Program för god demensomvårdnad. Inriktningsdokument år Elisabeth Svensson

Transkript

1 Program för god demensomvårdnad Inriktningsdokument år Elisabeth Svensson

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Bakgrund. 2 Mål/Syfte.. 2 Definition av demens... 2 Inledande grundtankar att sträva emot 2 Demenscentrum.. 3 Biståndshandläggning. 4 Hemtjänst. 4 Dagverksamhet. 4 Korttidsvistelse... 5 Vård- och omsorgsboende... 5 BPSD-problematik... 5 Demensteam.. 6 Grunden för en god kvalitet 6 Besök i hemmet. 6 Personcentrerad omvårdnad och salutogent synsätt. 6 Arbetsrutiner 7 Kompetenskrav.. 7 Handledning 7 Stöd till anhöriga 7 Forskning 8 Personalbemanning 8 Arbetsinstrument för en god kvalitet 8 Levnadsberättelse.. 8 Redskap för god omvårdnad och omsorg.. 8 Genomförandeplan. 8 Bemötandeplan.. 8 Samverkan med landstinget. 9 Minnesteam. 9 Vikten av demensutredning 9 Tidplan. 10 Bilagor: 1. Nationella riktlinjer för personer med demenssjukdom några centrala rekommendationer och deras konsekvenser 2. Ordförklaringar 3. De vanligaste demenssjukdomarna 1

3 Bakgrund Socialstyrelsen har år 2010 publicerat Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Se sammanfattning i bilaga 1. Det betyder att riktlinjerna tydliggör för landets kommuner och landsting att utveckla och kvalitetssäkra demensverksamheten. Med utgångspunkt från grundtankarna på Gislaveds demenscentrum, måste utvecklingen fortsätta, så att vi kvalitetssäkrar demensverksamheten enligt riktlinjerna i hela Gislaveds kommun. Mål/Syfte Målet är att skapa trygghet genom att ge god omsorg, stöd och vård för personer med demenssjukdom i nära samverkan med anhöriga/närstående i såväl ordinärt som särskilt boende. Demenserksamheten utgår från individuella behov och kan bestå av allt ifrån samtal till omfattande omvårdnadsinsatser. Syftet med detta dokument är att tydliggöra mål och sträva efter ett likvärdigt arbetssätt inom Gislaveds kommun. För att nå syftet måste all personal vara väl förtrogen med innehållet i detta dokument. Definition av demens Demens är ett sjukdomstillstånd som kännetecknas av en försämring eller förlust av olika intellektuella funktioner; såsom minne, språk, orienteringsförmåga, igenkänning, läs- och skrivförmåga liksom omdöme, planeringsförmåga, empati och personlighet. Demens tillhör inte det normala åldrandet, men kan till en början likna de förändringar som kännetecknar ett normalt åldrande. Demens orsakas av olika sjukdomar och skador som påverkar hjärnans funktion. Se bilaga 3. Demensliknande tillstånd kan man ha av olika orsaker; t ex depression, hjärntumör etc. För att erhålla diagnosen demens, skall en utredning vara genomförd. Vi skiljer alltså på demens och demensliknande tillstånd. Inledande värdegrund att sträva emot Det är mycket viktigt att personer med misstänkt demenssjukdom får en diagnos fastställd genom en demensutredning innan de är aktuella för någon form av insats. Det gäller såväl dagverksamhet, korttidsvistelse eller bostad (särskilt boende). Detta för att den enskilde skall få rätt bemötande, omvårdnad och service som är anpassat efter de individuella behoven. Ett hembesök skall alltid erbjudas innan personen blir aktuell för att delta i kommunens demensverksamhet. Eftersom personens historia är så viktig för att leva här och nu, är det av stor vikt att se hur personen levt sitt liv och att få en levnadsberättelse nedtecknad. Det utgör grunden för ett individanpassat och målinriktat förhållningssätt/arbetssätt. Här är också kontaktmannaskapet* en viktig del. *Kontaktmannaskap: Se bilaga 2. 2

4 Omvårdnaden skall vara personcentrerad, vilket bland annat innebär ett salutogent synsätt, där de individuella behoven styr hur verksamheten bedrivs. Detta innebär till exempel att tid frigörs för det sociala innehållet på ett mer strukturerat sätt, inklusive egen tid. Egen tid skall utgå från levnadsberättelsen. All demensverksamhet bygger på respekt, meningsfullhet och tillit för att den enskilde skall behålla självkänslan. Olika former av kommunikation skall användas för bästa möjliga kontakt och självbestämmande. Förutom det talade språket används sånger, kroppsspråk, miner, fotografier, dofter etc. Här är det viktigt att ständigt finna nya möjligheter för att nå den enskilde med anpassad kommunikation. Aktiviteterna skall vara anpassade för de personer som deltar i verksamheten, vilket innebär att utbudet av aktiviteter ständigt kommer att variera. Strävan är att alla skall uppleva en meningsfull vardag, som kan ha olika betydelse för olika människor. Det är viktigt att den enskilde i möjligaste mån får fortsätta att göra det han/hon alltid har gjort. Detta gäller i hemtjänsten, på kommunens träffpunkter, i dagverksamheterna, i korttidsverksamhet och på vård- och omsorgsboenden. Att få möjlighet att vistas utomhus kan bidra till att normalisera dygns-rytmen, minska aggressivt beteende och öka välbefinnandet. På kommunens vård- och omsorgsboenden skall såväl inom- som utomhusmiljön vara genomtänkt och anpassad för hyresgästerna. Miljön skall vara hemlik, varm och välkomnande. Det serveras god, vällagad och näringsriktig mat. En genomtänkt färgsättning är viktigt för personer med demenssjukdom, likaså närhet till djur och natur. Det skall finnas en härlig trädgård att vistas i, där man fritt kan ströva omkring på ett säkert sätt. Aktiviteter i vård- och omsorgboenden sker under olika tider på dygnet, har skiftande innehåll och sker inte alltid i en särskild lokal, utan kan äga rum där det passar. För personer med demenssjukdom kretsar många aktiviteter kring vardagslivet, där de små sakerna kan ha stor betydelse. Det är en fördel om det finns badkar i verksamheten, då ett bad oftast är lugnande och avstressande. Demenscentrum Ett demenscentrum i Gislaveds kommun innebär ett säte för kunskapsspridning. Här skall samtliga medarbetare ha genomgått en högskoleutbildning i demens på minst 7,5 hp. Som stöd för omvårdnadspersonalen och verksamhetens utveckling skall det finnas demenssjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast och aktiveringspedagog anställda. Verksamheter som ingår i ett demenscentrum är dagverksamhet, korttidsvistelse och lägenheter i särskilt boende. Ett aktivt arbete skall pågå för att knyta högskolor till verksamheten och stimulera till forskning och utveckling på demensområdet. Sedan år 2011 finns ett demenscentrum på Blomstervägen i Gislaved. Ett demenscentrum i den södra kommundelen med samma innehåll skall också finnas. För att möjliggöra ett fortsatt boende på lokal ort skall det finnas bra stöd att tillgå från kommunens demensteam* för omvårdnadspersonal i hemtjänstverksamhet och andra demensboenden. De demensenheter i särskilt boende som idag finns knutna till vård- och omsorgsboenden på olika orter i kommunen skall behållas. *Demensteam: Se bilaga 2. 3

5 Biståndshandläggning När den enskilde har behov av insatser i någon av kommunens demensverksamheter görs en bedömning av en biståndshandläggare i samråd med en demenssjuksköterska. Det skall finnas några biståndshandläggare i kommunen som är inriktade mot att arbeta med personer med demenssjukdom och som ingår i demensteamet. Hemtjänst Syfte: - Att möjliggöra en meningsfull tillvaro i den demenssjukes invanda miljö - Att göra det möjligt att bo kvar i det egna hemmet så länge det går, om den enskilde eller anhörig önskar det - Att den enskilde kan känna sig trygg med invanda rutiner - Att den enskilde kan vistas i en invand och känd miljö med sina saker omkring sig - Att den enskilde kan fortsätta att bestämma över sin situation Hemtjänstverksamheten skall organiseras så att några av personalen i områdets hemtjänstgrupper har demenskompetens*. Det innebär att dessa personer har samma kompetenskrav som i övrig demensverksamhet och kan stödja övrig personal. Hemtjänst är en biståndsbedömd insats och hjälpen i hemmet skall planeras så att det i första hand är personal med demenskompetens som utför insatserna och att antalet personal som arbetar med personer med demenssjukdom skall vara begränsad. Dagverksamhet Syfte: - Att erbjuda en trevlig och meningsfull dag med social gemenskap, aktivering och träning utifrån den enskildes individuella behov och möjligheter - Att stimulera och tillvarata den demenssjukes förmågor, samt bidra till struktur och innehåll i dagen - Att ge avlösning, stöd och hjälp till anhöriga/närstående - Att kunna bo kvar i det egna hemmet så länge det är möjligt Dagverksamheten skall med fördel finnas i anknytning till kommunens två demenscentran. Med en mer samlad verksamhet ökar flexibiliteten, för att lättare anpassas efter aktuella behov. I de båda verksamheterna finns då möjlighet att t ex skapa grupper för olika intressen och behov; såsom för yngre personer. Dagverksamheten skall ha flexibla öppettider och vara anpassade utifrån deltagarnas behov. Det innebär att verksamheten kan vara öppen under kvällar, helger och storhelger. Dagverksamheten skall samverka med ideella krafter. Det krävs en fortlöpande uppföljning, så att deltagarnas behov tillgodoses på bästa sätt. *Demenskompetens: Se sid 7 under rubrik Kompetenskrav 4

6 I anslutning till demenscentrat finns handledning och stöd att få av demensteamet. Förutsättningarna för en bättre kontinuitet och kompetens i demensverksamheten stärks. Närheten till demenscentrats resurser understödjer också samverkan med biståndshandläggarna, hemtjänstpersonalen och primärvårdens distriktssjuksköterskor. Korttidsvistelse Syfte: - Att ge möjlighet att bo kvar hemma så länge hemsituationen tillåter - Att vara ett stöd och avlösning för anhöriga/närstående Det skall finnas renodlad korttidsvistelse för personer med demenssjukdom. Korttidsvistelse är tidsbegränsad, individuell, har ett klart uttalat syfte och kan indelas i växelvård och avlastning. Växelvård innebär att den enskilde växelvis vistas på korrtidsvistelsen och i den ordinarie bostaden under planerade tider. Avlastning innebär att personen kommer till verksamheten under mer eller mindre akuta omständigheter, där anledningen t ex kan vara en anhörig som är i behov av avlastning. Vård- och omsorgsboende Syfte: - Att bibehålla de funktioner som finns kvar, utifrån den enskildes individuella behov och möjligheter - Att fortsätta att vara den man är och leva sitt liv på sitt sätt, så långt det är möjligt - Att ge social stimulans och gemenskap i vardagliga aktiviteter, individuellt och/eller i grupp - Att upprätthålla en meningsfull tillvaro, självkänsla och trygghet Små enheter (8-10 lägenheter) ses som viktigt när man bygger bostäder för personer med demenssjukdom. Långa korridorer skall undvikas, färgsättningen skall vara genomtänkt och det skall finnas möjlighet till att vistas i trädgården, som bör vara inhägnad på ett lämpligt sätt. Miljön skall vara personligt utformad, berikad och hemlik, samt att en lugn ljudmiljö skall säkerställas. Det skall finnas personal i sådan omfattning att syftet för vård- och omsorgsboende med god kvalitet uppnås. BPSD-problematik Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD) kräver ett annorlunda förhållningssätt. Det finns en specialenhet med fyra platser med denna inriktning på Gislaveds demenscentrum i den norra kommundelen. En rutin för utredning och handläggning vid BPSD-problematik skall arbetas fram och vara gemensam för hela kommunen. 5

7 Demensteam Syfte: - Att bidra till kontinuitet i vården och omsorgen - Att underlätta bedömningar som kräver flera perspektiv eller kompetenser - Att säkerställa att behovet av god vård och omsorg tillgodoses ur ett helhetsperspektiv - Att ge råd och stöd till omvårdnadspersonal Demensteamet skall ligga i framkant gällande metodutveckling och vara uppdaterad kring den senaste forskningen. Teamet skall arbeta gentemot såväl ordinärt boende, korttidsvistelse, dagverksamhet och särskilt boende. Demensteamen skall utgå från respektive demenscentrum norra respektive södra. I teamet skall ingå följande yrkeskategorier; Demenssjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast, distriktsjuksköterska, hemtjänstpersonal och biståndshandläggare Samtliga med spetsutbildning inom demensområdet. Grunden för en god kvalitet Besök i hemmet Innan man blir aktuell att delta i någon form av demensverksamhet skall ett hembesök erbjudas. Detta för att personalen skall veta hur personen bott och levt sitt liv innan han/hon blev demenssjuk. Hembesöket skall göras av demenssjuksköterska och kontaktmannen när det gäller särskilt boende eller korttidsvistelse. Vid beviljad dagverksamhet är det personalen därifrån och demenssjuksköterskan som gör hembesöket. Personcentrerad omvårdnad och salutogent synsätt Att arbeta salutogent är en del av den personcentrerade omvårdnaden och innebär att man ser till det friska hos personen. Motsatsen till salutogent är patogent synsätt, vilket innebär att man har sjukdomen i fokus. Utgångspunkten är att tillvaron är full av påfrestningar och svårigheter som människan måste lära sig att hantera. Då är Känslan Av SAMmanhang (KASAM) viktig. KASAM utgår från tre komponenter: Begriplighet, Hanterbarhet och Meningsfullhet. Personcentrerad omvårdnad tar utgångspunkt i den demenssjukes upplevelse av sin verklighet. Omvårdnad och miljö skall göras mer personlig och strävar efter att förstå beteenden och psykiska symtom ur den demenssjukes perspektiv. Information om den demenssjukes livsmönster, värderingar och preferenser är en viktig plattform. Personcentrerad omvårdnad och ett slutogent synsätt bör användas i alla former av omvårdnad och genomsyra arbetet i såväl ordinärt som särskilt boende, även för personer som inte har en demensdiagnos, och för såväl äldre som yngre personer. 6

8 Arbetsrutiner På vård- och omsorgsboende skall det finnas arbetsrutiner under dagen. En form av struktur kan vara att skapa en så kallad praktisk tur, så att övrig personal kan fokusera på hyresgästerna; så kallad brukarfokus. Som personal får man mer tid över för den demenssjuke och skapa en lugnare miljö. Praktisk tur innebär att en av personalen ansvarar för att matbordet blir dukat till måltiderna, serverar maten till hyresgästen och till personalen som sitter med vid måltiden. Den som har praktisk tur ansvarar också för att de allmänna utrymmena som exempelvis tvättstugan och köket blir städade, blomvattning etc. Egen tid innebär att personal, i första hand kontaktmannen, avsätter en viss tid i veckan för hyresgästen och att man gör något tillsammans. Aktiviteten skall ha ett anpassat innehåll för varje person och där man har levnadsberättelsen som utgångspunkt i planeringen. Det skall alltid vara personens intressen, behov och önskemål som är vägledande för vilken aktivitet som planeras in. När man som personal har egen tid med en hyresgäst, är hela uppmärksamheten riktad till endast den personen. Möjligheten att ha egen tid har stor betydelse för ett ökat välbefinnande. Man blir bekräftad som person och det bidrar till att man längre kan behålla sin identitet. Kompetenskrav Tillsvidareanställd personal som skall arbeta med demensverksamhet skall, förutom sin yrkesutbildning ha läst en högskoleutbildning i demens innefattande minst 7,5 hp eller motsvarande utbildning. Detta gäller oavsett yrkeskategori. Som stöd för verksamhetsutvecklingen inom demensvården är det viktigt att det finns demenssjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och aktiveringspedagoger anställda. Eftersom det finns en stor andel personer i äldreomsorgens verksamheter som har demensliknande tillstånd, och att antalet personer med demenssjukdom förväntas öka, bör målsättningen vara att samtlig personal inom äldreomsorgen på sikt har ovan nämnda utbildning. Handledning Det skall vid behov finnas tillgång till handledning för olika yrkesgrupper. Det är lämpligt att kommunens demenssjuksköterskor används för detta. Handledning kan ges i syfte att ge personalen stöd i omsorg och bemötande av en speciell hyresgäst/brukare. Handledning kan också innefatta stöd i arbetssätt och metoder. Stöd till anhöriga Att vara anhörig/närstående till en person med demenssjukdom känns ofta svårt. Det är därför mycket viktigt att det finns ett gott stöd att få. Stöd kan utformas på olika sätt utifrån den anhöriges/närståendes behov; såsom samtal, studiecirkel, utbildning etc. Ett koncept skall tas fram och en struktur byggas upp för stöd som är särskilt riktat till anhöriga till personer med demens. 7

9 Forskning Det finns möjlighet för forskare att på plats bedriva forskning inom demensområdet. Det behövs mer forskning inom demensområdet, vilket Gislaveds kommun på detta sätt bidrar till. Fördelen med att forskaren kan sitta på plats är att man integrerar forskningen med vardagsarbetet på ett bra sätt. Personalbemanning För att det skall finnas tid att arbeta enligt de nationella riktlinjerna och de krav som de innefattar är det viktigt att det finns tillräckligt med personal för att uppnå mål och syfte. Arbetsinstrument för en god kvalitet Levnadsberättelse Levnadsberättelsen är ett viktigt hjälpmedel i den personcentrerade omvårdnaden. Syftet är att personalen skall ha god kännedom om den enskilde. Levnadsberättelsen ger kunskap och kan påverka omvårdnaden på ett positivt sätt. Eftersom personens historia är så viktig för att leva här och nu, är det av stor vikt att se hur personen levt sitt liv, att få en levnadsberättelse nedtecknad. Redskap för god omvårdnad och omsorg Gislaveds kommun skall arbeta för att det finns nedskrivna riktlinjer och rutiner i enlighet med rekommendationerna i de Nationella riktlinjerna för omvårdnaden; vid t ex måltider och nutrition, fall, trycksår mm. Det skall finnas bedömningsinstrument som är väl kända och tillämpas. Genomförandeplan Genomförandeplanen ingår i den sociala dokumentationen och är ett viktigt redskap för att sätta mål och följa upp omvårdnaden och omsorgen om den enskilde. Bemötandeplan Vid behov upprättas en bemötandeplan med utgångspunkt i ett Jagstödjande förhållningssätt. En person med demenssjukdom måste få hjälp av sin omgivning att behålla och få grepp om sin person sitt Jag. Personen behöver hjälp för att veta och känna vem han/hon varit och fortfarande är. Jagstödjande förhållningssätt är en metod som har sin utgångspunkt i psykoanalytisk jagpsykologi. Den går ut på att stärka och stödja personen med sviktande jagfunktioner. För att kunna stödja sviktande funktioner måste man skaffa sig en bild av personens jagprofil. Man måste bedöma hur välbevarade de olika jagfunktionerna är. Syftet är att hjälpa personen med demenssjukdom att på bästa möjliga sätt bruka sina kvarvarande funktioner att ta vara på det friska. 8

10 Samverkan med landstinget Socialnämnden har tillsammans med de fyra vårdenheterna sökt statliga stimulansmedel för att arbeta fram ett gemensamt program gällande demensvården i Gislaveds kommun. Programmet skall utgå från de nationella riktlinjerna. Det arbetet kommer att ske under år Minnesteam Sedan seklets början finns ett minnesteam i Gislaveds primärvårdsområde för utredning av personer med misstänkt demenssjukdom. Kommunens demenssjuksköterska ingår i detta team. Gislaveds kommun föreslår att minnesteamets utredningsverksamhet och kommunens båda demensteam samverkar i multiprofessionella team, för att säkerställa tidig social utredning, uppföljning och kontinuitet som de nationella riktlinjerna föreskriver. Vikten av demensutredning Ansvaret för den medicinska utredningen av personer med misstänkt demenssjukdom åligger regionens hälso- och sjukvård. Utredningen påbörjas vanligen i primärvårdens minnesteam. Hur omfattande en utredning skall vara, beror på den kliniska bilden i det enskilda fallet. Ibland kan en utredning avslutas i primärvården, ibland krävs en remittering till specialistklinik. Utesluta annan sjukdom eller andra möjliga bakomliggande orsaker Fasttällande av diagnos (vilken typ av demenssjukdom) Ställningstagande till medicinsk behandling Ge underlag för ställningstagande till rätt vård och omsorg genom att kartlägga vilka funktionsnedsättningar demenssjukdomen medför Ge information och stödja den demenssjuke och deras anhöriga/närstående Att utreda och diagnostisera demenssjukdomar har inte alltid setts som viktigt. Numera betraktas inte demens som en del av det naturliga åldrandet, utan är en sjukdom som drabbar hjärnan. Som alla sjukdomar skall även demenssjukdomen utredas, diagnostiseras och om möjligt behandlas. Det är självklart att även personer med demenssjukdom skall få tillgång till insatser på jämlika villkor och inte får diskrimineras; t ex uteslutas från vård och omsorg på grund av ålder eller diagnos. De har således rätt att få sin sjukdom diagnostiserad. En strukturerad uppföljning av demenssjukdomen skall ingå i det årliga läkarbesöket på särskilt boende. 9

11 Tidsplan Tidsplanen är preliminär, eftersom det finns flera yttre faktorer som påverkar genomförandet. Kommunens Mål och Budget påverkar hur snabbt genomförandet kan ske, likaså hur samverkan med primärvården fungerar. Kanske är det något som behöver förändras vid ett införande av Lagen om valfrihet (LOV). Tidsplanen kommer att revideras efter hand i enlighet med de beslut som fattas av socialnämnden. Hösten 2011: Förankring i områdeschefsgruppen och Socialnämndsbeslut om inriktningsdokumentet Program för god demensomvårdnad. Hösten 2011: Utarbeta ett gemensamt program för demensvården i Gislaved i samverkan med de fyra primärvårdseneheterna. Information om inriktningsdokumentet till alla demensverksamheter, hemtjänstpersonal, biståndshandläggare, rehab-personal och sjuksköterskor. Information och utbildning i jagstödjande och salutogent arbetssätt för personal i demensenheterna påbörjas. Demensutbildning 10 hp genomförs för ytterligare ca 45 personal. Våren 2012: Planering för formering av demensteam. Minnesteamets arbete och funktion struktureras och tydliggörs. Planering av ett fullvärdigt demenscentrum i södra kommundelen startas. Information och utbildning i jagstödjande och salutogent arbetssätt för personal i demensenheterna fortsätter. Utveckling av hemtjänstorganisationen - Demens påbörjas. Information och utbildning i jagstödjande och salutogent synsätt för Hemtjänstgrupper - Demens. Program för demensvården i Gislaveds kommun implementeras. Hösten 2012: Demensteamen startas upp. Utveckling av hemtjänstorganisationen Demens. Nytt arbetssätt inom samtliga demensverksamheter startar. Våren 2014: Uppföljning/utvärdering och kvalitetssäkring av det nya arbetssättet. 10

12 Bilaga 1 Nationella riktlinjer för personer med demenssjukdom några centrala rekommendationer och deras konsekvenser Socialstyrelsen bedömer att nedanstående rekommendationer är centrala förutsättningar för att dessa riktlinjer som helhet kan ge önskat resultat. Rekommendationer kan vara resurskrävande och bland annat medföra behov av investeringar i personal och kompetens. Värdegrunden uttrycks i lagstiftningen De grundläggande värderingar som uttrycks i lagstiftningen innebär att personer med demenssjukdom ska få sin integritet och sitt självbestämmande respekterat ska få tillgång till insatser på jämlika villkor och att insatserna är lättillgängliga ska få sina rättigheter respekterade ska kunna känna sig trygga inte får diskrimineras, till exempel uteslutas från vård och omsorg på grund av kön, etnicitet, ålder eller diagnos. Dessa grundläggande värderingar uttrycks i socialtjänstlagen (2001:453), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387), och hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) som har stöd i regeringsformen och Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. I första hand basal utredning sedan utvidgad Det finns ingen enkel utredningsmetod som kan fastställa om en person har en demenssjukdom. I första hand bör hälso- och sjukvården göra en basal demensutredning som grundar sig på en sammanvägning av strukturerad anamnes, intervjuer med närstående, bedömning av fysiskt och psykiskt tillstånd, bedömning av kognition genom kognitiva test (MMT tillsammans med klocktest) strukturerad bedömning av funktions- och aktivitetsförmåga provtagning för att utesluta andra tillstånd som kan orsaka kognitiv svikt strukturell hjärnavbildning med datortomografi som kan bidra till att identifiera kognitiv svikt och utesluta andra tillstånd i hjärnan som kan orsaka kognitiv svikt. Det är inte alltid tillräckligt med en basal utredning för att fastställa om en person har en demenssjukdom. Hälso- och sjukvården bör då genomföra en utvidgad demensutredning som innehåller en eller flera av följande delar neuropsykologiska test strukturell hjärnavbildning med magnetkamera lumbalpunktion för analys av biomarkörer funktionell hjärnavbildning med SPECT. Socialstyrelsen bedömer att effekten av rekommendationerna om basal och utvidgad utredning blir att antalet utredningar ökar med cirka undersökningar årligen till en kostnad av omkring milj kr (cirka en promille av de totala kostnaderna för demenssjukdom). En högre kvalitet på demensutredningarna kan förväntas bidra till ett mer adekvat omhändertagande och ett minskat behov av akuta åtgärder, till exempel sjukhusinläggningar, vilket inte leder till ökade totalkostnader.

13 Personcentrerad vård och omsorg, ett multiprofessionellt teamarbete och utbildning Socialstyrelsen anser att all vård, omvårdnad och omsorg för personer med demenssjukdom bör bygga på ett personcentrerat förhållningssätt och multiprofessionellt teambaserat arbete. Socialstyrelsen anser också att hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör ge personalen möjligheter till utbildning som är långsiktig, kombinerad med praktisk träning, handledning och feedback. Socialstyrelsen bedömer att effekten av rekommendationerna om personcentrerad omvårdnad initialt inte påverkar, men på sikt minskar, kostnaderna för hälso- och sjukvården och socialtjänsten multiprofessionellt arbete initialt ökar, men på sikt minskar, kostnaderna för hälso- och sjukvården och socialtjänsten utbildning initialt ökar, men på sikt minskar, kostnaderna för den kommunala hälso- och sjukvården och för socialtjänsten. Uppföljning minst en gång per år Socialstyrelsen anser att hälso- och sjukvården och socialtjänsten minst en gång per år bör följa upp läkemedelsbehandling, kognition, funktionsförmåga, allmäntillstånd, eventuella beteendeförändringar och beviljade biståndsinsatser. Socialstyrelsen bedömer att rekommendationen minskar kostnaderna för hälso- och sjukvården och socialtjänsten på sikt. Läkemedelsbehandling mot kognitiv svikt vid Alzheimers sjukdom och utvärdering av läkemedel Hälso- och sjukvården bör erbjuda behandling med kolinesterashämmare (donezepil, galantamin och rivastigmin) mot kognitiva symtom till personer med mild till måttlig Alzheimers sjukdom. Hälso- och sjukvården bör även erbjuda behandling med memantin mot kognitiva symtom till personer med måttlig till svår Alzheimers sjukdom. Hälso- och sjukvården bör också följa upp behandlingen när dosen ställs in och därefter regelbundet, minst en gång per år samt i samband med eventuell utsättning. Socialstyrelsen bedömer att effekten av rekommendationerna om behandling med kolinesterashäm-mare och memantin medför en ökning av läkemedelskostnaden med som högst 170 miljoner kronor. De totala samhällskostnaderna förväntas dock vara oförändrade eller minska. Utredning av beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör alltid utreda de bakomliggande orsakerna till beteendemässiga och psykiska symtom hos personer med demenssjukdom (BPSD). För personer med demenssjukdom och samtidig depression bör hälso- och sjukvården erbjuda behandling med SSRI-preparat.

14 Socialstyrelsen anser vidare att hälso- och sjukvården i undantagsfall, då personcentrerade omvårdnadsinsatser och anpassning av vårdmiljön visat sig otillräckliga och tillståndet orsakar stort lidande för den demenssjuke, kan pröva läkemedelsbehandling med memantin för personer med Alzheimers sjukdom och beteendemässiga och psykiska symtom kortverkande bensodiazepiner vid oro och ångest antipsykosmedel vid psykossymtom eller agitation klometiazol till natten vid demenssjukdom och beteendemässiga och psykiska symtom respektive konfusion. En förutsättning då en person behandlas med bensodiazepiner eller antipsykosmedel är att hälso- och sjukvården planerar för en kort behandlingstid och utvärderar effekter och biverkningar inom två veckor. Det finns också läkemedel som inte är lämpliga att använda vid behandling av BPSD. Socialstyrelsen anser att hälso- och sjukvården inte bör behandla med antiepileptika (karbamazepin, valproat och topiramat). Socialstyrelsen bedömer att effekten av rekommendationerna om behandling av beteendemässiga och psykiska symtom kan leda till ett ökat behov av resurser inom kommunal verksamhet för att ta hand om personer med dessa symtom. Dagverksamhet som är anpassad för gruppen Socialstyrelsen anser att socialtjänsten bör erbjuda personer med demenssjukdom dagverksamhet som är specifikt anpassad för gruppens behov. Yngre personer bör erbjudas plats i dagverksamhet som specifikt anpassats för deras behov. Socialstyrelsen bedömer att dagverksamhet specifikt anpassad för personer med demenssjukdom samt för yngre personer med demenssjukdom är kostnadseffektiv i jämförelse med annan dagverksamhet. Kostnaden för en dag i dagverksamhet beräknas motsvara kostnaden för 1 2 timmar hemtjänst. Särskilt boende specifikt anpassat för personer med demenssjukdom Socialstyrelsen anser att socialtjänsten bör erbjuda personer med demenssjukdom plats i småskaligt särskilt boende specifikt anpassat för personer med demenssjukdom. Socialtjänsten bör även verka för att boendets miljö är personligt utformad, hemlik och berikad och att de personer som har behov av utevistelse ges möjlighet till detta. Socialstyrelsen anser också att socialtjänsten bör verka för en psykosocial boendemiljö som kännetecknas av trygghet och tillgänglighet och där personen med demenssjukdom kan få ett meningsfullt innehåll i dagen. Socialstyrelsen bedömer att småskaligt särskilt boende specifikt anpassat för personer med demenssjukdom är kostnadseffektivt i jämförelse med blandade boenden. Socialstyrelsen bedömer samtidigt att effekterna av rekommendationerna kommer att innebära ökade kostnader för kommunerna. Landstingens kostnader bedöms minska på sikt. Stöd till anhöriga Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda anhöriga möjligheter till utbildningsprogram och psykosociala stödprogram, kombinationsprogram och avlösning. De positiva effekterna av stödet tycks kunna förstärkas om det erbjuds tidigt i sjukdomsförloppet, är uthålligt över tid, flexibelt, situationsan-passat, individualiserat samt utformat i dialog med anhöriga. Socialstyrelsen bedömer att effekterna av rekommendationerna initialt ökar kommunernas kostnader. Landstingens kostnader bedöms minska på sikt.

15 Bilaga 2 Ordförklaringar För att skapa en hemlik miljö är det viktigt hur vi benämner saker på rätt sätt. Nedan finns ett antal begrepp som i enlighet med inriktningsdokumentet skall användas i fortsättningen; Vård- och omsorgsboende Särskilt boende för äldre kallas numera vård- och omsorgsboende. Begreppet vårdbostad ska inte längre användas. Korttidsvistelse - Växelvård eller Avlastning Korttidsvistelse kan delas in i växelvård och avlastning. Växelvård är kopplat till anhörigvården och innebär att den enskilde växelvis vistas under planerade tider på kortidsvistelsen och i den ordinarie bostaden. Avlastning innebär att personen kommer till korttidsverksamheten under mer eller mindre akuta omständigheter, där anledningen t ex kan vara en uttröttad anhörig/närstående. Träffpunkt Träffpunkter kallas de platser där personer kan mötas för social samvaro eller aktivering. Träffpunkter finns på samtliga orter där det finns vård- och omsorgsboenden, och är öppna för alla daglediga äldre personer. Dagverksamhet Dagverksamhet skall ge stimulans till personer med demenssjukdom och avlasta deras anhöriga. Dagverksamheten är en biståndsbedömd insats. Det finns en dagverksamhet i den norra delen och en i den södra delen av kommunen. Dessa ligger i anslutning till demenscentrum i respektive kommundel. Kontaktman Kontaktman kallas den person som har ett utökat ansvar för någon eller några personer som på olika sätt har insatser från kommunen. Kontaktmannen har ett helhetsansvar för personen, så att dennes behov blir tillgodosedda. Kontaktmannaskapet är en viktig funktion för en god kvalitet i de olika verksamheterna. Anhörig När vi pratar om anhöriga, anhörigstöd etc, menar vi även närstående. Det är inte alltid som det finns någon släkting till den enskilde. Då kan en nära vän, granne eller liknande fylla en viktig funktion. Även dessa personer kan behöva stöd från kommunen. Hyresgäst De personer som bor i något av kommunens vård- och omsorgsboende kallas hyresgäst.

16 Gäst De personer som kommer till kommunens träffpunkter, deltar i dagverksamhet eller vistas i korttidslägenhet kallas gäst. Brukare De personer som har hemtjänstinsatser kallas brukare. Demens Gäller endast för de personer som har genomgått en demensutredning och där det konstaterats någon form av demenssjukdom. Demensliknande tillstånd Gäller de personer som har symptom som liknar demens, men som ej har genomgått en demensutredning. Läkarbesök När läkare besöker boendet/hyresgästen/brukaren, kallar vi det för läkarbesök. Rond kopplas samman med sjukhusmiljö. Minnesteam Team i primärvården som arbetar med utredning och diagnos vid misstänkt demenssjukdom. Demensteam Ett kommunalt multiprofessionellt team som skall finnas i anslutning till kommunens två demenscentran, och som samverkar med primärvården. Lägenhet och Bostad Även om man bor i ett särskilt boende ska vi använda oss av orden lägenhet och bostad. Man hyr sin lägenhet och bor i en bostad. Benämningen boende och avdelningar ska arbetas bort. Vardagsrum Det finns idag flera benämningar på de gemensamma ytorna i våra vård- och omsorgsboende; t ex dagrum. Dagrum kopplas samman med sjukhusmiljö. De gemensamma ytorna i vård- och omsorgsboende skall kallas vardagsrum.

17 Bilaga 3 De vanligaste demenssjukdomarna Det finns många olika demenssjukdomar. De vanligaste är Alzheimers sjukdom och Vaskulär demens; andra exempel är Parkisons sjukdom med demens, Lewy body demens, Frontotemporaldemens och Downs syndrom med demens. Minnet försämras alltid vid demens. Hur symtombilden kommer att se ut beror bl a på var i hjärnan skadan sitter, tidigare livserfarenhet, personlighet och andra vanor som man skaffat sig under livet. Alzheimers sjukdom Alzheimers sjukdom är den vanligaste orsaken till demens. Orsaken är okänd. Sjukdomen har ett smygande insjuknande med successivt tilltagande symtom. Minnesstörningar är ett vanligt första symtom; framförallt försämras närminnet. Så småningom påverkas även rumsuppfattningen, orienteringsförmågan och språket. Personen får allt svårare att klara praktiska saker, som att sköta den personliga hygienen och klä av och på sig. Den intellektuella förmågan försämras gradvis och känslolivet avtrubbas. Psykiska symtom som förvirring, depression, ångest och sömnstörningar är vanliga under hela sjukdomsförloppet. Vaskulära demenssjukdomar (Blodkärlsdemens) Vaskulära demensformer är de näst vanligaste orsakerna till demens. De orsakas av störd blodtillförsel till hjärnan, vanligen som en följd av blodpropp, blödning eller allmän svikt i blodcirkulationen. Symtomen kan vara varierande, beroende på vilka delar av hjärnan som skadats. Vitsubstansdemens är sannolikt den vanligaste vaskulära demenstypen och orsakas av infarkter och störd cirkulation i djupare belägna hjärnområden. Sjukdomsbilden präglas av psykisk och motorisk långsamhet, nedstämdhet, minnes- och koncentrationssvårigheter, inkontinens och en typisk gångstörning. Blanddemens Blanddemens är oftast en blandning av Alzheimers sjukdom och Vaskulär demens. Parkinsons sjukdom med demens Parkinsons sjukdom yttrar sig i första hand som en nedsatt viljemässig rörelseförmåga, stelhet och skakningar. Ungefär 30-40% av patienterna med Parkinsons sjukdom utvecklar demens. Symtomen liknar de man kan se vid alzheimers sjukdom. Övriga symtom kan vara psykomotorisk långsamhet och tröghet i tänkandet. Lewy body demens Lewy body demens har släktskap med både parkinsons och Alzheimers sjukdom. Huvudsymtomen är parkisonism med stelhet och psykomotorisk långsamhet, flukturerande intelleektuell förmåga, synhallucinationer och sömnsvårigheter. Stöd för diagnosen är upprepade fall, överkänslighet mot neuroleptika, medvetanderubbning och ortostatiskt blodtryck.

18 Frontotemporaldemens Sjukdomen debuterar vanligen före 65 års ålder, inte sällan i 40-årsåldern. Sjukdomsorsaken är okänd, men ärftliga faktorer spelar in och sjukdomen är vanligare i vissa släkter. Sjukdomen utvecklas långsamt. Tidigt domineras sjukdomsbilden av symtom som kan härledas till bristande pannlobsfunktion, som personlighetsförändring med bristandesjukdomsinsikt och omdöme, distanslöshet och hämningsbortfall. Den sjuke blir alltmer ospontan, fåordig och stereotyp i tal och beteende. Minnet för konkreta detaljer, den rumsliga orienteringsförmågan och språkförståelse kan vara relativt välbevarade även i ett avancerat stadium av sjukdomen. Hallucinationer, vanföreställningar och nedstämdhet kan förekomma. Downs syndrom med demens Orsaken till Downs syndrom är att man har en extra av kromosom nr 21, vilket leder till ett begåvningshandikapp. Medellivslängden beräknas idag till ca 55 år. Demensutvecklingen vid Downs syndrom startar ca 15 år tidigare än vid normalt åldrande. Vid 50 års ålder har ca 50% tydliga tecken på demenssjukdom. Begåvningshandikappet medför vissa svårigheter att personen kan medverka vid olika tester och funktionsbedömningar. Det är därför viktigt att en statusbedömning görs med jämna mellanrum, för att kunna upptäcka eventuella försämringar av minne, språk, praktiska färdigheter, orienteringsförmåga, viktnedgång och personlighetsförändringar-