Socialstyrelsen NATIONELLA RIKTLINJER. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Socialstyrelsen NATIONELLA RIKTLINJER. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom"

Transkript

1 Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Vård och omsorg vid demenssjukdom bygger på ett personcentrerat förhållningssätt Andra rekommendationer är diagnostik, läkemedelsbehandling, utbildning, teamarbete, omvårdnad, dagliga aktiviteter, boende och stöd till närstående Både hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör följa upp och utvärdera olika åtgärder 2 1

2 VEM VÄNDER SIG RIKTLINJERNA TILL? Politiker Tjänstemän Verksamhetschefer Vård och omsorgspersonal 3 FORTSÄTTNING Socialstyrelsen har även sammanställt Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom som är de viktigaste för personen med demenssjukdom och deras närstående. 4 2

3 FAKTA OM DEMENSSJUKDOM Samlingsnamn för många olika sjukdomar Alzheimers sjukdom är vanligast, 60% Sjukdomen yttrar sig på många olika sätt och förändras över tid Sjukdomen går ej att bota men kan lindras Vården och omsorgen bör inriktas på ett gott liv Sjukdomen påverkar hela familjen 5 FORTSÄTTNING personer med demenssjukdom personer med demenssjukdom personer med demenssjukdom personer insjuknar varje år Samhällskostnaderna är 51 miljarder/år Kommunerna bär 85% av kostnaderna Landstingen bär 5% av kostnaderna Närstående bär 10% av kostnaderna 6 3

4 FÖREKOMST AV DEMENSSJUKDOM Ålder Under 65 år 80 år 90 år Förekomst Mindre än 1 % 20 % 50 % Downs syndrom 54 år 65 år och äldre Downs syndrom 50 % 75 % 7 SJUKDOM - FÖREKOMST Demenssjukdom KOL Schizofreni Parkinsons sjukdom Astma Stroke Diabetes Cancer Hiv/Aids

5 DEMENSSJUKDOMENS OLIKA STADIER Mild demenssjukdom tidigt skede kan klara sig utan stora insatser Måttlig demenssjukdom behöver hjälp för att klara vardagliga sysslor Svår demenssjukdom behöver hjälp med det mesta 9 DEMENSSJUKDOM Personer med demenssjukdom kan lida av sina symtom. Lidandet kan förstås som en känsla av hemlöshet, att ha hamnat utanför meningsfulla sammanhang. Dåligt minne innebär att det är svårt att hålla kontakt med det som händer. 10 5

6 FORTSÄTTNING Person med minnesproblem kan drabbas av Agnosi (svårighet att tolka sinnesintryck) - gör det svårt att upprätthålla meningsfulla relationer Apraxi (svårighet att utföra avsiktliga handlingar) - gör det svårt att deltaga i meningsfulla aktiviteter Försvårat abstrakt tänkande - ger svårighet att orientera sig och gör det svårt att känna sig hemma i tillvaron 11 SYFTET MED RIKTLINJERNA Stöd för beslutsfattare inom kommuner, landsting och regioner som skall fördela resurser inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården Även rekommendationer för det dagliga vårdomvårdnads- och omsorgsarbetet Fokuserar på de områden där behovet av vägledning är störst Rekommendationer avser gruppnivå 12 6

7 FORTSÄTTNING Riktlinjerna skall stödja utvecklingen av vårdens och omsorgens kvalitet och stärka den demenssjukes möjlighet att få en god vård och omsorg i hela landet Ge stöd till anhöriga/närstående Det övergripande syftet är kvalitetsutveckling och god resurshållning 13 FORTSÄTTNING Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att hålla innehållet i nationella riktlinjer aktuellt genom återkommande uppdateringar och kompletteringar samt att följa upp och utvärdera riktlinjernas effekt på vård och omsorg 14 7

8 EVIDENS Att tillämpa evidensbaserad vård och omvårdnad innebär att man bygger sina beslut på bästa tillgängliga vetenskapliga resultat från välgjorda undersökningar Som ett komplement till annan kunskap Det sammanvägda resultatet 15 OMRÅDEN SOM OMFATTAS AV RIKTLINJERNA Rekommendationerna omfattar hela vårdkedjan samt förebyggande arbete och riskfaktorer De flesta personer med demenssjukdom finns inom kommunens vård och omsorg och landstingets primärvård 16 8

9 TRE TYPER AV REKOMMENDATIONER Rekommendationer om vad som bör göras 10 gradig skala 1 högst prioritet Åtgärder som inte bör utföras rutinmässigt (icke-göra) FoU rekommendationer 17 REKOMMENDATIONER Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 18 9

10 ATT FÖREBYGGA DEMENSSJUKDOM Riskfaktorer som ej går att påverka - hög ålder - genvarianten APOE4 - Downs syndrom - släkting med Alzheimers sjukdom 19 FORTSÄTTNING Faktorer som kan minska risken för att insjukna i demenssjukdom - fysisk aktivitet (3) - mentalt och socialt stimulerande aktiviteter (3) - behandling av högt blodtryck i medelåldern (3) 20 10

11 UTREDNING OCH DIAGNOSTIK Det finns ett stort behov av att hälso- och sjukvården förbättrar diagnostiken så att man tidigt kan upptäcka sjukdomen och personen kan få adekvat vård och omsorg 21 BASAL DEMENSUTREDNING Denna syftar till att fastställa - om personen har en demenssjukdom eller annan sjukdom som orsakar symtomen - vilken typ av demenssjukdom - vilka funktionsnedsättningar som demenssjukdomen medför och vad man kan göra för att minimera eller kompensera dessa Normalt åldrande MCI Demens 22 11

12 FORTSÄTTNING Basal demensutredning - strukturerad anamnes (1) - intervjuer med närstående (1) - bedömning av fysiskt och psykiskt tillstånd (1) - kognitiva test, MMSE, klocktest (1) - strukturerad bedömning av funktions- och aktivitetsförmåga (1) 23 FORTSÄTTNING Hjärnavbildning med datortomografi (2) Blodprovstagning för att utesluta förhöjd nivå av kalcium eller homocystein samt störd sköldkörtelfunktion (2) Vid klinisk misstanke ta prover för neuroborrelios, HIV, neurosyfilis (1) 24 12

13 UTVIDGAD DEMENSUTREDNING Utvidgad demensutredning - neuropsykologiska test (2) - hjärnavbildning med magnetkamera (2) - lumbalpunktion för analys av biomarkörer (2) - hjärnavbildning med SPECT (4) 25 DATORTOMOGRAFI MAGNETKAMERA Datortomografi eller magnetkamera kan bidra till att identifiera personer med Alzheimers sjukdom vilket har betydelse vid valet av medicinsk behandling Avbildning av hjärnan med datortomografi och magnetkamera kan bidra till att identifiera andra sjukdomstillstånd i hjärnan som tumörer och hjärnblödningar 26 13

14 GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD VÅRD OCH OMSORG Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör Ge personcentrerad omvårdnad (1) Säkerställa ett multiprofessionellt teambaserat arbete (2) Ge personal (främst vårdbiträden och undersköterskor) möjlighet till utbildning som är långsiktig, kombinerad med praktisk träning, handledning och feedback (1) 27 PERSONCENTRERAD OMVÅRDNAD Bemöter personen med demenssjukdom som en person med upplevelser, självkänsla och rättigheter trots avtagande funktioner Strävar efter att förstå vad som är bäst för den sjuke Värnar om självbestämmande och möjlighet till medbestämmande Ser den demenssjuke som aktiv samarbetspartner Bekräftar den sjukes upplevelse av världen Strävar efter att involvera sociala nätverket Försöker upprätta en relation till den demenssjuke 28 14

15 FORTSÄTTNING Personcentrerad omvårdnad innebär att man särskilt beaktar annan kulturell eller språklig bakgrund - möjlighet att utöva sin religion - få kulturellt anpassad mat - bevara sina kulturella traditioner - tillgång till personal som talar samma språk som personen med demenssjukdom Rekommendationerna avser både ordinärt boende och särskilt boende 29 MULTIPROFESSIONELLT TEAMBASERAT ARBETE Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör säkerställa ett multiprofessionellt teambaserat arbete inom vården och omsorgen av personer med demenssjukdom (2) Multiprofessionellt arbete syftar till kontinuitet i vården och omsorgen, underlättar bedömningar och tillgodoser omsorgen ur ett helhetsperspektiv 30 15

16 FORTSÄTTNING Vilka som skall deltaga i det multiprofessionella teamet kan variera över tid Det finns många olika sätt att organisera det multiprofessionella arbetet Läkare, demenssjuksköterska, leg. sjuksköterska, biståndshandläggare, enhetschef, undersköterska, vårdbiträde, kurator, sjukgymnast, arbetsterapeut, neuropsykolog Demensteam som finns i vissa kommuner och landsting är ett annat exempel 31 UTBILDNING Utbildning av personal kan bidra till att personalens kunskap ökar och deras uppträdande mot och attityder till den sjuke påverkas positivt Utbildningen kan leda till att antalet beteendemässiga och psykiska symtom minskar Handledning i kombination med utbildning påverkar arbetstillfredsställelse, upplevelse av utbrändhet och har positiv betydelse för omvårdnadens innehåll Utbildning kombinerad med praktisk träning, handledning och feedback som bedrivs långsiktigt tycks ge bäst effekt 32 16

17 TIDIG SOCIAL UTREDNING Socialtjänsten bör genomföra en tidig social utredning (1) 33 FORTSÄTTNING Genom att samla in information om bakgrund, familjeliv, relationer, socialt nätverk, yrkesliv, särskilda händelser i livet, intressen, personlighet samt vilka förmågor personen har kvar både rent praktiskt och mentalt kan man få underlag för att bedöma och utforma biståndsinsatser. Närstående kan också bidra med viktig information 34 17

18 FORTSÄTTNING Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör minst 1 gång/år göra en medicinsk och social uppföljning av - läkemedelsbehandling (1) - kognition (1) - funktions- och aktivitetsförmåga (1) - allmäntillstånd (1) - beteendeförändringar (1) - beviljade biståndsinsatser (1) 35 FORTSÄTTNING Socialtjänstens uppföljning syftar till att bedöma om behov blir tillgodosedda och om det är aktuellt att ompröva biståndsinsatser och hemsjukvård Gemensam bedömning (HSL, SOL) är ofta en förutsättning för att personen skall få samtliga behov tillgodosedda HSL SOL 36 18

19 LÄKEMEDELSBEHANDLING Kolinesterashämmare kan bidra till att minska kognitiva symtom och upprätthålla den globala funktionsförmågan (allmäntillstånd, beteende, kognition, ADL-förmåga) hos personer med mild till måttlig Alzheimers sjukdom. Cirka 2/3 av dem som behandlas uppvisar mätbar positiv effekt Memantin kan bidra till att minska kognitiva symtom och upprätthålla den globala funktionsförmågan (allmäntillstånd, beteende, kognition, ADL-förmåga) hos personer med måttlig till svår Alzheimers sjukdom 37 REKOMMENDATIONER OM LÄKEMEDELSBEHANDLING Hälso- och sjukvården bör erbjuda behandling med mild till måttlig Alzheimers sjukdom (2) Aricept (donepezil) Exelon (rivastigmin) Reminyl (galantamin) måttlig till svår Alzheimers sjukdom (3) Ebixa (memantin) 38 19

20 FORTSÄTTNING Följa upp behandling i samband med inställning av dos och därefter regelbundet, minst en gång per år samt i samband med eventuell utsättning (1) 39 fortsättning Hälso- och sjukvården bör inte erbjuda - Kolinesterashämmare för behandling av lindrig kognitiv störning (icke-göra) - Kolinesterashämmare eller memantin för behandling av vaskulär demens (icke-göra) - Hälso- och sjukvården bör endast inom ramen för vetenskapliga studier erbjuda - Kolinesterashämmare eller memantin för behandling av frontotemporal demens (FoU) 20

21 AKTIVITETER OCH FYSISK TRÄNING Socialtjänsten bör erbjuda möjlighet att deltaga i individuellt anpassade aktiviteter och fysisk aktivitet (1) Individuella aktiviteter till exempel hushållssysslor, utomhusvistelse, underhållning, musik, dans Socialtjänsten kan erbjuda massage och aromterapi (6) Snoezelen (8) 41 FORTSÄTTNING Fysisk träning kan ges i form av regelbundna promenader Fysisk träning kan även ges i form av regelbunden funktionell träning exempelvis gång- balans och rörlighetsträning som är individuellt utformad 42 21

22 FORTSÄTTNING Hälso- och sjukvården kan utöver den dagliga fysiska aktiviteten även erbjuda kombinerad träning som är individuell, funktionell och med medelhög intensitet (5) erbjuda möjlighet till fysisk träning i form av individanpassade träningspromenader (7) 43 REKOMMENDATION TEKNISKA HJÄLPMEDEL Hälso- och sjukvården kan erbjuda kognitiva hjälpmedel vid mild-måttlig demenssjukdom (4) erbjuda elektroniska trygghetssystem i form av individuella (4) och generella larm (5) Hälso- och sjukvården bör ge stöd i användningen och följa upp all användning av hjälpmedel (2) 44 22

23 REKOMMENDATION - SPECIFIKA TEKNIKER Hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan använda Realitetsorientering (6) använda Reminiscence och Validation (8) 45 BETEENDEMÄSSIGA OCH PSYKISKA SYMTOM VID DEMENSSJUKDOM Aggressivitet Skrik Vandring Plockande Störd dygnsrytm Ångest Depression Hallucinationer, vanföreställningar 46 23

24 BPSD Nio av tio personer med demenssjukdom uppvisar någon gång under sjukdomsperioden någon form av BPSD 47 FORTSÄTTNING Beteendeförändringar kan tolkas som behov som inte är tillgodosedda, kommunikationsproblem och svårigheter att tolka och orientera sig i den omgivande miljön bero på orealistiska eller för stora krav, brist på meningsfulla aktiviteter, smärta eller annan sjuklighet bero på hög läkemedels dos eller olämpliga läkemedel bero på hjärnskadan 48 24

25 SYFTE MED UTREDNING AV BPSD Kartläggning och beskrivning av symtom, hur de yttrar sig över dygnet, i vilka situationer eller miljöer de uppstår Bedömning om basala behov blir tillfredsställda Miljö, interaktion med personal och närstående Medicinsk utredning, fysiskt, psykiskt status Genomgång av läkemedel, sanering av läkemedel med ogynnsam effekt 49 REKOMMENDATION VID BPSD Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör Utreda bakomliggande orsaker, åtgärda dessa (1) Erbjuda SSRI-preparat vid samtidig depression (3) Då omvårdnadsinsatser och anpassning av miljön är otillräckligt pröva Memantin (ebixa) vid Alzheimers sjukdom (6) Kortverkande bensodiazepiner vid oro, ångest (6) 50 25

26 FORTSÄTTNING Antipsykosmedel risperidon (7) eller Haloperidol (8) Klometiazol under natten (8) Antipsykosmedel (quetiapin) vid vanföreställning och hallucinationer vid måttlig-svår Lewybodydemens och Parkinsondemens (9) 51 FORTSÄTTNING Behandling med bensodiazepiner, antipsykosmedel och klometiazol förutsätter kort behandlingstid och utvärdering av effekten efter två veckor samt regelbundet ställningstagande till utsättning eller dosminskning Hälso- och sjukvården bör inte Behandla med antiepileptika (karbamazepin, valproat, topiramat (icke-göra) 52 26

27 KONFUSION Konfusion kan orsakas av mindre påfrestningar som trötthet, infektion, smärta, läkemedel eller stressen av ett miljöbyte Konfusion kan även orsakas av allvarliga sjukdomstillstånd som hjärtinfarkt, cirkulationsstörning i hjärnan, blodpropp i lungan, blödning i hjärnhinnan efter en lättare fallskada 53 FORTSÄTTNING Utredning vid konfusion Kartläggning av symtom, vilken tid på dygnet de uppstår, vad de utlösts av Medicinsk bedömning, fysiskt och psykiskt status Bedömning av om personen får basala behov tillfredsställda Bedömning av omgivande miljö, interaktion med personal och närstående Genomgång av läkemedel och sanering av läkemedel med ogynnsam effekt 54 27

28 REKOMMENDATIONER VID KONFUSION Hälso- och sjukvården bör Utreda och behandla bakomliggande orsaker (1) Hälso- och sjukvården kan då omvårdnadsinsatser visat sig otillräckliga - pröva behandling med antipsykosmedel (risperidon, haloperidol) (8) - pröva aktivering dagtid med tillägg av klometiazol nattetid (8) 55 FORTSÄTTNING Behandling med antipsykosmedel och klometiazol förutsätter en kort behandlingstid och utvärdering av effekten efter två veckor samt att man regelbundet tar ställning till utsättning eller dosminskning 56 28

29 DAGVERKSAMHET Syftet med dagverksamhet är att ge vård och omsorg till personer med demenssjukdom och samtidigt erbjuda närstående och ibland även personal i hemtjänsten en tillfällig avlösning 57 DAGVERKSAMHET Socialtjänsten bör erbjuda dagverksamhet som specifikt riktar sig till personer med demenssjukdom (2) Yngre personer bör erbjudas plats som är specifikt anpassat för deras behov (3) Kostnad för dagverksamhet har visat sig vara kostnadseffektiv. Kostnaden för en dag i dagverksamhet motsvarar 1-2 timmar hemtjänst

30 REKOMMENDATION FÖR FLYTTNING Socialtjänsten bör förbereda flytten genom att i god tid ge information och om möjligt engagera närstående, ge möjlighet till platsbesök samt ta del av personens sjuk- och livshistoria (2) 59 FORTSÄTTNING Det är viktigt att personalen som skall ta emot personen med demenssjukdom är väl förberedda och har träffat personen och närstående samt fått information om livshistoria och behov av vård och omsorg 60 30

31 FORTSÄTTNING Flyttning från egen bostad till särskilt boende kan orsaka ångest, förvirring, nedstämdhet, känslor av hjälplöshet, hopplöshet och övergivenhet samt mer fysiska uttryck som magbesvär, sömnsvårigheter och viktförlust 61 SÄRSKILT BOENDE Socialtjänsten bör - erbjuda småskaligt särskilt boende specifikt anpassat för personer med demenssjukdom (3) 62 31

32 SÄRSKILT BOENDE Socialtjänsten bör tillhandahålla en god fysisk miljö - personligt utformad (1) - berikad och hemlik (1) - säkerställa en lugn ljudmiljö (2) - erbjuda möjlighet till utomhusvistelse (2) - färgsätta och utforma den fysiska miljön så att den underlättar möjligheterna att orientera sig (4) 63 FORTSÄTTNING En hemlik miljö har visat sig bidra till ökad samvaro och lägre förekomst av agitation, oro och psykotiska symtom En hemlik och berikad miljö kan underlätta orientering, öka interaktionen, minska oro, agitation samt öka välbefinnande En lugn ljudmiljö kan minska agitation, oro, aggressivitet 64 32

33 FORTSÄTTNING Färgkontraster kan underlätta orienteringsförmågan Genom att undvika färgkontraster i golvet kan feltolkningar undvikas Utomhusvistelse kan bidra till att normalisera dygnsrytmen, minska aggressivt beteende och öka välbefinnandet 65 FORTSÄTTNING Socialtjänsten bör erbjuda en psykosocial miljö (atmosfär) som kännetecknas av trygghet, tillgänglighet och där man kan få ett meningsfullt innehåll i dagen (1) 66 33

34 FORTSÄTTNING En god psykosocial miljö fokuserar på det personliga och individuella, tid och utrymme för meningsfulla aktiviteter och social samvaro, en generositet hos personalen att bjuda på sig själv och ge det lilla extra och en flexibilitet vad gäller rutiner En god psykosocial miljö kännetecknas också av att personalen bekräftar den demenssjukes upplevelse av tillvaron och främjar en känsla av att vara välkommen, ett övergripande lugn där tempot i vårdarbetet tar utgångspunkt i den demenssjukes personliga rytm, en miljö som är bekant samt understödjer den sjukes personlighet 67 STÖD TILL NÄRSTÅENDE Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör Erbjuda utbildningsprogram och psykosociala stöd program (2) Erbjuda olika former av avlösning (2) Erbjuda kombinationsprogram (3) Erbjuda specifikt anpassat stöd och individuellt anpassad avlösning till närstående till yngre personer med demenssjukdom (3) 68 34

35 FORTSÄTTNING Avlösning kan ske genom att personen med demenssjukdom vistas tillfälligt på särskilt boende eller dagverksamhet Avlösning kan vara att den närstående ersätts med personal och får möjlighet att lämna hemmet under några timmar 69 STÖD MED ATT ÄTA Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör Diagnostisera ät problem genom att använda strukturerat bedömningsinstrument (2) Ge individuellt anpassat stöd vid måltiden (2) Socialtjänsten bör inom dagverksamhet och särskilda boenden anpassa måltidsmiljön (2) 70 35

36 FORTSÄTTNING Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör Regelbundet bedöma näringstillstånd (vikt, BMI, viktförlust) vid viktförlust och misstänkt undernäring (1) 71 SKAPA EN GOD MÅLTIDSSITUATION Åtgärder som kan vara aktuella vid måltiden är individuellt anpassat stöd vid måltiden (beröring, uppmuntran, att visa hur man gör, mimik, initiering m.m.) ge personen möjlighet att själv ta mat och tillräckligt med tid för att kunna äta i lugn och ro, anpassa den fysiska miljön (kontrasterande färger i dukningen), ta hänsyn till kulturella och religiösa aspekter 72 36

37 REKOMMENDATION VID UNDERNÄRING Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör Öka näringsintag genom energiberikning av mat och dryck, extra mellanmål och konsistensanpassning (1) Hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan Öka näringsintag genom näringsdrycker (5) 73 MUNVÅRD Dålig tandstatus kan medföra undernäring, smärtupplevelser, lunginflammation och frätsår i munnen. Muntorrhet som medför svårighet att äta och svälja liksom dålig tuggförmåga är riskfaktorer för undernäring 74 37

38 REKOMMENDATION OM MUNVÅRD Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör Regelbundet göra en strukturerad bedömning av munhälsan (1) 75 URININKONTINENS Faktorer relaterade till demenssjukdomen kan bidra till urininkontinens Svårigheter med rörelse och förflyttning Svårigheter att hitta till toaletten Svårighet att känna igen att man är på toaletten Svårighet att klä av sig Studie från särskilt boende visade att endast 22 % av patienterna använde hjälpmedel som var anpassade till läckagevolymen 76 38

39 REKOMMENDATION URININKONTINENS Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör Tillhandahålla individuellt utprovade absorberande produkter (1) Erbjuda toalettassistans i form av vaneträning (3) Hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan Erbjuda schemalagda toalettbesök i kombination med andra interventioner(5) 77 FORTSÄTTNING Hälso- och sjukvården bör inte Erbjuda uppmärksamhetsträning (icke-göra) Erbjuda blåsträning (icke-göra) Erbjuda bäckenbottenträning till kvinnor (ickegöra) Långvarigt behandla med kateter 78 39

40 REKOMMENDATION FÖRSTOPPNING Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör säkerställa regelbundna toalettvanor som förebyggande och behandlande åtgärd (1) Säkerställa en fiberrik kost och adekvat vätskeintag samt erbjuda fysisk aktivitet som förebyggande åtgärd (1) Hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan erbjuda magmassage för att behandla förstoppning (8) 79 FORTSÄTTNING Tecken på förstoppning vid demenssjukdom Trötthet, nedsatt aptit, spänd mage Rastlöshet, irritabilitet Desorientering Aggression Cirka 60 % drabbas av förstoppning vid demenssjukdom. Övriga befolkningen 15 % Vårdboende % 80 40

41 REKOMMENDATION VID FALLRISK Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör Regelbundet bedöma fallrisken genom kartläggning av tidigare fall och kontinuerlig skattning av fallrisk (1) 81 FORTSÄTTNING FÖRHÖJD FALLRISK Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör Genomföra flera samtidiga åtgärder, till exempel översyn av läkemedel, fysisk träning, förändring av boendemiljön (1) Hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan erbjuda höftskyddsbyxa (8) 82 41

42 FORTSÄTTNING Risken att falla är ungefär dubbelt så hög för personer med demenssjukdom som för äldre personer utan kognitiv nedsättning Nio av tio personer med demenssjukdom som läggs in på sjukhus på grund av skada har skadats genom ett fall 83 REKOMMENDATION FÖR ATT FÖREBYGGA OCH BEHANDLA TRYCKSÅR Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör Bedöma risken för trycksår med hjälp av klinisk bedömning och strukturerade bedömningsinstrument (1) Förebygga och behandla trycksår genom lägesändring, tryckavlastning, tryckminskning samt behandla de bakomliggande orsakerna (1) 84 42

43 FYSISKA BEGRÄNSNINGSÅTGÄRDER Fysiska begränsningsåtgärder inskränker rörelsefriheten Exempel är bälten, selar, brickbord och sänggrindar 85 REKOMMENDATION OM FYSISK BEGRÄNSNING Hälso- och sjukvården bör Kontinuerligt observera och utvärdera hur personen upplever den fysiska begränsningsåtgärden (1) Erbjuda personalen utbildning och handledning för att minska användandet av fysiska begränsningsåtgärder (1) 86 43

44 FORTSÄTTNING Begränsningsåtgärder i särskilt boende 25 % Personal med sämre kunskaper använder begränsningsåtgärder i högre utsträckning Personal med lång anställningstid använder begränsningsåtgärder i lägre utsträckning Psykosociala arbetsmiljön är relaterad till förekomsten av fysiska begränsningsåtgärder 87 ATT FÖRHINDRA VANVÅRD Personer med demenssjukdom har cirka dubbelt så stor risk än andra äldre att utsättas för vanvård Utbildning är en åtgärd som används för att ge personalen möjlighet att upptäcka och förhindra vanvård 88 44

45 REKOMMENDATION FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR VANVÅRD Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör Erbjuda personal sådan utbildning att de ökar sin kompetens att identifiera, dokumentera och rapportera vanvård (1) 89 DEFINITION AV VANVÅRD WHO Vanvård synonymt med övergrepp och misshandel Denna handling kan vara fysisk, psykologisk/känslomässig, finansiell eller helt enkelt återspegla avsiktlig eller oavsiktlig försummelse 90 45

46 FORTSÄTTNING Faktorer som är relaterade till demenssjukdom som stort vårdbehov, fysiskt beroende, sämre ADL förmåga, högre grad av BPSD, förändrad sinnesstämning och kognitiv nedsättning ökar risken för vanvård. Andra faktorer som kan öka risken för vanvård är inadekvat utbildning, hög arbetsbelastning, stressande arbetssituationer och negativa attityder. 91 PALLIATIV VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE Den palliativa vården syftar enligt WHO till att Lindra smärta och andra plågsamma symtom Bekräfta livet och betrakta döendet som en normal process Inte påskynda eller fördröja döden Integrera de psykosociala och andliga aspekterna av patientvården Stödja patienten i att leva så aktivt som möjligt fram till döden Stödja de närstående under patientens sjukdom och i deras sorgearbete 92 46

47 FORTSÄTTNING Genom ett tvärprofessionellt förhållningssätt inrikta sig på patientens och de närståendes behov Främja livskvalitet och även påverka sjukdomsförloppet i positiv bemärkelse Vara tillämplig i ett tidigt sjukdomsskede, tillsammans med andra terapier som syftar till att förlänga livet, såsom kemoterapi och strålning, samt även de undersökningar som behövs för att bättre förstå och ta hand om plågsamma komplikationer 93 REKOMMENDATIONER VID LIVETS SLUT Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör ge palliativ vård enligt Världshälsoorganisationens (WHO) rekommendationer (1) Hälso- och sjukvården och Socialtjänsten kan i undantagsfall erbjuda sondmatning (10) 94 47

48 FORTSÄTTNING Studier visar att sondmatning inte förbättrar nutritionsstatus, minskar förekomsten av trycksår, förebygger aspirationspneumoni, lindrar lidande, förbättrar funktionsstatus, ger ökad livslängd eller förbättrar livskvaliteten 95 VÄRDEGRUND OCH LAGSTIFTNING De grundläggande värderingarna som uttrycks i lagstiftningen innebär att Integritet och självbestämmande respekteras Insatser på jämlika villkor och att insatser är lättillgängliga Få sina rättigheter respekterade Skall kunna känna sig trygga Inte får diskrimineras t.ex. uteslutas från vård och omsorg på grund av kön, etnicitet, ålder, diagnos 96 48

49 FORTSÄTTNING De grundläggande värderingarna uttrycks i Socialtjänstlagen (2001:453) Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Stöd i Regeringsformen och Europakonventionen om skydd för mänskliga rättigheter 97 ETIK EN DEL AV VÄRDEGRUNDEN Etiska problem kan diskuteras utifrån etiska principer som att Respektera livets okränkbarhet Respektera den andres autonomi Göra gott och inte skada Handla rättvist 98 49

50 FORTSÄTTNING Respektera livets okränkbarhet att handla så att man inte förkortar eller förlänger livet på ett onaturligt sätt Att respektera den sjuke personens autonomi att kunna kommunicera med den sjuke personen så att man kan förstå vad han eller hon upplever, tänker, vill, föredrar, inte vill, tycker illa om m.m. Att försöka tolka personens svar 99 FORTSÄTTNING Att göra gott och inte skada handlar om att känna till alternativa handlingar, t.ex. vad forskning eller vad beprövad erfarenhet pekar på. Att kunna tolka den sjukes reaktioner Att handla rättvist innebär att inte diskriminera personer med demenssjukdom Etik handlar inte bara om svåra val utan om hur man förhåller sig till varandra i vardagen En etisk utmaning kan vara att förstå ett svårtolkat beteende

51 FORTSÄTTNING Personer med demenssjukdom kan behöva hjälp med att upprätthålla sin självkänsla genom att påminnas om sin historia och bemötas som en värdefull kommunikationspartner. Om personer med demenssjukdom behandlas med respekt kan de uppleva sig som värdefulla trots alla problem 101 PERSONER SOM LIDER BEHÖVER TRÖST Vård och omsorg bör ge möjlighet till tröst Den fysiska miljön kan vara tröstande genom att ge upplevelser av skönhet genom konst, musik, saker som personen med demenssjukdom upplever vackra. Kontakt med familj, vänner, barn, djur, musik, dans och natur är möjligheter där den demenssjuke kan finna tröst

52 SÄRSKILDA BEHOV - KONTINUITET För en förtroendefull relation skall kunna växa fram krävs en varaktighet i kontakten Det innebär att personen med demenssjukdom möter samma personal eller ett litet team under en längre period 103 SÄRSKILDA BEHOV - GOD MAN Om personen med demenssjukdom inte kan ta ställning till en insats skall socialnämnden ta initiativ till att involvera god man, förvaltare eller annan ställföreträdare för den enskilde i planeringen

53 SÄRSKILDA BEHOV - SAMVERKAN Det är angeläget att socialtjänsten och hälso- och sjukvården samarbetar så att den demenssjukes samlade behov kan tillgodoses Kommunikation mellan den demenssjuke, närstående och personalen är av avgörande betydelse för vård- och omsorgsplaneringens resultat 105 UPPFÖLJNING Socialstyrelsen har utarbetat indikatorer för uppföljning av vården och omvårdnaden av personer med demenssjukdom

54 KVALITETSINDIKATORER 1. Andel personer med demenssjukdom som fått demensdiagnos senaste året 2. Andel personer med demenssjukdom som genomgått basal demensutredning 3. Andel personer med mild till måttlig AD, som behandlas med demensläkemedel 107 FORTSÄTTNING 4. Andel personer med demenssjukdom som har plats på dagverksamhet 5. Andel personer med demenssjukdom i permanent särskilt boende som är anpassat för personer med demenssjukdom 6. Andel personer i särskilt boende som behandlas med antipsykosmedel 7. Andel personer med demenssjukdom i primär- eller specialistvård, vars tillstånd följs upp av hälso- och sjukvården minst en gång per år

55 INDIKATORER FÖR SÄRSKILT BOENDE I uppföljningen för särskilt boende registreras personens status läkemedelsbehandling eventuell omvärdering av diagnos omvårdnadsåtgärder skattning av livskvalitet 109 FORTSÄTTNING Vanlig aktivitetsnivå vid - måltid - förflyttning - toalettbesök - bad/dusch - personlig hygien Riskbedömning vid Fall Trycksår Undernäring Munhälsa

56 FORTSÄTTNING Personcentrerad vård Levnadsberättelse Individuella miljöanpassningar Strategier för bemötande Personcentrerade aktiviteter som erbjuds Skydds- och begränsningsåtgärd Åtgärder vid framtida försämring Livskvalitet vid svår demens 111 EKONOMISKA KONSEKVENSER Socialstyrelsen bedömer att kostnaderna för både kommuner och landsting kommer att minska bland annat genom att vård och omsorg kan tillgodoses ur ett helhetsperspektiv. Socialstyrelsen förväntar sig att en långsiktig kompetensutveckling som innehåller både utbildning och handledning kommer att minska personalomsättningen Utbildning och handledning har visat på ökad arbetstillfredsställelse och minskad upplevelse av utbrändhet

57 FORTSÄTTNING Antalet utredningar beräknas öka med 7 000/år till en kostnad av miljoner Bidrar till ett mer adekvat omhändertagande och ett minskat behov av akuta åtgärder som sjukhusinläggningar Kostnader för utbildning och handledning beräknas öka på kort sikt men bedöms minska på längre sikt Läkemedelskostnaderna beräknas öka med 170 miljoner kronor. De totala kostnaderna förväntas vara oförändrade eller minska 113 FORTSÄTTNING Rekommendation om dagverksamhet beräknas öka kostnaderna på kort sikt. Kostnader på lång sikt kommer att minska beroende på att hemtjänst, korttidsvård beräknas minska och flytt till särskilt boende framflyttas Småskaligt demensboende bedöms ge förbättrad livskvalitet, förbättrad kommunikation, ökad samvaro och kan på sikt leda till mindre kostnader för landstinget

58 FORTSÄTTNING Rekommendationer för närstående bedöms öka kostnader på kort sikt Stödinsatser för närstående förväntas ha positiva effekter på närståendes hälsa genom minskad depression, stress och ohälsa. Minskar landstingens kostnader på sikt 115 TACK FÖR DIN UPPMÄRKSAMHET!

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Prioritering Skala från 1 10 1 är viktigt och bör genomföras 10 är minst viktigt Kvalitetsindikatorer 7

Läs mer

Bilaga 1. Tillstånds- och åtgärdslista

Bilaga 1. Tillstånds- och åtgärdslista Bilaga. s- och åtgärdslista s- och åtgärdslistan innehåller åtgärder om förebyggande arbete (rad 5) utredning (rad 6 ) social utredning (rad 4) uppföljning (rad 5) personcentrerad omvårdnad (rad 6) basal

Läs mer

Rekommendationer. Minthon, L. Granvik, E. 2012-02-29

Rekommendationer. Minthon, L. Granvik, E. 2012-02-29 Rekommendationer Minthon, L. Granvik, E. 0-0-9 Inledning Syftet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer är att de ska vara ett stöd för beslutsfattare i kommuner, landsting och regioner. De ska ge vägledning

Läs mer

Helle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet

Helle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Att möta personer med demens Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Vad innebär det att vara demenssjuk? Kropp som sviktar Intellekt som

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Sonja Klingén, Verksamhetschef Neuropsykiatri Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Sonja Klingén, Verksamhetschef Neuropsykiatri Sahlgrenska Universitetssjukhuset Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Sonja Klingén, Verksamhetschef Neuropsykiatri Sahlgrenska Universitetssjukhuset Redovisning av riktlinjer i några viktiga punkter Beskriva Nuläget

Läs mer

kallade tillstånds- och åtgärdskombinationer totalt 157 stycken.

kallade tillstånds- och åtgärdskombinationer totalt 157 stycken. Rekommendationerna Rekommendationerna i riktlinjerna Tre typer av rekommendationer I bilaga 1 beskriver Socialstyrelsen samtliga tillstånds- och åtgärdskombinationer. Dessa är rangordnade (1 10), alternativt

Läs mer

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Nationell utvärdering - syfte Värdera

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående.

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. 1 Knäckområden Basal demensutredning riktar sig till landsting Utvidgad demensutredning riktar till landsting

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3 Indikatorer Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3 Innehållsförteckning Indikatorer som är uppföljningsbara med dagens datakällor... 3 Indikator 1: Behandling med demensläkemedel...

Läs mer

Vård och omsorg av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman

Vård och omsorg av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Vård och omsorg av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Vad innebär det att bli demenssjuk? Språk, omdöme, initiativ, intresse, humör, ADL förmågor, orientering, perception,

Läs mer

Demenssjukdom. stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Demenssjukdom. stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Demenssjukdom stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

personer med demens riktlinjerna? Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet

personer med demens riktlinjerna? Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Att möta m personer med demens Vad säger s riktlinjerna? Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Riktlinjernas tre bärande principer Personcentrerad

Läs mer

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Ca 140 000 personer - de flesta mycket gamla 5 % av befolkningen 65 år och äldre 40 % av befolkningen 90-95 år

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Inledning Socialstyrelsen har baserat rekommendationerna på bästa tillgängliga kunskap om åtgärders effekter, kostnader och kostnadseffektivitet för personer

Läs mer

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Länsseminarium Uppsala 2014-11-21 Nationell

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Remissversion publicerad 23 november 2016 Övergripande tidsplan 23 nov HöstenHö 2016 10 feb 2017 vår/sommar 2017 Publicering av Remissversionen

Läs mer

Nationell utvärdering

Nationell utvärdering Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Länsseminarium Gävleborg 2015-03-17

Läs mer

Nationell utvärdering

Nationell utvärdering Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Länsseminarium Värmland 2015-03-04 Nationell

Läs mer

Nationell utvärdering

Nationell utvärdering Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Region Skåne 2014-11-04 Nationell utvärdering

Läs mer

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna För ett anhörig- och demensvänligt samhälle, 11 mars 2015 Margareta Hedner, Nationella riktlinjer, Socialstyrelsen Vera Gustafsson,

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland Vad är demens? Sjukdomsprocess som drabbar hjärnan. Progredierande. Påverkar högre kortikala funktioner minnet/intellektet, personligheten. Orsakar funktionsbortfall. Demenssjukdomar är vanliga och kommer

Läs mer

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet 2014-09-19 Nationell utvärdering - syfte

Läs mer

Kapitel 7 Trygg vård och omsorg. Reflektera och diskutera. En skvätt grädde kan motverka undernäring

Kapitel 7 Trygg vård och omsorg. Reflektera och diskutera. En skvätt grädde kan motverka undernäring En skvätt grädde kan motverka undernäring För att en person med demenssjukdom ska få i sig mer energi och näring kan man energiberika mat och dryck. Det finns speciella pulver och andra produkter att köpa

Läs mer

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Särskilt boende Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Särskilt boende är ett stöd för teamet som arbetar på ett särskilt boende. Den bygger på Socialstyrelsens nationella

Läs mer

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Carina Sjölander Januari 2013 Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 BPSD enligt socialstyrelsen...3

Läs mer

Värdegrund och lagstiftningen ger god vård och omsorg

Värdegrund och lagstiftningen ger god vård och omsorg Värdegrund och lagstiftningen ger god vård och omsorg Det här kapitlet koncentrerar sig på två delar, nämligen värdegrunden som vården av och omsorgen om personen med demenssjukdom kan vila på och lagstiftningen.

Läs mer

Utvärdering av hur Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom efterföljs i Rättviks kommun

Utvärdering av hur Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom efterföljs i Rättviks kommun Utvärdering av hur Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom efterföljs i Rättviks kommun Sammanställning gjord av Demenssjuksköterska Ingrid Svensson i samarbete med

Läs mer

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Innehåll 1 Vad är demens? 5 2 Målen för demensverksamheten i Arboga kommun 6 3 Kommunalt stöd 7 4 Uppföljning och utvärdering, ett levande dokument 10 3

Läs mer

LOKALT VÅRDPROGRAM DEMENSSJUKDOMAR

LOKALT VÅRDPROGRAM DEMENSSJUKDOMAR LOKALT VÅRDPROGRAM DEMENSSJUKDOMAR Tidig upptäckt, utredning, behandling och uppföljning av personer med demenssjukdom. Ett samarbete mellan Ängelholms kommun, Minnesmottagningen och Primärvården. Reviderad

Läs mer

Kapitel 7 Trygg vård och omsorg

Kapitel 7 Trygg vård och omsorg Kapitel7 Tryggvårdochomsorg UndersköterskanMiaharkommithemtillJohan,82år,somharbådediabetesochenvaskulär demenssjukdom.honskaskötaomettsvårläktbensårsomhanhaftifleramånader.närhon kommersitterjohanvidköksbordetochtittarutgenomfönstretpåfågelbordetsallahungriga

Läs mer

LOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN

LOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN LOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN Reviderad 2016-10-31, ansvar kommunens demenssjuksköterska INLEDNING Demenssjukdom innebär att man lever med en nedsatt kognitiv förmåga. Demenssjukdom är

Läs mer

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom:

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom: Demensutredning Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom: Utesluta annan botbar sjukdom Diagnosticera vilken demenssjukdom Se vilka funktionsnedsättningar som demenssjukdomen ger och erbjuda stöd/hjälp

Läs mer

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Ett redskap för kvalitetsutveckling CHECKLISTA DEMENS SÄRSKILT BOENDE Ett redskap för kvalitetsutveckling SveDem Svenska Demensregistret Börja med att läsa vägledningshäftet och ha det sedan tillgängligt vid genomgången. Där finns fördjupningstips

Läs mer

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom Vård, omsorg och IFO Lena Mossberg lena.mossberg@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 8 juni 2016 1(5) Diarienummer KSN 2016 000144 167 Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer

Läs mer

Nationella riktlinjer. Upptäckt, diagnostik och uppföljning av demenssjukdom

Nationella riktlinjer. Upptäckt, diagnostik och uppföljning av demenssjukdom Nationella riktlinjer Upptäckt, diagnostik och uppföljning av demenssjukdom Wilhelmina Hoffman 2011 Samlar, strukturerar och sprider kunskap om demens www.demenscentrum.se Kapitlens struktur Vardagssituation

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

Program för god demensomvårdnad. Inriktningsdokument år 2011-2014. Elisabeth Svensson 2011-10-31

Program för god demensomvårdnad. Inriktningsdokument år 2011-2014. Elisabeth Svensson 2011-10-31 Program för god demensomvårdnad Inriktningsdokument år 2011-2014 Elisabeth Svensson 2011-10-31 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Bakgrund. 2 Mål/Syfte.. 2 Definition av demens... 2 Inledande

Läs mer

Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas?

Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas? Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas? Jan.Marcusson@liu.se 30 25 20 15 10 5 0 Preklinisk Prodromal Mild Medelsvår Svår fas fas demens demens demens MMSE 30 29 30 26 25

Läs mer

Rutin för BPSD-registrering 12. 4.

Rutin för BPSD-registrering 12. 4. Rutin för BPSD-registrering 12. 4. BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister som syftar till att kvalitetssäkra vården av personer med demenssjukdom för att minska beteende och psykiska symtom

Läs mer

1 2 3 4 5 6 7 Behandling och bemötande vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom BPSD Rekommendationer efter workshop april 2008 8 Grunden Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att

Läs mer

Följsamhet till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, inom vård och omsorg i Osby kommun.

Följsamhet till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, inom vård och omsorg i Osby kommun. Vård och omsorg Johnny Kvarnhammar Medicinskt ansvarig sjuksköterska RAPPORT Följsamhet till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, inom vård och omsorg i Osby kommun. Uppföljning

Läs mer

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna Svenska demensdagarna, 20 maj 2015, Karlstad Pinelopi Lundquist, Nationella riktlinjer, Socialstyrelsen Vera Gustafsson,

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

Demenssjukdom. Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010

Demenssjukdom. Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010 Demenssjukdom Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010 Publicering www.socialstyrelsen.se, maj 2010 2 Innehållsförteckning Läsanvisning... 5 Förebyggande åtgärder, genetisk vägledning och

Läs mer

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom Måltidssituationen för personer med demenssjukdom ABF-huset 12 november 2014 Birgitta Villner Gyllenram Birgitta.villner.gyllenram@aldrecentrum.se Demenssjukdomar Två sjukdomar står för ca 90 % av samtliga

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Hemtjänst Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Hemtjänst är ett stöd för hemtjänstverksamheter som utför insatser för personer med demenssjukdom. Den bygger på Socialstyrelsens

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Huddinge Kommun - Äldreomsorgsnämndens mål

Huddinge Kommun - Äldreomsorgsnämndens mål SIDA 1 (10) DATUM 7 februari 2012 DIARIENUMMER PROJEKTLEDARE Sari Velásquez Allt 0708 79 03 72, Inledning Huddinge Kommun har beviljats stimulansbidrag från Socialstyrelsen för att anpassa sina verksamheter

Läs mer

Lokalt program för samordnad vård och omsorg kring personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt och minnessvårigheter samt stöd till deras anhöriga

Lokalt program för samordnad vård och omsorg kring personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt och minnessvårigheter samt stöd till deras anhöriga SUNDBYBERGS STAD OCH STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Lokalt program för samordnad vård och omsorg kring personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt och minnessvårigheter samt stöd till deras anhöriga Upprättat

Läs mer

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer

Läs mer

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind Demenssjukdomar Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01 Karin Lind Minnesmottagningen, Neuropsykiatri Område 2, Sahlgrenska universitetssjukhuset Riskfaktorer för demenssjukdom Hög ålder Kvinnligt

Läs mer

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika till äldre Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika Antal skåningar 75 år och äldre med utköp av neuroleptika

Läs mer

Definition fysisk begränsningsåtgärd

Definition fysisk begränsningsåtgärd Begränsningsåtgärder i vård och omsorg av personer med kognitiv svikt Stig Karlsson 2009-11-25 Definition fysisk begränsningsåtgärd en mekanisk anordning som begränsar rörelsefriheten Fysiska begränsningsåtgärder

Läs mer

Lokala riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Lokala riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Vård, omsorg och IFO Riktlinjer Antagen av KS Diarienummer 1(11) Lokala riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2 Innehåll Bakgrund... 3 Värdegrund... 3 Demenssjukdom... 3 BPSD... 3 Nationella

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Maria Engström

Maria Engström SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Maria Engström 2016-05-15 maria.engstrom@kil.se Beslutad av SN 72 160622 Demensplan INLEDNING Sedan 2010 finns det nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Läs mer

KVALITETSKRAV OCH MÅL

KVALITETSKRAV OCH MÅL Fastställd 2012-11-22 Omsorgs- och utbildningsutskottet KVALITETSKRAV OCH MÅL VÅRD OCH OMSORGSBOENDE FÖR ÄLDRE Gäller från 2013-01-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro:

Läs mer

Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia

Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia Palliativ vård vid demenssjukdomar Kajsa Båkman Silviasjuksköterska, distriktssköterska Vårdlärare Palliativ vårdfilosofi vid demens Vad är demens? Vanliga demenssjukdomar Symtom i tidig, medelsvår och

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

En demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare, forskare

En demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare, forskare En demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare, forskare 40-45 minuter med vad? Man kan ändra sig! Socialdepartementet Socialstyrelsen Demenscentrum Historik Historia

Läs mer

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

UNDERSKÖTERSKANS ROLL Symtomkontroll Närståendestöd UNDERSKÖTERSKANS ROLL Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska FoUU Kommunikation/ Relation? Teamarbete 1 Några frågor Vad är god omvårdnad vid livets slut? Hur ser det ut

Läs mer

Handlingsplan för Gustavsgården utifrån kvalitetsuppföljning genomförd inom HSL-området våren 2015

Handlingsplan för Gustavsgården utifrån kvalitetsuppföljning genomförd inom HSL-området våren 2015 2016-01-28 Handläggare Maria Olsborn Vård- och omsorgsavdelningen Omsorgs- och välfärdssektorn 15VON/0150 Vård- och omsorgsnämnden Handlingsplan för Gustavsgården utifrån kvalitetsuppföljning genomförd

Läs mer

Vård och omsorg vid demenssjukdom i Örebro län

Vård och omsorg vid demenssjukdom i Örebro län Rubrik specificerande dokument RIKTLINJER Omfattar område/verksamhet/enhet Hälso- och sjukvård Sidan 1 av 23 Upprättad av (arbetsgrupp alt. namn, befattning) Beslutande organ Gäller från datum Arbetsgrupp

Läs mer

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,

Läs mer

Fallprevention och insatser vid fallolycka

Fallprevention och insatser vid fallolycka Sida 1 (7) 2016-05-02 Fallprevention och insatser vid fallolycka MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (7) Innehåll

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Lokalt vård- och omsorgsprogram. Vård och omsorg vid demenssjukdomar

Lokalt vård- och omsorgsprogram. Vård och omsorg vid demenssjukdomar Lokalt vård- och omsorgsprogram Vård och omsorg vid demenssjukdomar i Botkyrka 2013 Vad är demenssjukdom? Demenssjukdomar orsakas av organiska hjärnskador. Beroende på var i hjärnan som skador uppkommer

Läs mer

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas. Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla

Läs mer

Information om BPSD-registret. Studerande. Februari 2015. Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo

Information om BPSD-registret. Studerande. Februari 2015. Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo Information om BPSD-registret Studerande Februari 2015 Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister Startade i november 2010 på Minneskliniken Malmö,

Läs mer

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

Rutin för palliativ vård i livets slutskede Rutin för palliativ vård i livets slutskede Sotenäs kommuns riktlinje utgår från Socialstyrelsens, Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, som ger ett stöd för styrning och ledning.

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att vi respekterar att bostaden tillhör Ditt privatliv Vi knackar eller ringer

Läs mer

Analys av tänkbara orsaker till BPSD

Analys av tänkbara orsaker till BPSD Analys av tänkbara orsaker till BPSD En sammanställning utifrån gruppdiskussioner Återträff för administratörer i BPSD-registret Maj 2015 Inledning Våren 2015 anordnade Demensteamet i Västerås Stad två

Läs mer

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet - Men hur når vi dit? Wilhelmina Hoffman - Svenskt Demenscentrum & Stiftelsen Silviahemmet Demens betyder - Att jag behöver din hjälp - Att jag behöver

Läs mer

ALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI

ALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI ALZHEIMERS SJUKDOM Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI BAKGRUND Demens är en konstellation av hjärnskadesymtom, där minnesstörning och andra intellektuella symtom (nedsatt

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd

Läs mer

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Janina Stenlund, Leg. sjuksköterska, Silviasjuksköterska Uppläggning Kognitiv svikt Anhörigsjukdom och anhörigstöd Nationella riktlinjer för vård och omsorg Metoder/förhållningssätt

Läs mer

Riktlinje för god inkontinensvård

Riktlinje för god inkontinensvård RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2014-01-02 Eva Franzén Förvaltningsledningen 2 2014-01-17 Eva Franzén Förvaltningsledningen Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Vägledning för en god palliativ vård

Vägledning för en god palliativ vård Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna:

Läs mer

Nycklar till den goda vården

Nycklar till den goda vården Nycklar till den goda vården Sirkka-Liisa Ekman Karolinska Institutet Inst för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för omvårdnad Oktober 2012 Alzheimers sjukdom AD Långsamt insjuknande och

Läs mer

Att se människan bakom demenssjukdomen

Att se människan bakom demenssjukdomen Att se människan bakom demenssjukdomen Köpenhamn den 22 maj 2014 Demens betyder att.. - jag behöver din hjälp - jag behöver din förståelse Oavsett vart sjukdomen för mig Stiftelsen Silviahemmet Demensutbildning

Läs mer

Diskussionsfrågor till workshop demens 23 febr 2011

Diskussionsfrågor till workshop demens 23 febr 2011 Identifiera minst en person som kan tänka sig att vara med i fortsatt utvecklingsarbete. Fråga 1 Hans D. Enligt riktlinjerna Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör säkerställa ett multiprofessionellt

Läs mer

Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens

Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens Christèl Åberg Demenssjuksköterska Öckerö kommun ÖCKERÖ KOMMUN ÖCKERÖ KOMMUN ÖCKERÖ KOMMUN Befolkning 12 500 invånare 20,6% över 65 års ålder, dvs ca 2575st

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Demensprogram för Lomma Kommun Ett samarbete mellan kommun och primärvård/ region

Demensprogram för Lomma Kommun Ett samarbete mellan kommun och primärvård/ region Demensprogram för Lomma Kommun Ett samarbete mellan kommun och primärvård/ region Lomma kommuns Demensprogram Inledning Demensprogram för Lomma kommuns demensvård skall vara ett vägledande dokument för

Läs mer

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas. Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla

Läs mer

Demenssjuksköterskor Kommuner, Vårdcentraler i Värmland, Minnesmottagningen Csk

Demenssjuksköterskor Kommuner, Vårdcentraler i Värmland, Minnesmottagningen Csk Demenssjuksköterskor Kommuner, Vårdcentraler i Värmland, Minnesmottagningen Csk Karlstad 28 april 2015 NÄTVERKSTRÄFF DEMENSSJUKSKÖTERSKOR Nya Perspektiv- äldres hälsa Madelene Johanzon Regional handlingsplan

Läs mer

Ett omvårdnadsperspektiv på äldres mun- och tandhälsa. Helle Wijk, leg. sjuksköterska, docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa

Ett omvårdnadsperspektiv på äldres mun- och tandhälsa. Helle Wijk, leg. sjuksköterska, docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Ett omvårdnadsperspektiv på äldres mun- och tandhälsa Helle Wijk, leg. sjuksköterska, docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Gamla människor m är r inte sås friska, tänderna gnisslar och sås

Läs mer

värdighetsgarantier för dig som har stöd av äldreomsorgen i Botkyrka

värdighetsgarantier för dig som har stöd av äldreomsorgen i Botkyrka värdighetsgarantier för dig som har stöd av äldreomsorgen i Botkyrka värdighetsgarantier Från och med 2014 gäller värdighetsgarantier i Botkyrkas äldreomsorg. Garantierna är äldreomsorgens löften till

Läs mer

NOLLVISION. För en demensvård utan tvång och begränsningar. Hur kan vi förebygga att svåra situationer uppstår?

NOLLVISION. För en demensvård utan tvång och begränsningar. Hur kan vi förebygga att svåra situationer uppstår? NOLLVISION För en demensvård utan tvång och begränsningar Hur kan vi förebygga att svåra situationer uppstår? Gunilla Nordberg & Ann-Christin Kärrman Göteborg 26 maj 2016 Fakta om demenssjukdom I Sverige

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2011 Publicerades 3 februari Vad är riktlinjerna? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att Du har rätt till kroppslig integritet i samband den personliga omvårdnaden

Läs mer