Det goda livet för. sjuka äldre i Västra Götaland. Lägesrapport Helene Sandqvist Benjaminsson VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

Transkript

1 Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Lägesrapport 2 Helene Sandqvist Benjaminsson VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

2 Innehåll 1 Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte Metod Ledning, styrning, samverkan och stöd för handlingsplanens genomförande Aktiviteter för att stödja genomförandearbetet Uppföljning och resultat Prestationsresultat och ersättningar Tillgänglig och samordnad information (insatsområde 1.1 i handlingsplanen) Hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande verksamhet på vårdcentral (1.2) Samordnad individuell vård- och omsorgsplan (SIP) (2.1) Sammanhållen nära vård, rehabilitering och omsorg (2.2) Hembesök Undvikbar slutenvård Återinskrivningar inom 30 dagar Undvikbar slutenvård och återinskrivningar inom 30 dagar på vårdcentralsnivå Läkemedelsgenomgångar Läkemedelsindikatorerna God vård vid demenssjukdom (2.4) SveDem- registret BPSD -registret Vårdpreventivt arbetssätt (2.5) God vård i livets slut (2.6) Direktinläggning och öppen retur (3.1) Sjukhusvistelse, samordnad vårdplanering, utskrivning och uppföljning (3.2) Det fortsatta arbetet i Västra Götaland... 13

3 1 Sammanfattning Nu när den nationella äldresatsningens är avslutad kan vi blicka tillbaka och konstatera att mycket hänt när det gäller förbättringar av den sammanhållna vården för våra mest sjuka äldre i Västra Götaland. Flera av resultaten för målområdena har gått i en tydligt positiv riktning sedan starten Den undvikbara slutenvården har minskat. Antalet personer med olämpliga, antiinflammatoriska och antipsykotiska läkemedel har minskat. I kommunerna pågår ett systematiskt införande av BPSD-registret. Vårdprevention och riskbedömningar ingår i flertalet av kommunernas arbetssätt. Täckningsgraden i Svenska palliativregistret har stadigt ökat tillsammans med förbättrade vårdresultat. Ökningen av andelen patienter som fått ett brytpunktssamtal i livets slutskede tyder på ett systematiskt införande i Simba, Göteborgsområdet och Södra Älvsborg. Ökningen av andelen patienter som munhälsobedömts tyder på ett systematiskt införande Västra Götaland. Alla vårdsamverkansområden arbetar eller har arbetat med uppföljning inom 72 timmar efter sjukhusvistelse. Aktiviteterna för insatsområdet; Tillgänglig och samordnad information(1.1) är genomförda. Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad var det landsting respektive kommun som 2014 fick det största prestationsbeloppet. Västra Götalandsregionen och kommunerna fick drygt 125 mnkr i prestationsersättning 2014 vilket innebär goda förutsättningar för ett fortsatt stöd 2015 till det kvalitets- och utvecklingsarbete som pågår med ett fortsatt tydligt fokus på samverkan och en god sammanhållen vård. Det kanske viktigaste resultat av äldresatsningen är den gemensamma målbild som har skapats i ett nytt länsövergripande perspektiv som inte tidigare funnits. På ett sätt har vi tvingats till detta genom krav på en handlingsplan och en övergripande ledningsgrupp för samverkansarbete men när vi nu kan titta i backspegeln är det något vi inte vill vara utan. 3

4 2 Inledning Målet med regelbundna lägesrapporter är att följa genomförandearbetet av handlingsplanen; Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Handlingsplanen har en naturlig och tydlig koppling till den avslutade nationella äldresatsningen, Bättre liv för sjuka äldre. Rapporten är tänkt att utgöra ett stöd och underlag till diskussioner och förbättringsarbeten på strategisk och operativ nivå. Fortsättningsvis bör en lägesrapport sammanställas årligen istället för halvårsvis då förändringarna är relativt små. De huvudsakliga resultaten som redovisas är för perioden april till september För att få en samlad bild bör rapporten läsas tillsammans med bilagan och handlingsplanen. Bilagan utgörs av ett presentationsmaterial som är fritt att använda. 2.1 Bakgrund Sedan 2012 finns den länsgemensamma handlingsplanen; Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland utifrån grundkravet i överenskommelsen om en sammanhållen vård. Handlingsplanen reviderades under mars-april 2014 utifrån förändringar och specificering av krav på innehåll i 2014 års överenskommelse och godkändes i samband med Socialstyrelsens bedömning. 2.2 Syfte Lägesrapporten syftar dels till att belysa genomförandearbetet av den länsgemensamma handlingsplanen; Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland och dels länets resultat i den nationella satsningen, Bättre liv för sjuka äldre. Rapporten med tillhörande bilaga är tänkt att utgöra ett underlag för fortsatta diskussioner, prioriteringar och förbättringsarbeten på olika nivåer i arbetet med målgruppen. 2.3 Metod Lägesrapporten innehåller uppgifter och data från följande källor; Västra Götalandsregionens databaser Vega och Munin, Kvalitetsportalen ( Svenska palliativregistret, Svenskt demensregister (SveDem) och kvalitetsregistret för beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD). Vissa uppgifter har hämtats direkt från projektansvariga ute i verksamheterna. Område uppföljning och analys vid hälsooch sjukvårdsavdelningen har varit delaktiga i analysarbetet. 2.4 Ledning, styrning, samverkan och stöd för handlingsplanens genomförande Vårdsamverkansgrupperna arbetar med genomförandeplaner utifrån insatsområdena och aktiviteterna i; Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland. Utvecklingsledarna och ledningskraftsteamen utgör stödet för det delregionala arbetet tillsammans med verksamheterna som ytterst bär ansvaret för verkställandet av arbetet och är en förutsättning för att kunna gå från ord till handling. Efter äldresatsningen kommer Ledningskraftsteamen utvecklas i befintlig struktur och utgöra den gruppering som har ett strategiskt uppdrag för de delregionala äldrefrågorna. Stödet med utvecklingsledare kommer finnas kvar åtminstone under Arbetet samordnas av projektledaren på Västra Götalandsregionen med stöd av länssamordnaren på VästKom. 4

5 2.4.1 Aktiviteter för att stödja genomförandearbetet Under 2014 har utvecklingsledarna genomfört en mängd aktiviteter för att stödja genomförandearbetet av handlingsplanen genom; Utbildningar inom följande områden - brytpunktssamtal - intervju- och samtalsmetodik - munhälsobedömning enligt ROAG - läkemedel - nutrition - psykisk ohälsa - kvalitetsregistren - hjärtsvikt - stroke Inspirationsdagar, workshopar, konferenser, certifieringsutbildningar till stöd för arbete med SveDem, Senior Alert, BPSD och Palliativregistret Aktiviteter runt samordnad individuell plan (SIP) Regelbunden mätning och analys och kommunikation av mål och mått i resultattavlor Genomförandeplaner och kommunikation av handlingsplanen Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Personalgrupper som deltagit i aktiviteter inom region och kommun har varit läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, rehabpersonal, biståndsbedömare, kökspersonal, dietister, sjukhusdiakoner, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, verksamhetsutvecklare och utvecklingsledare. 3 Uppföljning och resultat 3.1 Prestationsresultat och ersättningar 2014 Regionen och kommunerna i Västra Götaland har 2014 fått drygt 125 mnkr i prestationsbaserade ersättningar inom ramen för arbetet med överenskommelsen om en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Av det totala beloppet på 840 mnkr motsvarar länets andel 14,9 procent, motsvarande siffra 2012 var 4,3 procent eller drygt 37 mnkr. Kommunernas del av prestationsersättningarna var drygt 83 mnkr och regionens drygt 42 mnkr. Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad var det landsting respektive kommun som erhöll de största beloppen. Resultaten finns beskrivna på bilderna 2-6 i bilaga 1. Av överenskommelsen framgår att syftet med intjänade prestationsmedel under 2014 är att de ska användas till förbättringsarbete inom vård och omsorg om de mest sjuka äldre

6 Indikatorerna undvikbar slutenvård och återinskrivningar inom 30 dagar och de tre läkemedelsindikatorerna, olämpliga, antiinflammatoriska och antipsykotiska läkemedel baseras utfallet på det gemensamma länsresultatet. Västra Götaland uppnådde målet för samtliga tre läkemedelsindikatorer och undvikbar slutenvård. För återinskrivningar inom 30 dagar klarade Västra Götaland att förbättra resultatet tre av sex månader, kravet för prestationsersättning var fyra av sex månader. Merparten av Västra Götalandsregionens ersättning kommer gå till de vårdcentraler och sjukhus som bidragit till resultatet för läkemedelsindikatorerna, återinskrivningar inom 30 dagar, demensutredningar och uppföljningar registrerade i SveDem samt arbetet i Palliativregistret och Senior Alert. Västra Götalandsregionen har istället för att premiera verksamheternas resultat för undvikbar slutenvård valt att ersätta sjukhusen utifrån förbättringar när det gäller återinskrivningar inom 30 dagar. De 49 kommunernas drygt 83 mnkr i prestationsbaserad ersättning varierar stort när det gäller ersättning per invånare > 65 år, mellan 165 kronor och 506 kronor. Respektive kommuns ersättning per invånare framgår av bild 7 i bilaga 1, tillsammans med det samlade resultatet för kommunerna per vårdsamverkansområde. En mer djupgående analys av prestationsersättningarna finns i resultatdelen under respektive insatsområde. 3.2 Tillgänglig och samordnad information (insatsområde 1.1 i handlingsplanen) Arbete är klart med utvecklandet av seniorinformationen på 1177 Vårdguiden genom webbsidan; "Hjälp och stöd för äldre i Västra Götaland" Här finns företrädesvis information om kommunala insatser och stöd som kommunerna tillhandahåller. Indikator Måltal Antal kommuner som har information om vård- och omsorg till äldre och deras närstående länkad från 1177 Vårdguiden Tabell 1 Kommuners hemsidor finns sedan augusti 2014 länkade från 1177 Vårdguiden till respektive kommuns information om äldreomsorg. Insatsområde1.1 i handlingsplanen är därmed uppfyllt vilket framgår av tabell Hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande verksamhet på vårdcentral (1.2) Framtagandet av ett webbaserat självskattningsinstrument har ändrat inriktning. Arbetet bedömdes bli alltför omfattande då det krävdes en studie för att validera instrumentet. Istället undersöks möjligheten att ta fram ett instrument där den äldre får egenvårdsstöd och hjälp att hitta relevant egenvårdsinformation utifrån den egna hälsosituationen. För övriga mål och aktiviteter för insatsområdet är det svårt att överblicka vad som pågår. Regionens vårdcentraler ska enligt Krav- och kvalitetsboken 2014 ha ett strukturerat arbetssätt som erbjuder personer 65 år och äldre information om sin hälsa och tillgodose önskemål om fast vårdkontakt. Att mäta hur vårdcentralerna arbetar med fast vårdkontakt, hälsosamtal och förebyggande vårdplaner är inte möjligt i nuläget. 6

7 3.4 Samordnad individuell vård- och omsorgsplan (SIP) (2.1) Länsuppdraget från LiSA-gruppen med framtagandet av förslag på rutin och mall för samordnad individuell plan(sip) har pågått under hösten Arbetsgruppen kommer återrapportera uppdraget i februari Den andra målsättningen för insatsområdet är implementering av arbetssätt med SIP i verksamheterna. Det uppdraget har ingen i nuläget men behöver bli nästa steg för att verkligen komma igång med SIP arbetet ute verksamheterna. Fortfarande saknas åtgärdskod för att kunna mäta antalet SIP:ar i primärvården då en definition saknas vilket är en förutsättning. Det arbetet kommer påbörjas efter återrapporteringen till LiSA-gruppen då definition och användningsområde är tydliggjort i den riktlinje som ska tas fram enligt uppdraget. 3.5 Sammanhållen nära vård, rehabilitering och omsorg (2.2) Insatsområdet har fått särskilt stöd genom de utvecklingsmedel som vårdsamverkansgrupperna haft möjlighet att ansöka om med den politiska målsättningen att sprida Västra Skaraborgsmodellen i Västra Götaland. Det finns en stor vilja och entusiasm delregionalt till att starta nya mobila arbetssätt med en annan förmedlingslogik av vård. Samtliga områden har inkommit med ansökan. Skaraborg breddinför modellen i hela delregionen under namnet; Mobil närvård Skaraborg. En ny uppdelning av Skaraborg från tidigare fyra närsjukvårdsområden till tre är genomfört och operativa ledningsgrupper finns på plats. Förutsättningarna är nu goda för att lyckas med ett införande i hela Skaraborg. Det finns alltid organisatoriska utmaningar i samband med förändringar. Vårdvalsmodellen med patientens fria val av vårdcentral är en svårighet i införandet av mobila hemsjukvårdsläkare samt att gå från ett mottagningsbaserat arbetssätt till mobilitet. Hur chefer kan hitta lösningar och vilken vilja som finns till samverkan kommer vara avgörande för hur de upplevda organisatoriska hindren kommer kunna överbryggas. Ett utredningsarbete pågår inför krav- och kvalitetsboken Hembesök Inga stora förändringar framkommer mellan mätningarna i mars och september 2014 när det gäller andelen listade 75 år och äldre som fått hembesök av primärvården det senaste året. Mätningen omfattar samtliga hembesök som vårdcentralerna genomför i särskilt och ordinärt boende. Det totala antalet hembesök hade ökat med 171 stycken, från till vid en jämförelse mellan mars och september Medelvärdet på länsnivån ligger oförändrat på 13 procent. Variationerna för medelvärdet per vårdsamverkansområde mellan mätningarna är endast någon eller några tiondels procentenheter. Högsta resultatet hade Fyrbodal med 14,0 procent och lägst SIMBA med 10,7 procent, se tabell 2. Indikator Period Måltal VG Fyrbodal Göteborgs området Sa Älvsborg Simba Skaraborg Andel hembesök till individer 75 år sept -14 Öka 13,0% 14,0% 13,7% 11,8% 10,7% 12,6% och äldre mars -14 Öka 13,0% 14,1% 13,8% 11,8% 10,4% 12,5% Tabell 2 7

8 Det finns fortsatt en stor spridning bland vårdcentralerna när det gäller andelen utförda hembesök, mellan 0,4 och 38 procent. En orsak kan vara att vårdcentralernas ansvar för äldreboenden och hemsjukvård varierar. Antalet SÄBO-platser som respektive vårdcentral ansvarar för finns redovisat tillsammans med resultaten för andelen hembesök per vårdcentral indelat i de fem vårdsamverkansområdena, se bilaga 1, bilderna En brist i mätningen är att perioderna delvis överlappar varandra. Fortfarande saknas måltal för hembesök. När det gäller den sjukhusbaserade hemsjukvården redovisas inte några resultat för indikatorn då den avancerade specialiserade hemsjukvården tydligare behöver definieras Undvikbar slutenvård Den undvikbara slutenvården har minskat i Västra Götaland vilket varit en trend de senaste tio åren. Antalet vårdtillfällen som klassas som undvikbara har minskat eller är oförändrat i kombination med att den äldre befolkningen i länet har ökat. Vid en jämförelse mellan de tre första kvartalen 2013 och 2014 har antalet undvikbara slutenvårdstillfällen minskat från till eller 412 stycken. Att vi inte klarade prestationsmålet 2013 berodde på beräkningsmodellen för indikatorn som då baserades på vårdtillfällen istället för invånare över 65 år. Sättet att beräkna förändrades i överenskommelsen för 2014 och innebar att vi klarade prestationsmålet och fick nästan 12,5 mnkr i prestationsersättning. Samtliga vårdsamverkansområden har minskat den undvikbara slutenvården de tre första kvartalen 2014 förutom Göteborg. Fyrbodal ligger på en klart högre nivå sedan första kvartalet 2013, se bilaga 1, bilderna Återinskrivningar inom 30 dagar När det gäller utfallet för återinskrivningarna finns ingen egentlig förändring mellan 2013 och 2014 i Västra Götaland som helhet. Små slumpmässiga förändringar per månad gör att länet inte klarar prestationsersättningen fyra av sex månader. I Fyrbodal ses en minskning kvartal 1-3, 2014 och i Göteborg en ökning jämfört med motsvarande period 2013 vilket framgår av bilderna i bilaga 1. Sjukhusen har fått ersättning baserad på andelen återinskrivningar inom 30 dagar under mätperioden januari till september Om andelen var lägre i jämförelse med samma månader 2013 utgår ett fastställt belopp per sjukhus. Om andelen återinskrivningar var lägre fler än fyra månader har ytterligare 25 % utgått för varje tillkommande månad. Av regionens sex sjukhus/sjukhusområden förbättrade Kungälvs sjukhus, SU och SÄS sina resultat fyra månader. NU-sjukvården förbättrade sitt resultat fem månader. Resultatet framgår av bild 20 i bilaga Undvikbar slutenvård och återinskrivningar inom 30 dagar på vårdcentralsnivå Statistiken på vårdcentralsnivå som återfinns i bilaga 1, bilderna är inte uppdaterade med 2014 års resultat däremot är resultaten justerade enligt beräkningsmodellen för indikatorerna Bilderna utgör ett bra underlag för att identifiera vårdcentraler som har behov av ytterligare analys av utfallet. På uppdrag av ledningsgruppen för samverkan i Västra Götalands län LiSA-gruppen och inom ramen för länets analysarbete genomförs en studie, den så kallade Primärvårdstudien. Syftet är att bidra till ökad kunskap om vårdcentralernas roll för att minska den undvikbara slutenvården av sköra äldre samt att identifiera framgångsfaktorer i vårdcentralernas arbete. Studien beräknas vara klar till sommaren

9 3.6 Läkemedelsgenomgångar Vårdcentralernas arbete med läkemedelsgenomgångar ligger i stort sett på samma nivå vid mätningen i september som i mars I mars hade av de listade fått en fördjupad läkemedelsgenomgång de senaste 12 månaderna. Motsvarande siffra i september var vilket är en ökning på 159 individer. Medelvärdet på länsnivån är i princip oförändrat på procent vilket framgår av tabell 3. Högsta resultatet hade Simba med 56 procent och lägst Skaraborg med 38 procent. Skaraborg ligger på en klart lägre nivå än övriga områden. Göteborgs minskning på 1,8 procentenheter behöver observeras. Enligt den regionala medicinska riktlinjen ska personer över 75 år minst en gång årligen erbjudas en fördjupad läkemedelsgenomgång. Även här saknas ett fastställt måltal. Indikator Period Måltal VG Fyrbodal Göteborgs området Andel listade patienter 75 år och äldre där en fördjupad läkemedelsgenomgång finns Sa Älvsborg registrerad senaste året tabell 3 Spridningen är fortsatt stor när det gäller arbetet med läkemedelsgenomgångar. Andelen per vårdcentral indelat i de fem vårdsamverkansområdena finns på bilderna 26, 29-30, 34, 37, 40 och 44 i bilaga 1. En brist i mätningen är att perioderna delvis överlappar varandra Läkemedelsindikatorerna Västra Götaland har uppnått målet för de tre läkemedelsindikatorerna olämpliga, antiinflammatoriska och antipsykotiska läkemedel och erhållit drygt 46 mnkr i prestationsbaserad ersättning. Fördelningen mellan indikatorerna framgår av bild 3 i bilaga 1. Minskning har skett samtliga sex månader för samtliga indikatorer under mätperioden mars till och med augusti 2014 jämfört med samma månader Vid en djupare analys av resultatet är den egentliga minskningen ytterst marginell när det gäller de antipsykotiska läkemedlena. Den nationella portalen för utdata, Kvalitetsportalen ( redovisar resultaten i tiondels procentenheter. För de antipsykotiska läkemedel framgår minskningen först när man tittar antalet individer. Västra Götaland har minskat de antipsykotiska läkemedlen men det har varit mer tur än skicklighet att få nästan 28 mnkr i prestationsersättning då minskningen fyra av de sex månaderna understigit 50 individer. Minskningens omfattning per indikator framgår av tabell 4. Simba Skaraborg mars -14 Öka 47,8% 50,3% 49,4% 49,3% 55,8% 37,7% sept -14 Öka 47,2% 50,2% 47,6% 49,0% 56,0% 38,0% Indikator Måltal- minska Mar -13 Mar -14 Apr -13 Apr -14 Maj -13 Maj -14 Jun -13 Jun -14 Jul -13 Jul -14 Aug -13 Aug -14 Andel personer 75 år och äldre med olämpliga LM Antal personer 75 år och äldre med Antiinflammat. LM Antal personer 75 år och äldre med antipsykotiska LM tabell 4 11,7 10,0 11,4 10,5 11,4 10,2 11,4 10,2 11,4 10,2 11,1 10,1 4,4 3,6 4,2 3,9 4,3 3,8 4,5 3,8 4,4 4,0 4,3 3, Minskning 179 Minskning 26 Minskning 42 Minskning 35 Minskning 17 Minskning 65 9

10 Minskningen antal månader per indikator och kommun finns redovisat på bilderna 28, 33, 36, 39, och 42 i bilaga 1. Följande fem kommuner har haft en minskning samtliga månader för de tre läkemedelsindikatorer under mätperiodens; Mellerud, Vänersborg, Göteborg, Vårgårda och Kungälv. Västra Götalandsregionen har fördelat prestationsersättningarna till vårdcentraler och sjukhus utifrån deras positiva påverkan på utfallet. Beloppen per vårdcentral och vårdsamverkansområde samt för sjukhusen finns på bilderna 27, 31-32, 35, 38, 41, 43 och 45 i bilaga 1. Vårdcentralerna i Simba som har det högsta medelvärdet i länet när det gäller läkemedelsgenomgångar har även en fått en förhållandevis hög andel av ersättningen. För Skaraborgs del som ligger på en klart lägre nivå för läkemedelsgenomgångar har det inte påverkat resultatet av det ekonomiska utfallet. 3.7 God vård vid demenssjukdom (2.4) Två kvalitetsregister har ingått i äldresatsningen med målet att förbättra vården- och omsorgen till personer med demenssjukdom. SveDem som ett stöd i primärvårdens utrednings- och uppföljningsarbetet och BPSD registret för att i den kommunala vården- och omsorgen kunna arbeta med omvårdnadsåtgärder till personer som har beteendemässiga och psykiska symtom vid demens. Prestationsersättningen 2014 var drygt 14 mnkr för registreringarna i SveDem och drygt 8 mnkr för BPSD registret vilket framgår av bild 4 i bilaga SveDem- registret Vårdcentralernas användande av registret visar fortsatt på stora variationer. Av 197 vårdcentraler har 127 gjort registreringar i SveDem under perioden januari till och med september Antalet registrerade utredningar perioden januari till och med september har varit 811, motsvarande siffra för uppföljningar är Fördelningen mellan vårdsamverkansområdena finns redovisat i tabell 5. Antalet vårdcentraler som inte gjort några registreringar under aktuell period är 70 stycken. Indikator Måltal VG Fyrbodal Göteborgs Sa SIMBA Skaraborg området Älvsborg Antal demensutredningar 2014, Öka jan sept registrerade i SveDem Antal uppföljningar 2014, jan - Öka sept registrerade i SveDem Tabell 5 Antalet registrerade utredningar och uppföljningar per vårdcentral framgår av bilderna i bilaga 1. Västra Götalandsregionen har ersatt vårdcentralernas arbete i SveDem under perioden januari till september med 500 kronor per registrering för demensutredningar och ytterligare 3000 kronor om andelen obesvarade frågor eller frågor som har besvarats med vet ej understiger 20 procent. Uppföljning har ersatts med 500 kronor per registrering och ytterligare 1000 kronor per registrering om andelen frågor som är obesvarade eller som har besvarats med vet ej understiger 20 procent. Täckningsgraden i SveDem 2013 var 30 procent, motsvarande resultat för 2014 är 28 procent, täckningsgraden har därmed minskat med några procentenheter. 10

11 3.7.2 BPSD -registret Användandet av BPSD- registret har haft en stark utveckling i länet från och med hösten 2013 då antalet anslutna enheter och registreringar kraftigt ökat vilket framgår av tabell 6 och bilderna i bilaga 1. Antalet anslutna enheter per kommun och vårdsamverkansområde finns redovisat på bilderna i bilaga 1. Indikator Måltal Okt -11 Okt -12 Okt -13 Apr -14 Sept -14 Antal enheter som är öka anslutna till BPSD- registret Antal registreringar i BPSD- öka registret Tabell 6 Kommunerna Lerum och Mölndal har valt att helt stå utanför BPSD registret, Stenungsund har påbörjat arbetet sedan mätningen i april. Göteborg har haft den största ökningen av antalet anslutna enheter. 3.8 Vårdpreventivt arbetssätt (2.5) Det är företrädesvis kommunerna som använder Senior Alert undantaget Södra Älvsborgs sjukhus och Alingsås lasarett. Efter fyra års nationell satsning på vårdpreventiv arbetssätt är det fortfarande ett antal kommuner som helt eller delvis valt att stå utanför arbetet i kvalitetsregistret. Av länets 49 kommuner använder 47 registret men i varierande omfattning. Av tabell 7 framgår att 24 kommuner uppnådde målsättningen med en 90- procentig täckningsgrad på särskilt boende. Resultatet per kommun framgår av bild 61 i bilaga 1. Indikator Måltal Antal kommuner som uppnår måltalet april-14 sept-14 Andel personer på SÄBO och korttidsboende för äldre som fått en riskbedömning med planerade 90 % förebyggande åtgärder registrerade i Seniort alert. Tabell 7 För att kommunen skulle få ta del av prestationsersättningen krävdes att särskilda boenden och korttidsboenden deltog i punktprevalensmätningen (PPM) av fall och trycksår vid minst ett tillfälle av två, 40 av länets 49 kommuner uppfyllde det kravet. 3.9 God vård i livets slut (2.6) Täckningsgraden i Svenska palliativregistret, både på delregional nivå och länsnivån har stadigt ökat sedan 2011 vilket framgår av bild 63 i bilagan. Av tabell 8 framgår täckningsgraden för prestationsåret 2012 och helåret Indikator Period VG Fyrbodal Göteborgs Sa Simba Skaraborg området Älvsborg Täckningsgraden i ,4% 70,6% 75,7% 80,7% 77,7% 68,7% Palliativregistret Avlidna >65 år okt -11 tom 59,9% 55,5% 51,4% 77,4% 58,7% 64,1% Måltal 70 % sept -12 Tabell 8 11

12 Bästa utvecklingen har Göteborgsområdet haft där täckningsgrad ökat med drygt 24 procentenheter sedan Svagaste utvecklingen har Skaraborg med en procentuella ökning på 4,6 procentenheter för motsvarande period vilket framgår av bild 63 i bilaga 1. Andelen patienter som fått ett brytpunktssamtal i livets slutskede har haft en stabil ökning i Simba, Göteborgsområdet och Södra Älvsborg med cirka 10 procentenheter i varje område vilket tyder på ett systematiskt införande. Resultatet framgår av tabell 9 samt bild 64 i bilaga 1. En svag utveckling med enstaka procentenheter har Fyrbodal och Skaraborg. Utvecklingen av andelen personer i livet slutskede som munhälsobedömts har i samtliga vårdsamverkansområden har utvecklats starkt vilket framgår av tabell 10 och bild 65 i bilaga 1. Fyrbodal, Göteborgsområdet, Simba och Skaraborg har samtliga ökat med drygt 10 procentenheter och Sa Älvsborg med nästan 20 procentenheter. Indikator Period VG Fyrbodal Göteborgs Sa Simba Skaraborg området Älvsborg Andel avlidna>65 år ,6% 49,3% 55,8% 50,8% 49,8% 49,9% som fått brytpunktssamtal okt -11 tom 45,0% 47,6% 46,1% 40,7% 38,0% 48,4% sept -12 Tabell 9 Indikator Period VG Fyrbodal Göteborgs Sa Simba Skaraborg området Älvsborg Andel avlidna>65 år ,3% 36,0% 39,8% 40,0% 31,9% 36,0% som munhälsobedömts okt -11 tom 25,8% 27,9% 29,5% 21,1% 22,8% 24,9% sept -12 Tabell Direktinläggning och öppen retur (3.1) Målet för insatsområde är att direktinläggningar blir ett arbetssätt för länets samtliga sjukhusområden. Det som ett sätt att möjliggöra ett så smidigt omhändertagande som möjligt för den äldre vid behov av sjukhusvård. Sjukhusen visar inga stora variationer över tid undantaget NU-sjukvården som drastiskt minskat sin andel direktinläggningar vilket framgår av bild 67 i bilaga 1. Indikator Period Måltal VGR ALS KS NU SkaS SU SÄS Andel oplanerade inläggningar utan föregående kontakt på akutmottagning för individer 75 år och äldre Sept -14 saknas 16 % 7 % 2 % 20 % 14 % 21 % 14 % Mars-14 saknas 21 % 9 % 5 % 35 % 12 % 22 % 16 % Tabell 11 I nuläget finns inget fastställt måltal och vi kan konstatera fortsatt stora variationer för hur sjukhusen arbetar med direktinläggningar, NU sjukvården och SU ligger förhållandevis högt medan Alingsås och Kungälv i jämförelse har en låg andel. Inom NU- sjukvården och på SU direktinläggs var fjärde patient vilket framgår av tabell 11. Även för detta insatsområde saknas det måltal för hur stor andel som bör kunna ske som direktinläggningar för att underlätta sjukhusvistelsen för gruppen äldre. 12

13 3.11 Sjukhusvistelse, samordnad vårdplanering, utskrivning och uppföljning (3.2) Flertalet delregionala förbättringsarbeten pågår med att stärka utskrivningsprocessen. På Skaraborgs sjukhus har vårdplaneringsteam införts, Alingsås lasarett har permanentat projektet; Hållbar hemgång med vårdplaneringssjuksköterskor för att stärka och säkra utskrivningsprocessen. Inom NU sjukvården pågår satsningen; Uppföljning Arbetssättet utvärderas genom en FoU studie av NU akademien som beräknas klar hösten Antalet uppföljningar inom 72 timmar för de sjukhus/sjukhusområden som har helt eller delvis infört arbetssättet framgår av tabell 12 och bild 68 i bilaga1. Period SÄS NUsjukvården Kungälvs sjukhus SkaS Lidköping SU Antal uppföljningar inom 72 timmar för individer 65 år och äldre. Tabell 12 okt -13 tom sept I Västra Götaland har en del av länets analysmedel årligen riktats till lokalt arbete inom ramen för vårdsamverkanssamarbetet, så även Inriktningen på de medlen var till förbättringar av utskrivningsprocessen med en tydlig koppling till insatsområde; 3.2 i handlingsplanen. Omfattningen på medlen var knappt 1,3 mnkr. 4 Det fortsatta arbetet i Västra Götaland Nu när det nationella stödet med prestationsersättningar, ledningskraftsteam, utvecklingsledare har upphört är det angeläget att planera och skapa förutsättningar för det fortsatta arbetet. Det ställer krav på samverkansarenor, både på delregional och regional nivå att arbeta strategiskt. Vi behöver också sträva efter att bibehålla det positiva klimat som råder kring samverkansfrågorna inom äldreområdet. Det finns ett starkt stöd för arbetet med handlingsplanen; Det goda livet i Västra Götaland där den utgör en länsgemensam agenda för prioriteringar av det framtida arbetet. En länskonferens genomfördes den 18/12 med syftet att gemensamt planera och skapa långsiktighet. Resultatet av konferensens grupparbeten och diskussioner finns som ett inriktningsdokument för det fortsatta äldrearbetet i Västra Götaland, se bilaga 2. 13