LOKALT VÅRDPROGRAM DEMENSSJUKDOMAR LOKALT VÅRDPROGRAM DEMENSSJUKDOMAR Tidig upptäckt, utredning, behandling och uppföljning av personer med demenssjukdom. Ett samarbete mellan Ängelholms kommun, Minnesmottagningen och Primärvården. Reviderad

Läs mer

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Inledning Socialstyrelsen har baserat rekommendationerna på bästa tillgängliga kunskap om åtgärders effekter, kostnader och kostnadseffektivitet för personer

Läs mer

Vård och omsorg av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman

Vård och omsorg av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Vård och omsorg av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Vad innebär det att bli demenssjuk? Språk, omdöme, initiativ, intresse, humör, ADL förmågor, orientering, perception,

Läs mer

Kapitel 7 Trygg vård och omsorg

Kapitel 7 Trygg vård och omsorg Kapitel7 Tryggvårdochomsorg UndersköterskanMiaharkommithemtillJohan,82år,somharbådediabetesochenvaskulär demenssjukdom.honskaskötaomettsvårläktbensårsomhanhaftifleramånader.närhon kommersitterjohanvidköksbordetochtittarutgenomfönstretpåfågelbordetsallahungriga

Läs mer

Program för god demensomvårdnad. Inriktningsdokument år 2011-2014. Elisabeth Svensson 2011-10-31

Program för god demensomvårdnad. Inriktningsdokument år 2011-2014. Elisabeth Svensson 2011-10-31 Program för god demensomvårdnad Inriktningsdokument år 2011-2014 Elisabeth Svensson 2011-10-31 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Bakgrund. 2 Mål/Syfte.. 2 Definition av demens... 2 Inledande

Läs mer

Utvärdering av hur Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom efterföljs i Rättviks kommun

Utvärdering av hur Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom efterföljs i Rättviks kommun Utvärdering av hur Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom efterföljs i Rättviks kommun Sammanställning gjord av Demenssjuksköterska Ingrid Svensson i samarbete med

Läs mer

Huddinge Kommun - Äldreomsorgsnämndens mål

Huddinge Kommun - Äldreomsorgsnämndens mål SIDA 1 (10) DATUM 7 februari 2012 DIARIENUMMER PROJEKTLEDARE Sari Velásquez Allt 0708 79 03 72, Inledning Huddinge Kommun har beviljats stimulansbidrag från Socialstyrelsen för att anpassa sina verksamheter

Läs mer

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika till äldre Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika Antal skåningar 75 år och äldre med utköp av neuroleptika

Läs mer

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna Svenska demensdagarna, 20 maj 2015, Karlstad Pinelopi Lundquist, Nationella riktlinjer, Socialstyrelsen Vera Gustafsson,

Läs mer

Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas?

Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas? Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas? Jan.Marcusson@liu.se 30 25 20 15 10 5 0 Preklinisk Prodromal Mild Medelsvår Svår fas fas demens demens demens MMSE 30 29 30 26 25

Läs mer

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Särskilt boende Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Särskilt boende är ett stöd för teamet som arbetar på ett särskilt boende. Den bygger på Socialstyrelsens nationella

Läs mer

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom Måltidssituationen för personer med demenssjukdom ABF-huset 12 november 2014 Birgitta Villner Gyllenram Birgitta.villner.gyllenram@aldrecentrum.se Demenssjukdomar Två sjukdomar står för ca 90 % av samtliga

Läs mer

Nationella riktlinjer. Upptäckt, diagnostik och uppföljning av demenssjukdom

Nationella riktlinjer. Upptäckt, diagnostik och uppföljning av demenssjukdom Nationella riktlinjer Upptäckt, diagnostik och uppföljning av demenssjukdom Wilhelmina Hoffman 2011 Samlar, strukturerar och sprider kunskap om demens www.demenscentrum.se Kapitlens struktur Vardagssituation

Läs mer

ALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI

ALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI ALZHEIMERS SJUKDOM Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI BAKGRUND Demens är en konstellation av hjärnskadesymtom, där minnesstörning och andra intellektuella symtom (nedsatt

Läs mer

Kapitel 7 Trygg vård och omsorg. Reflektera och diskutera. En skvätt grädde kan motverka undernäring

Kapitel 7 Trygg vård och omsorg. Reflektera och diskutera. En skvätt grädde kan motverka undernäring En skvätt grädde kan motverka undernäring För att en person med demenssjukdom ska få i sig mer energi och näring kan man energiberika mat och dryck. Det finns speciella pulver och andra produkter att köpa

Läs mer

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom:

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom: Demensutredning Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom: Utesluta annan botbar sjukdom Diagnosticera vilken demenssjukdom Se vilka funktionsnedsättningar som demenssjukdomen ger och erbjuda stöd/hjälp

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Läkemedelsmässan Malmö den 9-10 mars 2011 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Överläkare Per Johansson Expertgruppen Läkemedel & Äldre Program Demens allmän översikt Nationella

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Ett redskap för kvalitetsutveckling CHECKLISTA DEMENS SÄRSKILT BOENDE Ett redskap för kvalitetsutveckling SveDem Svenska Demensregistret Börja med att läsa vägledningshäftet och ha det sedan tillgängligt vid genomgången. Där finns fördjupningstips

Läs mer

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet - Men hur når vi dit? Wilhelmina Hoffman - Svenskt Demenscentrum & Stiftelsen Silviahemmet Demens betyder - Att jag behöver din hjälp - Att jag behöver

Läs mer

Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM

Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt Sonja Modin Allmänläkare - SFAM Samverkan vid demens För att sätta diagnos Kring hälsoproblem och sjukdomar Kring demenssjukdomen Uppföljning

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Formulär. SveDem Svenska Demensregistret

Formulär. SveDem Svenska Demensregistret Formulär SveDem Svenska Demensregistret Registrets syfte Syftet med registret är att förbättra kvaliteten av demensvården i Sverige genom att samla in data för att kunna följa upp förändringar i patientpopulationer,

Läs mer

Handlingsplan för Gustavsgården utifrån kvalitetsuppföljning genomförd inom HSL-området våren 2015

Handlingsplan för Gustavsgården utifrån kvalitetsuppföljning genomförd inom HSL-området våren 2015 2016-01-28 Handläggare Maria Olsborn Vård- och omsorgsavdelningen Omsorgs- och välfärdssektorn 15VON/0150 Vård- och omsorgsnämnden Handlingsplan för Gustavsgården utifrån kvalitetsuppföljning genomförd

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind Demenssjukdomar Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01 Karin Lind Minnesmottagningen, Neuropsykiatri Område 2, Sahlgrenska universitetssjukhuset Riskfaktorer för demenssjukdom Hög ålder Kvinnligt

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Stöd för styrning och ledning Remissversion

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Stöd för styrning och ledning Remissversion Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Stöd för styrning och ledning Remissversion Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder,

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR DEMENSvARDEN I DALARNA

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR DEMENSvARDEN I DALARNA a!~a tss/b UPPDRAGSBESKRVNNG FÖR DEMENSvARDEN DALARNA SAMMANFATTNNG AV UPPDRAGEN Generellt Öka registreringen i Nationella Svenska Demensregistret, inom primärvården och den specialiserade vården. Ökad

Läs mer

LOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN

LOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN LOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN Reviderad 2016-10-31, ansvar kommunens demenssjuksköterska INLEDNING Demenssjukdom innebär att man lever med en nedsatt kognitiv förmåga. Demenssjukdom är

Läs mer

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas. Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla

Läs mer

Riktlinjer Utredning och handläggning av demens Kommunerna Grums, Säffle, Åmål och Årjäng Fyrkom

Riktlinjer Utredning och handläggning av demens Kommunerna Grums, Säffle, Åmål och Årjäng Fyrkom R Riktlinjer Utredning och handläggning av demens Kommunerna Grums, Säffle, Åmål och Årjäng Fyrkom Ut Ko Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Riktlinje Minnesmottagningen, Rehabenheten

Läs mer

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas. Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla

Läs mer

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom!

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ann-Katrin Edlund, leg ssk, landskoordinator SveDem Eva Granvik, leg ssk, landskoordinator BPSD-registret Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ordet kvalitetsregister

Läs mer

Lokal handlingsplan för. Demensvården. inom Svenljunga kommun, Närhälsan Svenljunga vårdcentral och Samrehab. Beslutad i socialnämnden 150128 9

Lokal handlingsplan för. Demensvården. inom Svenljunga kommun, Närhälsan Svenljunga vårdcentral och Samrehab. Beslutad i socialnämnden 150128 9 Lokal handlingsplan för Demensvården inom Svenljunga kommun, Närhälsan Svenljunga vårdcentral och Samrehab Beslutad i socialnämnden 150128 9 Inledning... 3 Nationell prioritering och etiska principer...

Läs mer

Lokala riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Lokala riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Vård, omsorg och IFO Riktlinjer Antagen av KS Diarienummer 1(11) Lokala riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2 Innehåll Bakgrund... 3 Värdegrund... 3 Demenssjukdom... 3 BPSD... 3 Nationella

Läs mer

Maria Engström

Maria Engström SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Maria Engström 2016-05-15 maria.engstrom@kil.se Beslutad av SN 72 160622 Demensplan INLEDNING Sedan 2010 finns det nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Läs mer

Lokalt program för samordnad vård och omsorg kring personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt och minnessvårigheter samt stöd till deras anhöriga

Lokalt program för samordnad vård och omsorg kring personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt och minnessvårigheter samt stöd till deras anhöriga SUNDBYBERGS STAD OCH STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Lokalt program för samordnad vård och omsorg kring personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt och minnessvårigheter samt stöd till deras anhöriga Upprättat

Läs mer

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen!!, överläkare Geriatriska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Professor, prefekt Inst Neurobiologi, vårdvetenskap

Läs mer

Följsamhet till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, inom vård och omsorg i Osby kommun.

Följsamhet till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, inom vård och omsorg i Osby kommun. Vård och omsorg Johnny Kvarnhammar Medicinskt ansvarig sjuksköterska RAPPORT Följsamhet till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, inom vård och omsorg i Osby kommun. Uppföljning

Läs mer

Definition fysisk begränsningsåtgärd

Definition fysisk begränsningsåtgärd Begränsningsåtgärder i vård och omsorg av personer med kognitiv svikt Stig Karlsson 2009-11-25 Definition fysisk begränsningsåtgärd en mekanisk anordning som begränsar rörelsefriheten Fysiska begränsningsåtgärder

Läs mer

BERÄTTELSESERIE ANNAS LED FÖR EN TRYGG OCH SÄKER DEMENSVÅRD I HALLAND. Fastställd: 2012-04-13

BERÄTTELSESERIE ANNAS LED FÖR EN TRYGG OCH SÄKER DEMENSVÅRD I HALLAND. Fastställd: 2012-04-13 BERÄTTELSESERIE ANNAS LED FÖR EN TRYGG OCH SÄKER DEMENSVÅRD I HALLAND Fastställd: 2012-04-13 1 2 TRYGG OCH SÄKER DEMENSVÅRD I HALLAND BERÄTTELSESERIE INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Bästa livsplatsen för

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-11-12 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,

Läs mer

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt Indikator Andelen (procent) personer som använder Nortriptylin eller gabapentin, av alla som behandlas med läkemedel mot perifer neuropatisk smärta. Standard Andelen (procent personer) ska vara så hög

Läs mer

Röntgenveckan 2014. Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet

Röntgenveckan 2014. Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet Röntgenveckan 2014 Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet Demenssjukdomar, bakgrund 160.000 demenssjuka idag i Sverige 25.000 nya fall per år

Läs mer

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Innehåll 1 Vad är demens? 5 2 Målen för demensverksamheten i Arboga kommun 6 3 Kommunalt stöd 7 4 Uppföljning och utvärdering, ett levande dokument 10 3

Läs mer

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom Vård, omsorg och IFO Lena Mossberg lena.mossberg@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 8 juni 2016 1(5) Diarienummer KSN 2016 000144 167 Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer

Läs mer

Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia

Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia Palliativ vård vid demenssjukdomar Kajsa Båkman Silviasjuksköterska, distriktssköterska Vårdlärare Palliativ vårdfilosofi vid demens Vad är demens? Vanliga demenssjukdomar Symtom i tidig, medelsvår och

Läs mer

Urinvägsinfektion BEHANDLING OLÄMPLIG/RISKFYLLD BEHANDLING VID UVI

Urinvägsinfektion BEHANDLING OLÄMPLIG/RISKFYLLD BEHANDLING VID UVI Urinvägsinfektion Symtomgivande UVI Asymtomatisk bakteriuri (ABU) ABU hos 20-50% på SÄBO Antibiotika överförskrivs ofta Diagnostiken svår Leder UVI till förvirring????? Riktad och smal behandling Växelbruk

Läs mer

BPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association)

BPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association) BPSD Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association) Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom Komplicerande BPSD är vanligt förekommande

Läs mer

Kort information om demens

Kort information om demens Kort information om demens Innehållsförteckning Vad är demens? Olika typer av demens Minnesförsämring Fyra huvudsymtom BPSD Att vara anhörig Omvårdnad och läkemedelsbehandling Mer information 3 4 5 5 6

Läs mer

Länsgemensamt program för vård och omsorg av demenssjuka

Länsgemensamt program för vård och omsorg av demenssjuka FÖRDJUPNINGSDEL Länsgemensamt program för vård och omsorg av demenssjuka Inom mig bär jag mina tidigare ansikten som ett träd har sina årsringar. Det är summan av dem som är "jag". Spegeln ser bara mitt

Läs mer

Demenssjuksköterskor Kommuner, Vårdcentraler i Värmland, Minnesmottagningen Csk

Demenssjuksköterskor Kommuner, Vårdcentraler i Värmland, Minnesmottagningen Csk Demenssjuksköterskor Kommuner, Vårdcentraler i Värmland, Minnesmottagningen Csk Karlstad 28 april 2015 NÄTVERKSTRÄFF DEMENSSJUKSKÖTERSKOR Nya Perspektiv- äldres hälsa Madelene Johanzon Regional handlingsplan

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

Vård och omsorg vid demenssjukdom i Örebro län

Vård och omsorg vid demenssjukdom i Örebro län Rubrik specificerande dokument RIKTLINJER Omfattar område/verksamhet/enhet Hälso- och sjukvård Sidan 1 av 23 Upprättad av (arbetsgrupp alt. namn, befattning) Beslutande organ Gäller från datum Arbetsgrupp

Läs mer

Rapportnamn Kontorsnamn Socialkontoret Upprättad av: Chatarina Eriksson 130311

Rapportnamn Kontorsnamn Socialkontoret Upprättad av: Chatarina Eriksson 130311 Projekt Demensvård 2009/2012 Kontorsnamn Socialkontoret Innehållsförteckning Bakgrund Projekt 1. Syfte / Mål 1. Målgrupp 1. Tidplan för projektet 1. Ekonomi 1. Uppföljning av projektet 1. Resultat 1. Antal

Läs mer

Plan för demensvård i Eslövs kommun. Plan för demensvård i Eslövs kommun. Inledning

Plan för demensvård i Eslövs kommun. Plan för demensvård i Eslövs kommun. Inledning Plan för demensvård i Eslövs kommun Inledning Plan för demensvård i Eslövs kommun Demens är ett samlingsnamn för en rad olika sjukdomar som drabbar hjärnan. Demenssjukdom kännetecknas av en stadigvarande

Läs mer

Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer

Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer Christian Andersson specialist i geriatrik Geriatriska kliniken Ålands hälso- och sjukvård 24.10 2013 Vad är demens? En bestående försämring

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

www.bpsd.se Neuropsykiatriska kliniken

www.bpsd.se Neuropsykiatriska kliniken www.bpsd.se 1 Regeringens äldresamordnare 2 Regeringen satsar 3,75 miljarder kronor på bättre vård för de allra mest sjuka äldre. Fyra kvalitetsregister: Senior Alert SveDem BPSD-registret Palliativ registret

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera

Läs mer

ALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR

ALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR DEMENSSJUKDOMAR Epidemiologi, introduktion, diagnostik, behandling Minneskliniken Malmö Skånes universitetssjukhus Sebastian Palmqvist Leg. läkare, Med. dr. Neurologiska kliniken Lund Skånes universitetssjukhus

Läs mer

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin PSYKIATRI AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar fluoxetin AFFEKTIVA SYNDROM Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och

Läs mer

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Hemtjänst Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Hemtjänst är ett stöd för hemtjänstverksamheter som utför insatser för personer med demenssjukdom. Den bygger på Socialstyrelsens

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Rangordning 1-10 Hög prioritet (1) ges åtgärder med stor nytta med låg kostnad per effekt Låg

Läs mer

Demenssjukdomar. Utredning, behandling, uppföljning. Västra Götalandsregionen 2012-09-06

Demenssjukdomar. Utredning, behandling, uppföljning. Västra Götalandsregionen 2012-09-06 Demenssjukdomar Utredning, behandling, uppföljning 2012-09-06 Västra Götalandsregionen 1 Medicinska diagnoser Diagnos (grekiska) betyder genom vetande/kunskap Sjukvården har diagnossystem Diagnoskriterier

Läs mer

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Escitalopram och sertralin som förstahandsmedel vid Långvarig ångest Depression Citalopram utgår Ångest

Läs mer

Demensprogram för Lomma Kommun Ett samarbete mellan kommun och primärvård/ region

Demensprogram för Lomma Kommun Ett samarbete mellan kommun och primärvård/ region Demensprogram för Lomma Kommun Ett samarbete mellan kommun och primärvård/ region Lomma kommuns Demensprogram Inledning Demensprogram för Lomma kommuns demensvård skall vara ett vägledande dokument för

Läs mer

Rutin för BPSD-registrering 12. 4.

Rutin för BPSD-registrering 12. 4. Rutin för BPSD-registrering 12. 4. BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister som syftar till att kvalitetssäkra vården av personer med demenssjukdom för att minska beteende och psykiska symtom

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens

Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens Christèl Åberg Demenssjuksköterska Öckerö kommun ÖCKERÖ KOMMUN ÖCKERÖ KOMMUN ÖCKERÖ KOMMUN Befolkning 12 500 invånare 20,6% över 65 års ålder, dvs ca 2575st

Läs mer