Lokalt vård- och omsorgsprogram. Vård och omsorg vid demenssjukdomar

Transkript

1 Lokalt vård- och omsorgsprogram Vård och omsorg vid demenssjukdomar i Botkyrka 2013

2 Vad är demenssjukdom? Demenssjukdomar orsakas av organiska hjärnskador. Beroende på var i hjärnan som skador uppkommer får den sjuka personen olika problem. Försämrat minne är ett vanligt problem. Språk, tidsuppfattning och orienteringsförmåga är förmågor som också ofta påverkas negativt. Även oro, nedstämdhet och beteendeförändringar kan tillhöra sjukdomsbilden. Symptomen leder till att personer med demenssjukdom får svårt att klara sin tillvaro självständigt. Varje år insjuknar i Sverige över personer i en demenssjukdom och det totala antalet demenssjuka beräknas till närmare personer. Demenssjukdomar är inte en del av ett naturligt åldrande. Risken för att drabbas av en demenssjukdom är dock ofta kopplad till levnadsålder. Desto äldre en person är, desto större är risken för att drabbas av en demenssjukdom. I 65-årsåldern har 1 2 procent en demenssjukdom, i 80-årsåldern ungefär 20 procent och i 90-årsåldern ungefär procent. Personer med Downs syndrom har emellertid en annan riskbild för demenssjukdomar. Ungefär 5 procent bland personer med Downs syndrom har demenssymptom i 40-årsåldern, och i 55-årsåldern har ungefär 50 procent demenssymptom. Den vanligaste demenssjukdomen är Alzheimers sjukdom som står för cirka 60 procent av samtliga fall. Det finns inga mediciner som botar Alzheimers sjukdom, men det finns symptomlindrande läkemedel. Vaskulär demens och frontallobsdemens är också exempel på demenssjukdomar. Det finns riskfaktorer för demenssjukdomar som inte går att påverka och riskfaktorer som går att påverka. Bland de riskfaktorer som inte går att påverka är ålder den största riskfaktorn. Alzheimers sjukdom kan också vara ärftligt orsakad. Det finns vetenskapligt stöd för att behandling av högt blodtryck i medelåldern kan minska risken för att insjukna i demenssjukdom. Det finns dessutom vetenskapligt stöd för att sjukdomsrisken minskar alternativt att sjukdomssymptom kommer senare för personer som är fysiskt aktiva eller deltar i mentalt och socialt stimuerande aktiviteter.

3 Innehåll Bakgrund 3 HÄLSO- OCH SJukvård 5 UTREDNING 7 LÄKEMEDELSBEHANDLING mot kognitiv svikt VID ALZHEIMERS SJUKDOM 14 UTBILDNING 14 MULTIPROFESSIONELLT TEAMBasErat ARBETE 14 PERSONCENTRERAD vård OCH OMSORG 15 BETEENDEMÄSSIGA OCH PSYKISKA SYmptom 17 konfusion VID DEMENSSJUKDOM 17 munvård 18 InkontINENS OCH FÖrstoppnING 18 FÖREBYGGA FALL 18 FÖREBYGGA OCH BEHANDLA TRYcksår 19 HJÄLPMEDEL OCH TEKNOLOGI 19 MÅLTIDER OCH NUTRITION 19 palliativ vård I LIVETS SLUTSKEDE 20 REGELBUNDEN strukturerad UPPFÖLJNING 20 OMSORG VID DEMENSSJUKDOM OCH stöd TILL ANHÖRIGA 21 OMSORGSInsatsER FÖR PERSONER ÖVER 65 ÅR 23 OMSORGSInsatsER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSHINDER 27 stöd TILL ANHÖRIGA 29 LOKALA INFormatIonskontaktER 30 PRIMÄrvård 30 BotkYRKA kommun 30 INTRESSEFÖRENINGAR 31 REFERENSER 32

4 Botkyrka Ann Carlsvärd Forsberg Verksamhetschef Alby vårdcentral Kerstin Hacksell Verksamhetschef Fittja vårdcentral Helena Josefsson Verksamhetschef Tullinge vårdcentral Olof Wikström Verksamhetschef Storvretens vårdcentral Britta Sundel Verksamhetschef Hallunda vårdcentral Anne Lundkvist Vård- och omsorgschef Botkyrka kommun Karin Tomson Verksamhetschef Tumba vårdcentral Mahria Persson Lövkvist Verksamhetschef Äldreomsorgen Botkyrka kommun Sinikka Svensson Verksamhetschef Geriatriska kliniken Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge Värdegrund i lagstiftningen för vård och omsorg vid demenssjukdom Grundläggande värderingar för vård och omsorg uttrycks i socialtjänstlagen (2001:453), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387), och hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), regeringsformen och Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. De grundläggande värderingarna innebär att en person med en demenssjukdom ska få: l sin integritet och sitt självbestämmande respekterat, l tillgång till insatser på jämlika villkor, l insatser som är lätt tillgängliga, l sina rättigheter respekterade, l möjlighet att känna sig trygg. Enligt lagstiftningen får ingen diskrimineras, till exempel uteslutas från vård och omsorg på grund av kön, etnicitet, ålder eller diagnos.

5 Bakgrund Inom ramen för kommunförbundet Stockholms län (KSL) har Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län träffat en överenskommelse om att utförare av hälsooch sjukvård och omsorg ska utarbeta lokala program för vård och omsorg för personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt och stöd till deras närstående. Gemensamma utgångspunkter för lokala program ska vara de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010, regionala styrdokument (vårdprogram, fokusrapporter, VISS, mm) och tillämpliga lagar och föreskrifter. Lokala program ska även präglas av personcentrerad vård och omsorg. Att orientera sig bland lagar, föreskrifter, nationella riktlinjer, lokala politiska beslut och olika regionala styrdokument kan vara särskilt svårt för personer som saknar specialkunskaper om hälso- och sjukvård och socialtjänst. Detta lokala vård- och omsorgsprogram har ambitionen att på ett lättillgängligt sätt beskriva hur hälso- och sjukvården och den kommunalt finansierade äldreomsorgen i Botkyrka kommun arbetar för att uppnå de krav och rekommendationer som gäller enligt lagar, föreskrifter, nationella riktlinjer för vård och omsorg för personer vid demenssjukdom och regionala styrdokument. För att kunna utforma ett lokalt vård- och omsorgsprogram som är lättillgängligt för kommuninvånare och personal har det varit nödvändigt att göra prioriteringar bland olika styrdokument. Denna prioritering har i detta lokala vård- och omsorgsprogram gjorts av projektets styrgrupp och en arbetsgrupp med representanter från olika personalgrupper från hälso- och sjukvården och kommunalt finansierad socialtjänst i Botkyrka kommun. Nestor FoU-center och Botkyrka kommun har ansvarat för projektledning och projektadministration. För att förenkla läsningen är detta lokala vård- och omsorgsprogram uppdelat i en del om hälso- och sjukvård och en del om omsorg vid demenssjukdom och stöd till anhöriga. I det dagliga praktiska vård- och omsorgsarbetet är det ibland inte möjligt att göra en tydlig åtskillnad mellan hälso- och sjukvård och omsorg. För att försöka undvika många upprepningar i detta program beskrivs vissa saker endast i delen om hälso- och sjukvård även om beskrivningarna gäller lika mycket för omsorg vid demenssjukdom. Detsamma gäller för delen om omsorg vid demenssjukdom och stöd till anhöriga där vissa av beskrivningarna även är giltiga för hälso- och sjukvård. Lokalt vård- och omsorgsprogram 3

6 Representanter: styrgrupp och arbetsgrupp Styrgrupp Anne Lundkvist, Förvaltningschef ÄO/HO Britt Almberg, FoU-chef, Nestor FoU-center Helena Josefsson, Verksamhetschef, Tullinge vårdcentral Mahria Persson-Lövkvist, Verksamhetschef för ÄO Arbetsgrupp Projektledare Anders Nordlund, projektledare, Nestor FoU-center Janina Stenlund, projektledare, Botkyrka kommun Botkyrka kommun Cecilia Erkstam, anhörigsamordnare Botkyrka kommun Jenny Tjernlund Rasmussen, arbetsterapeut Botkyrka kommun Eija Sjödin, biståndshandläggare, Botkyrka kommun Barbro Gripenstam, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, Botkyrka kommun Helena Holm, sjuksköterska, växel- och korttidsboende Botkyrka kommun Genet Measho, Hallunda hemtjänst Hälso- och sjukvård Bertil Lindberg, chefssjuksköterska Huddingegeriatriken, minnesmottagningen Inger Bergkvist, biträdande chefssjuksköterska, Huddingegeriatriken, minnesmottagningen 4 Lokalt vård- och omsorgsprogram

7 Hälso- och sjukvård Primärvården ansvarar för hälso- och sjukvård för personer med demenssjukdomar som bor i ordinärt boende. För personer som inte själv kan ta sig till en vårdcentral kan hemsjukvård vara ett alternativ. Personer som bor i en lägenhet på ett särskilt boende för äldre får sin hälso- och sjukvård tillgodosedd på ett annat sätt än personer som bor i ordinärt boende. På särskilda boenden för äldre personer har kommuner ansvar för hälso- och sjukvård som inte kräver läkarinsatser. Landsting ansvarar för läkarinsatser och kommuner ansvarar därmed för alla andra personalgrupper som krävs för att erbjuda den hälso- och sjukvård som föreskrivs av hälso- och sjukvårdslagen. Sjukvårdsinsatser på särskilda boenden kan jämföras med de som erbjuds inom landstingets primärvård. I Stockholms län finns en speciell överenskommelse för hälso- och sjukvård för personer som har lägenhet i LSS-boenden. Hälso- och sjukvårdsansvaret i bostad med särskild service och daglig verksamhet för LSS personkrets 1 och 2 utförs av landstinget enligt den så kallade Principöverenskommelsen från Landstinget utför hälso- och sjukvårdsinsatserna som basal hemsjukvård. Lokalt vård- och omsorgsprogram 5

8 Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Hälso- och sjukvårdslagen förkortas ofta HSL. Hälso- och sjukvårdslagen fastställer rättigheter och organisation för hälso- och sjukvård. I 1 i HSL definieras hälso- och sjukvård: Med hälso- och sjukvård avses i denna lag åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Till hälso- och sjukvården hör även sjuktransporter samt att ta hand om avlidna.. I 3 fastslås att det är varje landstings ansvar att erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom landstinget. I 5 HSL delas hälso- och sjukvård in i sluten och öppen vård: För hälso- och sjukvård som kräver intagning i vårdinrättning ska det finnas sjukhus. Vård som ges under intagning benämns sluten vård. Annan hälso- och sjukvård benämns öppen vård. Primärvården ska som en del av den öppna vården utan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper svara för befolkningens behov av sådan grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser eller annan särskild kompetens.. Kommuner har enligt 18 HSL ansvar för hälso- och sjukvård som inte omfattar läkarinsatser i särskilt boende och dagverksamheter. Landsting har alltid ansvar för hälso- och sjukvård som meddelas av läkare. För kommunmedborgare som inte har lägenhet i särskilt boende eller som inte har ett biståndsbeslut för dagverksamhet är den juridiska utgångspunkten i HSL att landstinget har ansvaret för all hälso- och sjukvård. Enligt 24 ska det inom det verksamhetsområde som kommunen bestämmer över finnas en medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) som ansvarar för att patienter får en säker och ändamålsenlig vård och behandling av god kvalitet. 6 Lokalt vård- och omsorgsprogram

9 Utredning Det är viktigt att en person med minnesproblem får sina besvär utredda. Om en utredning kan utesluta demenssjukdom kan även medicinsk behandling sättas in så att besvärande symtom kan lindras eller att vissa sjukdomar kan botas helt. Personer som bor i ordinärt boende och som upplever problem med minnet eller som har andra symtom som kan vara orsakade av demenssjukdomar kan komma i kontakt med en vårdcentral för utredning på flera olika sätt. Att ringa till sin vårdcentral och boka en tid för ett läkarbesök är det vanligaste sättet. För personer som har regelbunden kontakt med vårdcentralen kan distriktsläkare eller distriktssköterska fatta misstanke om att demensliknande symtom föreligger. Även anhöriga kan initiera kontakt med primärvården efter att ha uppmärksammat förändrat beteende hos en familjemedlem. Personal från hemtjänsten kan ibland hjälpa till med kontakt med en vårdcentral. Det är dock viktigt att komma ihåg att den äldre personen med hälsoproblem måste ge sitt samtycke till en sådan kontakt. En person som bor på ett särskilt boende har ofta kontakt med hälso- och sjukvårdspersonal. En person som bor på ett särskilt boende och som är oroad över sin hälsa bör begära ett hembesök av sjuksköterska eller läkare. Ofta görs den första konsultationen av de sjuksköterskor som finns tillgänliga dygnet runt. De kan i sin tur bedöma vilken form av hälso- och sjukvård som brukaren är i behov av. Den som är närstående till en person som börjar få problem med minnet eller beteendestörningar bör i första hand kontakta hälso- och sjukvårdspersonalen som arbetar där personen bor. En demensutredning kan bestå av ett eller två steg: basal demensutredning respektive utvidgad demensutredning. Basal demensutredning har som mål att utreda om patienten har en demenssjukdom eller om symptomen har andra orsaker. Utvidgad demensutredning genomförs då den basala demensutredningen inte gett tillräckligt med information för att fastställa en diagnos. För personer som bor i Botkyrka kommun genomförs utvidgade utredningar vid Karolinska universitetssjukhuset/huddinge. Det är viktigt att en person med minnesproblem får sina besvär utredda. Om en utredning kan utesluta demenssjukdom kan även medicinsk behandling sättas in så att besvärande symtom kan lindras eller att vissa sjukdomar kan botas helt. Lokalt vård- och omsorgsprogram 7

10 Definition av demens enligt DSM-IV (förkortad version) Minnesstörning (obligatorisk) Åtminstone en av följande störningar: afasi (språksvårigheter) apraxi (nedsatt motorisk förmåga trots intakta motoriska funktioner, det vill säga förstår ej bruket av vissa saker) agnosi (känner inte igen eller kan inte identifiera föremål trots intakta sensoriska funktioner) exekutiva störningar (nedsatt förmåga att planera, organisera etc). Nedsatt arbets- eller social förmåga som innebär en nedgång från en tidigare högre funktionsnivå. Uppträder inte enbart i samband med konfusion. Tillståndet ska ha varat i mer än sex månader. (SLL, 2011) Basal demensutredning som utförs av primärvården Primärvården ansvarar för basala demensutredningar för personer som bor i ordinärt boende. Den basala utredningen följer riktlinjerna i webbdokumentet Vård i storstockholm (Stockholms läns landsting, Viss). Läkaren beslutar i samråd med patienten utifrån personens symptom och individuella förutsättningar vad som ska ingå i utredningen. Sjuksköterskan ansvarar för stöd till patient och anhörig i samverkan med läkaren. För personer med Downs syndrom sker basal demensutredning utifrån särskilda rutiner. Nedan följer utredningsdelar som kan ingå i en basal utredning: Strukturerad anamnes där patienten beskriver sin livssituation, hur hälsoproblemen uppstod och vilka symtom som finns. Läkaren kan ställa frågor om tidigare och aktuella sjukdomar, aktuella läkemedel, ärftlighet, socialt stöd, alkohol, rökning, bilkörning och vapeninnehav. Kognitiva test MMSE (MMT) tillsammans med klocktest undersöker patientens kognitiva förmågor, såsom minnesfunktioner, koncentrationsförmågor samt orientering i tid och rum. Hjärnavbildning med datortomografi innebär en avbildning av hjärnan för diagnos av eventuella onormala förändringar. 8 Lokalt vård- och omsorgsprogram

11 Blodprover för att spåra eller utesluta andra orsaker till patientens problem. Anhörigintervju kompletterar patientens egen beskrivning av sin hälsa. Anhörigas upplevelse av symtom och sjukdomsförlopp är en viktig del i utredningen. Bedömning av fysiskt och psykiskt tillstånd görs för att bedöma patientens allmäntillstånd. Bedömning av fysiskt tillstånd kan omfatta kontroll av blodtryck, syn och hörsel, undersökning av hjärta, lungor, buk samt hos män prostata. Bedömning av psykiskt tillstånd omfattar bedömningar om patienten är drabbad av depression eller upplever psykossymtom, som hörsel- och synhallucinationer, vanföreställningar med mera. Strukturerad funktions- och aktivitetsbedömning visar hur patienten klarar sin vardag. Figur 1. Vård- och omsorgskedjan för patienter som endast genomgått basal demensutredning och diagnostiserats med en demenssjukdom. Basal demensutredning Vårdplanering Patient och distriktssköterska planerar vårdinsatser. Sociala insatser Bedöms av biståndshandläggare. Bedömning sker i samband med hembesök. Uppföljning Uppföljning av medicinska och sociala insatser sker minst en gång om året. Lokalt vård- och omsorgsprogram 9

12 Basal demensutredning som utförs på särskilt boende För personer som bor i lägenheter i särskilt boende har Stockholms läns landsting avtal om läkarinsatser med utförare av hälso- och sjukvård. Sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, omsorgspersonal och biståndshandläggare är anställda av Botkyrka kommun. De olika yrkesgrupperna arbetar som ett team när hälso- och sjukvårdsinsatser på ett särskilt boende kräver kompetens från olika yrkesgrupper. Basal utredning som utförs på särskilda boenden kan innehålla alla utredningsdelar som i en basal utredning som utförs av primärvården. Läkaren bedömer i samverkan med patienten och personal på boendet vad som ska ingå i utredningen utifrån personens symptom och individuella förutsättningar. Figur 2 på nästa sida visar vilka yrkesgrupper som vanligtvis ansvarar för olika delar i basala demensutredningar, bedömning av biståndsinsatser och uppföljning på särskilda boenden i Botkyrka kommun. Basal utredning som utförs på särskilda boenden kan innehålla alla utredningsdelar som i en basal utredning som utförs av primärvården. Läkaren bedömer i samverkan med patienten och personal på boendet vad som ska ingå i utredningen utifrån personens symptom och individuella förutsättningar. 10 Lokalt vård- och omsorgsprogram

13 Figur 2. Exempel på ansvariga yrkesgrupper för olika utredningsdelar i basala demensutredningar, bedömning av kommunalt bistånd och uppföljningar på särskilt boende. Del i utredning/insats Läkare fattar beslut om demensutredning efter samråd med sjuksköterska, undersköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast. Samråd sker med patient och närstående om vilka utredningsåtgärder som ska genomföras inom ramen för den basala demensutredningen. Läkaren remitterar vid behov till utredningsåtgärder. ANSVARIG Läkare Kognitiva test och anhörigintervju sker i samband med hembesök. Bedömningen sker med stöd från den enskilde kontaktpersonen (omsorgspersonal på det särskilda boendet). Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal med specialkunskaper Strukturerad funktions- och aktivitetsbedömning visar hur personen klarar sin vardag. Bedömningen sker vid ett hembesök. Arbetsterapeut Sjukgymnast Samtal med patient och närstående om utredningsresultat, diagnos och eventuell medicinsk behandling. Ställningstagande görs till god man, körkort och vapeninnehav. Läkare Samordning av fortsatt vård och omsorg. Enhetschef Beslut om eventuellt förändrade insatser. Myndighet vård- och omsorgsförvaltningen Uppföljning av medicinska och sociala insatser sker minst en gång om året. Läkare Sjuksköterska Biståndshandläggare Lokalt vård- och omsorgsprogram 11

14 Utvidgad demensutredning Minnesenheten vid Karolinska universitetssjukhuset/huddinge utreder kognitiva störningar av olika slag och i förekommande fall, insätter behandling och rekommenderar åtgärder. Minnesenheten består av både en mottagning och slutenvårdsavdelning. På Minnesenheten arbetar läkare, sjuksköterska, psykolog, arbetsterapeut, undersköterska, sjukgymnast, dietist, kurator och genetisk vägledare. De nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom rekommenderar att en utvidgad demensutredning bör innehålla vissa utredningsdelar. Nedan beskrivs hur Minnesenheten omsätter dessa riktlinjer i praktiken: Remisser bedöms och prioriteras av specialistläkare vid Minnesenheten. Omvårdnadsanamnes genomförs av sjuksköterska. Omvårdnadsanamnesen innefattar frågor angående familj, social situation, eventuellt körkort, vårdkontakter, vapen med mera. Inledande besök innefattar planering av fortsatt minnesutredning. Läkare inhämtar information för sjukdomsanamnes samt gör utförligt allmänstatus, neurologstatus och psykiatriskt status. Dessutom genomförs kognitiva screeningtester och depressionsskattningar. Därefter fattas beslut om fortsatt utredning i samråd med patient och när det är aktuellt med närstående. Neuropsykologisk undersökning genomförs av psykolog och har till syfte att kartlägga patientens kognitiva funktioner såsom minne, språk och rumslig förmåga och undersöka omfattningen av eventuella funktionsnedsättningar. Psykologen kan också vara behjälplig med stödsamtal för patient och anhöriga. Analys av ryggmärgsvätska genomförs för att ge viktig information om sjukdomsmarkörer. Kompletterande hjärnavbildning såsom magnetkamera, SPECT, PET-scan utförs vid behov. Kompletterande undersökningar kan göras om läkare bedömer att det behövs. Aktivitets- och funktionsbedömning utförs vid behov av arbetsterapeut. Vid behov sker utprovning och förskrivning av kognitiva hjälpmedel eller hjälpmedel för personlig vård. Funktionell bedömning utförs av sjukgymnast. På mottagningen finns även dietist, genetisk vägledare och kurator att tillgå vid behov. Efter avslutad utredning och efter sammanställning av utredningsresultaten ställs eventuell diagnos och beslut fattas om eventuell medicinsk och/eller psykologisk behandling. Vid behov genomförs samordnad vårdplanering. Återbesök för utvärdering av behandlingseffekt görs hos läkare i de fall patienten erhållit medicinering. 12 Lokalt vård- och omsorgsprogram

15 Under utredningen kan patient och anhörig, utöver de planerade besöken kontakta sjuksköterska för stöd, frågor och synpunkter om utredningen eller behandlingen. Svaret från utredningen meddelas remitterande läkare. Besked om diagnos och vårdbehov skickas om medgivande finns från patienten till kommunens biståndshandläggare och distriktssköterska i primärvården. Efter godkännande från patienten sker registrering i det nationella kvalitetsregistret Svenska Demensregistret (SveDem). Registret syftar till att förbättra kvaliteten i demensvården med målet att nationellt erbjuda en likvärdig och optimerad behandling av patienter med demenssjukdom. Minnesmottagningen vid Karolinska universitetssjukhuset/ Huddinge kan även erbjuda utbildning, handledning och konsultation till primärvården och omsorgsutförare. I figur 3 beskrivs vård- och omsorgskedjan för personer som både genomgår basal och utvidgad demensutredning. Figur 3. Vårdkedja för patienter som genomgått utvidgad demensutredning och som diagnostiserats med en demenssjukdom. Utvidgad demensutredning Vårdplanering Patient, närstående och sjuksköterska planerar vårdinsatser. Sociala insatser Bedöms av biståndshandläggare. Återbesök vid Minnesenheten för utvärdering av behandlingseffekt (om patienten ordinerats läkemedelsbehandling) Uppföljning Uppföljning av medicinska och sociala insatser sker minst en gång om året. Patientens läkare ansvarar för den medicinska uppföljningen och kommunen för uppföljning av sociala insatser. Lokalt vård- och omsorgsprogram 13

16 Läkemedelsbehandling mot kognitiv svikt vid Alzheimers sjukdom Ordination av läkemedel vid Alzheimers sjukdom sker utifrån webbdokumentet Vård i Storstockholm (Stockholms läns landsting, Viss). Enligt de nationella riktlinjerna bör hälso- och sjukvården erbjuda behandling mot kognitiva problem orsakad av Alzheimers sjukdom. Läkemedel mot kognitiva symptom ger olika effekt på olika patienter. De nationella riktlinjerna föreskriver därför att läkemedelsbehandling måste noga följas upp när doser ställs in och därefter utvärderas minst en gång per år. Utbildning Ändamålsenlig vård och omsorg om personer med demenssjukdom förutsätter att personal har lämplig utbildning och kompetens. Utbildning av personal bidrar till att personalens kunskaper ökar vilket stärker yrkesrollen och höjer kvaliteten i vården och omsorgen. För att utbildningen ska få största möjliga effekt på lång sikt bör den enligt Socialstyrelsen kombineras med praktisk träning, handledning och feedback. Även utbildning i kombination med handledning kan positivt påverka medarbetarnas upplevelser av arbetet, vilket också kan ha en positiv betydelse för vården och omsorgens utförande. Multiprofessionellt teambaserat arbete Socialstyrelsen understryker i de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom vikten av multiprofessionellt arbete för att: uppnå kontinuitet i vården och omsorgen, underlätta bedömningar som kräver flera perspektiv eller kompetenser, identifiera problem och hitta lösningar, personens behov av vård och omsorg tillgodoses ur ett helhetsperspektiv. Vilka som deltar i det multiprofessionella arbetet i Botkyrka kommun varierar över tid. I ett tidigt skede av sjukdomen kommer personen med demenssjukdom ofta först i kontakt med läkare och sjuksköterskor. I ett senare skede av sjukdomen uppstår allt fler problem i vardagen och då blir det aktuellt med kontakter med fler yrkesgrupper, exempelvis biståndshandläggare, enhetschef inom äldreomsorgen, vårdbiträde, undersköterska, kurator, arbetsterapeut, sjukgymnast med mera. Ett viktigt mål för det multiprofessionella arbetet är att förebygga och minska förekomsten av beteendeproblem hos personer med demenssjukdom och minska stress bland närstående. 14 Lokalt vård- och omsorgsprogram

17 Personcentrerad vård och omsorg Personal inom vård- och omsorg av personer med demenssjukdom i Botkyrka kommun arbetar utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Med ett personcentrerat förhållningssätt menas att personen som drabbats av en demenssjukdom sätts i centrum inte demenssjukdomen. Beteenden och psykiska symtom ska ses ur den demenssjukes perspektiv och personalen ska ta utgångspunkt i hans eller hennes upplevelse av verkligheten. Ett personcentrerat förhållningssätt innebär också att man inkluderar och tar hänsyn till behov kopplade till personens kulturella, religiösa, språkliga bakgrund samt anpassar personens boendemiljö. För att åstadkomma en personcentrerad vård och omsorg utgår personalen från information om den demenssjuke personens livsmönster och värderingar. En del i en personcentrerad vård och omsorg är därför att personen i fråga uppmuntras att berätta om sig själv och sitt liv samt att han eller hon bekräftas och accepteras. Sammanfattningsvis innebär personcentrerad vård och omsorg att personal inom hälso- och sjukvård och den kommunala socialtjänsten: bemöter personen som en person med upplevelser, självkänsla och rättigheter trots avtagande funktioner, strävar efter att förstå vad som är bäst för personen utifrån dennes perspektiv, värnar personens självbestämmande och medbestämmande, ser personen som en aktiv samarbetspartner, ger stöd för att hantera vardagen utifrån personens unika förutsättningar, strävar efter att involvera personens sociala nätverk i vården och omsorgen, särskilt beaktar behov relaterade till kulturell eller språklig bakgrund. Att ta kultu rella hänsyn handlar exempelvis om att ge den demenssjuke personen möjlighet till att utöva sin religion, få kulturellt anpassad mat, bevara sina kulturella traditioner och sedvänjor. Ett personcentrerat förhållningssätt innebär också att man inkluderar och tar hänsyn till behov kopplade till personens kulturella, religiösa, språkliga bakgrund samt anpassar personens boendemiljö. Lokalt vård- och omsorgsprogram 15

18 Hur man möter och samtalar med en person med demenssjukdom Kommunikation och bemötande av personer med demenssjukdom i senare skeden av sjukdomen ställer särskilda krav. Några goda råd är att: hålla ögonkontakt, tala sakta och tydligt, invänta svar och att använda ett vänligt kroppsspråk närma dig personen med demenssjukdom framifrån och se till att ni har ögonkontakt avvakta ett ögonblick innan du går in i det personliga reviret eftersom patienten kanske inte känner igen dig undvika att lägga en hand på axeln bakifrån eftersom det kan skrämma ställa bara en fråga åt gången och använda korta enkla meningar undvika frågan varför och ställa frågan kommer du ihåg det/mig?. Viktigt är också att kommunicera som vuxen till vuxen även om språket kanske måste förenklas. Om patienten vill packa och åka hem är det viktigt att bekräfta patientens känsla av att vilja åka hem. Försök att avleda eller fördröja, till exempel genom att säga vill du inte ha en kopp kaffe innan du går?. (Källa: Stockholms läns landsting, Viss) 16 Lokalt vård- och omsorgsprogram

19 Beteendemässiga och psykiska symptom Nio av tio personer med demenssjukdom uppvisar någon gång under sjukdomsförloppet någon form av beteendemässiga eller psykiska symptom. Beteendemässiga och psykiska symptom vid demenssjukdom (BPSD) omfattar aggressivitet, skrik, vandring, plockande eller störd dygnsrytm och psykiatriska symptom som hallucinationer, vanföreställningar, ångest eller depression. Hälso- och sjukvården och äldreomsorgen i Botkyrka utreder alltid bakomliggande orsaker till BPSD. En sådan utredning av beteendemässiga och psykiska symptom syftar till att bedöma och åtgärda de bakomliggande orsakerna till symptomen. Utredningen omfattar: en kartläggning och beskrivning av vilka symptom som personen uppvisar, hur de yttrar sig över dygnet och i vilka situationer eller miljöer de uppstår, en bedömning av personens möjlighet att få sina basala behov tillfredsställda, en bedömning av omgivande miljö och interaktion med personal och närstående, en medicinsk utredning inklusive bedömning av fysisk och psykisk status, en genomgång av läkemedel och utsättning av läkemedel med ogynnsam effekt. I Botkyrka används bedömningsinstrument för att utreda BPSD-problematik, exempelvis NPI-NH, Abbey Pain Scale. Läkemedelsbehandling av patienter med tecken på BPSD i Botkyrka är endast aktuellt i undantagsfall och måste regelbundet omprövas. Konfusion vid demenssjukdom Konfusion är ett förvirrings- och stresstillstånd som kan drabba alla människor. Det finns alltid en bakomliggande orsak till konfusion. Konfusion kan för äldre personer orsakas av olika påfrestningar som trötthet, infektion, smärta, läkemedel eller stressen av ett miljöbyte. Personer med demenssjukdomar hamnar lättare i ett konfusionstillstånd än andra äldre personer. Konfusion kan i vissa fall vara ett allvarligt tillstånd som kräver akut medicinskt omhändertagande. Hälso- och sjukvården och äldreomsorgen i Botkyrka utreder alltid bakomliggande orsaker till konfusion. En utredning av konfusion syftar liksom vid utredning av BPSD till att bedöma och åtgärda de bakomliggande orsakerna till symptomen. Utredningen omfattar: en noggrann kartläggning av vilka symptom som personen uppvisar, vilken tid på dygnet de uppstår och vad de utlösts av, en medicinsk bedömning inklusive fysisk och psykisk status, en analys och bedömning av möjligheten för personen att få sina basala mänskliga behov tillfredsställda, en bedömning av omgivande miljö och interaktion med personal och närstående, en genomgång av läkemedel och sanering av läkemedel med ogynnsam effekt. Åtgärder för att motverka konfusion inriktar sig på att undvika utlösande faktorer och på att skapa en trygg situation för individen. Lokalt vård- och omsorgsprogram 17