Aldre i Sormland. Kvalitetsuppföljning av vården av äldre i Sörmland 2013

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Aldre i Sormland. Kvalitetsuppföljning av vården av äldre i Sörmland 2013"

Transkript

1 Aldre i Sormland Kvalitetsuppföljning av vården av äldre i Sörmland 2013

2 Innehåll Förord...3 Demografi och hälsoutveckling...4 Befolkningsprognos 65 år och äldre Hälsofrämjande arbete...4 Fysiska aktiviteter... 5 Bra matvanor... 5 Alkohol... 6 Social gemenskap/stöd... 7 Meningsfull tillvaro... 7 Vårdpreventivt arbete...8 Fall Fallskador Höftfrakturer Anhörigstöd/nätverk...12 Vård och omsorg i hemmet...13 SSIH Mobila närvårdsteam Hemsjukvård Slutenvård vårdkedjan...15 Återinläggningar inom 30 dagar Undvikbar slutenvård Informationsöverföring och Samordnad Individuell Plan, SIP Nationell Patientöversikt, NPÖ Äldre och läkemedel...19 Tio eller fler läkemedel samtidigt Läkemedel som bör undvikas hos äldre Tre eller fler psykofarmaka samtidigt Läkemedelsanvändning Kommunresultat Sammanfattning av kommunresultaten för Sörmland Bättre liv för sjuka äldre Resultat per kommun - läkemedelsindikatorerna Bättre Liv 2013, SKL Läkemedelsgenomgångar Demens...22 Länsgemensamma aktiviteter Årlig kvalitetsuppföljning Minnesutredning, behandling och uppföljning av demenssjukdom Fastställda diagnoser och uppföljningar Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid demens, BPSD Antipsykosläkemedel Äldres psykiska hälsa...27 Vård i livets slut...30 Slutord...34

3 Förord Sedan 2011 har Sörmland en länsgemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel. Nämnden förkortas VOHJS och är driftnämnd för hjälpmedel samt ansvarig för kunskapsutveckling och samverkan inom bl. a vård och omsorg om äldre i Sörmland. VOHJS har sedan starten följt utvecklingsarbete kring äldre i länet, dels genom det arbete som bedrivs med stöd av den nationella överenskommelsen, bättre liv för sjuka äldre, dels genom ett särskilt fokus på resultaten i öppna jämförelser för äldre. En kvalitetsuppföljning av vården av äldre i Sörmland har tidigare sammanstälts för åren 2011 och 2012 och nu även för Uppföljningen är en sammanställning av olika mätningar och uppgiftskällor där öppna jämförelser är en av källorna. Arbetet med öppna jämförelser sker med stöd av SKL som bedriver ett nationellt arbete för att stimulera till ökad användning och analys av öppna jämförelser. I Sörmland finns ett nätverk för de medarbetare som lämnar uppgifter till öppna jämförelser, nätverket bidrar till att säkra kvaliteten på de uppgifter som lämnas. Äldre i Sörmland är en rapport som bidrar till ökad kunskap om äldres situation i Sörmland. Demografin i Sörmland visar tydligt på en högre andel äldre än riket. Andelen varierar mellan kommunerna men samtliga kommuner har en högre andel invånare över 65 år jämfört med riket, 19,4 i riket och 21,8 i Sörmland. Andelen äldre i befolkningen förväntas öka ytterligare, den yngre pensionärsgruppen, åringar, ökar och kommer att fortsätta öka alltefter att de stora kullarna föda på 40-talet kommer in i dessa åldrar. Vi har redan idag kunskap om hälsofrämjande faktorer, insatser som kan förebygga, senarelägga eller förhindra sjukdomar hos äldre. Fyra hörnpelare för ett gott åldrande är fysisk aktivitet, bra matvanor, social gemenskap och meningsfull sysselsättning. Med tanke på den förväntade ökningen av antalet äldre är det viktigt att kunskap om hälsofrämjande arbete och även vårdpreventivt arbete sprids och används av medarbetare i landstinget och länets kommuner. För att kunna erbjuda äldre med behov av vård och/eller omsorg insatser av god kvalitet, med en samverkan som underlättar för den enskilde att få den hjälp man behöver krävs ett kontinuerligt förbättringsarbete. En tydlig resultatuppföljning utgör ett stöd i förbättringsarbetet. På senare år har möjligheterna att redovisa resultat och jämföra resultat med övriga aktörer i landet förbättrats inom ett flertal områden. Det skapar bättre förutsättningar att bedriva utvecklingsarbete inom de områden som är mest angelägna. Med kunskap om vad som gör mest nytta kommer förbättringsarbetet att höja kvaliteten och även leda till en bättre resursanvändning. Öppna jämförelser är ett instrument som är tillgängligt för alla. Varje huvudman behöver analysera sina egna resultat för att förstå bakomliggande orsaker till resultaten. Denna rapport ska ses som ett underlag till fortsatt utveckling av vården och omsorgen av äldre. Det kan dels användas av varje enskild huvudman för att identifiera områden som behöver utvecklas, dels användas av VOHJS för att följa utvecklingen i länet och stödja arbetet med att förbättre samverkan mellan huvudmännen. Britta Bergström (S) Ordförande i nämnden för vård, omsorg och hjälpmedel i Sörmland, VOHJS 3

4 Demografi och hälsoutveckling Sörmland har en högre andel äldre invånare än riket i övrigt. Andelen äldre varierar mellan länets kommuner. TABELL Andel äldre i Sörmland Alla Andel 65- Andel 75- Andel 85- Eskilstuna ,5 8,4 2,6 Flen ,8 10,7 3,3 Gnesta ,6 8,2 2,7 Katrineholm ,2 10,3 3,3 Nyköping ,1 10,2 3,1 Oxelösund ,4 11,9 3,1 Strängnäs ,3 8,4 2,4 Trosa ,9 7,5 2,1 Vingåker ,9 10,2 3,2 Länet ,8 9,3 2,8 Riket ,4 8,5 2,6 Befolkningsprognos 65 år och äldre Befolkningsökningen under de senaste 40 åren har främst bestått av personer i yrkesverksam ålder. Under de kommande 40 åren väntas en mindre andel (ungefär en fjärdedel) av befolkningsökningen vara i yrkesverksam ålder. Andelen äldre i befolkningen förväntas öka. Under de senaste åren har den yngre pensionärsgruppen, åringar, ökat och kommer att fortsätta att öka alltefter att de stora kullarna födda på 1940-talet kommer in i dessa åldrar. Successivt kommer allt fler femtiotalister in i dessa åldrar samtidigt som fyrtiotalisterna lämnar gruppen och då minskar antalet åringar. Hälsofrämjande arbete Det finns viktiga principiella skillnader mellan att förebygga sjukdom och att främja hälsa. Medan sjukdomsförebyggande ofta används när syftet är att förebygga specifik sjukdom handlar hälsofrämjande om den process som skapar förutsättningar och ger människan möjlighet att öka kontrollen över sin egen hälsa och att förbättra den. Grundläggande för hälsa och livskvalitet på äldre dagar är att fortsätta att vara fysiskt, mentalt och socialt aktiv. Därför är de fyra områden som utgör hälsans hörnpelare särskilt viktiga och bör lyftas fram: 4

5 Fyra hörnpelare för ett gott åldrande fysisk aktivitet bra matvanor social gemenskap meningsfull sysselsättning. Fysiska aktiviteter Alla individer bör, helst varje dag, vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 30 minuter. Intensiteten bör vara åtminstone måttlig, till exempel rask promenad. Ytterligare hälsoeffekt kan erhållas om man utöver detta ökar den dagliga mängden eller intensiteten. Fysiskt aktiva individer löper hälften så stor risk att dö av hjärt-kärlsjukdom. Fysisk aktivitet minskar också risken för att få högt blodtryck, åldersdiabetes och tjocktarmscancer. Också livskvaliteten förbättras av fysisk aktivitet på grund av ökat psykiskt välbefinnande och bättre fysisk hälsa. Det föreligger även starka belägg för att fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av benskörhet, benbrott framkallade genom fall, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Mot denna bakgrund bör alla kliniskt verksamma läkare ge patienterna råd angående fysisk aktivitet anpassad till hälsotillstånd och personlig livsstil. Detta bygger på en amerikansk rekommendation som publicerades 1995 av 20 experter inom områdena epidemiologi, fysiologi och medicin. Hur mycket har du rört och ansträngt dig kroppsligt på fritiden under de senaste 12 månaderna? Män Kvinnor Totalt Stillasittande fritid 14,2 17,8 16,1 Måttlig motion 53,1 53,9 53,5 Måttlig regelbunden motion 19,8 16,3 18,0 Regelbunden motion och träning 12,8 12,0 12,4 Totalt TABELL Motion Andel(%) Sörmlänningar år Källa: HLV 2012 Bra matvanor Övervikt och fetma är ett stort hälsoproblem som är nära kopplat till människors levnadsvanor, främst fysisk aktivitet och matvanor. Matvanor precis som många andra vanor grundläggs i tidig ålder och det är relativt få interventioner som kunnat visa bestående kostförändringar hos äldre. Den enda långsiktiga lösningen är hälsofrämjande och förebyggande arbete på olika nivåer i samhället. Basen ligger på att ge äldre kunskaper att klara sin matsituation att handla, laga mat så länge som personen själv orkar. 5

6 Hur ofta äter du grönsaker och rotfrukter? TABELL Matvanor Andel(%) Sörmlänningar år Män Kvinnor Totalt 3 gånger per dag eller oftare 4,5 6,0 5,3 2 gånger per dag 18,3 27,5 23,1 1 gång per dag 40,6 41,8 41,2 5-6 gånger per vecka 8,9 7,3 8,1 3-4 gånger per vecka 14,2 9,5 11,7 1-2 gånger per vecka 10,3 6,1 8,1 Några gånger per månad eller aldrig 3,2 2,0 2,6 Totalt Källa: HLV 2012 Alkohol Alkoholmissbruk bland äldre ser ut att vara ett växande problem. Vi har en ny generation pensionärer som har högre alkoholkonsumtion än tidigare Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor visar att alkoholkonsumtionen för människor i övre ålder har tendens att öka. Det finns, om än svagt, en tendens till att kvinnliga tjänstemän i åldern år i större utsträckning än kvinnliga arbetare har riskabla alkoholvanor. Hur ofta har du druckit alkohol under de senaste 12 månaderna? Män Kvinnor Totalt 4 gånger per vecka eller mer 12,2 6,7 9,3 2-3 gånger per vecka 26,2 18,9 22,4 2-4 gånger per månad 28,9 23,8 26,2 1 gång per månad eller mer sällan 18,5 27,8 23,4 Aldrig 14,2 22,8 18,7 Totalt TABELL Alkohol Andel(%) Sörmlänningar år Källa: HLV 2012 Kvinnor per Män per

7 Särskilt äldre kvinnor verkar dricka mer jämfört med tidigare. Detta är en utmaning för beroendevården som i stort sett saknar behandlingsprogram för äldre, säger Eva Wallin som är chef vid Socialstyrelsen. Social gemenskap/stöd Sociala kontakter och socialt stöd har positiva effekter på hälsan, även i höga åldrar. Föreningar, vänner, kultur är hälsofrämjande. I bostadsområdet finns ofta lokala aktörer. I den fjärde åldern kan de sociala dagcenter som har funnits, och i vissa kommuner alltjämt finns kvar, vara det enda realistiska alternativet. I frågan om du har deltagit i någon aktivitet under de senaste 12 månader blev svaren så här: Fritidsaktiviteter under de senaste 12 månaderna? TABELL Fritid Andel(%) Sörmlänningar år Män Kvinnor Totalt Studiecirkel/kurs på din fritid 11,9 21,4 16,9 Offentlig tillställning t ex nattklubb, danstillställning eller liknande 11,2 8,6 9,9 Annat föreningsmöte 36,6 29,9 33,1 Källa: HLV 2012 Meningsfull tillvaro Vad som uppfattas som meningsfullt är individuellt. Det kan exempelvis vara att känna sig delaktig i samhället eller att klara sig själv i vardagen att själv kunna handla, laga mat eller besöka vänner Har du under de senaste veckorna känt att du kunnat uppskatta det du gjort om dagarna? TABELL Meningsfullhet Andel(%) Sörmlänningar år Män Kvinnor Totalt Mer än vanligt 4,2 5,1 4,7 Som vanligt 87,5 85,9 86,7 Mindre än vanligt 7,2 7,7 7,5 Mycket mindre än vanligt 1,2 1,2 1,2 Totalt Källa: HLV 2012 Vårdpreventivt arbete Sedan 2010 har kommunerna och landstinget arbetat med ett utvecklingsarbete som syftar till att utveckla ett gemensamt långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete med fokus på de mest sjuka äldre. Att förebygga att människor skadas och se till att hälsan behålls är på väg att bli vardag i äldreomsorgen. Tre utvecklingsledare har arbetat med att ge stöd till verksamheterna. Utvecklingsledarnas roll har förändrats under tiden som utvecklingsarbetet framskridit. I det tidigare skedet var fokus på att enheterna skulle komma igång med registrering i det nationella kvalitetsregistret Senior alert. Nu ställs krav på att analysera och dra slutsatser av resultaten. Uppdraget har under året alltmer inriktats på att arbeta systematiskt med den struktur som kvalitetsregistret erbjuder. 7

8 I Sörmland har vi fokuserat på att utbilda legitimerad personal och vårdpersonal i teamarbete med kvalitetsregistret Senior alert som ett verktyg i att förebygga och förbättra för patienten/ brukaren. Det preventiva arbetet har vidareutvecklats genom att ledare nu tar alltmer ansvar för resultaten och analysen av dem för att kunna initiera förbättringsarbete. Under 2013 har insatser gjorts för att öka kompetensen hos ledare att använda sina resultat i det lokala förbättringsarbetet. TABELL vårdprevention för riskbedömning, åtgärd och uppföljning samt Riskbedömningar där risk konstaterats och Risk- varav Vald enhet...åtgärd planerats...åtgärd utförts ** bedömningar * risk 2012/2013 N N N % N % Eskilstuna kommun 2012 Eskilstuna kommun 2013 Flens kommun 2012 Flens kommun 2013 Gnesta kommun 2012 Gnesta kommun 2013 Katrineholms kommun 2012 Katrineholms kommun 2013 Nyköpings kommun 2012 Nyköpings kommun 2013 Oxelösunds kommun 2012 Oxelösunds kommun 2013 Strängnäs kommun 2012 Strängnäs kommun 2013 Trosa kommun 2012 Trosa kommun 2013 Vingåkers kommun 2012 Vingåkers kommun

9 Riskbedömningar där risk konstaterats och.. Vald enhet Lt Sörmland KSK Kullbergska sjukhuset Katrineholm 2012 Lt Sörmland KSK Kullbergska sjukhuset Katrineholm 2013 Lt Sörmland MSE Mälarsjukhuset Eskilstuna 2012 Lt Sörmland MSE Mälarsjukhuset Eskilstuna 2013 Lt Sörmland NLN Nyköpings lasarett 2012 Lt Sörmland NLN Nyköpings lasarett 2013 Lt Sörmland Primärvård 2012 Lt Sörmland Primärvård 2013 Riskbedömningar * varav risk...åtgärd planerats...åtgärd utförts ** N N N % N % *I urvalet exkluderas personer som avlidit inom 6 månader efter riskbedömning och saknar uppföljning. ** För att åtgärder ska räknas som utförda krävs att dessa registrerats senast 6 månader efter aktuell riskbedömning Kolumn % % %...åtgärd planerats åtgärd utförts Samordningssjuksköterskor på vårdcentralerna har gjort att det preventiva arbetssättet har kommit igång även där. Erbjudande om riskbedömning för fall, undernäring, trycksår och ohälsa i munnen börjar allt oftare erbjudas personer över 65 år i samband med besök hos samordningssköterskan. Ett närmare samarbete med hemtjänsten kan också förbättra möjligheterna att arbeta förebyggande så tidigt som möjligt. Figur 1. Modell över systematiskt arbetssätt. Nutritionsrådet presenterade under 2013 resultaten av kartläggningen av tiden för nattfasta för personer 65 år och äldre som vistades i särskilda boenden i kommunerna och på sjukhusen under v 42, Resultatet visar att 78 procent hade en nattfasta som översteg den av Socialstyrelsen rekommenderade maxgränsen 11 timmar. Över 400 sjuksköterskor och undersköterskor i kommuner och landsting har under 2013 låtit sig inspireras till att förebygga ohälsa i munnen hos de mest sjuka äldre. Vid ett flertal tillfällen har utbildning i teori och praktik kring munhälsa, sväljsvårigheter och nutrition getts. Några kommuner 9

10 har gjort egna utbildningsinsatser i samband med införandet av riskbedömning av ohälsa i munnen med instrumentet Revised Oral Assessment Guide (ROAG). Med hjälp av Senior alert utvecklas nya förebyggande arbetssätt som ökar möjligheten till bästa möjliga vård och omsorg oavsett vem som tillhandahåller den. Arbetet med Senior alert kräver att hela teamet runt individen sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast, övrig omsorgspersonal arbetar tillsammans på ett annat sätt än tidigare. God omvårdnad kan ersätta läkemedel och förhindra sjukdom och skador. Mycket som sker kan tyckas enkelt och självklart men ofta kan det enkla vara det svåra. Små förändringar kan göra stor skillnad för sjuka äldre, medan stora förändringar inte behöver innebära någon skillnad alls. Fall Fallolyckor är den vanligaste orsaken till skada hos personer över 65 år. Fallolyckor står för 85 procent av kvinnors skador och 70 procent av männens (Myndigheten för säkerhet och beredskap, MSB). Fallskador Som framgår av diagrammet nedan har antalet fallskador på riksnivå i den äldre befolkningen ökat något över tid. Fallskador är betydligt vanligare bland kvinnor än bland män. I riket varierar resultaten på kommunnivå mellan 33 och 80 fallskador per 1000 invånare. Diagram fallskador per 1000 invånare 80 år och äldre, uppdelat på år och kön, Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen, Öppna jämförelser 2013 Vård och omsorg om äldre Genom att bygga upp ett fungerande fallförebyggande arbete kan vi möta behovet hos den ökande andelen äldre i Sörmland. Samverkan mellan kommuner, landsting, primärvård och privata aktörer behövs för att få till stånd arbetet med att främja hälsan hos äldre. fallskador som leder till sjukhusvård har under de senaste åren minskat, vilket skulle kunna vara ett resultat av det förebyggandet arbetet i kommunerna, landstinget och hos de privata aktörerna. Se figur 1. 10

11 DIAGRAM Statistik från Måttdatabasen landstinget Höftfrakturer Höftfrakturer är ett stort hälsoproblem för många äldre, och i Sverige drabbas cirka personer varje år. Genomsnittsåldern är 83 år och tre fjärdedelar av de drabbade är kvinnor, varav många har benskörhet. De flesta höftfrakturer hos äldre orsakas av fall, oftast inomhus. Höftfrakturvården omfattar hela vårdkedjan, och för att få hög kvalitet är det nödvändigt med en väl fungerande vård- och omsorgskedja mellan sjukhus, primärvård och kommun. För att minska antalet höftfrakturer är det oerhört viktigt att förebygga fall, både i ordinärt boende och i särskilt boende. Det finns ett antal olika åtgärder som kan minska risken, såsom olika hjälpmedel när den äldre till exempel ska förflytta sig och duscha. Åtgärderna kan också handla om att identifiera risker, ge rätt läkemedel och erbjuda balansträning. RIKSHÖFT är ett kvalitetsregister för uppgifter om vård och behandling vid olika typer av höftfrakturer. För år 2012 registrerades 397 höftfrakturer i Sörmland i RIKSHÖFT. Av de registrerade uppföljningarna i registret uppgav 35 procent av de äldre med höftfraktur att dom återfått eller förbättrat sin gångförmåga fyra månader efter frakturen. Höftfrakturer orsakar ett personligt lidande för den som drabbas, men höftfrakturer påverkar också samhällsekonomin. Hälften av alla höftledsfrakturer sker genom fallolyckor på särskilt boende, trots att endast 5-6 procent av åldersgruppen över 65 år bor i sådant boende. et höftfrakturer hos personer 65 år och äldre minskar dock i länet, samtidigt som antalet invånare över 65 år ökat. Se figur 2. Den totala vårdkostnaden för höftopererade till följd av fallolyckor uppgår i okomplicerade fall till kronor per person (källa; MSB). 11

12 DIAGRAM Statistik från Måttdatabasen landstinget Anhörigstöd/nätverk I Sörmland finns ett anhörignätverk med de kommunalt anställda anhörigkonsulenterna samt representanter från Landstinget Sörmland tillsammans med FoU i Sörmland. Nätverket har kontinuerliga nätverksträffar där anhörigfrågor och samverkan med landstinget diskuteras. En regional konferens om anhörigstöd ska genomföras under FoU i Sörmland deltar tillsammans med Nationellt kompetenscentrum Anhöriga (NkA) och sju andra FoU-enheter i landet i ett nationellt treårigt forskningsprojekt kring anhörigstöd inom områdena äldre, funktionshinder och individ- och familjeomsorg. I Sörmland är det Strängnäs kommun som FoU i Sörmland följt och en FoU-rapport (FoUiS) och en nationell rapport (Nka) om projektet kommer att publiceras under våren Vård och omsorg i hemmet Merparten av de äldre är nöjda både med hemtjänsten och med sitt särskilda boende. Det visar resultaten från 2013 års nationella brukarundersökning, som genomförs av Socialstyrelsen. På riksnivå har resultatet förbättrats inom båda områdena sedan Diagram Andel som sammantaget är mycket eller ganska nöjda i sin helhet med hemtjänsten, år 2012 respektive Källa. Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Socialstyrelsen år 2012 och

13 Diagrammet ovan visar andelen personer över 65 år som angett att de är mycket och ganska nöjda i sin helhet med hemtjänsten. I länet har kommunerna Gnesta, Vingåker och Trosa förbättrat sitt resultat mellan år 2012 och Övriga kommuner i länet har ett försämrat eller ett oförändrat resultat. SSIH Den hemsjukvård som bedrivs av primärvården i samarbete mellan kommunens sjuksköterskor och paramedicinare samt vårdcentralens läkare kompletteras av landstinget team för specialiserad sjukvård i hemmet. Teamen är organiserade i fyra enheter som utgår från länets tre sjukhus samt Strängnäs vårdcentral. Teamen ska genom konsultativa, stödjande insatser och direkta vårdåtgärder bidra till att människor i behov av avancerade sjukvårdsinsatser ska kunna välja att få sin vård i hemmet. I SSIH-teamen finns läkare, sjuksköterskor och paramedicinsk personal. Tillsammans har läkare, sjuksköterskor och paramedicinsk personal i de fyra teamen utfört besök under Detta är en ökning i förhållande till 2012 då besök gjordes av länets SSIH-team. Besöken fördelades geografiskt enligt nedan. TABELL Landstingets statistik 2011/2012/2013 Geografiskt område besök (samtliga yrkeskategorier) 2011 besök (samtliga yrkeskategorier) 2012 besök (samtliga yrkeskategorier) 2013 Flen, Katrineholm, Vingåker Eskilstuna Gnesta, Nyköping, Oxelösund, Trosa Tillgången till SSIH är ojämnt fördelad över länet. I förhållande till antalet invånare har Strängnäs mer specialiserad vård i hemmet än övriga kommuners invånare. Utredning gällande SSIHs organisering och arbetssätt är under färdigställande. Mobila närvårdsteam Strängnäs Länet Mobila närvårdsteam, bestående av läkare och sjuksköterska, fungerar som komplement till vårdcentralerna och SSIH-teamen. Under dagtid erbjuder läkare och sjuksköterska i länets tre mobila närvårdsteam besök i hemmet för svårt sjuka som ett alternativ till besök på akutmottagning och inläggning på sjukhus. Teamen bedömer behov av sjukhusinläggning i hemmet och kan vid behov lägga in patienten utan att denna behöver passera akuten (direktinläggning). I diagrammet nedan ses antalet besök av samtliga yrkeskategorier och antal individer som fått besök av mobila närvårdsteamen. Arbetssätt och bemanning skiljer sig mellan teamen varför siffrorna inte är helt jämförbara. Tillgången till läkare i västra länsdelen skiljer sig mycket åt jämfört med övriga länet. I södra länsdelen fanns under ett närvårdsteam. I samband med uppbyggnaden av ASIH saknades resurser för att båda funktionerna skulle kunna bemannas. Mobilt närvårdsteam i södra har omstartats under hösten 2011 som en organisatorisk delfunktion av ASIH. Fördelningen av de mobila närvårdsteamen är i dagsläget inte jämlik över länet utan når framförallt de tre största orterna, vilket tabellen visar. Absoluta merparten av besöken är till personer äldre än 65 år. Gällande besök kommunvis under 2012 och 2013 ser fördelningen ut enligt följande: 13

14 TABELL Landstingets statistik 2011/2012/2013 Mobila teamets placering Kommuner besök 2011 besök 2012 besök 2013 Katrineholm KSK Vingåker Katrineholm Flen Eskilstuna MSE Eskilstuna Strängnäs Nyköping NLN Gnesta Nyköping Oxelösund Trosa Totalt: Besöken fördelar sig följande på respektive personalkategori: Mobila teamets placering Eskilstuna MSE Nyköping NLN 2012 Sjuksköterska/ dsk 2013 Sjuksköterska / dsk Kommun 2012 Läkare 2013 Läkare 2013 Undersköterska Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Katrineholm KSK Vingåker Totalt: Hemsjukvård För att utveckla och säkra vården i det ordinära boendet överfördes ansvaret för hemsjukvård på primärvårdsnivå för personer över 18 år till länets kommuner den 1 januari Kommunerna utför vård i hemmet både för dem som är inskrivna i hemsjukvård och för dem som mer tillfälligt behöver vård i hemmet (hembesök). Ansvaret för läkarinsatser i hemsjukvården ligger kvar i landstinget och regleras i avtal. Den specialiserade hemsjukvården (ASIH) ges med stöd av team som utgår från sjukhuset. Samarbetet regleras för den enskilda individen genom att en vårdplan upprättas. Enligt nationella beräkningar (Socialstyrelsen 2008) uppskattades antalet hemsjukvårdspatienter till 3000 i Sörmland. Den faktiska omfattningen av hemsjukvården i Sörmland mäts en dag per år. et hemsjukvårdspatienter har sedan mätningarna inleddes 2010 legat på lite över 2000 individer. För att en patient ska skrivas in i hemsjukvården ska en samordnad individuell plan upprättas. En sådan plan fanns i oktober 2013 upprättad för 25 % av hemsjukvårdspatienterna. Vid förnyad mätning den 8 januari 2014 hade antalet ökat till 35 %. 14

15 TABELL Uppföljning av hemsjukvårdsväxlingen. Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland 7 okt 2013 SIP 7 okt SIP SIP SIP 2010 Eskilstuna Flen 213 us Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Sörmland Slutenvård vårdkedjan I Sörmland finns sjukhus i Eskilstuna, Katrineholm och Nyköping som tillsammans har 510 vårdplatser producerade sjukhusen tillsammans vårdtillfällen om sammanlagt vårddagar. Nedan visas vårdtid fördelat på olika åldersgrupper. DIAGRAM Landstingets statistik 2013 DIAGRAM Landstingets statistik

16 Återinläggningar inom 30 dagar Svårigheterna att erbjuda sjuka äldre en samordnad vård och omsorg är väl kända och beskrivna Det finns många orsaker till detta. Problem med läkemedel, bristande uppföljning, inga eller fel hjälpmedel i hemmet, dålig kontakt mellan primärvård, sjukhus och kommunens omsorg är några. Återinläggningar inom 30 dagar används som ett mått på att mäta sammanhållen vård. DIAGRAM Statistik från SKL Återinläggningar 30 dagar 65 år och äldre DIAGRAM Statistik från SKL Återinläggningar 30 dagar 65 år och äldre uppföljningsdatum Andel återinläggningar inom 30 dagar 65 år och äldre Undvikbar slutenvård En indikator som används för att spegla effektiviteten inom hälso- och sjukvårdssystemet som helhet är undvikbar slutenvård. Tanken är att belysa omhändertagandet inom den öppna vården, som till exempel förebyggande insatser och primärvård inom såväl kommunerna som landstinget. Indikatorn är en av Socialstyrelsens nationella indikatorer för uppföljning enligt God vård. Måttet undvikbar slutenvård består av inläggningar på sjukhus i ett antal utvalda diagnoser. Bland de diagnoser som valts ut finns sådana som ska spegla den öppna vårdens insatser vid kroniska eller mer långvariga åkommor. De kroniska sjukdomstillstånd som ingår är anemi, astma, diabetes, hjärtsvikt, högt blodtyck, kroniskt obstruktiv lungsjukdom och kärlkramp. Utöver detta ingår även några akuta tillstånd, där rätt behandling given inom rimlig tid bedömts kunna förhindra inläggning på sjukhus. 16 äldre i sörmland 2012

17 DIAGRAM Statistik från SKL uppföljningsdatum DIAGRAM Statistik från SKL uppföljningsdatum Andel undvikbar slutenvård 65 år och äldre Informationsöverföring och Samordnad Individuell Plan, SIP För att de äldre ska kunna få en trygg och säker vård och omsorg krävs att information tillgängliggörs mellan huvudmännen och att vårdaktörerna tydliggör ansvarsfördelning samt samordnar insatserna. Vid utskrivning från sjukhus är slutenvården skyldig att kalla till samordnad vårdplanering om det finns behov av fortsatta insatser från öppen vård och omsorg. Från slutenvård Ett IT-system, Prator används som informationsöverföringssystem från slutenvården till samtliga kommuner i länet. Under 2013 genomfördes 3183 samordnade planeringar från sluten vården Sörmland fördelade på länets kommuner enligt nedan. et samordnade planeringar ökade med 94 st från TABELL Landstingets statistik 2011/2013 År Eskilstuna Flen Gnesta K-holm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Tot äldre i sörmland 2012

18 Det föreligger då och då brister i den informationsöverföring som sker mellan vårdnivåerna vilket medför risk för merarbete, slöseri med resurser och i värsta fall risker för patienterna. Ett ständigt förbättringsarbete pågår för säkra rutiner vid överföringen av information. Nationell Patientöversikt, NPÖ NPÖ gör det möjligt för behörig vårdpersonal att med patientens samtycke ta del av journalinformation som registrerats hos andra vårdgivare. Samordning av vårdinsatser underlättas och en helhetsbild av patienten ger ett bättre beslutsunderlag för diagnos, behandling och uppföljning. Kommuners personal som kan läsa i landstingets journaldokumentation (konsumenter) Flen Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Nyköpings kommun publicerar material så att Landstingets personal kan läsa (producenter). 18

19 Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen hos äldre är ett viktigt område att ständigt förbättra. Med äldre avses i detta avsnitt personer 75 år och äldre. God läkemedelsbehandling hos äldre ingår i den nationella satsningen Bättre liv för sjuka äldre liksom i de nationella rapporterna Öppna jämförelser som publiceras av Socialstyreslen och SKL gemensamt sedan ett antal år tillbaka. Öppna jämförelser 2013 Hälso- och sjukvården, jämförelse mellan Landsting Öppna jämförelser 2013, Läkemedelsbehandlingar, jämförelser mellan Landsting Öppna jämförelser 2013 Vård och omsorg om äldre Tre av indikatorerna som speglar kvaliteten i äldres läkemedelsanvändning redovisas i diagrammen nedan. Förekomst av polyfarmaci Tio eller fler läkemedel samtidigt, förekomst av läkemedel med hög biverkningsrisk Läkemedel som bör undvikas hos äldre och förekomst av Tre eller fler psykofarmaka samtidigt. Tio eller fler läkemedel samtidigt Med polyfarmaci menas samtidig användning av många läkemedel. Studier har visat att detta är förknippat med lägre följsamhet till ordination, högre risk för skadliga läkemedelsinterakt-ioner, högre kostnader och med läkemedelsorsakad inläggning på sjukhus. Källa: Öppna jämförelser, 2013, Hälso- och sjukvård, jämförelse mellan Landsting, Diagram 15 s. 42 Tillägg: Andeln var något högre hos kvinnor jämfört med män. Gäller för riket och alla landsting, framgår av Öppna jämförelser 2013, Läkemedelsanvändning. Läkemedel som bör undvikas hos äldre Innefattar läkemedel/läkemedelsgrupper som medför en betydande risk för biverkningar hos äldre och därför bör undvikas i denna åldersgrupp: Bensodiazepiner med lång verkningstid (sömnmedel och lugnande som tex Stesolid), läkemedel med betydande antikolinerga effekter, sömnmedlet Propavan och det smärtstillande Tramadol. Dessa läkemedel ingår i Socialstyrelsens nationella 19

20 indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre och återfinns på kortet Äldre och läkemedel som Läkemedelskommittén har tagit fram. Källa: Öppna jämförelser, 2013, Hälso- och sjukvård, jämförelse mellan Landsting, Diagram 17 s. 44 Tillägg: Andelen kvinnor är även för denna indikator högre än män. (Källa: Öppna jämförelser 2013, Läkemedelsanvändning. Tre eller fler psykofarmaka samtidigt Samtidig behandling med tre eller fler psykofarmaka innebär inte bara en ökad risk för biverkningar, läkemedelsinteraktioner, utan kan ocksa vara ett tecken på brister i behandling och omvårdnad. Källa: Öppna jämförelser, 2013, Hälso- och sjukvård, jämförelse mellan Landsting, Diagram 129 s

21 Läkemedelsanvändning Kommunresultat I Öppna jämförelser 2013 vård och omsorg om äldre beskrivs hur Sörmlands kommuner ligger till i jämförelse med övriga kommuner i landet vad gäller 1. Tre eller fler psykofarmaka samtidigt bland äldre 2. Tio eller fler läkemedel 3. Läkemedel som bör undvikas 4. Användning av antipsykotiska läkemedel Källa för nedan redovisade resultat är Bilaga 1. Kommunresultat, där resultaten presenteras i tabellform för alla kommuner, sorterade länsvis. Resultaten i tabellen är färgade med grönt, gult och rött. Grönt innebär att kommunernas värde för indikatorn hör till de 25 % av kommunerna med bäst värde. Rött får de 25 % av kommunerna med sämst värde och gult gäller de % av kommunerna som ligger mitt emellan. Sammanfattning av kommunresultaten för Sörmland 1. Tre eller fler psykofarmaka : Ingen kommun med rött. Trosa och Vingåker har grönt, och de övriga kommuner i Sörmland har gult. 2. Tio eller fler läkemedel : Ingen kommun med rött. Flen, Oxelösund och Trosa får gult, och de övriga kommuner i Sörmland grönt. 3. Läkemedel som bör undvikas : Vingåker får rött. Flen, Gnesta, Katrineholm och Oxelösund får gult, och de övriga kommunerna i Sörmland grönt. 4. Användning av antipsykotiska läkemedel : Vingåker och Oxelösund får rött. Gnesta och Trosa får grönt, och de övriga kommunerna i Sörmland gult. Bättre liv för sjuka äldre 2013 Sörmland har klarat målet på länsnivå för Olämpliga läkemedel och Antiinflammatoriska läkemedel, dock inte för Antipsykotiska läkemedel. Det var 665 färre personer i Sörmland som hämtade ut recept på olämpliga läkemedel, dvs en minskning med ca 20 % under mätperioden. Ett resultat som gjorde att Sörmland fick 6,2 miljoner kronor av staten inom detta område. Resultat per kommun läkemedelsindikatorerna Bättre liv 2013, SKL Kommun olämpliga antiinflammatoriska antipsykotiska Eskilstuna klarat klarat ej Strängnäs klarat klarat ej Flen klarat ej ej Katrineholm klarat klarat ej Vingåker ej klarat klarat Nyköping klarat klarat ej Oxelösund klarat klarat ej Gnesta klarat ej ej Trosa klarat klarat ej 21

22 Läkemedelsgenomgångar Sedan 2013 görs läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland enligt de länsgemensamma riktlinjerna som har utarbetats av Läkemedelskommittén och godkänts av Länsstyrgruppen för Närvård och Hälsoval. Riktlinjerna bygger på Socialstyrelsen författning (SOSFS 2012:9), och delas upp i enkel och fördjupad LMG. Under 2013 har drygt 5500 LMG kodats enligt statistik från Landstinget, av dessa 250 fördjupade. De flesta enkla LMG har kodats för patienter i ordinärt boende, oklart hur många av dessa med hemsjukvård. Utmaningen för 2014 blir att säkerställa att patienterna i hemsjukvård och säbo erbjuds minst en årlig enkel LMG och de som har behov får fördjupade LMG. Ansvaret för att säkerställa detta ligger hos primärvårdens läkare och kommunenens sjuksköterskor. Läkemedelskommitténs kliniska apotekare samarbetar med vårdcentraler, särskilda boenden och hemsjukvård i syfte att målen för LMG-arbetet och läkemedelsindikatorerna i Bättre Liv uppnås. Rollen är rådgivande. Under 2013 har Läkemedelkommitténs kliniska apotekare även medverkat vid ca 1800 LMG för äldre patienter på sjukhus. LMG har gjorts i samband med inläggning på sjukhus (apotekare finns på en eller två avdelningar per medicinklinik på länets tre sjukhus). Att Sörmland ligger bland de bästa län i Sverige inom området Äldre och läkemedel bygger sannolikt på ett flerårigt strukturerat, idogt och tålmodigt arbete inom detta område. Demens Varje år insjuknar ca i demenssjukdom i Sverige. Över svenskar beräknas ha en demenssjukdom. Ungefär var femte person över 80 år är drabbad. et personer i Sörmland med demenssjukdom uppskattas till personer och 700 personer beräknas insjukna varje år. Alzheimers sjukdom utgör ca 60 % av fallen. Kommun Skattat antal personer med demenssjukdom Skattat antal nyinsjukna på ett år Eskilstuna Flen Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Gnesta Sörmland Skattat antal personer med demenssjukdom beräknat på kommunernas åldersfördelning dec. 2012(SEB) (et äldre över 80 år har ökat 3 % från 2012) En god demensvård bygger på tidig diagnos, ett strukturerat arbete mellan landstingets och kommunernas verksamheter samt kunnig personal genom hela vårdkedjan. Kommunerna och landstinget i Sörmland arbetar enligt ett länsgemensamt program för vård och omsorg vid demenssjukdom som reviderades 2011 efter nationella riktlinjer. Programmet gäller även privata vårdgivare. Det länsge- 22

23 mensamma demensnätverk bildades 2012, vars uppgift är att sprida programmet och vara drivande i utvecklingen av länets demensvård. Projektanställd utvecklingsledare på FoU i Sörmland finns som en sammanhållande resurs i arbetet. Länsgemensamma aktiviteter Arbetsgrupper från länsdemensnätverket har arrangerat tre stora aktiviteter under året. Nätverkets egna årliga träff, 45 personer Utbildning för vårdcentraler i basal minnesutredning i varje länsdel, totalt 62 personer. Två utbildningsdagar för arbetsterapeuter i kognitiv rehabilitering, bedömning av kognitivoch fysisk funktionsförmåga i aktivitet, 95 personer/dag. (även andra yrkesgrupper deltog) Årlig kvalitetsuppföljning Sörmland har antagit de i nationella riktlinjerna angivna kvalitetsindikatorer som årligen ska följas upp. Uppföljningen syftar till att synliggöra kvaliteten inom olika områden och att resultaten ska kunna användas i verksamheternas eget förbättringsarbete. Olika beslutsfattare ska också kunna fatta välgrundade beslut om prioriteringar. Kvalitetsuppföljningen finns sammanställd och är redovisad för Länsstyrgruppen i Sörmland. Implementering och förbättringsarbete tar tid och resultaten visar att Sörmland kommit långt, men ytterligare förbättringsarbete återstår i verksamheterna. Bland annat behöver lokala handlingsplaner och samverkansrutiner mellan vårdgrannar upprättas där de saknas. et lokala planer har ökat från 16 stycken 2012 till 29 stycken Behov finns även av ytterligare utbildningsinsatser gällande demenssjukdomar och bedömningar vid minnesutredning för vårdcentraler och i omvårdnadsåtgärder/metoder för baspersonal. Lokala planer och rutiner för samverkan i Landstinget Sörmland (landstingets svar): Lokala planer och rutiner för samverkan i Södermanland kommuner (kommunernas svar): Minnesutredning, behandling och uppföljning av demenssjukdom Vårdcentralerna ska erbjuda tidig upptäckt, utredning och diagnostisering och uppföljning för adekvat medicinsk behandling och fortsatta stödinsatser. Specialistkliniken ansvarar för komplicerade utredningar eller när primärvården inte kunnat fastställa diagnos. Efter utredning ska patienten och dennes anhöriga erbjudas en samordnad vårdplanering och kontakt med kommunens biståndshandläggare och demensverksamhet. Genom registrering i det nationella kvalitetsregistret SveDem kvalitetssäkras utredningen och en möjlighet till uppföljning och jämförelse skapas. Länets vårdcentraler registrerade 893 nya patienter 2013 mot 369 året innan. SveDem anger målvärdet från utredningens start tills den ska vara klar till 30 dagar. I Sörmland är utredningstiden som förra året i genomsnitt 60 dagar. 23

24 I nationella riktlinjerna för Vård och omsorg vid demenssjukdom anges att patienter med Alzheimers sjukdom bör få behandling med demensläkemedel. Efter att de patienter som av olika skäl inte kan äta läkemedlen räknats bort är det enligt SveDem rimligt att 80 % av patienterna får sådan behandling. I Sörmland behandlas ca 74 % av dessa patienter. När demensdiagnos ställs görs en klinisk diagnos. Det vill säga läkaren gör en sammanvägd bedömning av en rad olika undersökningar och provtagningar som ligger till grund för att fastställa vilken sjukdom som orsakar demenssymtomen. Hela minnesteamets bedömningar vägs samman. Bland annat görs en strukturerad anhörig intervju med strukturerad symtomenkät, olika kognitiva tester, bedömning av kognitiv- och fysisk funktionsförmåga i aktivitet. Resultaten vägs samman med läkarens undersökning av fysisk och psykisk hälsa, neurologiskt status samt olika blodprover som kompletteras med datortomografi. Nästan hälften av de nydiagnostiserade patienterna som primärvården registrerade i SveDem under 2012 hade diagnosen demens UNS, det vill säga demens utan närmare specifikation. I dessa fall framgår inte vilken sjukdom som orsakar demenssymtomen, något som är en förutsättning för att kunna erbjuda patienten bästa möjliga vård och behandling. Till exempel finns symptomlindrande läkemedel som har effekt vid vissa demenssjukdomar men inte andra. Diagnosen demens UNS har under 2013 minskat något i Sörmland. Enligt Maria Eriksdotter - Jönhagen, professor i geriatrik och registerhållare för SveDem, är diagnosen UNS i vissa fall är motiverat. Den kan fungera som en temporär diagnos, till exempel för en patient som remitteras till en minnesmottagning för vidare utredning av demenssjukdom. Eriksdotter - Jönhagen menar att så pass hög andel patienter med ospecificerad demens pekar på att det finns en hel del förbättringsarbete att göra och att det bland annat beror på brister i de basala demensutredningar som görs på landets vårdcentraler. Data från SveDem på nationell nivå visar att en komplett basal demensutredning endast görs i 46 % av fallen. Framför allt saknas klocktest och undersökning av hjärnan med datortomografi eller hjärnröntgen i många demensutredningar. Klocktestet tar några minuter att genomföra och kräver endast papper och penna. Testet ger en uppfattning om personens spatiala förmåga (ung. rumslig orientering) och kan utgöra en viktig pusselbit för att kunna ställa rätt diagnos. 24

25 Fastställda diagnoser och uppföljningar I en ordinär grupp 65-åringar har 1 % någon form av demenssjukdom, bland 80-åringar 20 % och bland 90-åringar 50 %. Alzheimers sjukdom utgör ca 60 % av fallen. *Beräkningen/vårdcentral är beräknat på antal listade över 65 år mars 2012 **Achima Care Eskilstuna vårdcentral är inte anslutna till SveDem. Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid demens, BPSD BPSD drabbar någon gång ca 90 % av alla som lever med demenssjukdom och ger en psykisk ohälsa. Symtomen kan exempelvis vara aggressivitet, oro, apati, hallucinationer eller sömnstörningar och de orsakar ett stort lidande framförallt för personen med demenssjukdom men även för närstående och personal. Vanligaste är att BPSD-problematiken beror på faktorer i personens omgivning eller att personen befinner sig i en livskris. Förstahands alternativet vid behandling är därför olika omvårdnadsåtgärder. BPSD registret är ett relativt nytt register som gett ökad livskvalitet för stort antal personer med demenssjukdom. Registret ger ett strukturerat stöd för att kunna skatta och värdera symtom och analysera bakomliggande orsaker. En vårdplan för omvårdnadsåtgärder planeras därför i registret. Vilka omvårdnadsåtgärder som ger bäst resultat för den enskilde går sedan att följa i form av stapeldiagram före och efter insatta åtgärder. Arbetssättet gör att personalen får ett gemensamt syn- och arbetssätt. Målet är att alla verksamheter som ger direkt vård och omsorg till personer med demens ska ansluta sig till registret och att Sörmland ska vara självförsörjande med certifierande utbildare. Samtliga kommuner utom Oxelösund har börjat arbeta strukturerat med BPSD problematik och har anslutit sig till registret. Från 2012 september 2013 har 311 personer fått utbildning till administratörer av BPSD- registret, i utbildningen ingår demenssjukdomar BPSD problematik och omvårdgärder. Nyköping, Flen, Eskilstuna och Strängnäs har egna utbildnare (Katrineholm från 2014). Utvecklingsledaren på FoU i Sörmland med ansvar för demensområdet har utbildat i de kommuner som saknar egen utbildare. 25

26 Under 2013 har införandet av den standardiserade arbetsmetoden varit en framgång med 59 anslutna enheter som gjort 906 skattningar av BPSD problematik och utformning av omvårdnadsåtgärder i registret. Då tillkommer skattningar där det är tveksamt om brukaren vill medverka i registret. Skattningar görs då på papper och antalet skattningar kan rapporteras/enhet in till registret. Nyköping är den ända kommunen som rapporterat in statistik på detta sätt (40st). Av länets 18 dagverksamheter har samtliga verksamheter i Eskilstuna, Torshälla, Katrineholm, Gnesta och Trosa anslutit sig till registret, totalt 11 verksamheter. Demenshemtjänsten i Trosa, Vingåker och Nyköping samt hemtjänsten i Torshälla gör skattningar och registrerar i BPSD registret. I Strängnäs görs skattningar i hemtjänst och dagverksamhet av resurs- och specialistteamet som är anslutna. bedömningar i registret 2013 redovisas i nedanstående tabell: Antipsykosläkemedel Ett av syftena med BPSD registret är att minska användandet av antipsykosläkemedel och andra läkemedel som är olämpliga vid demenssjukdom. Antipsykosläkemedel ska användas i så liten utsträckning som möjligt, och först när omvårdnadsåtgärder inte är tillräckliga. Ofta är indikationen beteendesymtom av olika slag, där de i många fall har bristande effekt. De ger ofta biverkningar och ökar risken för en för tidig död. De bör därför bara användas vid psykotiska tillstånd och/eller aggressivitet, som orsakar lidande för personen eller potentiell fara för denne eller andra. En av kvalitetsindikatorerna som följs upp i länsprogrammets årliga uppföljning är antal personer som får antipsykosläkemedel. Av 1376 personer med demenssjukdom i särskilt boende får drygt var 6:e person, 18 % någon form av antipsykosläkemedel, jämfört med 13 % I diagrammet redovisas antalet personer med antipsykosläkemedel fördelat på ålder och kön med en jämförelse med Det finns många tänkbara förklaringar. Dels en avsaknad av det strukturerade arbetssättet med tvärprofessionella vårdåtgärder. Kvalitetsuppföljningen av länets demensriktlinjer visade på att personer med demens bor längre hemma och antas vara sämre än tidigare vid inflyttning till boende. Från 2012 har antalet demenssjuka personer i specifikt anpassat demensboende minskat kraftigt och fler bor på vanligt äldreboende. Än så länge är det få vanliga äldreboendeenheter som anslutit sig till registret. 26

27 Äldres psykiska hälsa Åldrandet i sig innebär en ökad risk för både fysiska och psykiska sjukdomar. Depression är det vanligaste psykiska hälsoproblemet hos äldre. Psykisk ohälsa hos äldre kan debutera under åldrandet, men kan också ha börjat tidigare i livet och inneburit en långvarig funktionsnedsättning. Äldre personer med psykisk ohälsa kan ha upplevt svårigheter tidigare i livet där åldrandet blir den utlösande faktorn. I Sörmland har en inventering av personer med psykisk funktionsnedsättning genomförts i samtliga kommuner utom Gnesta. I inventeringen bedöms det att ca 0,8 % av den totala befolkningen på sörmlänningar hade psykiska funktionshinder. I gruppen äldre > 65år bedöms antalet sörmlänningar med psykiska funktionhinder vara ca personer. Ytterligare en inventering gällande kunskapen om målgruppen äldre personer med psykisk ohälsa har under 2013 genomförts i Eskilstuna, Nyköping och Strängnäs kommuner. Där framkom det att personalen önskar ytterligare utbildning/kunskap i ämnet och att det finns verksamheter som är riktade mot målgruppen men kunskapen om dessa är bristande. Vidare efterfrågades gemensamma verksamheter/team och handledning till personal. Depression och ångest Andelen äldre med depression bedöms vara så omfattande att man kan tala om det som ett folkhälsoproblem. Runt 27 procent av kvinnorna och 14 procent av männen i åldern år uppger att de har lätta eller svåra besvär med ängslan, oro eller ångest. Många av dem varken diagnostiseras eller behandlas. Orsakerna bakom depressioner hos äldre är både biologiska och psykosociala. De biologiska orsakerna är kopplade till åldrandet och föränd- 27

28 ringar i hjärnan. De psykosociala orsakerna handlar om att äldre av naturliga skäl blir utsatta för olika stressande faktorer som förlust av partner, försvagad kropp, svåra sjukdomar, social identitet och existentiell ångest. Ångest är ofta både vanligt och långvarigt och förekommer många gånger tillsammans med depression och är också vanligt vid en begynnande demenssjukdom. Psykotiska tillstånd Psykotiska tillstånd kännetecknas av förekomsten av vanföreställningar, vantolkningar och hallucinationer. Studier redovisar en frekvens av psykotiska tillstånd hos äldre på 1 2 procent. När det gäller paranoida vanföreställningar visade en befolkningsbaserad studie en förekomst på 4 procent. Demenssjukdomar Demenssjukdomar kan ibland förväxlas med andra psykiska sjukdomar initialt och vice versa. Demenssjukdomar kan även leda till annan psykisk ohälsa som depression, psykos och beteendeförändringar. Självmord et personer som tar sitt liv ökar något jämfört med föregående år registrerades 1151 antal självmord i Sverige, jämfört med 2011 då 1110 självmord registrerades. et självmord är ca. dubbelt så stort hos män än hos kvinnor. Ungefär hälften av dem hade haft kontakt med hälso- och sjukvården under sin sista månad i livet. I många fall hade förebyggande vårdinsatser kunnat förhindra självmordet. En rimlig uppskattning är att omkring personer per år gör självmordsförsök. Det är vanligast att män mellan begår självmord. TABELL Socialstyrelsens statistikdatabas , självmord, avsiktlig destruktiv handling År Region Kön Totalt 2012 Riket Män Riket Kvinnor Sörmland Män Sörmland Kvinnor Riket Män Riket Kvinnor Sörmland Män Sörmland Kvinnor Riket Män Riket Kvinnor Sörmland Män Sörmland Kvinnor Vård av äldre med psykisk ohälsa Äldre med psykisk ohälsa kan behöva hjälp att komma igång på morgonen, organisera sin tid och bryta isolering. Hemtjänstpersonalen som arbetar med äldre med psykisk ohälsa behöver gott om tid för att motivera dem. Det kan ta tid för äldre med psykisk ohälsa att få förtroende för personalen. För personalen kan det ta tid att förstå att den äldre personen är drabbad av psykisk ohälsa eftersom många äldre inte uttrycker det själva. 28 äldre i sörmland 2012

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer

Läs mer

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013 14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och

Läs mer

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Datum 2015-12-09 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Mål ur den enskildes perspektiv

Läs mer

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Datum 2015-02-10 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Mål ur den enskildes perspektiv

Läs mer

Psykiatrisatsning barn och unga. Stöd till utsatta barn. Datum 130507

Psykiatrisatsning barn och unga. Stöd till utsatta barn. Datum 130507 Datum 130507 Hälsosam uppväxt Alla barn och unga i Norrbottens län ska ha ett sådant stöd att de i möjligaste mån kan fostras, bo och leva i sin familj och vara kvar i sin grupp/klass som de tillhör Psykiatrisatsning

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

ASÄ 2014-08-15 rapport Bättre liv

ASÄ 2014-08-15 rapport Bättre liv VOHJS mål 2014 God vård i livets slutskede Mått 2014 registreras 70 % eller fler av dödsfallen bland befolkningen i Svenska palliativregistret. I genomsnitt 10 % förbättring har uppnåtts på de tre indikatorerna,

Läs mer

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom!

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ann-Katrin Edlund, leg ssk, landskoordinator SveDem Eva Granvik, leg ssk, landskoordinator BPSD-registret Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ordet kvalitetsregister

Läs mer

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland. Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg.

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland. Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg. Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg. Regional handlingsplan 2014 2015 med särskilt fokus på de mest

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Stiftelsen Skaraborgs Läns Sjukhem 2015 Skövde 160229 Anna-Karin Haglund Verksamhetschef Allmänt Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje

Läs mer

Äldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18

Äldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Äldre och läkemedel Slutrapport Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Sammanfattning Under 2013 har projektet Äldre och läkemedel pågått och FoUrum har haft en projektledare avsatt för området på 25 %. Projektet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Omsorgsnämnden år 2014 Dnr 2015-104-790 Innehåll 1 Sammanfattning 7 1.1 Hemsjukvård... 7 1.2 Senior Alert... 7 1.3 Efterlevandesamtal... 8 1.4 Smärtskattning... 8 1.5 Hygien...

Läs mer

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12 Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport Antal sidor:12 Värmdö Kommun Innehåll 1. Sammanfattning. 2 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod

Läs mer

kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen

kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen Hemsjukvård i förändringf kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen Hemsjukvård i förändringf Uppdraget:

Läs mer

Lägesrapport 1, år 2014 Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Lägesrapport 1, år 2014 Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Lägesrapport 1, år 2014 Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Helene Sandqvist Benjaminsson Projektledare Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland helene.sandqvist.benjaminsson@vgregion.se

Läs mer

Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement

Läs mer

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa 7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att

Läs mer

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014 Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 2014 års rapport Syftet med öppna jämförelser är att stimulera kommuner och landsting att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten

Läs mer

Det goda livet för. sjuka äldre i Västra Götaland. Lägesrapport 2 2015-02-06. Helene Sandqvist Benjaminsson VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

Det goda livet för. sjuka äldre i Västra Götaland. Lägesrapport 2 2015-02-06. Helene Sandqvist Benjaminsson VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Det goda livet för 2015-02-06 sjuka äldre i Västra Götaland Lägesrapport 2 Helene Sandqvist Benjaminsson VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Syfte...

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2013 i Skåne

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2013 i Skåne RAPPORT Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2013 i Skåne INNEHÅLL Innehållsförteckning Förord...3 Inledning...4 Stödstruktur för en evidensbaserad praktik i Skåne...6 Utbildning i förbättringskunskap

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre

Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan för regional utveckling 2013-2014 i Uppsala län Vård-och omsorgsförvaltningen i Enköpings kommun. Foto: IBL Bildbyrå. Formgivning: Ida Ingemarsson Sedan 2010 har

Läs mer

www.fou.sormland.se Välkomna till nätverkets konferens 13 mars 2013

www.fou.sormland.se Välkomna till nätverkets konferens 13 mars 2013 www.fou.sormland.se Välkomna till nätverkets konferens 13 mars 2013 Dagens innehåll www.fou.sormland.se Redovisning av kvalitetsuppföljning (Annika) Förbättringsarbete Hur kan vi arbeta med våra resultat

Läs mer

Hantering av läkemedel

Hantering av läkemedel Revisionsrapport Hantering av läkemedel och läkmedelsanvändning av äldre Kalmar kommun Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Stefan Wik Cert. kommunal revisor Innehåll 1. Bakgrund... 1 2. Regler och

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 KERSTIN CARLSSON 20140311 1 Inledning Den 1 januari 2011 trädde Patientsäkerhetslagen 2010:659 i kraft. Syftet med lagen är att främja hög patientsäkerhet

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Prioritering Skala från 1 10 1 är viktigt och bör genomföras 10 är minst viktigt Kvalitetsindikatorer 7

Läs mer

ANNAS OCH LARS HÄLSA

ANNAS OCH LARS HÄLSA ANNAS OCH LARS HÄLSA FÖR EN GOD FÖREBYGGANDE VÅRD I HALLAND Modell Senior alert Fastställd av Strategisk grupp 2012-11-30 HÄLSOFRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE Lars besöker vårdcentralen Vårdcentral -

Läs mer

Social- och omsorgskontoret. Kvalitetsrapport. Äldreomsorgsnämnden 2014. Upprättad 2015-02-10 Dnr 14/084

Social- och omsorgskontoret. Kvalitetsrapport. Äldreomsorgsnämnden 2014. Upprättad 2015-02-10 Dnr 14/084 Social- och omsorgskontoret Kvalitetsrapport Äldreomsorgsnämnden 2014 Upprättad 2015-02-10 Dnr 14/084 Innehåll 1. Inledning...3 2. Redovisning Lex Sarah...3 3. Redovisning avvikelser, klagomål och synpunkter...4

Läs mer

Analys av Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre

Analys av Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre RAPPORT februari 2015 Analys av Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre Sammanfattning 2014 är åttonde gången som öppna jämförelser skett inom äldreområdet och det femte året som SKL och socialstyrelsen

Läs mer

AVÄ rapport Bättre liv

AVÄ rapport Bättre liv VOHJS mål 2014 God vård i livets slutskede Mått 2014 registreras 70 % eller fler av dödsfallen bland befolkningen i Svenska palliativregistret. I genomsnitt 10 % förbättring har uppnåtts på de tre indikatorerna,

Läs mer

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Innehåll 1 Vad är demens? 5 2 Målen för demensverksamheten i Arboga kommun 6 3 Kommunalt stöd 7 4 Uppföljning och utvärdering, ett levande dokument 10 3

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Datum 2015-02-05 1 (8) Vår handläggare Helena Dahlstedt 0151-192 36 helena.dahlstedt@vingaker.se Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Inledning Den

Läs mer

Överförande av hemsjukvården till kommunerna i Sörmland 2011

Överförande av hemsjukvården till kommunerna i Sörmland 2011 Närvård i Sörmland Överförande av hemsjukvården till kommunerna i Sörmland 2011 Rapporten har sammanställts på uppdrag av länsstyrgruppen för närvård i Sörmland. Rapporten avser att beskriva hur hemsjukvården

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd

Läs mer

Handlingsplan Modell Västerbotten

Handlingsplan Modell Västerbotten Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan

Läs mer

TEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION

TEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION Modell för att finna personer med demenssjukdom tidigt och därefter kunna erbjuda relevanta stödåtgärder Varje år är det cirka 24 000 personer som nyinsjuknar i demenssjukdom. Vi kan räkna med att år 2050

Läs mer

Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM

Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt Sonja Modin Allmänläkare - SFAM Samverkan vid demens För att sätta diagnos Kring hälsoproblem och sjukdomar Kring demenssjukdomen Uppföljning

Läs mer

Demensplan INLEDNING SYFTE

Demensplan INLEDNING SYFTE SOCIALFÖRVALTNINGEN Demensplan INLEDNING På uppdrag av socialnämnden i Kils kommun har en verksamhetsplan för personer med demenssjukdom utarbetats. Demensplanen kommer att användas i Kils kommun där hela

Läs mer

Äldre i Sörmland. Kvalitetsuppföljning av vården av äldre i Sörmland 2014

Äldre i Sörmland. Kvalitetsuppföljning av vården av äldre i Sörmland 2014 151012 Äldre i Sörmland Kvalitetsuppföljning av vården av äldre i Sörmland 2014 Innehåll Förord 5 Demografi och hälsoutveckling 6 Befolkningsutveckling 1968-2050 6 Hälsofrämjande arbete 7 Fysiska ak viteter

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-07 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET...

Läs mer

Palliativ vård - samverkan mellan kommun och landsting

Palliativ vård - samverkan mellan kommun och landsting www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Anna Carlénius Maria Strömbäck Hans Rinander Palliativ vård - samverkan mellan kommun och landsting Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-04 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET... 4 4. SYFTE... 4 5.

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Välkomna! Qulturum, Landstinget i Jönköpings län. Joakim Edvinsson, Sjuksköterska, Utvecklingsledare

Välkomna! Qulturum, Landstinget i Jönköpings län. Joakim Edvinsson, Sjuksköterska, Utvecklingsledare Välkomna! Joakim Edvinsson, Sjuksköterska, Utvecklingsledare I siffror 45000 äldre/år vårdas pga fallolycka i slutenvården Cirka 1500 äldre personer avled 2011 Sverige pga fallolycka (Socialstyrelsen 2011)

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2012 2013-03-01 Ann-Christin Jansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Mall Sveriges kommuner och landsting (SKL). 2 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Datum. En handlingsplan är en grundförutsättning för att få ta del av de olika prestationsbundna statliga bidrag som films.

Datum. En handlingsplan är en grundförutsättning för att få ta del av de olika prestationsbundna statliga bidrag som films. Socialnämnden HÄBO SAMMANTRÄDES PROTOKOLL Datum KOMMUN 2012-09-04 SN 86 SN 2012/44 Handlingsplan - Bättre liv för sjuka äldre Sammanfattning En arbetsgrupp med representanter från Uppsala läns landsting

Läs mer

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland Vad är demens? Sjukdomsprocess som drabbar hjärnan. Progredierande. Påverkar högre kortikala funktioner minnet/intellektet, personligheten. Orsakar funktionsbortfall. Demenssjukdomar är vanliga och kommer

Läs mer

Aldrig förr har så många äldre fått del av så mycket sjukvård med så goda resultat som idag.

Aldrig förr har så många äldre fått del av så mycket sjukvård med så goda resultat som idag. Bättre liv för sjuka äldre Maj Rom Aldrig förr har så många äldre fått del av så mycket sjukvård med så goda resultat som idag. Aktuella problem Framtida utmaningar Begränsade resurser Den äldre - olika

Läs mer

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Sammanställning Uddevalla 1 (6) Handläggare Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson Telefon 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppna

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År 2015. Datum: 2016-02-29 Uppgiftslämnare: Eva-Lena Erngren 1 (10)

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År 2015. Datum: 2016-02-29 Uppgiftslämnare: Eva-Lena Erngren 1 (10) 1 (10) Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2015 Datum: 2016-02-29 Uppgiftslämnare: Eva-Lena Erngren 2 (10) Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt

Läs mer

Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg

Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg Hallens vård och omsorgsboende 15710-5 AL-SE e-blankett Britt Wahlström 2014-02-24 1(8) Förkortningar HSL Hälso- och sjukvårdslagen SOL Socialtjänstlagen

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplats- och mottagningsenheten KSK

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplats- och mottagningsenheten KSK Kvalitetsbokslut 2014 Vårdplats- och mottagningsenheten KSK Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 7 Tillgänglighet...

Läs mer

Sammanhållen vård- och omsorg om de mest sjuka äldre. HANDLINGSPLAN FÖR ÖREBRO LÄN 2013-2014 Framtagen av Ledningskraft

Sammanhållen vård- och omsorg om de mest sjuka äldre. HANDLINGSPLAN FÖR ÖREBRO LÄN 2013-2014 Framtagen av Ledningskraft Sammanhållen vård- och omsorg om de mest sjuka äldre HANDLINGSPLAN FÖR ÖREBRO LÄN 2013-2014 Framtagen av Ledningskraft BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE HANDLINGSPLAN FÖR ÖREBRO LÄN 2013 BÄTTRE LIV FÖR SJUKA

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst 2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-26 Ida Björkman Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges

Läs mer

Behov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)

Behov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Våren 2006 1 (13) i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Sammanfattning från förtroendemannagruppens samtal med personer med astma och/eller kronisk

Läs mer

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Koncept Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2011-01-27 nr Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Karin Hellqvist tel. 08 405 59 23 Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för

Läs mer

Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula?

Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula? Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula? Ambulanssjukvården och akutklinikerna i Dalarna har fått uppdraget att ta fram en framtidsplan för akutsjukvården

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Marie Sigurdh, Fäladshöjden, Lund, 2013-02-19 Mallen är anpassad av Carema Care utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN UE,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Evelid och Ingelshov År 2015. 2015-12-30 Inger Eriksson Sofie Eriksson Liselott Ruben Klasén Cecilia Rydén

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Evelid och Ingelshov År 2015. 2015-12-30 Inger Eriksson Sofie Eriksson Liselott Ruben Klasén Cecilia Rydén Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Evelid och Ingelshov År 2015 2015-12-30 Inger Eriksson Sofie Eriksson Liselott Ruben Klasén Cecilia Rydén 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

FÖRSLAG. Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel. 13 Äldre i Sörmland, kvalitetsuppföljning av vård och omsorg av äldre i Sörmland 2013

FÖRSLAG. Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel. 13 Äldre i Sörmland, kvalitetsuppföljning av vård och omsorg av äldre i Sörmland 2013 FÖRSLAG Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R 2014-04-04 VOHJS14-025 13 Äldre i Sörmland, kvalitetsuppföljning av vård och omsorg av

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Minnes anteckningar från BPSD resan.

Minnes anteckningar från BPSD resan. 2015-12-07 Minnes anteckningar från BPSD resan. Mellerud 2015-10-07 Kl. 8.30-11.30 Till mötet hade 30 deltagare kommit och av dessa fanns följande professioner representerade: Vård- och omsorgschef, MAS

Läs mer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut

Läs mer

PM 2013-05-16. Kvalitetsuppföljning Färingsöhemmet 2013 SN13/69-735. Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska MAS annicka.pantzar@ekero.

PM 2013-05-16. Kvalitetsuppföljning Färingsöhemmet 2013 SN13/69-735. Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska MAS annicka.pantzar@ekero. PM 2013-05-16 Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska MAS annicka.pantzar@ekero.se Kvalitetsuppföljning Färingsöhemmet 2013 SN13/69-735 Ärendet Kvalitetsuppföljning har genomförts vid Färingsöhemmet

Läs mer

Sammanställning av resultat Öppna Jämförelser 2013 1. Fall, undernäring, trycksår och munhälsa 2. Rehabilitering Kommun Kommun

Sammanställning av resultat Öppna Jämförelser 2013 1. Fall, undernäring, trycksår och munhälsa 2. Rehabilitering Kommun Kommun (Sammanhållen vård och omsorg) 1. Fall, undernäring, trycksår och munhälsa 2. Rehabilitering Fallskador Åtgärd vid Åtgärd vid risk Åtgärd vid risk Åtgärd vid risk Rehabilitering efter Funktionsförmåga

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-11 Yvonne Petersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall

Läs mer

Allmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan.

Allmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Allmän information Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Vissa uppgifter är inte möjliga att hämta ur befintliga IT-system under 2010. Vissa uppföljningsparametrar

Läs mer

Äldrerapport för Östergötland 2011

Äldrerapport för Östergötland 2011 Äldrerapport för 2011 En rapport från s kommuner och Landstinget i Dragning, WRETA möte 2012 04 12 (Henning Elvtegen, Landstingets Ledningsstab) Äldrerapport för 2011 Äldreuppdraget: Säkrad Vårdkedja Återhämtning

Läs mer

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen!!, överläkare Geriatriska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Professor, prefekt Inst Neurobiologi, vårdvetenskap

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-08-21 AN-2013/60.730 1 (3) HANDLÄGGARE Werner, Anna 08-535 312 03 Anna.Werner@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi

Läs mer

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken 2015-09-29 Michael Holmér 1 GERONTOLOGI 2015-09-29 Geriatriska kliniken Universitetssjukhuset Michael Holmér 2 2015-09-29 3 Den gamla patienten Det normala

Läs mer

Samverkansöverenskommelse med Landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkansöverenskommelse med Landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Nadja Widéhn 2015-04-15 SN 2015/0138.11.01 0480-452786 Socialnämnden Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Syftet med riskbedömning av munhälsa enligt ROAG är att:

Syftet med riskbedömning av munhälsa enligt ROAG är att: 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Rutin för Riskbedömning av Munhälsa enligt ROAG på särskilda boendeenheter i Dalarna.... 4 Rutin för Riskbedömning av Munhälsa enligt ROAG

Läs mer

Vårdcentralen Ankaret

Vårdcentralen Ankaret Vårdcentralen Ankaret så blev det efter sammanslagningen Text: Anna-Lena Lundberg Verksamhetschef Vårdcentralen Ankaret i Örnsköldsvik är i grunden en sammanslagning av två vårdcentraler, Centrum och Gullänget.

Läs mer

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin. 3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av

Läs mer

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,

Läs mer

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne 1. Utvecklingsområden Avtalet omfattar fyra nedanstående prioriterade utvecklingsområden

Läs mer

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3 Indikatorer Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3 Innehållsförteckning Indikatorer som är uppföljningsbara med dagens datakällor... 3 Indikator 1: Behandling med demensläkemedel...

Läs mer

1. Inga kommentarer till anteckningarna från föregående möte.

1. Inga kommentarer till anteckningarna från föregående möte. Minnesanteckningar från möte med samordnare i länsdelsteamen, projektgrupp och utvecklare Tid: 2 april kl 08.30-11.45 Plats: VKL 1. Inga kommentarer till anteckningarna från föregående möte. 2. Rapport

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-22 Helene Sandqvist Benjaminsson Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis

Läs mer

Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012

Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012 Revisionsrapport PM Komplettering ang läkemedel för äldre Landstinget i Värmland Christel Eriksson Innehåll 1 Bakgrund 1 2 Kompletterande granskning 1 2.1 Läkarmedverkan i särskilt boende 1 2.2 Läkemedelsgenomgångar

Läs mer

Regional rapport Öppna Jämförelser Nr 8 Vård och omsorg om äldre

Regional rapport Öppna Jämförelser Nr 8 Vård och omsorg om äldre Regional rapport Öppna Jämförelser Nr 8 Vård och omsorg om äldre Regional rapport Öppna Jämförelser 213:1 Vård och omsorg om äldre Rapporten sammanställd av; Kristina Nordmark, Åsa Bygdeson och David Johansson

Läs mer

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB 1

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB 1 Patientsäkerhetsberättelse 2016 Björkgården A&O Ansvar och Omsorg AB Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet under 2015 Avvikelser Samtliga avvikelser registreras i vår interna web baserade verksamhetsuppföljning

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Magdalenagårdens vård och omsorgsboende 2015-01-12 Carina Jansson Britt-Inger Benhajji Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2013

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2013 \)&rdflr Sociadepartementet regeringssammanträde 2012-12-13 OLlI Landsting 1 REGERING SKA N S LI ET Bilaga till protokoll vid Koriniuncr Överenskommelsen handlar om att genom ekonomiska incitament och

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse 1(10) Omsorgsförvaltningen Patientsäkerhetsberättelse År 2015 Datum och ansvariga för innehållet 2016-03-11 rev. ON 2016-03-31 Maja Sandström-Olsson MAS, Anneli Flink MAR Verksamhetschefer Hälso- och sjukvård

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR

Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Linnéa 4 Hösten 2009 Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Karin Johansson, Hälsoenheten Aneta Larsson, Markaryds kommun Linda Persson, Markaryds kommun Yvonne Sand, Dialysen Ljungby

Läs mer

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 1 (11) Typ: Program Giltighetstid: 2011-2016 Version: 1.0 Fastställd: KF 2011-11-16, 126 Uppdateras: 2015 Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 Styrdokument för kommunens folkhälsoarbete Innehållsförteckning

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ÅR 2014. Susanne Nilsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska.

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ÅR 2014. Susanne Nilsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska. PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ÅR 2014 Susanne Nilsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska. 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1. BAKGRUND 3 1.1 Patientsäkerhetslagen 3 1.2 Kvalitetsledningssystem 3 1.3 Patient lag 4 1.4

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014 Socialnämnden 2015-03-01 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014 Handläggare: Ann-Britt Christensen, Medicinskt ansvarig sjuksköterska Upprättad: 2015-03-01 BAKGRUND Patientsäkerhetslagen(SFS

Läs mer

SveDem Svenska Demensregistret

SveDem Svenska Demensregistret SveDem Svenska Demensregistret Karin Westling Administratör Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 2015-03-17 Syfte Syfte och Mål att förbättra kvaliteten av demensvården i Sverige genom att samla in

Läs mer

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård 8 oktober 2007 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Pressmeddelande Betyg åt den gotländska hälso och sjukvården Enligt Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsens nya öppna jämförelser av den svenska

Läs mer

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär

Läs mer

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017 Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och

Läs mer