Sammanhållen vård- och omsorg om de mest sjuka äldre. HANDLINGSPLAN FÖR ÖREBRO LÄN Framtagen av Ledningskraft

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sammanhållen vård- och omsorg om de mest sjuka äldre. HANDLINGSPLAN FÖR ÖREBRO LÄN 2013-2014 Framtagen av Ledningskraft"

Transkript

1 Sammanhållen vård- och omsorg om de mest sjuka äldre HANDLINGSPLAN FÖR ÖREBRO LÄN Framtagen av Ledningskraft BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE HANDLINGSPLAN FÖR ÖREBRO LÄN 2013

2 BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE INLEDNING I överenskommelsen mellan Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och regeringen om en Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2013 har statsbidragen inriktats mot att stödja kommuner och landsting och andra aktörer i att utveckla ett gemensamt, långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete. Den prestationsbaserade ersättningen utformas som ett erbjudande till kommuner och landsting att förstärka arbetet med att gemensamt ta ansvar för de mest sjuka äldre. Utifrån överenskommelsen ska det i länet finnas en struktur för ledning och styrning i samverkan. Det ska finnas ett gemensamt politiskt förankrat beslut om en aktuell handlingsplan för förbättringar i vård och omsorg om sjuka äldre med särskilt fokus på en sammanhållen vård- och omsorg om de mest sjuka äldre. I handlingsplanen ska utvecklingsledarnas/projektledarnas roll och mandat anges både utifrån nationellt uppdrag och lokala förutsättningar. Handlingsplan för länet har tagits fram av en arbetsgrupp inom Ledningskraftsteamen bestående av representanter från primärvård, kommun och slutenvård. Förankring och beslut av Handlingsplanen, som gäller , sker i respektive huvudman och i samverkansstrukturen Vilgot-Marit. BAKGRUND Samverkan i Örebroregionen Ansvaret för vård och omsorg för de äldre delas mellan kommun, landstingets primärvård och slutenvård. Detta ställer stora krav på samarbete och god information och kommunikation så att inte den enskilde kommer i kläm mellan olika verksamheter och slussas runt mellan olika vårdinrättningar. Örebroregionens struktur för samverkan mellan kommunerna och landstinget har utvecklats och förstärkts sedan mitten av 90-talet. Utifrån denna samverkanstruktur har en organisation byggts upp med en politisk samverkansgrupp, Maritgruppen, en tjänstemannagrupp med chefer, Vilgotgruppen och ett antal arbetsgrupper för utvecklings- och gränssnittsfrågor. Sedan 2012 har representanter från landsting och kommuner i Örebro län deltagit i Ledningskraft. Ledningskraft är ett initiativ från SKL för att stärka chefers kompetens i förbättringsarbete med fokus på att gå från ord till handling och omsätta den länsgemensamma handlingsplanen till praktisk vardag. I länet finns tre chefsteam utsedda, Ledningskraftsteam Norr, Ledningskraftsteam Väster och Ledningskraftsteam Örebro/Söder. Samverkan med intresseorganisationer i länet finns i form av kommunala pensionärsråd, landstingets pensionärsråd, möte med 2

3 patientorganisationerna och handikappråd. Samverkan sker också genom brukarråd, anhörigråd och samrådsmöten med patientföreningar. yrkesverksamma inom kommuner och landsting. Aktiviteter knutna till genomförandet av ViSam modellen finns integrerade i handlingsplanen. Länsgemensamt utvecklingsarbete Projekt Pallert representerar utvecklingsledare inom satsningen Bättre liv för sjuka äldre i Örebro län och begreppet projektledare motsvarar utvecklingsledare i SKLs beskrivning. Projektet inleddes 2010 som ett treårigt utvecklingsarbete med syfte att stödja kommuner, landsting samt enskilda utförare att införa två kvalitetsregister, Senior alert och Svenska Palliativregistret. Arbetet syftar till att utveckla ett långsiktigt systematiskt förbättringsarbete med fokus på de mest sjuka äldre. Från 2011 utvidgades uppdraget till att omfatta ytterligare två kvalitetsregister, Svenskt demensregister (SveDem) och BPSDregistret (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens). I samband med 2012 års överenskommelse tillkom även god läkemedelsbehandling och sammanhållen vård och omsorg men dessa områden har inte tydligt ingått i projektet Pallerts uppdrag. I samband med beslutandet av denna handlingsplan upphör projektet Pallert och projektledarnas fortsatta uppdrag tydliggörs här. Befintliga planer och program Regionalt program för Social Välfärd anger ett antal målbilder inom social välfärd som ska prioriteras till och med år I handlingsplanen ska dessa övergripande inriktningsmål samordnas. Pallerts projektplan för kvalitetsregister och ett långsiktigt förbättringsarbete, ersätts med denna handlingsplan. Projekt Visam startade i oktober 2010 och pågår tom december Projektet är en försöksverksamhet i den nationella satsningen på Bättre liv för sjuka äldre. Projektets uppdrag är att skapa en länsövergripande modell för vårdplanering och informationsöverföring inom vården och omsorgen om de mest sjuka äldre. Arbete pågår inom tre områden, beslutsstöd, vårdflöde vid sjukhusvistelse och samordnad individuell planering, som knyts ihop till en sammanhängande modell. Modellen kommer att finnas tillgängligt elektroniskt och utgöra ett stöd för 3

4 MEST SJUKA ÄLDRE I ÖREBRO LÄN Britta och Sven Lundström Britta och Sven är två länsinnevånare med ett relativt stort behov av vård- och omsorg för att klara sin vardag. De behöver båda veta vart de ska vända sig om hälsan försämras, vara delaktig i planeringen för aktuella insatser och veta vem som gör vad. Foto: Anita Andersson Britta och Sven är gifta sedan 45 år tillbaka. De är 82 och 86 år gamla och bor sedan många år i en villa. Sven arbetade till pensionen som svetsare och Britta arbetade på kontor. De har två söner varav den ena bor i Västerås och den andra i Kalmar. Barnbarnen har hunnit bli fem stycken och de är en stor glädjekälla för farmor och farfar. Synd bara att de så sällan kan träffas. Tur ändå att Sven och Britta har snälla och hjälpsamma grannar som bara bor någon kilometer bort. Hälsan sviktar numera för både Britta och Sven. Båda har haft hjärtinfarkt och har efter det besvär med både yrsel och andfåddhet. Sven klarar bara att gå en kortare sträcka och vaknar allt oftare på nätterna av att han har svårt att andas. Han som alltid tyckt om att röra sig ute i naturen klarar knappt att gå ut i trädgården längre. Diabetes uppdagades när han låg inne på sjukhuset för den första hjärtinfarkten. För något år sen fick han en liten propp i hjärnan. Efter det tar allt han ska göra så mycket längre tid och den ena armen hänger inte riktigt med. Han måste också numera ha urinkateter eftersom han fått så svårt att kasta vatten. Katetern krånglar ofta och inte sällan blir det stopp i den. Det blir många resor till sjukhuset med ambulans eftersom han känner sig dålig. Ibland kan det hända flera gånger i månaden. Det är främst andfåddheten, yrsel och katetern som ställer till problem för Sven. Sen är han orolig för Britta, som har blivit så glömsk det sista året. Britta har alltid tycket om att laga mat men på sista året blir det inte som hon tänkt. Hon som alltid haft alla recept i huvudet känner att hon allt oftare har svårt att få till den enklaste maträtt. Om hon bara inte var så yr så skulle det väl reda sig. Hon har ramlat ett par gånger sista tiden vilket hon inte velat tala om för någon eftersom hon tog sig upp på benen själv. Det är tur att hemtjänsten sedan en tid tillbaka kommer och tar hand om städningen och handlar hem matvaror. Både Sven och Britta äter flera mediciner, som de börjar få lite svårt att hålla kolla på. De har kontakt med flera läkare vilket gör 4

5 att det ofta blir någon ändring av medicinering vid besök på vårdcentralen eller sjukhuset. På vårdcentralen träffar de ofta olika läkare och på sjukhuset är det också flera olika inblandade t ex urolog, ögonläkare och medicinläkare. Distriktssköterskan från kommunen har varit på besök och erbjudit sig att hjälpa till med medicinerna men de har tackat nej till det hittills. Reflektion Att bli gammal i Örebro län Vad skulle vi kunna göra för att underlätta livet för Sven och Britta? Att få åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg är något som borde vara en naturlig och självklar del av livet för Sven och Britta. De vill leva ett självständigt och innehållsrikt liv även upp i åren. En förutsättning för att göra det är att få tillgång till kunskap om sitt hälsotillstånd och anpassad hälsorådgivning för att kunna främja sin egen hälsa Vid varje vårdkontakt behöver en bedömning göras utifrån Sven eller Brittas hela situation och sammansatta behov. All vård- och omsorgspersonal har ett ansvar att skapa bra möten och förvissa sig om att tillräcklig information ges. Att veta vad som händer skapar ökad trygghet. Samtal med Britta och Sven om önskemål hur man ska agera om något akut händer eller vid försämring är viktigt för att försöka ligga steget före. Vid risk för vårdskada, behov av samordning eller individuell planering tas kontakter med andra inblandade i den vård och omsorg som Britta och Sven behöver. Ett förebyggande synsätt där den äldre görs medveten om vad han/hon kan göra själv för att t ex minska fallrisk och undernäring med ibland små, enkla medel är att öka tryggheten i vardagen med den äldres medverkan. En närmare kontakt mellan de olika vårdaktörerna runt Sven och Britta gör skyddsnätet säkrare. Att ständigt arbeta för att öka tryggheten för den äldre oavsett var vården ges skulle kunna öka förtroendet för hela vårdkedjan. Vägen dit frågeställningen Vad skapar värde för Britta och Sven? utgår från processen och allas ansvar, så att vi vågar förändra i samverkan. vi lär känna varandra över gränserna tänka Vad kan jag göra för att underlätta för nästa steg i vårdkedjan som också skapar trygghet och sammanhang för Britta och Sven? insikt om ömsesidigt beroende och förtroende, och att varje huvudman förfogar över egna resurser vilket innebär att vi inte lovar insatser hos annan huvudman. MÅLGRUPP Mest sjuka äldre i Örebro län Den övergripande definitionen av de mest sjuka äldre är personer äldre än 65 år med omfattande nedsättningar i sitt funktionstillstånd till följd av åldrande, skada eller sjukdom. Socialstyrelsens förslag på avgränsning av gruppen de mest sjuka äldre grundar sig i omfattande och återkommande behov av sjukvård och omsorgsinsatser från flera vårdgivare eller verksamheter. Totalt i Örebro län bor personer som är över 65 år ( ). Den vidaste avgränsningen omfattar de personer som är i behov av antingen omfattande omsorg, omfattande sjukvård eller båda delar. Enligt socialstyrelsen gäller det ca 17 % av befolkningen över 65 år, vilket motsvarar personer i Örebro län. 5

6 kunna åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg få den vård man behöver, när man behöver den, på det sätt man önskar få den inte märka våra organisatoriska gränser möta kompetens, säkerhet, hög kvalitet och gott bemötande Uppleva en värdig sista tid i livet Syftet med handlingsplanen är att utveckla möjligheter till samarbeten mellan landsting och kommuner för att förbättra en sammanhållen vård- och omsorg. Utveckling av ett strukturerat förebyggande arbetssätt med den enskildes behov i fokus och en prioritering av rätt insatser för att uppnå jämlik och effektiv vård. 1. Kärnan (personer med omfattande sjukvård och omfattande omsorg) motsvarar ca 2 % av befolkningen 65 år och äldre, 1164 personer i länet. 2. Personer med omfattande omsorg (permanent särskilt boende, beslut om mer än 25 timmar hemtjänst/månad, korttidsboende eller beslut om insatser enligt LSS). Detta motsvarar ca 9 % av befolkningen 65 år och äldre, 5237 personer i länet. 3. Personer med omfattande sjukvård (multisjuklighet, fler än 19 vårddagar i slutenvården, fler än tre inskrivningar i slutenvård eller fler än sju inskrivningar i öppen specialistvård). Detta motsvarar ca 10 %, 5818 personer i länet. MÅL, AKTIVITETER OCH FRAMGÅNGSFAKTORER Målet med arbetet utifrån denna handlingsplan är ett bättre liv för de mest sjuka äldre i Örebro län. Som äldre och sjuk i Örebro län ska man... Aktiviteter Aktiviteter på länsnivå redovisas i handlingsplanens aktivitetsplan, tillsammans med ansvarig, tidsplan och uppföljning på länsnivå. De länsövergripande målen och aktiviteterna bryts ner dels i länsdelsvisa aktivitetsplaner i länsdelsgrupperna samt hos varje huvudman och anpassas till lokala förhållanden och verksamhetsplaner. Denna handlingsplan berör aktiviteter inom följande områden: Preventivt arbetssätt God vård vid demenssjukdom God vård vid livets slut God läkemedelsbehandling för sjuka äldre Sammanhållen vård och omsorg Framgångsfaktorer processtänkande och med den äldre/enskildes perspektiv etik och bemötande samverkan hållbar utveckling 6

7 samma möjlighet till vård över hela länet evidensbaserad praktik och systematiskt förbättringsarbete kompetensutveckling ARBETSSÄTT Arbeta med evidensbaserad praktik De som arbetar inom vård och omsorg fattar dagligen beslut som ska vila på bästa tillgängliga kunskap utifrån forskning och erfarenhet för att göra bästa möjliga nytta för den äldre. Den äldres kunskaper, behov och delaktighet bidrar tillsammans med medarbetarens kunskaper och lokala praktiska förutsättningar, att bästa möjliga insats genomförs. Systematiskt förbättringsarbete För att medarbetare och chefer ska känna motivation och engagemang är det viktigt att se nyttan med arbetet - inte bara för de äldres skull utan även för verksamhetens utveckling. För att kunna redovisa vad som gjorts, rätta till brister och visa på förändringar och förbättringar behövs en systematik i förändringsarbetet. Det betyder att alla bör arbeta uthålligt med att mäta, redovisa och synliggöra resultat. Genom att sprida goda exempel, lär vi av varandra och sprider ett gemensamt arbetssätt. Det gäller att visa och se fördelar och vinst med de gemensamma satsningarna. UTVECKLING AV SAMVERKAN MELLAN LANDSTING OCH KOMMUN Samverkan har varit framgångsrik och ett stort antal överenskommelser i viktiga frågor har processats fram och beslutas under de senaste åren. Under 2012 har det blivit alltmer uppenbart att Marit-Vilgot-samverkan måste kompletteras med en strategi för hur vi arbetar med att stödja förbättringar i våra verksamheter och utveckling av vårt samarbete operativt. Samarbetet i Marit-Vilgotstrukturen är inte tillräckligt kraftfullt för att stödja processer som innebär förändringsarbete i linjeorganisationerna. Alla kommuner måste finnas med i ledning och styrning av verksamheten. I nuvarande Marit-Vilgot-struktur sker detta genom representation per länsdel. Utifrån detta pågår en utveckling av samverkansstrukturen. De nuvarande länsdelsgrupperna behöver förändras så att de bemannas med socialchefer, chefer från primärvården, sjukhusen samt på sikt även chefer från psykiatrin. Arbetssättet i länsdelsgrupperna ska utvecklas till att fokusera mer på verksamhetsutveckling i samverkan utifrån de övergripande länsmålen som bryts ner i respektive länsdel. Till länsdelsgrupperna knyts resurspersoner vars roll blir att vara en motor i förbättringsarbetet, informera, samordna, processa, följa upp, utbilda med utgångspunkt i handlingsplanens samverkansområden. Resurspersonerna håller också i mötesagenda och praktiskt genomförande. Resurspersonerna bildar tillsammans nätverk med utvecklingsledare och plattformsledare på. REGIONFÖRBUNDETS ROLL OCH ANSVAR Utvecklingsledare, projektledare och plattformsledare Utvecklingsarbetet samordnas och stöds av s utvecklingsledare och projektledare. Utvecklingsledare äldre ansvarar för nätverk inom området och har ett samordnande, strategiskt ansvar för Sociala välfärdsenhetens hela verksamhet inom verksamhetsområdet äldre. ns roll är att vara 7

8 operativ i utvecklingsarbetet. Projektledarna deltar i upprättandet av handlingsplanen och genomförandet av de aktiviteter som ingår i planen. Projektledarnas roll innebär att ge stöd till de länsdelsvisa grupperna för att utveckla det lokala förbättringsarbetet. Vid sidan av utvecklings- och projektledarnas ansvar finns också en plattformsledare kopplat till utvecklingsarbetet. Plattformsledarens uppdrag är att samordna de överenskommelser som slutits med SKL och att utveckla en regional plattform för stöd till kunskapsutveckling och evidensbaserad praktik samt samordna aktiviteter kopplade till det sociala välfärdsprogrammet. UPPFÖLJNING De länsövergripande målen och aktiviteterna i handlingsplanens aktivitetsplan följs av projektledarna och rapporteras till verksamhetsansvariga i länsdelsgrupperna samt Vilgot och Marit. av länsdelsvisa aktiviteter som sker i samverkan sker i länsdelsgrupperna. Ansvaret för måluppfyllelsen ligger hos respektive huvudman och verksamhetschef/socialchef. Tillsammans har man ett ansvar i respektive länsdelsgrupp att genomföra aktiviteter lokalt som bidrar till att uppfylla de övergripande målen. 8

9 AKTIVITETSPLAN FÖR ÖREBRO LÄN SAMMANHÅLLEN VÅRD OCH OMSORG OM DE MEST SJUKA ÄLDRE Grundläggande krav för att få del av prestationsersättning som gäller samtliga huvudmän: Det ska i länet finnas en struktur för ledning och styrning i samverkan. Det ska finnas ett gemensamt politiskt förankrat beslut om en aktuell handlingsplan för förbättringar i vård och omsorg om sjuka äldre med särskilt fokus på en sammanhållen vård- och omsorg om de mest sjuka äldre för Denna handlingsplan är länsövergripande och gäller för , förankring och beslut sker i respektive huvudman och i samverkansstrukturen Vilgot-Marit senast Senast 16 augusti 2013 ska varje kommun och landstinget redovisa till SKL hur det systematiska förbättringsarbetet avseende riskanalys, egenkontroll och avvikelsehantering enligt 5 kap. SOSFS 2011:9 ska bedrivas när det gäller vård och omsorg om äldre. Kommunerna och landstinget skickar även denna redovisning till. o Riskanalys- Redogöra för hur system och rutiner enligt 5 kap.1 utformas i huvudmannens verksamheter avseende vård och omsorg. o Egenkontroll Redogöra för hur system och rutiner för egenkontrollen enligt 5 kap. 2 utformats i huvudmannens verksamheter avseende vård och omsorg om äldre o Klagomål och synpunkter Redogöra för hur system och rutiner för klagomåls- och synpunktshanteringen enligt 5 kap. 3 utformats i huvudmannens verksamheter 9

10 Mål: Preventivt arbetssätt Att utveckla ett förebyggande arbetssätt med kvalitetsregistret Senior alert som ett verktyg för registrering av riskbedömning, åtgärder och resultat inom områdena fall, undernäring, trycksår och munhälsa. Att förebygga dessa områden är viktigt och de har en stark koppling till varandra. Med hjälp av ett preventivt arbetssätt ökar möjligheten till bästa möjliga vård och omsorg oavsett vem som tillhandahåller den. av prestation och resultat: Medel fördelas till de kommuner som för minst 90 procent av dem som bor i särskilda boenden och korttidsboenden för äldre, oavsett driftsform, genomfört riskbedömningar med registrering i Senior alert. Medel fördelas till de kommuner och landsting vars utförare oavsett driftsform genomfört riskbedömningar och planerat förebyggande åtgärder med registrering i Senior alert. Medlen fördelas med 70 procent till kommunerna och 30 procent till landstingen. Medel fördelas till de kommuner och landsting vars utförare oavsett driftsform utfört bedömning av munhälsa enligt Revised Oral Assessment Guide (ROAG) med registrering i Senior alert. Medlen fördelas med 70 procent till kommunerna och 30 procent till landstingen. Utbetalning av medel baseras på uppnådda resultat under perioden 1 oktober september Nuläget Uppnådde 6 av 12 kommuner 90 % riskbedömningar i SÄBO Vad behöver förbättras? Samtliga kommuner ska registrera minst 90 % riskbedömningar och planerade åtgärder i särskilda boenden och på korttidsboenden deltar ca 4 ggr/år på socialchefsträffarna och informerar om mål och resultat ur utdataportalen Enhetschef Social välfärd och skolstöd projektledare Inom mätperioden senast gäller resultat kvalitetsregister Aktiviteter pågår tills en ny handlingsplan har upprättats Projektledarna redovisar uppnådda resultat, genomförda utbildningar till verksamhetschefer, styrgrupp, länsdelsgrupper och Marit/Vilgot 10

11 Nuläget Alla med risk får inte planerade åtgärder utförda Vad behöver förbättras? Alla personer med risk för trycksår, undernäring och fall ska få planerade åtgärder utförda ska minst en gång/år erbjuda resultat- och analysträffar med länsdelsgrupperna, chefsgrupper eller andra nyckelpersoner i kommunerna, på sjukhusen och på Hälsovalsenhetens informationsdagar i primärvården Alla i målgruppen blir inte riskbedömda i landstinget Samtliga 3 sjukhus ska nå 70 % täckningsgrad av riskbedömda patienter Resultatredovisning kontinuerligt i respektive kommun, primärvård och sjukhus Resultatredovisning via rapporteruttag med analys redovisas 2-3ggr/år på sjukhusövergripande nivå och till länsdelsgrupperna deltar regelbundet på TUF-resurspersonsträffar på sjukhusen ska delta 1 gång/termin på Hälsovalsenhetens informationsdagar för genomgång av resultat och analys i PV Identifiera målgruppen i primärvården Tydliggöra vilka yrkesgrupper som berörs i primärvården Använda verktyget Geriatrisk riskprofil (GRP) för att identifiera riskpatienter i primärvården. Utse pilotvårdcentraler 1 i söder, 1 i väster, 1 i norr, 2-3 i Örebro, där distriktssköterskor, sjukgymnaster och kommunens arbetsterapeut involveras. informerar och anordnar utbildning 11

12 Nuläget Vissa enheter i 3 kommuner och på USÖ registrerade munhälsobedömningar ROAG Struktur för informationsöverföring behöver förbättras Vad behöver förbättras? Påbörja riskbedömning med ROAG i samtliga kommuner och på samtliga sjukhus Informationsöverföring i samband med in- och utskrivning i slutenvården Utbildning ROAG på munvårdsträffar och vid grundutbildningar i varje kommun Utbildning ROAG till TUF resurspersoner och på sjukhuskliniker/avd Referensgrupp Senior alert ska ge stöd för informationsspridning, utveckling av evidensbaserat arbetssätt och spridning av goda exempel Aktiviteter utifrån ViSam modellen Folktandvårdens folkhälsoenhet Sjukhustandvården USÖ redovisar till SKL antal genomförda utbildningar Referensgrupp Senior alert och projektledare planera för inspirationsdag kring teamarbete i vårdkedjan och goda exempel utifrån vårdprevention till våren

13 Mål: God vård vid demenssjukdom Målet är en likvärdig vård och behandling av patienter med demenssjukdomar. Genom registrering i kvalitetsregistret SveDem förbättra demensutredning, behandling och uppföljning av patienter med demenssjukdomar. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD) drabbar ca 90 % av alla som lever med en demenssjukdom. BPSD-registret kan med hjälp av struktur i vårdarbetet minska BPSD och bidra till personcentrerad vård, gemensamt språk för personalen, tydliga mål, teamarbete och utveckling av demensvården vid BPSD. av prestation och resultat: Medel fördelas till landsting i relation till antalet personer som nyinsjuknat i demenssjukdom, erhållit utredning med registrering i SveDem och fått diagnos i primärvården (vårdcentralerna), oavsett driftsform och medel till landsting för uppföljning i SveDem i primärvården. Medel fördelas till de kommuner, vars utförare oavsett driftsform inför ett standardiserat arbetssätt vid BPSD-symptom och registrerar i BPSD-registret. Prestationsersättningen utbetalas till kommunerna i relation till antalet utförda registreringar i BPSD-registret. Utbetalning av medel baseras på uppnådda resultat under perioden 1 oktober september Nuläget kommuner som registrerade i BPSD Vad behöver förbättras? Samtliga 12 kommuner ska registrera i BPSD deltar 4 ggr/år på socialchefsträffarna och informerar om mål och resultat ur utdataportalen Inom mätperioden senast gäller resultat kvalitetsregister Aktiviteter pågår tills en ny handlingsplan har upprättats 13

14 Nuläget 5 kommuner som påbörjat utbildning i BPSD registret Vad behöver förbättras? Samtliga kommuner ska ha påbörjat utbildning i BPSD registret ska minst en gång/år erbjuda resultat- och analysträffar med chefsgrupper i kommunerna och på länsdelsgrupperna redovisar till SKL antal genomförda utbildningar Certifierade BPSD- utbildare ansvarar för att utbildningar genomförs under 2013 i de kommuner som ännu ej påbörjat utbildning. Certifierade BPSDutbildare av implementering kring arbetssättet vid BPSD görs av BPSDutbildare BPSD registret blir en naturlig del i implementering av demensriktlinjerna i respektive kommun för implementering av demensriktlinjerna 14

15 Nuläget vårdcentraler är anslutna till SveDem 12 vårdcentraler registrerade demensutredning i SveDem Ingen vårdcentral registrerade uppföljningar i SveDem Vad behöver förbättras? Samtliga 30 vårdcentraler ska vara anslutna och registrera demensutredningar i SveDem ansvarar för informationsträffar med läkare och verksamhetschefer under våren 2013 hjälper de vårdcentraler som ej kommit igång via journalgranskning erbjuder information på arbetsplatsträffar vid behov erbjuder fortbildning/stöd för lokala koordinatorer 145 demensutredningar registrerade Samtliga 145 demensutredningar ska följas upp via registrering i SveDem 15

16 Mål: God vård i livets slutskede Palliativ vård syftar till att förebygga och lindra lidande genom tidig upptäckt, noggrann analys och behandling av fysiska, psykiska, sociala och existentiella problem. Livets slutskede innebär att döden är oundviklig inom en överskådlig framtid. Det huvudsakliga målet med vården ändras från att vara livsförlängande till att vara lindrande och stödjande. Vid palliativ vård finns behov av ett strukturerat arbetssätt för att skapa kvalitet i det medicinska och omvårdnadsmässiga omhändertagandet. Grundkrav: Täckningsgraden för registrering av dödsfall i Svenska palliativregistret är minst 70 procent av dödsfallen bland befolkningen i en kommun. av prestation och resultat: Medel fördelas till de kommuner och landsting som förbättrar vård och omsorg i livets slutskede med i genomsnitt 5 procent för fyra indikatorer i resultatspindeln; brytpunktsamtal, smärtskattning, munhälsa och ordination av injektionsmedel mot ångest. De som har förbättrat de fyra indikatorerna med 10 procent eller mer får vara med och dela på ytterligare medel. Kommunerna erhåller 70 procent och landstingen erhåller 30 procent. Fördelningen mellan kommunerna sker utifrån antalet personer 65 år och äldre i befolkningen. Utbetalning av medel baseras på uppnådda resultat under perioden 1 oktober september Nuläget uppnådde 9 av 12 kommuner 70% och landstinget 75% täckningsgrad i Svenska Palliativregistret Vad behöver förbättras? Att samtliga kommuner ska klara minst 70% täckningsgrad Att landstinget ska öka eller bibehålla 75% täckningsgrad ska minst en gång/år erbjuda resultatoch analysträffar med länsdelsgrupperna, chefsgrupper eller andra nyckelpersoner i kommunerna, på sjukhusen och på Hälsovalsenhetens informationsdagar i primärvården. Genomfört när och redovisas till vem? Inom mätperioden senast gäller resultat kvalitetsregister Aktiviteter pågår tills en ny handlingsplan har upprättats Projektledarna redovisar uppnådda resultat till styrgrupp Pallert/Visam, länsdelsgrupperna och Marit/Vilgot Projektledarna redovisar till SKL vid årets slut antal genomförda utbildningar 16

17 Nuläget Utgår från värdet av andelen genomförda brytpunktssamtal, dokumenterade munvårdsbedömningar, smärtskattningar samt injektion av läkemedel mot ångest Vad behöver förbättras? Samtliga kommuner och landstinget ska förbättra det genomsnittliga värdet för de fyra indikatorerna med 5 % Varje kommun och sjukhus beslutar själv om förbättring av det genomsnittliga värdet av de fyra indikatorerna med 1 0% USÖ erbjuder dialogträffar på kliniknivå med projektledare och palliativspecialist Utveckla den palliativa vården enligt handlingsplan för Palliativgrupp på Lindesbergs lasarett Palliativspecialist Palliativgrupp Lindesbergs lasarett Genomfört när och redovisas till vem? Samtliga kommuner och sjukhus ökar dokumenterad bedömning av munhälsa Utbildning i munvårdsbedömning genom förebyggande tandvården och sjukhustandvården Folktandvårdens Hälsoenhet Sjukhustandvården på USÖ Utgår från varje kommuns värde för erbjudit efterlevandesamtal Samtliga kommuner ska förbättra värdet för indikator erbjuda efterlevandesamtal med 5 % ska minst en gång/år erbjuda resultatoch analysträffar till kommunerna 17

18 Nuläget Det finns ett nationellt vårdprogram och nationella riktlinjer för palliativ vård Vad behöver förbättras? De nationella riktlinjerna och det Nationella vårdprogrammet ska vara det som styr den palliativa vården Länsövergripande Palliativt seminarium planeras till hösten med utgångspunkt från de fyra indikatorerna palliativa vårdprogrammet och nationella riktlinjerna tillsammans med projektledare Utvecklingschef USÖ Genomfört när och redovisas till vem? Ordförande i palliativa rådet redovisar genomförda aktiviteter till Vilgot Palliativa rådet ska utifrån sin verksamhetsplan stödja och lyfta fram områden där utbildningsinsatser behövs för att säkerställa att en likvärdig palliativ vård ges i länet Ordförande palliativa rådet Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård ska tas fram av gränssnittsgruppen Gränssnittsgruppen Rapporteras till Vilgot senast

19 Mål: God läkemedelsbehandling för äldre av prestation och resultat: Medel fördelas till de län som förbättrar indikatorn Olämpliga läkemedel för dem som är 75 år och äldre, indikatorn läkemedel mot psykos för dem som är 65 år och äldre och har dosdispensering och användningen av antiinflammatoriska läkemedel för dem som är 75 år och äldre med en statistisk säkerställd minskning fram till den 31 augusti procent av medlen för ett län som uppnått uppsatta mål utbetalas till kommunerna och 30 procent till landstinget i länet. En förutsättning för att få ta del av medlen är att landstinget har tecknat ett samarbetsavtal med Center för ehälsa i Samverkan (CeHiS) avseende införandet av den nationella ordinationsdatabasen (NOD). Se mer i överenskommelsen. Mätperiod Minst 4 av 6 mån ska vara lägre än motsvarande månad 12 månader tidigare. Skärpta mål i Krav och kvalitetshandboken för primärvården ÖLL. Nuläget Örebro län var det län som 2012 minskade förskrivningen av olämpliga läkemedel till de mest sjuka äldre tredje mest av landets län och regioner. Ändå finns ett tydligt utrymme för ytterligare minskningar av förskrivningen av de tre olika läkemedelsgrupperna i den nationella satsningen även i vårt län Vad behöver förbättras? Minskning av användandet av olämpliga läkemedel för dem som är 75 år och äldre, läkemedel mot psykos för dem som är 65 år och äldre och har dosdispensering och användningen av antiinflammatoriska läkemedel för dem som är 75 år och äldre Resultatredovisning enligt de nationella läkemedelsmålen kontinuerligt till länsdelsgrupperna Hälsovalsenheten Inom mätperioden senast

20 Nuläget Vad behöver förbättras? Aktivitetsplan Äldre och läkemedel Uppdatering av aktivitetsplanen Äldre och läkemedel inom Örebro län Arbetsgrupp utsedd, Eva Frantz % av målgruppen (SÄBO och hemsjukvård) ska ha blivit föremål för läkemedelsgenomgång 2013 Läkemedelsgenomgångar i samverkan mellan primärvården och kommunerna Hälsovalsenheten i samverkan med kommunerna >75% av vårdavdelningarna vid sjukhusen ska ha rutiner för vårdsammanfattning med läkemedelsberättelse till målgruppen ( 75 år, >5 läkemedel) eller bredare målgrupp Läkemedelsgenomgångar vid inoch utskrivning på sjukhus Verksamhetschef 1 kvartalet 2014 Vårdsammanfattning med läkemedelsberättelse till alla patienter >75 år med >5 läkemedel vid utskrivning från sjukhus Patientsäkerhetsansvariga på sjukhusen Verksamhetschef 20

21 Nuläget Vad behöver förbättras? Tydliggöra och följa rekommendationer från Läkemedelskommittén Öka kunskap och kompetens kring behandling läkemedel och äldre Läkemedelskommittén inom Örebro läns landsting anordnar utbildningar inom området äldre och läkemedel Läkemedelsenheten i Örebro läns landsting återkopplar aktuell förskrivningsstatistik till vårdcentraler och kommunala företrädare vid platsbesök, och också till kliniker på sjukhusen Läkemedelskommittén Läkemedelsenheten Andra kvartalet 2014 Samtliga 12 kommuner har en plan och struktur för hur läkemedelsgenomgångar ska genomföras samt hur minskning av användandet av olämpliga läkemedel för äldre enligt nationella målen ska genomföras MAS-gruppen utarbetar en struktur för genomförandet i kommunen MAS 21

22 Mål: Sammanhållen vård och omsorg av prestation och resultat: Medel fördelas till de län som kan påvisa en statistisk säkerställd förbättring av indikatorerna Undvikbar sluten vård och Återinläggningar inom 30 dagar fram till den 31 augusti procent av medlen för ett län som uppnått uppsatta mål utbetalas till kommunerna och 30 procent till landstinget. En förutsättning för att få del av medlen är att landstingens inrapportering av data sker månadsvis med början i februari Rapporteringen ska finnas i SKL: databas senast den 20:e månaden efter den månad som mätperioden avser. Mätperiod Minst 4 av 6 mån ska vara lägre än motsvarande månad 12 månader tidigare. Nuläget Gemensam grund och struktur för bedömning vid insjuknande i hemmet saknas. Vad behöver förbättras? Samtliga kommuner ska använda strukturerad bedömning för ställningstagande till vårdnivå Utbildning i klinisk bedömning för sjuksköterskor inom kommunal vård- och omsorg via ViSam Utbildning Beslutsstöd till sjuksköterskor inom kommunal vård- och omsorg via ViSam Redovisning av genomförda utbildningar till Vilgot 22

23 Nuläget Data som beskriver antal återinläggningar och undvikbar slutenvård på individnivå för respektive enhet saknas. Vad behöver förbättras? Varje kommun/enhet/klinik får tillgång till data som beskriver återinläggningar och undvikbar slutenvård på individnivå. Säkerställa processen vid utskrivning från sjukhus Genom analysarbete via Health Navigator aktivt arbeta med de enheter som har ett stort patientflöde till sjukhusen samt identifiera de avd/kliniker där patienten återinläggs. Rapport till länsdelsgrupperna Processtöd för vårdplanering vid sjukhusvistelse via ViSam Analysgruppen Teachback utbildning till personal med vårdplaneringsansvar genom ViSam Framtagande av checklista för identifiering av riskpatienter inför utskrivning för att undvika återinläggning. Visam Under 2013 Projektledarna redovisar till SKL antal genomförda utbildningar 23

24 Återuppringning webbkollen hemma startar på Karlskoga lasarett Återuppringning webbkollen hemma planeras vid Medicinkliniken på Lindesbergs lasarett? Återuppringning webbkollen hemma planeras på någon klinik på USÖ? Pilotprojekt Trygg hemgång Örebro kommun. Pågår ca 50 personer förväntas ingå i pilotprojektet. Chef Med.klin Karlskoga lasarett Verksamhetschef/ Avd.chef för PME Lindesberg lasarett Verksamhetschef/USÖ Områdescheferna för hemvård Örebro kommun Antal genomförda registreringar i webbkollen hemma december

25 Nuläget Samordning av insatser för sjuka äldre behöver förbättras. Vad behöver förbättras? Säkerställa process för samordnad individuell planering Överenskommelse om Samordnad individuell plan SIP Processtöd för Samordnad individuell plan SIP, genom ViSam. Vilgot? Slutrapport från ViSam till Vilgot och Marit Identifiera de personer som är i behov av samordnad individuell plan Utveckla metoder för identifiera personer i behov av SIP, genom ViSam Utveckla modell för proaktiv vårdplanering gällande planerad ortopedi Projektarbete Karlskoga lasarett samt Karlskoga kommun och vårdcentraler. Införandefas start september Projektägare verksamhetschef Jan Bonnerstig Identifiering och kartläggning av målgruppen med syfte att hitta förslag till passande organisation av samverkan kring målgruppen. Projektarbete Karlskoga lasarett medicinklinik samt Karlskoga, Laxå, Degerfors kommuner och vårdcentraler. Projektägare verksamhetschef Håkan Lindvall 25

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Datum 2015-12-09 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Mål ur den enskildes perspektiv

Läs mer

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Datum 2015-02-10 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Mål ur den enskildes perspektiv

Läs mer

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland. Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg.

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland. Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg. Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg. Regional handlingsplan 2014 2015 med särskilt fokus på de mest

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre

Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan för regional utveckling 2013-2014 i Uppsala län Vård-och omsorgsförvaltningen i Enköpings kommun. Foto: IBL Bildbyrå. Formgivning: Ida Ingemarsson Sedan 2010 har

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2013 i Skåne

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2013 i Skåne RAPPORT Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2013 i Skåne INNEHÅLL Innehållsförteckning Förord...3 Inledning...4 Stödstruktur för en evidensbaserad praktik i Skåne...6 Utbildning i förbättringskunskap

Läs mer

Örebro läns mål för ett långsiktigt förbättringsarbete för de mest sjuka äldre 2012

Örebro läns mål för ett långsiktigt förbättringsarbete för de mest sjuka äldre 2012 Örebro läns mål för ett långsiktigt förbättringsarbete för de mest sjuka äldre 2012 I Örebro län har projektgruppen uppdraget för införandet av kvalitetsregistren Senior alert, Svenska palliativregistret,

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Aldrig förr har så många äldre fått del av så mycket sjukvård med så goda resultat som idag.

Aldrig förr har så många äldre fått del av så mycket sjukvård med så goda resultat som idag. Bättre liv för sjuka äldre Maj Rom Aldrig förr har så många äldre fått del av så mycket sjukvård med så goda resultat som idag. Aktuella problem Framtida utmaningar Begränsade resurser Den äldre - olika

Läs mer

Datum. En handlingsplan är en grundförutsättning för att få ta del av de olika prestationsbundna statliga bidrag som films.

Datum. En handlingsplan är en grundförutsättning för att få ta del av de olika prestationsbundna statliga bidrag som films. Socialnämnden HÄBO SAMMANTRÄDES PROTOKOLL Datum KOMMUN 2012-09-04 SN 86 SN 2012/44 Handlingsplan - Bättre liv för sjuka äldre Sammanfattning En arbetsgrupp med representanter från Uppsala läns landsting

Läs mer

Psykiatrisatsning barn och unga. Stöd till utsatta barn. Datum 130507

Psykiatrisatsning barn och unga. Stöd till utsatta barn. Datum 130507 Datum 130507 Hälsosam uppväxt Alla barn och unga i Norrbottens län ska ha ett sådant stöd att de i möjligaste mån kan fostras, bo och leva i sin familj och vara kvar i sin grupp/klass som de tillhör Psykiatrisatsning

Läs mer

Lägesrapport 1, år 2014 Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Lägesrapport 1, år 2014 Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Lägesrapport 1, år 2014 Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Helene Sandqvist Benjaminsson Projektledare Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland helene.sandqvist.benjaminsson@vgregion.se

Läs mer

SAMMANFATTNING. Bättre liv för sjuka äldre 2011-2014 i Dalarnas län

SAMMANFATTNING. Bättre liv för sjuka äldre 2011-2014 i Dalarnas län SAMMANFATTNING Bättre liv för sjuka äldre 2011-2014 i Dalarnas län I Sverige ska alla kunna åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till god vård och omsorg. Sammanställd av: Katarina Johansson,

Läs mer

Det goda livet för. sjuka äldre i Västra Götaland. Lägesrapport 2 2015-02-06. Helene Sandqvist Benjaminsson VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

Det goda livet för. sjuka äldre i Västra Götaland. Lägesrapport 2 2015-02-06. Helene Sandqvist Benjaminsson VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Det goda livet för 2015-02-06 sjuka äldre i Västra Götaland Lägesrapport 2 Helene Sandqvist Benjaminsson VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Syfte...

Läs mer

1. Inga kommentarer till anteckningarna från föregående möte.

1. Inga kommentarer till anteckningarna från föregående möte. Minnesanteckningar från möte med samordnare i länsdelsteamen, projektgrupp och utvecklare Tid: 2 april kl 08.30-11.45 Plats: VKL 1. Inga kommentarer till anteckningarna från föregående möte. 2. Rapport

Läs mer

ASÄ 2014-08-15 rapport Bättre liv

ASÄ 2014-08-15 rapport Bättre liv VOHJS mål 2014 God vård i livets slutskede Mått 2014 registreras 70 % eller fler av dödsfallen bland befolkningen i Svenska palliativregistret. I genomsnitt 10 % förbättring har uppnåtts på de tre indikatorerna,

Läs mer

Äldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18

Äldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Äldre och läkemedel Slutrapport Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Sammanfattning Under 2013 har projektet Äldre och läkemedel pågått och FoUrum har haft en projektledare avsatt för området på 25 %. Projektet

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre i Kalmar län. Strategi och handlingsplan 2013-2014

Bättre liv för sjuka äldre i Kalmar län. Strategi och handlingsplan 2013-2014 Bättre liv för sjuka äldre i Kalmar län Strategi och handlingsplan 2013-2014 Inledning Flertalet äldre människor i Kalmar lever ett gott liv och klarar sig själv utan stöd från vård och omsorg. Med stigande

Läs mer

Godkännande av en överenskommelse om en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2013

Godkännande av en överenskommelse om en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2013 Protokoll II:3 vid regeringssammanträde 2012-12-13 S2012/8765/FST (delvis) Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2013 1 bilaga

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre 2010-2014

Bättre liv för sjuka äldre 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre 2010-2014 Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg Optimal läkemedelsbehandling Vårdpreventivt arbetssätt En god demensvård Sammanhållen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse ÅNGARENS ÄLDREBOENDE

Patientsäkerhetsberättelse ÅNGARENS ÄLDREBOENDE Patientsäkerhetsberättelse 2016-02-29 Patientsäkerhetsberättelse för ÅNGARENS ÄLDREBOENDE Avseende verksamhetsåret 2015 Bakgrund Den 1 januari 2011 började patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL att gälla.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Omsorgsnämnden år 2014 Dnr 2015-104-790 Innehåll 1 Sammanfattning 7 1.1 Hemsjukvård... 7 1.2 Senior Alert... 7 1.3 Efterlevandesamtal... 8 1.4 Smärtskattning... 8 1.5 Hygien...

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2013

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2013 \)&rdflr Sociadepartementet regeringssammanträde 2012-12-13 OLlI Landsting 1 REGERING SKA N S LI ET Bilaga till protokoll vid Koriniuncr Överenskommelsen handlar om att genom ekonomiska incitament och

Läs mer

Datum 2013-05-20. Äldrenämnden

Datum 2013-05-20. Äldrenämnden Uppsala KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Carina Kumlin Datum 2013-05-20 Diarienummer ALN-2012-0161.30 Äldrenämnden Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan för regional utveckling

Läs mer

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg Monica Forsberg Jag kan åldras i Västerbotten i trygghet, med tillgång till god vård och omsorg Uppföljningen av multisjuka äldre från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 visar att det saknas helhetsperspektiv

Läs mer

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014 KorTVerSIoN AV HANdlINGSPlANeN riktad TIll KoMMUNerNA I KroNoBerGS län Bättre liv Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen är att uppnå ett bättre liv för de mest sjuka äldre i Kronobergs

Läs mer

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Koncept Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2011-01-27 nr Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Karin Hellqvist tel. 08 405 59 23 Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för

Läs mer

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer

Läs mer

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Regional handlingsplan 2012-2014 med fokus på Mest sjuka äldre Borås 27 febr ann-christine.baar@vgregion.se tel 070 2398324 Varför en handlingsplan? 291.664

Läs mer

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013 14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2012 2013-03-01 Ann-Christin Jansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Mall Sveriges kommuner och landsting (SKL). 2 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Presentationen. Problembild. Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre

Presentationen. Problembild. Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre Regeringens satsning på de mest sjuka äldre Presentationen Innehållet i satsningen Resultat så här långt Primärvårdens roll för äldre Problembild Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet 1 Äldresamordning

Läs mer

Tjänstemannagruppen för samverkan inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, äldreomsorg, barnomsorg och skola

Tjänstemannagruppen för samverkan inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, äldreomsorg, barnomsorg och skola TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Ledningskansliet, Inger Nicolas 2011-09-20 Vilgotgruppen 1 ( Tjänstemannagruppen för samverkan inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, äldreomsorg, barnomsorg

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014 Socialnämnden 2015-03-01 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014 Handläggare: Ann-Britt Christensen, Medicinskt ansvarig sjuksköterska Upprättad: 2015-03-01 BAKGRUND Patientsäkerhetslagen(SFS

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

Demensvård och omsorg 150401-151231 Slutrapport

Demensvård och omsorg 150401-151231 Slutrapport Demensvård och omsorg 150401-151231 Slutrapport 1 Innehållsförteckning BAKGRUND 3 Handlingsplan 3 RESULTAT Projektplan 3 Demensråd 4 Samverkan länsdelsgrupper 4 Utbildningar 4-8 Övriga aktiviteter 9-10

Läs mer

Aktivitet och status Röd text = prioriterat O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status Röd text = prioriterat O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 121001 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 KERSTIN CARLSSON 20140311 1 Inledning Den 1 januari 2011 trädde Patientsäkerhetslagen 2010:659 i kraft. Syftet med lagen är att främja hög patientsäkerhet

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-22 Helene Sandqvist Benjaminsson Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) 2014-09-16 Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) Inledning Denna överenskommelse är tecknad mellan kommunerna i Örebro län,

Läs mer

Handlingsplan 2013 med aktivitetsplan, Bättre liv för sjuka äldre

Handlingsplan 2013 med aktivitetsplan, Bättre liv för sjuka äldre SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen -06-11 Sida 32 (41) 20 Handlingsplan med aktivitetsplan, Bättre liv för sjuka äldre Kansliet har tillsammans med Norrbottens läns landsting utarbetat förslag

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 18 april 2013

Hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 18 april 2013 KALLELSE 1(2) 11 april 2013 Hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 18 april 2013 Tid/plats Torsdag den 18 april kl. 09.00 - ca 12.00 Konferensrum Bornholm (1339), Visborgsallén 19, VISBY ÄRENDEN

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-16 Inger Berglund, verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan för regional utveckling 2013-2014

Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan för regional utveckling 2013-2014 Struktur Aktivitet Tidplan Roller och ansvar Uppföljning Styrning och ledning Utvecklingsarbetet om Bättre liv för sjuka äldre ska förankras i de strukturer för styrning, ledning och samverkan som finns

Läs mer

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 I huvudet på SKL Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelser mellan SKL och regeringen Evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2014

Läs mer

Uppdrag att utbetala medel till insatser för en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre

Uppdrag att utbetala medel till insatser för en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Regeringsbeslut II:2 2014-02-13 S2013/8803/FST (delvis) Socialdepartementet Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm Uppdrag att utbetala medel till insatser för en sammanhållen vård och omsorg om de

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre

Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan 2014 Uppsala län Bättre liv för sjuka äldre 2014 Övergripande mål och resultat Det här vill vi uppnå Bilaga Så här mäter vi förbättringar Sammanhållen vård och

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2013:16 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Uppföljning av överenskommelsen mellan regeringen och SKL Delrapport 4 MISSIV DATUM DIARIENR 2013-10-25 2010/66-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2012-01-19

Läs mer

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE STRATEGI OCH HANDLINGSPLAN FÖR JÄMTLANDS LÄN 2012 2014 Framtagen av INLEDNING Sedan 2010 har staten och SKL (Sveriges kommuner och landsting) träffat överenskommelser som handlar

Läs mer

Hammarö kommun. Bilaga till Samgranskning äldreomsorg och läkemedel. Advisory Offentlig sektor KPMG AB 2015-02-02 Antal sidor: 4

Hammarö kommun. Bilaga till Samgranskning äldreomsorg och läkemedel. Advisory Offentlig sektor KPMG AB 2015-02-02 Antal sidor: 4 Bilaga till Samgranskning äldreomsorg och läkemedel Advisory Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 4 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the Organisation Folkmängden

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2015 Annika Fjällström MAS Vindelns kommun Antagen av Socialnämnden 2016 03 23 Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (4) Socialförvaltningen Monica Örmander Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2014-07-11 Socialnämnden Redovisning av resultat från kvalitetsregister En satsning och överenskommelse har

Läs mer

Projektplan kvalitetsregister

Projektplan kvalitetsregister 1 Projektplan kvalitetsregister Delprojekt: Införande av Senior alert på Visby lasarett samt i hemsjukvården och primärvården. Stöd till och uppföljning av förbättringsarbetet inom vårdprevention hos särskilda

Läs mer

Samverkansöverenskommelse med Landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkansöverenskommelse med Landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Nadja Widéhn 2015-04-15 SN 2015/0138.11.01 0480-452786 Socialnämnden Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Långsiktig hållbar struktur för ledning i samverkan i Västmanland 2012

Långsiktig hållbar struktur för ledning i samverkan i Västmanland 2012 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för vård och socialtjänst Therese Lindman 11882 Stockholm Långsiktig hållbar struktur för ledning i samverkan i Västmanland 2012

Läs mer

Aktivitet och status Röd text = prioriterat O= EJ PÅBÖRJAT O= PÅGÅRO= KLART OPilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status Röd text = prioriterat O= EJ PÅBÖRJAT O= PÅGÅRO= KLART OPilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Uppföljning 09 17 Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 121001 130930 Resultat för åldersgruppen 65 år, utom för läkemedel (se nedan) Sammanhållen

Läs mer

Tjänstemannagruppen för samverkan inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, äldreomsorg, barnomsorg och skola

Tjänstemannagruppen för samverkan inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, äldreomsorg, barnomsorg och skola TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Ledningskansliet, Inger Nicolas 2013-05-29 Vilgotgruppen Tjänstemannagruppen för samverkan inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, äldreomsorg, barnomsorg och

Läs mer

Sammanhållen Vård- och omsorg Om de mest Sjuka äldre. Handlingsplan för södra länsdelen

Sammanhållen Vård- och omsorg Om de mest Sjuka äldre. Handlingsplan för södra länsdelen Sammanhållen Vård- och omsorg Om de mest Sjuka äldre Handlingsplan för 2014-2015 1 BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE uppgift att bryta ner den länsövergripande handlingsplanen till länsdelsnivå med aktiviteter.

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre. Härnösand 5 februari 2015 Maj Rom

Bättre liv för sjuka äldre. Härnösand 5 februari 2015 Maj Rom Bättre liv för sjuka äldre Härnösand 5 februari 2015 Maj Rom Varje system är perfekt designat för att ge det resultat det ger. Donald Berwic Vi har systemproblem i vården av sjuka äldre Den öppna vården

Läs mer

FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R VOHJS Bilaga: 1. Handlingsplan för bättre liv för sjuka äldre

FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R VOHJS Bilaga: 1. Handlingsplan för bättre liv för sjuka äldre Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R 2014-04-04 VOHJS14-026 14 Handlingsplan för bättre liv för sjuka äldre, fastställelse av Gemensamma

Läs mer

Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse

Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 4 Struktur för uppföljning/utvärdering

Läs mer

Kvalitetsberättelse för Lysekils kommun

Kvalitetsberättelse för Lysekils kommun Kvalitetsberättelse för Lysekils kommun År 2012 Enhet: Socialförvaltning Datum och ansvarig för innehållet 20130220 Agneta Stenqvist Dnr: SON 2013-66-709 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2012 överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2012 överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2012 överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelsen handlar om att genom ekonomiska incitament och med de mest sjuka

Läs mer

Palliativ vård - samverkan mellan kommun och landsting

Palliativ vård - samverkan mellan kommun och landsting www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Anna Carlénius Maria Strömbäck Hans Rinander Palliativ vård - samverkan mellan kommun och landsting Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande

Läs mer

Länsgemensam ledning i samverkan

Länsgemensam ledning i samverkan Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Samordnande äldregrupp- Nyhetsbrev september 2015 Anmäl till Det blir mycket bättre dagen 25 november

Läs mer

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2013

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2013 Utlåtande 2013:63 RV (Dnr 327-1866/2012) Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2013 Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige

Läs mer

Nyhetsbrev december 2012

Nyhetsbrev december 2012 Nyhetsbrev december 2012 Nu lackar det mot jul och klapparna till landstinget och kommunerna i form av prestationsersättning finns nu för varje huvudman att fakturera SKL. Summan för varje kommun redovisas

Läs mer

Kjell-Åke Halldén Sekreterare

Kjell-Åke Halldén Sekreterare 14/ 26 Plats Byggmästareföreningens lokaler, Storgatan 9, Luleå Beslutande Bill Nilsson, (s), Älvsbyn, Marlene Haara, (s), Haparanda Rita Poromaa, (s), Gällivare Ayse Duyar, (mp), Luleå Övriga deltagande

Läs mer

Minnesanteckningar från den Palliativa resan.

Minnesanteckningar från den Palliativa resan. 2015-04-01 Minnesanteckningar från den Palliativa resan. PP- bilder som använts på resan bifogas anteckningarna. Mellerud 2015-04-01 Kl. 8.30-11.30 Till mötet hade 27 deltagare kommit och av dessa fanns

Läs mer

Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning UTDRAG 1 (1) Sammanträdesdatum 2013-10-22 Socialnämnden 195 Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning Dnr SN 2012/0684 Handlingar Tjänsteskrivelse daterad

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Vardaga Ånestad vårdboende DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logo- Patientsäkerhetsberättelse typ för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning

Läs mer

ANNAS OCH LARS HÄLSA

ANNAS OCH LARS HÄLSA ANNAS OCH LARS HÄLSA FÖR EN GOD FÖREBYGGANDE VÅRD I HALLAND Modell Senior alert Fastställd av Strategisk grupp 2012-11-30 HÄLSOFRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE Lars besöker vårdcentralen Vårdcentral -

Läs mer

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12 Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport Antal sidor:12 Värmdö Kommun Innehåll 1. Sammanfattning. 2 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Stiftelsen Skaraborgs Läns Sjukhem 2015 Skövde 160229 Anna-Karin Haglund Verksamhetschef Allmänt Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje

Läs mer

Geriatriskt forum 141010. Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det?

Geriatriskt forum 141010. Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det? Geriatriskt forum 141010 Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg Hur började det? Organisation Närvård västra Skaraborg Närsjukvårdsteamet 2008 Nätverk Politisk

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År 2015. Datum: 2016-02-29 Uppgiftslämnare: Eva-Lena Erngren 1 (10)

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År 2015. Datum: 2016-02-29 Uppgiftslämnare: Eva-Lena Erngren 1 (10) 1 (10) Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2015 Datum: 2016-02-29 Uppgiftslämnare: Eva-Lena Erngren 2 (10) Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt

Läs mer

Samverkan Geriatrik, demens och palliativ vård SKARABORG. 2011-2014 En resa för förbättring för äldre i Skaraborg

Samverkan Geriatrik, demens och palliativ vård SKARABORG. 2011-2014 En resa för förbättring för äldre i Skaraborg Samverkan Geriatrik, demens och palliativ vård SKARABORG Agneta Bakir 2011-2014 En resa för förbättring för äldre i Skaraborg 1 PRIORITERADE OMRÅDEN God vård i livets slut Preventivt arbetssätt God vård

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Falkenbergs kommun 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Falkenbergs kommun 2012 Patientsäkerhetsberättelse för 2012 Datum:2013-03-01 Sophia Lehnberg, MAS Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Struktur

Läs mer

Länsgemensam strategi och utvecklingsplan 2014-2016

Länsgemensam strategi och utvecklingsplan 2014-2016 Länsgemensam strategi och utvecklingsplan 2014-2016 UTVECKLING AV EVIDENSBASERAD PRAKTIK INOM VERKSAMHETSOMRÅDET STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Elisabeth Högberg Utvecklingsledare 2 SAMMANFATTING

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lillsjögården. År 2015

Patientsäkerhetsberättelse för Lillsjögården. År 2015 Patientsäkerhetsberättelse för Lillsjögården År 2015 2016-02-19 Luis Quiroga Verksamhetschef Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall Kvalitetsavdelningen 2015-12-01

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse 1(10) Omsorgsförvaltningen Patientsäkerhetsberättelse År 2015 Datum och ansvariga för innehållet 2016-03-11 rev. ON 2016-03-31 Maja Sandström-Olsson MAS, Anneli Flink MAR Verksamhetschefer Hälso- och sjukvård

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Datum 2015-02-05 1 (8) Vår handläggare Helena Dahlstedt 0151-192 36 helena.dahlstedt@vingaker.se Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Inledning Den

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Torshälla stads förvaltning År 2014

Patientsäkerhetsberättelse Torshälla stads förvaltning År 2014 Torshälla stads nämnd Datum 1 (18) Torshälla stads förvaltning Ledning/administration Thomas Living 016-710 73 45 Karin Engstad 016-710 73 43 Torshälla stads nämnd Patientsäkerhetsberättelse Torshälla

Läs mer

Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg

Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg Hallens vård och omsorgsboende 15710-5 AL-SE e-blankett Britt Wahlström 2014-02-24 1(8) Förkortningar HSL Hälso- och sjukvårdslagen SOL Socialtjänstlagen

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

Social- och omsorgskontoret. Kvalitetsrapport. Äldreomsorgsnämnden 2014. Upprättad 2015-02-10 Dnr 14/084

Social- och omsorgskontoret. Kvalitetsrapport. Äldreomsorgsnämnden 2014. Upprättad 2015-02-10 Dnr 14/084 Social- och omsorgskontoret Kvalitetsrapport Äldreomsorgsnämnden 2014 Upprättad 2015-02-10 Dnr 14/084 Innehåll 1. Inledning...3 2. Redovisning Lex Sarah...3 3. Redovisning avvikelser, klagomål och synpunkter...4

Läs mer

Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015. Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015

Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015. Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015 Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015 Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015 Innehåll Sammanfattning... 3 Överenskommelse om tillgänglighet

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-11 Yvonne Petersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall

Läs mer

Överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting på äldreområdet 2010 SLUT UPPGIFTER FÖR CIRKULÄR-DATABASEN

Överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting på äldreområdet 2010 SLUT UPPGIFTER FÖR CIRKULÄR-DATABASEN Cirkulärnr: 10:11 Diarienr: 10/0702 Handläggare: Kristina Jennbert Anna Lilja Qvarlander Avdelning: Vård och omsorg Sektion/Enhet: Vård och socialtjänst Datum: 2010-02-10 Mottagare: Kommunstyrelsen Landstings-/regionstyrelsen

Läs mer

Äldrerapport för Östergötland 2011

Äldrerapport för Östergötland 2011 Äldrerapport för 2011 En rapport från s kommuner och Landstinget i Dragning, WRETA möte 2012 04 12 (Henning Elvtegen, Landstingets Ledningsstab) Äldrerapport för 2011 Äldreuppdraget: Säkrad Vårdkedja Återhämtning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Marie Sigurdh, Fäladshöjden, Lund, 2013-02-19 Mallen är anpassad av Carema Care utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN UE,

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Verksamhetsplan. Verksamhetsområde/enhet Särskilt boende. Diarienummer: VON 2016/0056-10 009

Verksamhetsplan. Verksamhetsområde/enhet Särskilt boende. Diarienummer: VON 2016/0056-10 009 Verksamhetsplan Verksamhetsområde/enhet Särskilt boende Diarienummer: VON 2016/0056-10 009 Verksamhetsområdets verksamhetsplan beslutad av vård- och omsorgsdirektör den 15 mars 2016 Verksamhetsplan framtagen

Läs mer

Verksamhetschef: Annika Tumstedt 2016-03-10. Patientsäkerhetsberättelse för Kastanjens Äldreboende År 2015

Verksamhetschef: Annika Tumstedt 2016-03-10. Patientsäkerhetsberättelse för Kastanjens Äldreboende År 2015 Verksamhetschef: Annika Tumstedt 2016-03-10 Patientsäkerhetsberättelse för Kastanjens Äldreboende År 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar

Läs mer