Lokalt vård- och omsorgsprogram för personer med demenssjukdomar och deras närstående

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lokalt vård- och omsorgsprogram för personer med demenssjukdomar och deras närstående"

Transkript

1 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA AN-2014/ (3) HANDLÄGGARE Maria Premfors Äldreomsorgsnämnden Lokalt vård- och omsorgsprogram för personer med demenssjukdomar och deras närstående Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden godkänner förvaltningens förslag till Lokalt vård- och omsorgsprogram för personer med demenssjukdomar och deras närstående. Sammanfattning Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län har kommit överens om att utförare av hälso- och sjukvård och omsorg ska utarbeta lokala program för vård och omsorg för personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt samt stöd till deras närstående. Huddinge kommuns lokala vård- och omsorgsprogram har ambitionen att på ett lättillgängligt sätt beskriva hur hälso- och sjukvården och den kommunalt finansierade äldreomsorgen i Huddinge kommun arbetar för att uppnå de krav och rekommendationer som gäller för vård och omsorg för personer vid demenssjukdom och regionala styrdokument. Enheter med demensinriktning kommer under året säkerställa att kommunens åtaganden i det lokala vård- och omsorgsprogrammet uppfylls. Beskrivning av ärendet Demenssjukdomar orsakas av organiska hjärnskador. Beroende på var i hjärnan som skador uppkommer får den sjuka personen olika problem, som exempelvis försämrat minne, försämrad förmåga gällande tid och språk samt beteendeförändringar. Symptomen leder till att personer med demenssjukdom får svårt att klara sin tillvaro självständigt. Varje år insjuknar uppemot personer i en demenssjukdom. Det totala antalet demenssjuka i Sverige beräknas till närmare personer, en siffra som kommer att stiga i takt med att den äldre befolkningen ökar i antal. År 2025 beräknas personer ha en demenssjukdom, 2050 kan så POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

2 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA AN-2014/ (3) många som vara drabbade om dagens befolkningsprognoser slår in och inget botemedel utvecklats till dess 1. Ett lokalt program ska göra det lättare för personer som saknar specialistkunskaper om socialtjänst och hälso- och sjukvård att orientera sig bland lagstiftning kring vård och omsorg för personer med demenssjukdom. Informationen ska vara lättillgänglig och beskriva hur arbetet kring dessa personer fungerar i Huddinge kommun, var man får hjälp och hur en utredning går till. Arbetet med framtagande av ett lokalt vård- och omsorgsprogram har skett med hjälp av en styrgrupp och en arbetsgrupp med representanter från olika personalgrupper från hälso- och sjukvården och kommunalt finansierad äldreomsorg i Huddinge kommun. Nestor FoU-center har ansvarat för projektledning och projektadministration. Huddinge kommuns lokala vård- och omsorgsprogram är disponerat enligt följande: Utredning - en beskrivning hur en demensutredning initieras och genomförs. Vård och omsorg - här beskrivs vilka omsorgsinsatser som vid demens finns kring en person med demenssjukdom. Här finns också information om hur utförandet av vård och omsorg kring dessa personer går till. Anhörigstöd - redogörelse av olika aktiviteter som finns för att stödja personer som ger hjälp och stöd till personer med demenssjukdomar. Förvaltningens synpunkter Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom ligger som grund i arbetet för en god, säker och kvalitativ demensvård. Under året kommer verksamheten att säkerställa att det lokala vård- och omsorgsprogrammet tillämpas på enheter som vänder sig till målgruppen. Förvaltningen arbetar kontinuerligt med fokus på en sammanhållen vård och omsorg för personer med demenssjukdom. En viktig del i detta arbete är den samverkan förvaltningen har med primärvården genom de samverkansmöten som anordnas av förvaltningen. 1 Hämtat 4 april 2016.

3 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA AN-2014/ (3) Anne Lundkvist Social- och äldreomsorgsdirektör Marianne Wikander Verksamhetschef Maria Premfors Utvecklingsledare Bilagor Lokalt vård- och omsorgprogram Vård och omsorg vid demenssjukdomar i Huddinge

4 Lokalt vård- och omsorgsprogram Vård och omsorg vid demenssjukdomar i Huddinge /förslag/ 2015

5

6 Vad är demenssjukdom? Demenssjukdomar orsakas av organiska hjärnskador. Beroende på var i hjärnan som skador uppkommer får den sjuka personen olika problem. Försämrat minne är ett vanligt problem. Språk, tidsuppfattning och orienteringsförmåga är förmågor som också ofta påverkas negativt. Även oro, nedstämdhet och beteendeförändringar kan tillhöra sjukdomsbilden. Symptomen leder till att personer med demenssjukdom får svårt att klara sin tillvaro självständigt. År 2012 hade 641 personer i Huddinge en demensdiagnos och 122 personer avled till följd av en demenssjukdom. Det totala antalet personer med demenssjukdomar i Sverige beräknas till cirka personer och varje år insjuknar över personer i en demenssjukdom. Det finns många typer av demenssjukdomar. Den vanligaste demenssjukdomen är Alzheimers sjukdom som står för cirka procent av samtliga fall. Vaskulär demens och frontallobsdemens är också exempel på demenssjukdomar. Demenssjukdomar är inte en del av ett naturligt åldrande, men risken för att drabbas av en demenssjukdom är ofta kopplad till levnadsålder. I 65-årsåldern har 1 2 procent en demenssjukdom, i 80-årsåldern ungefär 20 procent och i 90-årsåldern ungefär procent. Det finns riskfaktorer för demenssjukdomar som inte går att påverka och riskfaktorer som går att påverka. Bland de riskfaktorer som inte går att påverka är ålder den största riskfaktorn. Alzheimers sjukdom kan också vara ärftligt orsakad. Det finns vetenskapligt stöd för att sjukdomsrisken minskar alternativt att sjukdomssymptom kommer senare för personer som är fysiskt aktiva eller deltar i mentalt och socialt stimulerande aktiviteter. Det finns även vetenskapligt stöd för att behandling av högt blodtryck i medelåldern kan minska risken för att insjukna i en demenssjukdom. Det finns inga mediciner som botar demenssjukdomar, men det finns symptomlindrande läkemedel av olika typer. Viktigast är dock att en person som utvecklat en demenssjukdom får hjälp och stöd utifrån individuella behov. En demensutredning ger ett bra underlag för att personer med en demenssjukdom och deras anhöriga ska få rätt hjälp från hälso- och sjukvården och kommunens socialtjänst. En demensutredning kan också komma fram till att besvär orsakas av andra sjukdomar än demenssjukdomar.

7 Innehåll Bakgrund 7 utredning 9 Basal demensutredning som utförs av primärvården 11 Basal demensutredning som utförs på särskilda boenden 13 Utvidgad demensutredning 15 VÅRD OCH OMSORG VID DEMENSSJUKDOM 17 Omsorgsinsatser för personer över 65 år med demenssjukdom 21 Dagverksamhet 21 Hemtjänst 22 Särskilt boende 22 Omsorgsinsatser för personer med funktionsnedsättning och demenssjukdom 23 Hemtjänst och boendestöd enligt socialtjänstlagen 23 Personlig assistans enligt LSS 23 Bostad med särskild service för vuxna enligt Lss 24 Utförande av vård och omsorg 24 Personcentrerad vård och omsorg 24 Flytt 25 Multiprofessionellt teambaserat arbete 25 Utbildning och fortbildning 25 Tidig behovsutredning och regelbunden strukturerad uppföljning 26 Dagliga aktiviteter 26

8 Hjälpmedel och teknologi 27 Reminiscence och validation 27 Beteendemässiga och psykiska symptom 29 Konfusion vid demenssjukdom 29 Palliativ vård i livets slutskede 30 Måltider och nutrition 30 Munhälsa 31 Urininkontinens och förstoppning 31 Förebygga fall 31 Förebygga och behandla trycksår 32 Fysiska begränsningsåtgärder 32 Förhindra missförhållanden och vårdskador 33 anhörigstöd 34 Anhörigstöd utan biståndsbeslut 34 Anhörigstöd för anhöriga som ger hjälp och stöd till närstående som är 65 år och äldre: 35 Anhörigstöd som kräver biståndsbeslut 36 Dagverksamhet 36 Avlösning i hemmet 36 Hemvårdsbidrag 36 Korttidsboende och växelvård 36 referenser 37

9 Huddinge 2014-xx-xx xxxxxxxx xxxxxxxx Verksamhetschef xxxxxxxx xxxxxxxx xxxxxxxx xxxxxxxx Verksamhetschef xxxxxxxx xxxxxxxx xxxxxxxx xxxxxxxx Verksamhetschef xxxxxxxx xxxxxxxx xxxxxxxx xxxxxxxx Verksamhetschef xxxxxxxx xxxxxxxx xxxxxxxx xxxxxxxx Verksamhetschef xxxxxxxx xxxxxxxx xxxxxxxx xxxxxxxx Vård- och omsorgschef xxxxxxxx xxxxxxxx xxxxxxxx xxxxxxxx Verksamhetschef xxxxxxxx xxxxxxxx xxxxxxxx xxxxxxxx Verksamhetschef xxxxxxxx xxxxxxxx xxxxxxxx xxxxxxxx Verksamhetschef xxxxxxxx xxxxxxxx Värdegrund i lagstiftningen för vård och omsorg vid demenssjukdom Grundläggande värderingar för vård och omsorg uttrycks i socialtjänstlagen (2001:453), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387), och hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), regeringsformen och Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. De grundläggande värderingarna innebär att en person med en demenssjukdom ska få: sin integritet och sitt självbestämmande respekterat tillgång till insatser på jämlika villkor insatser som är lätt tillgängliga sina rättigheter respekterade möjlighet att känna sig trygg. Enligt lagstiftningen får ingen diskrimineras, till exempel uteslutas från vård och omsorg på grund av kön, etnicitet, ålder eller diagnos.

10 Bakgrund Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län har träffat en överenskommelse om att utförare av hälso- och sjukvård och omsorg ska utarbeta lokala program för vård och omsorg för personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt och stöd till deras närstående (KSL, 2012). Gemensamma utgångspunkter för lokala program ska vara de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010, regionala styrdokument (vårdprogram, fokusrapporter, VISS, mm) och tillämpliga lagar och föreskrifter. Lokala program ska även präglas av personcentrerad vård och omsorg. Att orientera sig bland lagar, föreskrifter, nationella riktlinjer och olika regionala styrdokument kan vara särskilt svårt för personer som saknar specialkunskaper om hälso- och sjukvård och socialtjänst. Detta lokala vård- och omsorgsprogram har ambitionen att på ett lättillgängligt sätt beskriva hur hälso- och sjukvården och den kommunalt finansierade äldreomsorgen i Huddinge kommun arbetar för att uppnå de krav och rekommendationer som gäller enligt lagar, föreskrifter, nationella riktlinjer för vård och omsorg för personer vid demenssjukdom och regionala styrdokument. För att kunna utforma ett lokalt vård- och omsorgsprogram som är lättillgängligt för kommuninvånare och personal har det varit nödvändigt att göra prioriteringar bland olika styrdokument. Denna prioritering har i detta lokala vård- och omsorgsprogram gjorts av projektets styrgrupp och en arbetsgrupp med representanter från olika personalgrupper från hälso- och sjukvården och kommunalt finansierad socialtjänst i Huddinge kommun. Nestor FoU-center har ansvarat för projektledning och projektadministration. Lokalt vård- och omsorgsprogram 7

11 Representanter: styrgrupp och arbetsgrupp Styrgrupp Ann-Christine Hansson, verksamhetschef, ÄO Helén Lieberman-Ram, samordnare, Nestor FoU-center Johanna Sopo, medicinskt ansvarig sjuksköterska (t.o.m ) Liz Gref, verksamhetschef, Vårby vårdcentral Rune Modig, SLL, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Arbetsgrupp Projektledare Anders Nordlund, projektledare, Nestor FoU-center Helena Viberg, projektledare, Nestor FoU-center Huddinge kommun Hilkka Tauriainen, enhetschef, särskilt boende Anna Uhlán, hemtjänstchef Rana Mohabbati, verksamhetschef, privat hemtjänst Elisa Reinikainen, specialistsjuksköterska vård av äldre, Silviasjuksköterska Katarina Flakierska, arbetsterapeut Sari Velásquez Allt, anhörigkonsulent Therese Andersson, biståndshandläggare Angelica Prieduls, undersköterska och omsorgsledare Judith Berntsson Nilsson, medicinskt ansvarig sjuksköterska Hälso- och sjukvård Christina Jigström, verksamhetschef, sjuksköterska, Team Äldredoktorn Bertil Lindberg, chefssjuksköterska, Huddingegeriatriken, minnesmottagningen (t.o.m ) Inger Bergkvist, biträdande chefssjuksköterska, Huddingegeriatriken, minnesmottagningen 8 Lokalt vård- och omsorgsprogram

12 Utredning Personer som bor i ordinärt boende och som upplever problem med minnet eller som har andra symtom som kan vara orsakade av demenssjukdomar kan komma i kontakt med en vårdcentral för utredning på flera olika sätt. Att ringa till sin vårdcentral och boka en tid för ett läkarbesök är det vanligaste sättet. För personer som har regelbunden kontakt med vårdcentralen kan distriktsläkare eller distriktssköterska fatta misstanke om att demensliknande symtom föreligger. Även anhöriga kan ta initiativ till en kontakt med primärvården efter att ha uppmärksammat förändrat beteende hos en familjemedlem. Personal från hemtjänsten kan ibland hjälpa till med kontakt med en vårdcentral. Det är dock viktigt att komma ihåg att den äldre personen med hälsoproblem måste ge sitt samtycke till en sådan kontakt. En person som bor på ett särskilt boende har ofta kontakt med hälso- och sjukvårdspersonal. En person som bor på ett särskilt boende och som är oroad över sin hälsa bör begära ett hembesök av sjuksköterska eller läkare. Ofta görs den första rådfrågningen av de sjuksköterskor som finns tillgängliga dygnet runt. De kan i sin tur bedöma vilken form av hälso- och sjukvård som personen är i behov av. Även anhöriga till en person som börjar få problem med minnet eller beteendestörningar kan ta kontakt med hälso- och sjukvårdspersonalen där personen bor. En demensutredning kan bestå av ett eller två steg: basal demensutredning respektive utvidgad demensutredning. Basal demensutredning har som mål att utreda om patienten har en demenssjukdom eller om symptomen har andra orsaker. Utvidgad demensutredning genomförs om den basala demensutredningen inte gett tillräckligt med information för att fastställa en diagnos. För personer som bor i Huddinge kommun genomförs utvidgade utredningar vid Karolinska universitetssjukhuset/huddinge. Lokalt vård- och omsorgsprogram 9

13 Definition av demens enligt DSM-IV (förkortad version) Definition av demens enligt DSM-IV (förkortad version) Minnesstörning (obligat) Åtminstone en av följande störningar: afasi (språksvårigheter) apraxi (nedsatt motorisk förmåga trots intakta motoriska funktioner, det vill säga förstår ej bruket av vissa saker) agnosi (känner inte igen eller kan inte identifiera föremål trots intakta sensoriska funktioner) exekutiva störningar (nedsatt förmåga att planera, organisera etc). Nedsatt arbets- eller social förmåga som innebär en nedgång från en tidigare högre funktionsnivå. Uppträder inte enbart i samband med konfusion. Tillståndet ska ha varat i mer än sex månader. (Källa: Viss.nu) 10 Lokalt vård- och omsorgsprogram

14 Basal demensutredning som utförs av primärvården Primärvården ansvarar för basala demensutredningar för personer som bor i ordinärt boende. Den basala utredningen följer riktlinjerna som finns på webbplatsen Viss. nu (Stockholms läns landsting). Läkaren beslutar i samråd med patienten utifrån personens symptom och individuella förutsättningar vad som ska ingå i utredningen. För personer med Downs syndrom sker basal demensutredning utifrån särskilda rutiner. Nedan följer utredningsdelar som kan ingå i en basal utredning: Strukturerad anamnes Patienten beskriver sin livssituation och hur och när hälsoproblemen uppstod. Patienten kan även få frågor om tidigare och aktuella sjukdomar, aktuella läkemedel, ärftlighet, socialt stöd, alkohol, rökning, bilkörning och vapeninnehav. Kognitiva test MMSE - Mini Mental State Examination - tillsammans med klocktest används för att undersöka patientens minnesfunktioner, koncentrationsförmåga samt orientering i tid och rum. Hjärnavbildning med datortomografi Datortomografi används för undersökning om patientens hjärna har onormala förändringar. Blodprover Olika typer av blodprover används för att spåra eller utesluta orsaker till patientens problem. Anhörigintervju Anhörigas beskrivning av symtom och sjukdomsförlopp är en viktig del av utredningen. Anhörigintervjun kompletterar patientens egen beskrivning av sin hälsa. Bedömning av fysiskt och psykiskt tillstånd Läkaren undersöker patientens fysiska tillstånd genom exempelvis neurologstatus, kontroll av blodtryck, syn och hörsel, undersökning av hjärta, lungor, buk samt hos män prostata. Bedömning av psykiskt tillstånd omfattar bedömningar om patienten är drabbad av depression eller upplever psykossymtom, som hörsel- och synhallucinationer, vanföreställningar med mera. Lokalt vård- och omsorgsprogram 11

15 Strukturerad funktions- och aktivitetsbedömning Arbetsterapeuten kartlägger hur patienten klarar sin vardag genom intervjuer och observationer av patientens resurser och svårigheter. Om patienten efter genomförd utredning får en demensdiagnos - efter godkännande från patienten - bör registrering ske i Svenska Demensregistret (SveDem). Registret syftar till att förbättra kvaliteten i demensvården med målet att nationellt erbjuda en likvärdig och optimerad behandling av patienter med demenssjukdom. Figur 1 visar vårdoch omsorgskedjan för patienter som endast genomgår basal demensutredning och som diagnostiserats med en demenssjukdom. Figur 1. Vård- och omsorgskedjan för patienter som endast genomgått basal demensutredning och diagnostiserats med en demenssjukdom. Basal demensutredning Vårdplanering Patient och distriktssköterska planerar vårdinsatser. Sociala insatser Bedöms av biståndshandläggare. Bedömning sker i samband med hembesök. Uppföljning Uppföljning av medicinska och sociala insatser sker minst en gång om året. 12 Lokalt vård- och omsorgsprogram

16 Basal demensutredning som utförs på särskilt boende Stockholms läns landsting ansvarar för läkarinsatser på särskilda boenden. Sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster/fysioterapeuter och omsorgspersonal är anställda av Huddinge kommun eller privata utförare som kommunen har avtal med. De olika yrkesgrupperna arbetar som ett team. Basal utredning som utförs på särskilda boenden kan innehålla alla utredningsdelar som en basal utredning som utförs av primärvården, se figur 2 på nästa sida. Läkaren bedömer i samverkan med patienten, anhöriga och personal på boendet vad som ska ingå i utredningen utifrån personens symptom och individuella förutsättningar. Basal utredning som utförs på särskilda boenden kan innehålla alla utredningsdelar som i en basal utredning som utförs av primärvården. Läkaren bedömer i samverkan med patienten och personal på boendet vad som ska ingå i utredningen utifrån personens symptom och individuella förutsättningar. Lokalt vård- och omsorgsprogram 13

17 Figur 2. Vilka yrkesgrupper som vanligtvis ansvarar för olika delar i basala demensutredningar, bedömning av biståndsinsatser och uppföljning på särskilda boenden. Del i utredning/insats Läkare beslutar om demensutredning. Samråd sker med patient, anhöriga och personal på boendet om vilka utredningsåtgärder som ska genomföras inom ramen för den basala demensutredningen. Läkaren remitterar vid behov till utredningsåtgärder. Ansvarig Läkare Kognitiva test och anhörigintervju genomförs vid ett hembesök. Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal med specialkunskaper Strukturerad funktions- och aktivitetsbedömning genomförs vid ett hembesök. Arbetsterapeut Sjukgymnast/fysioterapeut Samtal med patient och anhöriga om utredningsresultat, diagnos och eventuell medicinsk behandling. Ställningstagande görs till god man/förvaltare, körkort och vapeninnehav. Läkare Samordning av fortsatt vård och omsorg. Enhetschef Beslut om eventuellt förändrade insatser. Social- och äldreomsorgsförvaltningen Uppföljning av medicinska och sociala insatser minst en gång om året. Läkare Sjuksköterska Biståndshandläggare Arbetsterapeut Sjukgymnast/Fysioterapeut 14 Lokalt vård- och omsorgsprogram

18 Utvidgad demensutredning Minnesenheten vid Karolinska universitetssjukhuset/huddinge utreder kognitiva störningar av olika slag och i förekommande fall insätter behandling och rekommenderar åtgärder. Minnesenheten består av både en mottagning och slutenvårdsavdelning. På Minnesenheten arbetar ett multiprofessionellt team. En utvidgad demensutredning anpassas till patientens problem och kan innehålla nedanstående utredningsdelar. Bedömning och prioritering Utifrån patientens remiss gör en specialistläkare vid Minnesenheten en prioritering och bedömning av utredningens uppläggning. Omvårdnadsanamnes och omvårdnadsstatus En sjuksköterska gör en omvårdnadsanamnes bakgrundshistoria och omvårdnadsbedömningar och ställer även frågor angående familj, social situation, eventuellt körkort, vårdkontakter, vapen med mera. Inledande besök Läkare undersöker allmänstatus, neurologstatus och psykiatriskt status. Därefter fattas beslut om fortsatt utredning i samråd med patient och när det är aktuellt med anhöriga. Neuropsykologisk undersökning En psykolog undersöker patientens kognitiva funktioner såsom minne, språk och rumslig förmåga och undersöker omfattningen av eventuella kognitiva funktionsnedsättningar. Analys av biomarkörer En så kallad lumbalpunktion kan ge viktig information om sjukdomsmarkörer på vid demenssjukdom. Hjärnavbildning Olika metoder för att påvisa om patientens hjärna har sjukdomsförändringar. Aktivitets- och funktionsbedömning En arbetsterapeut använder olika test för att bedöma aktivitets- och funktionsförmåga. Vid behov sker utprovning och förskrivning av kognitiva eller andra hjälpmedel. På enheten finns även logoped, sjukgymnast/fysioterapeut, dietist, genetisk vägledare och kurator att tillgå vid behov. Efter sammanställning av utredningsresultaten ställs eventuell diagnos och beslut fattas om eventuell medicinsk och eller psykologisk behandling. Vid behov genomförs samordnad vårdplanering. Återbesök för utvärdering av behandlingseffekt görs hos läkare eller sjuksköterska i de fall patienten blivit ordinerad medicinsk behandling. Lokalt vård- och omsorgsprogram 15

19 Under utredningen kan patient och anhöriga, utöver de planerade besöken kontakta sjuksköterska för stöd, frågor och synpunkter om utredningen eller behandling. Svaret från utredningen meddelas remitterande läkare. Besked om diagnos och vårdbehov skickas även om medgivande finns från patienten till kommunens biståndshandläggare och distriktssköterska i primärvården. Efter godkännande från patienten sker registrering i Svenska Demensregistret (SveDem). Minnesmottagningen kan även erbjuda utbildning, handledning och konsultation till primärvården och omsorgsutförare. I figur 3 nedan, beskrivs vård- och omsorgskedjan för personer som både genomgår basal och utvidgad demensutredning. Figur 3. Vårdkedja för patienter som genomgått utvidgad demensutredning och som diagnostiserats med en demenssjukdom. Utvidgad demensutredning Vårdplanering Patient, närstående och sjuksköterska planerar vårdinsatser. Sociala insatser Bedöms av biståndshandläggare. Återbesök vid Minnesenheten för utvärdering av behandlingseffekt (om patienten ordinerats läkemedelsbehandling) Uppföljning Uppföljning av medicinska och sociala insatser sker minst en gång om året. Patientens läkare ansvarar för den medicinska uppföljningen och kommunen för uppföljning av sociala insatser. 16 Lokalt vård- och omsorgsprogram

20 Vård och omsorg vid demenssjukdom Demenssjukdomar är en typ av sjukdomar som ofta har ett förlopp som kan pågå under många år. Det innebär att personen med demenssjukdom behöver olika typer och sammansättningar av vård och omsorg utifrån sjukdomsförloppet. Vissa skeden kräver vård och omsorg från olika utförare av hälso- och sjukvård och kommunal socialtjänst. Samverkan mellan olika utförare är då av helt avgörande betydelse för att personen med demenssjukdomen ska få en vård och omsorg av hög kvalitet. Huddinge kommun ansvarar för att bistå personer som på olika sätt är i behov av hjälp och stöd. Rätten till bistånd utreds av biståndshandläggare och regleras i socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Alla personer som kan behöva hjälp och stöd för att klara sitt dagliga liv har rätt att söka insatser. Är man oroad över en person kan man göra en anmälan till kommunen, det kan exempelvis vara anhöriga, grannar eller andra aktörer i vård- och omsorgskedjan som är oroliga för en person. Biståndshandläggare har då skyldighet att kontakta personen det gäller och erbjuda möjlighet att söka insatser. Även anhörigas livssituation kan förbättras med stöd och hjälp från kommunen. Personer som har funktionsnedsättningar kan få hjälp och stöd av Huddinge kommun på ett flertal sätt. En del insatser utgår från socialtjänstlagen och en del enligt LSS. Om insjuknande i demenssjukdom sker innan 65 år har personen samma rätt till insatser enligt socialtjänstlagen och LSS som andra personer med funktionsnedsättningar. Personer med funktionsnedsättningar och som insjuknar i en demenssjukdom har ibland omsorgsinsatser innan insjuknandet. Det ställer särskilda krav på personalen att uppmärksamma symptom på demenssjukdomar och att förändra arbetssättet utifrån den förändrade funktionsnedsättningen. Lokalt vård- och omsorgsprogram 17

21 Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlagen förkortas ofta SoL. Socialtjänstlagen är den lag som reglerar verksamheten för kommunal socialtjänst. I 2 kap 1 föreskrivs att Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän.. I 4 kap 1 beskrivs rätten till bistånd: Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt.. Rätten till bistånd i form av exempelvis hemtjänst och särskilt boende omfattas av formuleringen: för sin livsföring i övrigt. Vidare föreskrivs i samma paragraf att den enskilde genom biståndet ska tillförsäkras en skälig levnadsnivå och att biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. I 5 kapitlet 10 beskrivs socialnämndens ansvar för att stödja anhöriga. Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller stödjer en närstående som har funktionshinder. (Lag 2009:549). 18 Lokalt vård- och omsorgsprogram

22 Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993: 387) Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade förkortas ofta LSS. LSS gäller för 3 personkretsar: 1. med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller 3. med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service Ledsagarservice. LSS ger rätt till tio insatser: 1. Rådgivning och annat personligt stöd som ställer krav på särskild kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora och varaktiga funktionshinder. 2. Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans. 4. Biträde av kontaktperson. 5. Avlösarservice i hemmet. 6. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet. 7. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov. 8. Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet. 9. Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna, 10. Daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig. För att få personlig assistans (insats 2) ska insatsen ha beviljats innan en person fyller 65 år och därefter kan antalet assistanstimmar inte utökas. Insats 10 gäller endast för personer som ingår i personkrets 1 och 2. Lokalt vård- och omsorgsprogram 19

23 Primärvården ansvarar för hälso- och sjukvård för personer som bor i ordinärt boende. För personer som på grund av medicinska skäl eller funktionsnedsättningar har varaktigt behov av hälso- och sjukvårdsinsatser under längre tid kan hemsjukvård vara ett alternativ. På särskilda boenden för äldre personer har kommunen ansvar för hälso- och sjukvård som inte kräver läkarinsatser. Landstinget ansvarar för läkarinsatser och kommunen ansvarar därmed för alla andra personalgrupper som krävs för att erbjuda den hälso- och sjukvård som föreskrivs enligt hälso- och sjukvårdslagen. Sjukvårdsinsatser på särskilda boenden kan jämföras med de som erbjuds inom landstingets primärvård. Hälso- och sjukvårdsansvaret i bostad med särskild service och daglig verksamhet för LSS personkrets 1 och 2 utförs av landstinget. Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Hälso- och sjukvårdslagen förkortas ofta HSL. Hälso- och sjukvårdslagen fastställer rättigheter och organisation för hälso- och sjukvård. I 1 i HSL definieras hälso- och sjukvård: Med hälso- och sjukvård avses i denna lag åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Till hälso- och sjukvården hör även sjuktransporter samt att ta hand om avlidna.. I 3 fastslås att det är varje landstings ansvar att erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom landstinget. I 5 HSL delas hälso- och sjukvård in i sluten och öppen vård: För hälso- och sjukvård som kräver intagning i vårdinrättning ska det finnas sjukhus. Vård som ges under intagning benämns sluten vård. Annan hälso- och sjukvård benämns öppen vård. Primärvården ska som en del av den öppna vården utan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper svara för behovet av sådan grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser eller annan särskild kompetens.. Kommuner har enligt 18 HSL ansvar för hälso- och sjukvård som inte omfattar läkarinsatser i särskilt boende och dagverksamheter. Landsting har alltid ansvar för hälsooch sjukvård som meddelas av läkare. För kommunmedborgare som inte har lägenhet i särskilt boende eller som inte har ett biståndsbeslut för dagverksamhet är den juridiska utgångspunkten i HSL att landstinget har ansvaret för all hälso- och sjukvård. 20 Lokalt vård- och omsorgsprogram

24 Patientlag (2014:821) En ny lag, patientlagen, börjar gälla den 1 januari Riksdagen har beslutat om lagen för att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Patientlagen innebär bland annat följande: Informationsplikten gentemot patienten utvidgas och förtydligas Det klargörs att hälso- och sjukvård som huvudregel inte får ges utan patientens samtycke Patientens möjlighet att få en ny medicinsk bedömning utvidgas. Patienten ska ges möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet. I övrigt innehåller den nya lagen motsvarigheter till nuvarande bestämmelser om exempelvis vårdgaranti, fast vårdkontakt, fast läkarkontakt, individuell planering samt val av behandlingsalternativ och hjälpmedel. Omsorgsinsatser för personer över 65 år med demenssjukdom Huddinge kommun erbjuder omsorgsinsatser som är avsedda för personer över 65 år. Utförandet av insatserna anpassas till personer med demenssjukdomar. Personer med demenssjukdomar har ofta ett komplicerat hjälpbehov och de insatser som behandlas nedan är endast ett begränsat urval. Dagverksamhet Dagverksamheter erbjuder den enskilde personen social samvaro och dagliga aktiviteter för struktur och innehåll i vardagen, samt avlastning för anhöriga. Dagverksamheter ger en stödjande miljö som är anpassad till individuella behov. I Huddinge finns ett flertal dagverksamheter varav en dagverksamhet har särskild inriktning för personer med demenssjukdomar. På denna dagverksamhet har personalen kunskap om demenssjukdomar och bemötande av personer med mild till måttlig demenssjukdom som bor i ordinärt boende. Dagverksamheter erbjuder plats efter beslut av biståndshandläggare. Hur ofta en person deltar i dagverksamhet varierar och styrs av personens behov, men även hur personens sociala nätverk ser ut och fungerar. För plats på dagverksamhet med demensinriktning ska det finnas ett läkarintyg som styrker diagnosen. Lokalt vård- och omsorgsprogram 21

25 Biståndshandläggning Biståndshandläggare kan kontaktas per telefon, post samt e-post. Rätten till självbestämmande och integritet ska enligt lag respekteras. Därför kan endast den enskilde själv eller om aktuellt den enskildes god man/förvaltare söka bistånd. Efter inkommen ansökan startar biståndshandläggare en utredning. Demenssjukdomar leder till att personens kognitiva och funktionella förmåga successivt försämras och att behovet av de medicinska och sociala åtgärderna ökar och förändras över tid. I senare skeden av demenssjukdomar blir det allt svårare att tolka den demenssjukes egna önskemål och egen upplevelse av sina behov. En person med en demenssjukdom får också av förklarliga skäl allt svårare att själv förstå information. En tidig biståndsbedömning underlättar därför möjligheten för en demenssjuk person att påverka sin kommande omsorg. Biståndshandläggarna har till uppgift att bilda en så god helhetsbild över den sökandes livssituation som möjligt för att utreda om rätt till bistånd föreligger. I bedömningen tar biståndshandläggaren hänsyn till den enskildes behov, lagstiftning, samt lokala riktlinjer. Biståndshandläggare har kunskaper om demenssjukdomar och vilka funktionsnedsättningar som kan drabba personer med demenssjukdomar. Hemtjänst Hemtjänst är ett samlat begrepp för olika former av hjälp och stöd i det egna hemmet. Hemtjänst innefattar olika serviceinsatser och personlig omvårdnad. Biståndsbeslutet kan även innehålla sociala aktiviteter som till exempel promenader eller sällskap vid måltider. Insatser från hemtjänsten kan utföras dygnet runt och målet med insatserna är att tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå samt möjliggöra kvarboende i det egna hemmet. Alla som har personlig omvårdnad från hemtjänsten har en egen kontaktansvarig. Den kontaktansvarige kan också fungera som stöd till anhöriga och samordna kontakten med andra aktörer i vård- och omsorgskedjan. En genomförandeplan utformas för alla som är beviljade hemtjänst och används för att identifiera och säkerställa den enskildes behov och önskemål om hur omsorgen ska utföras. Särskilt boende Ett särskilt boende är en boendeform där det finns personal dygnet runt, alla årets dagar. För att få en plats på ett särskilt boende krävs beslut av biståndshandläggare, och för att få plats på ett boende för personer med demenssjukdom ska det finnas ett läkarintyg som styrker diagnosen. 22 Lokalt vård- och omsorgsprogram

26 Lägenheterna inreds av personen själv eller med hjälp av anhöriga. Om anhöriga saknas kan en god man eller förvaltare hjälpa till. I gemensamhetsutrymmen är färgsättning och boendemiljö anpassad för att underlätta orientering. Personalen lägger stor vikt vid att åstadkomma en lugn ljudmiljö. Vardagen på ett särskilt boende präglas av trygghet och tillgänglighet och att det finns förutsättningar för ett meningsfullt innehåll i vardagen. Olika sociala aktiviteter anordnas på boendet och anpassas till individuella behov och förutsättningar. Utevistelser är en naturlig del av vardagen. Genomförandeplanen är ett viktigt verktyg för att identifiera och säkerställa den enskildes behov och önskemål om hur vården och omsorgen ska utformas. Alla boende har en egen kontaktansvarig som känner den enskilde personen bra och som ansvarar för att samordna omsorgen. Kontaktansvarige ska också vara ett stöd för anhöriga. Omsorgsinsatser för personer med funktionsnedsättning och demenssjukdom Nedan presenteras exempel på omsorgsinsatser som Huddinge kommun erbjuder personer med funktionsnedsättning. Utförandet av insatserna anpassas till personer med demenssjukdom. Hemtjänst och boendestöd enligt socialtjänstlagen I likhet med hemtjänst för personer över 65 år kan personer under 65 år med funktionsnedsättning bli beviljad hemtjänst enligt socialtjänstlagen. Boendestöd är en insats som är till för personer med funktionsnedsättning när hemtjänst inte är tillräckligt, till exempel på grund av en psykisk funktionsnedsättning. Målet med boendestöd är att personer med funktionsnedsättningar som bor i ordinärt boende ska kunna hantera sin vardag och bli mer självständiga. Exempel på aktiviteter är inköp, matlagning, städning, tvätt, läkar- eller tandläkarbesök, kontakt med myndigheter. Personlig assistans enligt LSS Personlig assistans enligt LSS innebär att en assistent ger ett personligt utformat stöd till en enskild person med funktionsnedsättning. Stödet ska stärka möjligheten till att leva ett självständigt och oberoende liv. Ett val finns mellan att få assistent genom kommunen, annan fristående utförare eller att själv anställa assistenten. Försäkringskassan gör biståndsbedömningar och har det ekonomiska ansvaret när en person har ett behov av assistans som överstiger 20 timmar per vecka. En person som beviljats personlig assistans innan fyllda 65 år har rätt att få behålla sin personliga assistent även efter 65 års ålder. Lokalt vård- och omsorgsprogram 23

27 Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS En funktionsnedsättning kan vara medfödd eller uppstå under livet. För personer med funktionsnedsättningar som är medfödda eller förvärvade kan ett boende enligt LSS vara ett alternativ. Boendena består av egna lägenheter som möbleras utifrån personens behov, tycke och smak. Personal finns på gruppboendena de tider då de boende behöver hjälp och stöd. Verksamheterna vid boendena kännetecknas av trygghet, tillgänglighet och aktiviteter som ger ett meningsfullt innehåll i dagen. Utförande av vård och omsorg Nedan beskrivs utförandet av hälso- och sjukvård och omsorg för personer som har demenssjukdomar. Vissa av de beskrivna åtgärderna kan karaktäriseras som hälso- och sjukvård eller omsorg, medan de flesta av åtgärderna omfattar både hälso- och sjukvård och omsorg. Personcentrerad vård och omsorg Personal inom vård- och omsorg av personer med demenssjukdomar i Huddinge arbetar utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Med ett personcentrerat förhållningssätt menas att personen med demenssjukdom sätts i centrum inte demenssjukdomen. Beteenden och psykiska symtom ska förstås utifrån den demenssjukes perspektiv och personalen beaktar hela tiden personens egen upplevelse av verkligheten. Ett personcentrerat förhållningssätt innebär också att inkludera och ta hänsyn till behov kopplade till personens kulturella, religiösa och språkliga bakgrund. En viktig utgångspunkt för personcentrerad vård och omsorg är personens levnadsberättelse. En levnadsberättelse är en sammanfattning av personens berättelse om sig själv och sitt liv. Anhöriga har ofta en viktig roll när det gäller beskrivningen av personens liv och levnadsmönster. Sammanfattningsvis innebär personcentrerad vård och omsorg att personal inom hälso- och sjukvård och den kommunala socialtjänsten: bemöter personen som en person med upplevelser, självkänsla och rättigheter trots avtagande funktioner strävar efter att förstå vad som är bäst för personen utifrån dennes perspektiv värnar personens självbestämmande och medbestämmande ser personen som en aktiv samarbetspartner ger stöd för att hantera vardagen utifrån personens unika förutsättningar strävar efter att involvera personens sociala nätverk i vården och omsorgen särskilt beaktar behov relaterade till kulturell eller språklig bakgrund. Att ta kulturella hänsyn handlar exempelvis om att ge personen möjlighet till att utöva sin religion, bevara sina kulturella traditioner och sedvänjor. 24 Lokalt vård- och omsorgsprogram

28 Flytt Förberedelser inför flytt till lägenhet i särskilt boende görs för att flyttprocessen ska gå så smidigt som möjligt. När det är praktiskt möjligt engageras anhöriga och besök erbjuds i det nya boendet. Personalen är förberedd på personens ankomst och har i de flesta fall träffat personen och anhöriga innan inflyttningen. Multiprofessionellt teambaserat arbete Multiprofessionellt arbete är en förutsättning för att uppnå kontinuitet och att personens behov av vård och omsorg tillgodoses ur ett helhetsperspektiv. Olika yrkesgrupper har olika utbildning och erfarenheter. Multiprofessionellt arbete underlättar därför bedömningar som kräver olika kompetenser för att identifiera problem och hitta bra lösningar. Vilka som deltar i det multiprofessionella arbetet varierar från tillfälle till tillfälle. I ett tidigt skede av sjukdomen kommer personen med en demenssjukdom ofta först i kontakt med läkare och sjuksköterskor. Det är ofta också fördelaktigt med tidiga insatser av arbetsterapeut och sjukgymnast/fysioterapeut eftersom det kan förebygga försämring av aktivitets- och rörelseförmåga. I ett senare skede uppstår allt fler problem i vardagen och det kan bli aktuellt med kontakter med fler yrkesgrupper, exempelvis biståndshandläggare, enhetschefer, omsorgspersonal, med mera. Ett viktigt mål för det multiprofessionella arbetet är att hantera och minska förekomsten av beteendemässiga och psykiska symptom vid demenssjukdom. Utbildning och fortbildning Vård och omsorg av god kvalitet för personer med demenssjukdomar förutsätter att personal har lämplig utbildning. I Huddinge kommun kombineras utbildning med praktisk träning, handledning och feedback. All vård- och omsorgspersonal inom äldreomsorgen genomgår Demenscentrums webutbildning DemensABC. Personal med speciella arbetsuppgifter för personer med demenssjukdomar genomgår även DemensABC plus som finns med specifik inriktning för särskilt boende, hemtjänst, biståndshandläggare och primärvård. Även kompletterande utbildningar erbjuds utifrån specifika förbättringsområden. Reflektionshandledare finns på varje enhet inom äldreomsorgen. Reflektionshandledare leder reflektionsmöten där personalen får möjlighet att inhämta och bearbeta händelser och incidenter i det dagliga arbetet. Värdegrundledare finns också på varje enhet och leder diskussioner om etiska frågor. Lokalt vård- och omsorgsprogram 25

29 Tidig behovsutredning och regelbunden strukturerad uppföljning Försämringar av kognitiv och funktionell förmåga för personer med demenssjukdomar kommer gradvis. Därför kan det ibland bli svårt för personen med demenssjukdomen att avgöra när det är lämpligt att söka hjälp och stöd från kommunen. Det är ofta en fördel för den demenssjuke personen och anhöriga om biståndshandläggare får möjlighet att göra en biståndsbedömning i ett tidigt skede av sjukdomen. Personen med demenssjukdomen kan då lättare berätta om sitt liv och sätta ord på sina behov. Distriktssjuksköterskor har en viktig roll för att förmedla kontakt med kommunens biståndshandläggare. I Huddinge genomförs regelbundna åtminstone årliga strukturerade medicinska och sociala uppföljningar av personer med demenssjukdom. Dessa uppföljningar syftar till att bedöma sjukdomen och dess konsekvenser, personens behov av medicinska och sociala åtgärder samt att säkerställa att dessa tillgodoses. Hälso- och sjukvårdens uppföljning omfattar vanligtvis en medicinsk undersökning, en läkemedelsgenomgång, en strukturerad bedömning av personens funktions- och aktivitetsförmåga samt samtal med anhöriga. Regelbunden medicinsk uppföljning är särskilt viktig eftersom personer med demenssjukdom inte sällan också har andra sjukdomar och ofta behandlas med flera läkemedel samtidigt. Socialtjänstens uppföljning syftar till att bedöma om personen får sina behov tillgodosedda och om det är aktuellt att besluta om biståndsinsatser eller ompröva tidigare beviljade insatser. Dagliga aktiviteter Demenssjukdomar leder till en successivt minskad förmåga att utföra olika aktiviteter i det dagliga livet. En orsak är att personer med demenssjukdomar i många fall får svårt att ta egna initiativ. Dagliga aktiviteter handlar både om individuella aktiviteter och om aktiviteter i grupp. Personalen arbetar vardagsrehabiliterande och stöttar delaktighet för att personen med demenssjukdom ska bevara förmågor och självständighet. Gruppgymnastik, underhållning, musik och dans öppen för alla finns på vård- och omsorgsboenden inom äldreomsorgen i olika utföranden. Det är viktigt att aktiviteter ger dagen struktur och innehåll, skapar en känsla av sammanhang och att personen känner sig bekräftad. Behovet av fysisk aktivitet bland personer med demenssjukdomar skiljer sig inte från den övriga befolkningen. Den vardagliga träningen ska gagna och bevara förmågan till att utföra vardagliga aktiviteter. Särskild bedömning och specifik fysisk träning utförs av sjukgymnast/fysioterapeut och arbetsterapeut. Vardaglig träning som sker på delegering utförs av omsorgspersonal enligt individuellt skriven genomförandeplan. 26 Lokalt vård- och omsorgsprogram

30 Hjälpmedel och teknologi Personer med demenssjukdomar har i likhet med många äldre personer behov av tekniska hjälpmedel som gång-, syn- och hörselhjälpmedel. Kognitiva hjälpmedel kan ge personer med demenssjukdom stöd för minnet, öka eller behålla personens självständighet och aktivitetsförmåga. Det finns ett stort utbud av kognitiva hjälpmedel, exempelvis hjälpmedel för att orientera sig i tid, spisvakter, påminnare för medicinering och hjälpmedel som kan identifiera föremål som tappats bort. Ett annat vanligt problem för personer med demenssjukdomar är svårigheter att orientera sig i sin omgivning. Olika typer av larm kan då ge stöd för ett fortsatt aktivt liv. Alla har rätt till en bedömning av en arbetsterapeut och sjukgymnast/fysioterapeut för att se över behovet av hjälpmedel. I eget boende måste personen eller anhöriga ta kontakt med primärvården. Personer som bor på särskilt boende får alltid en bedömning i samband med inflyttning till boendet. Reminiscence och validation Om det är svårt att engagera en person i olika typer av dagliga aktiviteter försöker omsorgspersonalen att stimulera den demenssjuke personens sinnen, exempelvis med reminiscens och validation. Reminiscens innebär att på ett personligt sätt återberätta minnen från sin egen personliga historia. Validation betyder bekräftelse och är en metod som fokuserar på bemötande av äldre desorienterade människor. Genom verbal och icke verbal kommunikation kan personalen bekräfta känslor som uttrycks. Metoderna syftar till att höja den enskildes livskvalitet genom att personalen aktivt försöker hitta den enskildes minnen från tidigare perioder i livet och sedan prata om dessa minnen. Lokalt vård- och omsorgsprogram 27

31 Nationella kvalitetsregister Ett nationellt kvalitetsregister innehåller individbaserade uppgifter om problem, insatta åtgärder och resultat inom hälso- och sjukvård och omsorg. Syftet med kvalitetsregistren är att möjliggöra lärande och ständigt förbättringsarbete. Det finns ett stort antal nationella kvalitetsregister och nedan presenteras fyra av dem: Senior alert är ett kvalitetsregister där personer, 65 år eller äldre, registreras med riskbedömning, vidtagna åtgärder och resultat inom områdena fall, undernäring, trycksår, munhälsa och blåsdysfunktion/inkontinens. SveDem har syftet att samla in data om personer med demenssjukdom för att kunna förbättra och utveckla vården av demenssjuka i Sverige. Målet är skapa ett rikstäckande verktyg för likvärdig och bästa behandling av personer med demenssjukdom. Svenska palliativregistret är ett kvalitetsregister där vårdgivare registrerar hur vården genomförts under sista veckan av en persons liv. Svenskt register för beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD-registret) bygger på registrering av observationer utifrån en skattningsskala av beteendemässiga och psykiska symptom vid demenssjukdom (BPSD). Efter skattningen genomförs en analys av eventuella orsaker och en hälsoplan utformas som senare utvärderas utifrån förnyade observationer. 28 Lokalt vård- och omsorgsprogram

32 Beteendemässiga och psykiska symptom Beteendemässiga och psykiska symptom vid demenssjukdom (BPSD) omfattar utåtagerande beteenden och psykiatriska symptom, exempelvis apati, ätstörningar, motorisk oro, störd dygnsrytm, hallucinationer, vanföreställningar, ångest och depression. Nio av tio personer med demenssjukdom uppvisar någon gång under sjukdomsförloppet någon form av BPSD. Hälso- och sjukvården och äldreomsorgen utreder alltid bakomliggande orsaker till BPSD. BPSD-registret används för systematiska bedömningar av symptom och upprättande av individuell bemötandeplan. Först görs en observation med hjälp av en skattningsskala. Skattningsskalan hjälper till att bedöma hur ofta BPSD förekommer och hur mycket det påverkar personen med demenssjukdom. Efter skattningen analyseras orsaker med hjälp av en checklista. En vårdplan utformas och när åtgärderna har prövats under en tidsperiod görs en utvärdering med hjälp av en ny bedömning enligt skattningskalan. Läkemedelsbehandling av patienter med tecken på BPSD är endast aktuellt i undantagsfall och ska regelbundet omprövas. Konfusion vid demenssjukdom Konfusion är ett förvirrings- och stresstillstånd som kan drabba alla människor. Personer med demenssjukdomar hamnar dock lättare i ett konfusionstillstånd än andra personer. Det finns alltid en bakomliggande orsak till konfusion. Konfusion kan orsakas av olika påfrestningar som trötthet, infektion, smärta, läkemedel eller stressen av ett miljöbyte. Konfusion kan i vissa fall vara ett allvarligt tillstånd som kräver akut medicinskt omhändertagande. Hälso- och sjukvården och äldreomsorgen utreder alltid bakomliggande orsaker till konfusion. En utredning av konfusion syftar liksom vid utredning av BPSD till att bedöma och åtgärda de bakomliggande orsakerna till symptomen. Åtgärder för att motverka konfusion inriktar sig på att undvika utlösande faktorer och på att skapa en trygg situation för individen. Lokalt vård- och omsorgsprogram 29

LOKALT VÅRD- OCH OMSORGSPROGRAM. Vård och omsorg vid demenssjukdomar i Södertälje

LOKALT VÅRD- OCH OMSORGSPROGRAM. Vård och omsorg vid demenssjukdomar i Södertälje LOKALT VÅRD- OCH OMSORGSPROGRAM Vård och omsorg vid demenssjukdomar i Södertälje 2015 Värdegrund i lagstiftningen för vård och omsorg vid demenssjukdom Grundläggande värderingar för vård och omsorg uttrycks

Läs mer

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Innehåll 1 Vad är demens? 5 2 Målen för demensverksamheten i Arboga kommun 6 3 Kommunalt stöd 7 4 Uppföljning och utvärdering, ett levande dokument 10 3

Läs mer

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland Vad är demens? Sjukdomsprocess som drabbar hjärnan. Progredierande. Påverkar högre kortikala funktioner minnet/intellektet, personligheten. Orsakar funktionsbortfall. Demenssjukdomar är vanliga och kommer

Läs mer

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12 Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport Antal sidor:12 Värmdö Kommun Innehåll 1. Sammanfattning. 2 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod

Läs mer

Omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning

Omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning Omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2015 Reviderad 2015-04-14 Omsorg är vår uppgift! Åldrande och funktionsnedsättningar kan orsaka svårigheter på många olika sätt. Ibland behövs det

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Prioritering Skala från 1 10 1 är viktigt och bör genomföras 10 är minst viktigt Kvalitetsindikatorer 7

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

TEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION

TEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION Modell för att finna personer med demenssjukdom tidigt och därefter kunna erbjuda relevanta stödåtgärder Varje år är det cirka 24 000 personer som nyinsjuknar i demenssjukdom. Vi kan räkna med att år 2050

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-08-21 AN-2013/60.730 1 (3) HANDLÄGGARE Werner, Anna 08-535 312 03 Anna.Werner@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi

Läs mer

Komplettering och förtydligande av samarbetsavtal

Komplettering och förtydligande av samarbetsavtal BILAGA 1 Komplettering och förtydligande av samarbetsavtal Psykiatri för vuxna Syfte Huvudavtalet mellan Region Skåne och Hässleholms kommun avseende psykiatri reglerar hur samverkan ska ske mellan parterna.

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd

Läs mer

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Lars Högberg Februari 2012 2012-02-24 Lars Högberg Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för hemtjänst Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom Nationella

Läs mer

K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen

K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen Omvårdnad Gävle 2 0 0 6 K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen Innehållsförteckning Vad är en kvalitetsdeklaration? 3 1. Biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen (SoL) 1.1

Läs mer

Hemvården. Kävlinge kommun. e kommun

Hemvården. Kävlinge kommun. e kommun Hemvården Kävlinge kommun e kommun Hemvården - stöd och hjälp när du behöver det Hemvården vänder sig till dig som till följd av ålder, funktionshinder eller sjukdom har svårt att klara din vardag på egen

Läs mer

fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning

fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning 2006-12 13 1 Riktlinje för Dagverksamheter fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter är till för människor med behov av stöd i den dagliga

Läs mer

Granskning av demensvård yttrande över revisonsrapport

Granskning av demensvård yttrande över revisonsrapport SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-03-15 AN-2015/472.739 1 (4) HANDLÄGGARE Altersten Premfors, Maria Maria.Altersten-Premfors@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Demens mitt i livet. Svenska Demensdagarna 2016. Karin Lindgren

Demens mitt i livet. Svenska Demensdagarna 2016. Karin Lindgren Demens mitt i livet Svenska Demensdagarna 2016 Karin Lindgren Diagnosen var på sätt och vis en lättnad; äntligen gick det att förstå det obegripliga och nu trodde vi att vi äntligen skulle få hjälp.men

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Datum 2015-02-05 1 (8) Vår handläggare Helena Dahlstedt 0151-192 36 helena.dahlstedt@vingaker.se Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Inledning Den

Läs mer

LOKALT SAMVERKANSPROGRAM KRING PERSONER MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV SVIKT I BROMMA I KORTFORM

LOKALT SAMVERKANSPROGRAM KRING PERSONER MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV SVIKT I BROMMA I KORTFORM LOKALT SAMVERKANSPROGRAM KRING PERSONER MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV SVIKT I BROMMA I KORTFORM SAMARBETE MELLAN PRIMÄRVÅRDEN, PRIMÄRVÅRDSREHAB, BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING, LÄKARE I SÄRSKILT BOENDE

Läs mer

Överenskommelse om samverkan

Överenskommelse om samverkan Överenskommelse om samverkan Ansvarsfördelning och samordning av insatser till personer som på grund av psykisk funktionsnedsättning behöver vård och stödinsatser från samhället INNEHÅLL Syfte 3 Mål 3

Läs mer

2013-2020. Vård- och omsorgsprogram

2013-2020. Vård- och omsorgsprogram 2013 2020 Vård och omsorgsprogram Antaget av Kommunfullmäktige den 27 mars 2013, 60, Dnr: KS 236/11770 Vård och omsorgsprogram 2013 2020 Båstads kommuns vision: Båstads kommun ska vara det självklara valet

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

Överenskommelser om vård och omsorg för äldre, KSLrekommendation

Överenskommelser om vård och omsorg för äldre, KSLrekommendation SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-12-14 AN-2015/369.103 1 (4) HANDLÄGGARE Nilsson, Sofia Sofia.Nilsson@huddinge.se Äldreomsorgsnämden Överenskommelser om vård

Läs mer

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Datum 2015-12-09 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Mål ur den enskildes perspektiv

Läs mer

Till dig med psykisk funktionsnedsättning

Till dig med psykisk funktionsnedsättning Till dig med psykisk funktionsnedsättning Socialpsykiatrigruppen Hos oss arbetar två socialsekreterare och en gruppledare som beslutar om bistånd till personer som på grund av psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Omsorg, vård och stöd. Information för teckenspråkiga döva och dövblinda

Omsorg, vård och stöd. Information för teckenspråkiga döva och dövblinda Omsorg, vård och stöd Information för teckenspråkiga döva och dövblinda 1 Omsorg, vård och stöd Den här broschyren är tänkt som en vägledning till vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad för dig som

Läs mer

Program för vård och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga SN-2010/60

Program för vård och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga SN-2010/60 Socialnämnden FÖRSLAG TILL BESLUT Estelle Karlsson (m) 2010-10-18 Ordförande Socialnämnden Program för vård och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga SN-2010/60 Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad

Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Plan Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte och omfattning... 3 Leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag...

Läs mer

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen Socialförvaltningen Dokumentnamn Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom i Fagersta kommun Fastställt av Socialnämnden Utarbetad av Styrgruppen för demens Regelverk SOL,HSL Verksamhet Vård och

Läs mer

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Handlingsplan för Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Bild: Ulla-Britt Granberg 2010 Vilhelmina kommun Vilhelmina sjukstuga Innehållsförteckning 1. Målsättning 2. Bakgrund 3. Syfte med handlingsplanen

Läs mer

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013 14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och

Läs mer

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Datum 2015-02-10 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Mål ur den enskildes perspektiv

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med

Läs mer

Regional rutin för egenvårdsbedömning

Regional rutin för egenvårdsbedömning Regional rutin för egenvårdsbedömning Rutin för utförare av hälso- och sjukvård i. De regionala rutinerna har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Rutinerna är fastställda av hälso-

Läs mer

Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM

Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt Sonja Modin Allmänläkare - SFAM Samverkan vid demens För att sätta diagnos Kring hälsoproblem och sjukdomar Kring demenssjukdomen Uppföljning

Läs mer

Målgruppen för de särskilda tandvårdsstöden uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård. Redovisning av regeringsuppdrag

Målgruppen för de särskilda tandvårdsstöden uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård. Redovisning av regeringsuppdrag Målgruppen för de särskilda tandvårdsstöden uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Redovisning av regeringsuppdrag Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Systematiskt förbättringsarbete -

Systematiskt förbättringsarbete - Systematiskt förbättringsarbete - Process samverkan kring personer med behov av demensutredning, anhörigstöd och meningsfulla aktiviteter Uppdrag inom chefsgrupp närvård Tierp Uppdrag utifrån rutin Systematiskt

Läs mer

Riktlinjer. för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år. Reviderad 2015-08-26 Äldreomsorgsnämnden 100

Riktlinjer. för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år. Reviderad 2015-08-26 Äldreomsorgsnämnden 100 Social- och omsorgskontoret Riktlinjer för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år Reviderad 2015-08-26 Äldreomsorgsnämnden 100 Inga-Lena Palmgren utredare Stab Telefon (direkt):

Läs mer

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder

Läs mer

Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun

Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-06-13 Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun KVALIFIKATIONSKRAV Legitimerad sjuksköterska,

Läs mer

Att vara handläggare för personer med demens och deras anhöriga

Att vara handläggare för personer med demens och deras anhöriga Att vara handläggare för personer med demens och deras anhöriga Utbildning för biståndshandläggare Göteborg 21 mars 2013 Karin Lindgren Handläggarens utmaningar i demensärenden Tidig kontakt som skapar

Läs mer

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,

Läs mer

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver Riktlinjer för Anhörigstödet i Boxholms kommun 2011-04-14 Bakgrund Kommunens stöd till anhöriga utgår från socialtjänstlagen och främst 5 kap 10 Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de

Läs mer

LOKALT VÅRD- OCH OMSORGSPROGRAM. Vård och omsorg vid demenssjukdom i Haninge

LOKALT VÅRD- OCH OMSORGSPROGRAM. Vård och omsorg vid demenssjukdom i Haninge LOKALT VÅRD- OCH OMSORGSPROGRAM Vård och omsorg vid demenssjukdom i Haninge 2015 Vad är en demenssjukdom? Demenssjukdom är ett samlingsnamn för en rad symtom som orsakas av hjärnskador. Det kan yttra

Läs mer

Lokal handlingsplan för demensvård

Lokal handlingsplan för demensvård Lokal handlingsplan för demensvård Ulricehamns kommun och primärvård Innehåll: Bakgrund, mål, syfte, utvärdering Utredning, uppföljning Dagverksamhet Inflyttning till särskilt boende BPSD beteendemässiga

Läs mer

Socialnämnden informerar. Anhörigstöd

Socialnämnden informerar. Anhörigstöd Mer information om Anhörigstöd finns att läsa om Du går in på dessa länkar: www.vilhelmina.se Under Socialtjänst, Anhörigstöd Socialstyrelsens hemsida om Anhörigstöd http://www.socialstyrelsen.se/aldre/stodtillanhoriga

Läs mer

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder

Läs mer

Vem stöder mig med psykisk funktionsnedsättning i mitt dagliga liv och vem gör vad?

Vem stöder mig med psykisk funktionsnedsättning i mitt dagliga liv och vem gör vad? SOCIALPSYKIATRISKT KUNSKAPSCENTRUM I VÄSTERBOTTEN Vem stöder mig med psykisk funktionsnedsättning i mitt dagliga liv och vem gör vad? Somatisk sjukdom och psykisk ohälsa- helhetssyn för god och jämlik

Läs mer

PLUS + Styrning med kvalitetsplan. Verksamhet: HEMTJÄNST. Version 1.7. 9 juni 1998

PLUS + Styrning med kvalitetsplan. Verksamhet: HEMTJÄNST. Version 1.7. 9 juni 1998 PLUS + Styrning med kvalitetsplan Verksamhet: HEMTJÄNST Omvärldsanalys Egenanalys Behovsanalys Restriktioner Vision Långa mål Version 1.7 9 juni 1998 Antagen av socialnämnden 16 juni 1998 Antagen av kommunfullmäktige

Läs mer

Demensplan INLEDNING SYFTE

Demensplan INLEDNING SYFTE SOCIALFÖRVALTNINGEN Demensplan INLEDNING På uppdrag av socialnämnden i Kils kommun har en verksamhetsplan för personer med demenssjukdom utarbetats. Demensplanen kommer att användas i Kils kommun där hela

Läs mer

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen

Läs mer

Äldreombudsmannens årsrapport 2015

Äldreombudsmannens årsrapport 2015 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-03-29 AN-2016/139.739 1 (2) HANDLÄGGARE Johan Andersson 08-535 37805 johan.andersson@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Äldreombudsmannens

Läs mer

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer

Läs mer

Samverkansöverenskommelse med Landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkansöverenskommelse med Landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Nadja Widéhn 2015-04-15 SN 2015/0138.11.01 0480-452786 Socialnämnden Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Äldreomsorg för dig som bor i Stockholms stad

Äldreomsorg för dig som bor i Stockholms stad Äldre Direkt Äldreomsorg för dig som bor i Stockholms stad Telefon: 08-80 65 65 E-postadress: aldredirekt.service@stockholm.se Stockholms Trygghetsjour Om du har ett akut behov av vård och omsorg. Telefon

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

Riktlinjer för Biståndshandläggning samt verkställighet för äldre och funktionsnedsatta i Härjedalens kommun

Riktlinjer för Biståndshandläggning samt verkställighet för äldre och funktionsnedsatta i Härjedalens kommun Riktlinjer för Biståndshandläggning samt verkställighet för äldre och funktionsnedsatta i Härjedalens kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2013-03-13 Reviderad av socialnämnden 2014-02-25 Reviderad av

Läs mer

Sammanhållen överenskommelse om vård och omsorg för äldre. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Sammanhållen överenskommelse om vård och omsorg för äldre. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Sammanhållen överenskommelse om vård och omsorg för äldre Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län 1 Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av hälso- och

Läs mer

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS

Läs mer

Förslag till tillämpningsregler för parboende och till revidering av tidigare tillämpningsregler för bostad med särskild service och omvårdnadsbidrag

Förslag till tillämpningsregler för parboende och till revidering av tidigare tillämpningsregler för bostad med särskild service och omvårdnadsbidrag Förslag till tillämpningsregler för parboende och till revidering av tidigare tillämpningsregler för bostad med särskild service och omvårdnadsbidrag Ny text är rödmarkerad. Ny version Tidigare version

Läs mer

Rapportnamn Kontorsnamn Socialkontoret Upprättad av: Chatarina Eriksson 130311

Rapportnamn Kontorsnamn Socialkontoret Upprättad av: Chatarina Eriksson 130311 Projekt Demensvård 2009/2012 Kontorsnamn Socialkontoret Innehållsförteckning Bakgrund Projekt 1. Syfte / Mål 1. Målgrupp 1. Tidplan för projektet 1. Ekonomi 1. Uppföljning av projektet 1. Resultat 1. Antal

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

1 (13) ÄLDREOMSORGSPLAN för Nordmalings kommun år 2006-2011

1 (13) ÄLDREOMSORGSPLAN för Nordmalings kommun år 2006-2011 1 (13) ÄLDREOMSORGSPLAN för Nordmalings kommun år 2006-2011 Socialnämnden Den 24 mars 2009, 97 Dnr 08/SN066 730 Kommunfullmäktige Den 22 juni 2009, 41 Dnr KS 2009-124 - 730 2 Äldreomsorgsplanen för Nordmalings

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne 1. Utvecklingsområden Avtalet omfattar fyra nedanstående prioriterade utvecklingsområden

Läs mer

Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande

Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande Välkommen senior! Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande Kanske har vi alla någon gång i livet tittat oss i spegeln och mötts av ett ansikte vars ålderstecken inte riktigt stämmer överrens med känslan

Läs mer

Historiska tillbakablickar kom första lagen gällande personer med utvecklingsstörning 1968 Omsorgslagen 1986 Nya omsorgslagen 1994 LSS och LASS

Historiska tillbakablickar kom första lagen gällande personer med utvecklingsstörning 1968 Omsorgslagen 1986 Nya omsorgslagen 1994 LSS och LASS Historiska tillbakablickar 1944 kom första lagen gällande personer med utvecklingsstörning 1968 Omsorgslagen 1986 Nya omsorgslagen 1994 LSS och LASS LSS 5 Verksamhetens mål och allmänna inriktning Främja

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Lokalt vård- och omsorgsprogram Vård och omsorg vid demenssjukdomar i Södertälje

Lokalt vård- och omsorgsprogram Vård och omsorg vid demenssjukdomar i Södertälje 1 (2) Tjänsteskrivelse 2015-05-07 Social- och omsorgskontoret Äldreomsorgsnämnden Omsorgsnämnden Kommundelsnämnderna Lokalt vård- och omsorgsprogram Vård och omsorg vid demenssjukdomar i Södertälje Dnr:

Läs mer

Information om Torsås kommuns

Information om Torsås kommuns 1(12) Information om s Omsorg för äldre och funktionshindrade Foto: Johan Blomqvist. Potatissättning på Olssonska gården -06. 2(12) Insatser för äldre och funktionshindrade som ges med stöd av Socialtjänstlagen

Läs mer

De äldre ska med. - på den goda vägen mot framtiden.

De äldre ska med. - på den goda vägen mot framtiden. De äldre ska med - på den goda vägen mot framtiden. Svenska folket lever allt längre och är allt friskare. Detta påverkar samhällsutvecklingen och ökar kraven på samhället att stärka friheten och tryggheten

Läs mer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Nordmalings kommun 914 81 NORDMALING Tfn 0930-140 00 www.nordmaling.se Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagen börjar med personkretsen. Det är de personer som har rätt till hjälp.

Läs mer

Omsorgsplan 2014 2020

Omsorgsplan 2014 2020 Omsorgsplan 2014 2020 Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-05-26, 67 Dnr KS 2013/491 1 Innehåll Sammanfattning sid 3 Inledning sid 4 Målgrupp sid 5 Insatser enligt LSS, utvecklingen under de senaste sex

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

Storfors kommun som assistansanordnare för LSS Kundversion

Storfors kommun som assistansanordnare för LSS Kundversion Storfors kommun som assistansanordnare för LSS Kundversion Vad personlig assistans är Personlig assistans är en insats i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Insatsen kan även

Läs mer

Vård och omsorg vid demenssjukdom i Örebro län

Vård och omsorg vid demenssjukdom i Örebro län Rubrik specificerande dokument RIKTLINJER Omfattar område/verksamhet/enhet Hälso- och sjukvård Sidan 1 av 23 Upprättad av (arbetsgrupp alt. namn, befattning) Beslutande organ Gäller från datum Arbetsgrupp

Läs mer

Sammanfattning. Förslaget till ny äldreomsorgsplan för Eslövs kommun år 2001 2006 innehåller följande rubriker:

Sammanfattning. Förslaget till ny äldreomsorgsplan för Eslövs kommun år 2001 2006 innehåller följande rubriker: Sven-Erik Andersson T.f. Verksamhetschef Sammanfattning Förslaget till ny äldreomsorgsplan för Eslövs kommun år 2001 2006 innehåller följande rubriker: Mål för Eslövs kommuns äldreomsorg. Valfrihet i äldreomsorgen.

Läs mer

psykisk funktionsnedsättning

psykisk funktionsnedsättning PRIO psykisk ohälsa Kommunerna och Landstinget i Kalmar län 2013-10-11 SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Omsorgsnämnden år 2014 Dnr 2015-104-790 Innehåll 1 Sammanfattning 7 1.1 Hemsjukvård... 7 1.2 Senior Alert... 7 1.3 Efterlevandesamtal... 8 1.4 Smärtskattning... 8 1.5 Hygien...

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom!

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ann-Katrin Edlund, leg ssk, landskoordinator SveDem Eva Granvik, leg ssk, landskoordinator BPSD-registret Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ordet kvalitetsregister

Läs mer

för äldre i Karlskrona

för äldre i Karlskrona Anhörigstöd för äldre i Karlskrona Design och layout Marie-Louise Bescher Denna broschyr är framtagen av äldreförvaltningen 2010-09-14. Tryckeri: Karlskrona kommun, Psilander Grafiska Denna broschyr ger

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Verksamhetschef Bistånd och avgifter Områdeschef SoL Socialpsykiatri Områdeschef LSS Boende/ Sysselsättning Områdeschef LSS Boende/ Pers ass

Läs mer

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind Demenssjukdomar Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01 Karin Lind Minnesmottagningen, Neuropsykiatri Område 2, Sahlgrenska universitetssjukhuset Riskfaktorer för demenssjukdom Hög ålder Kvinnligt

Läs mer

Det skänker både glädje och trygghet att hjälpa en närstående, men det kan även skapa känslor av oro och trötthet.

Det skänker både glädje och trygghet att hjälpa en närstående, men det kan även skapa känslor av oro och trötthet. P Å G O T L A N D Det skänker både glädje och trygghet att hjälpa en närstående, men det kan även skapa känslor av oro och trötthet. Du som hjälper och stödjer en make, maka, förälder, barn, vän eller

Läs mer

Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom omsorgen om äldre och funktionshindrade

Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom omsorgen om äldre och funktionshindrade Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom omsorgen om äldre och funktionshindrade Innehållsförteckning Inledning 2 Syfte 2 Grundläggande utgångspunkter för rätten till bistånd 2 Dokumentation

Läs mer

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1. Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. Betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Gunnel Håkansson Kundvalsenheten 2015-03-18 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999.

Läs mer

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Carina Sjölander Januari 2013 Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 BPSD enligt socialstyrelsen...3

Läs mer

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under

Läs mer

VÄRNAMO KOMMUN. informerar om LSS

VÄRNAMO KOMMUN. informerar om LSS VÄRNAMO KOMMUN informerar om LSS Vad är LSS? LSS betyder Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Syftet med LSS är att ge människor med funktionshinder möjlighet att leva som andra. Insatser

Läs mer

Samverkande verksamheters ansvarsområden

Samverkande verksamheters ansvarsområden Bilaga till överenskommelse 8 Samverkande verksamheters ansvarsområden Hälso- och sjukvård Primärvården För primärvården åvilar medicinskt ansvar enligt primärvårdens basåtagande. Den familjeläkare som

Läs mer

Information om Äldreomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Äldreomsorgen. Åstorps Kommun Information om Äldreomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Ge varje dag ett

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 KERSTIN CARLSSON 20140311 1 Inledning Den 1 januari 2011 trädde Patientsäkerhetslagen 2010:659 i kraft. Syftet med lagen är att främja hög patientsäkerhet

Läs mer

LOKALT VÅRD- OCH OMSORGSPROGRAM. Vård och omsorg vid demenssjukdom i Tyresö

LOKALT VÅRD- OCH OMSORGSPROGRAM. Vård och omsorg vid demenssjukdom i Tyresö LOKALT VÅRD- OCH OMSORGSPROGRAM Vård och omsorg vid demenssjukdom i Tyresö 2015 Vad är en demenssjukdom? Demenssjukdom är ett samlingsnamn för ett stort antal sjukdomar som orsakas av organiska hjärnskador.

Läs mer

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen!!, överläkare Geriatriska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Professor, prefekt Inst Neurobiologi, vårdvetenskap

Läs mer

Riktlinjer Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 1

Riktlinjer Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 1 Riktlinjer Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 1 1 Antagen av kommunfullmäktige på sammanträdet den 22 september 2008 och gäller från och med 1 januari 2009, 239. Sundbybergs stad,

Läs mer