Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2013 i Skåne

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2013 i Skåne"

Transkript

1 RAPPORT Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2013 i Skåne

2 INNEHÅLL Innehållsförteckning Förord...3 Inledning...4 Stödstruktur för en evidensbaserad praktik i Skåne...6 Utbildning i förbättringskunskap för första linjens chefer...7 God vård i livets slutskede...8 Preventivt arbetssätt...9 SveDem och BPSD Läkemedel Sammanhållen vård och omsorg Psykisk ohälsa Länkar tips om mer läsning

3 FÖRORD Förord Denna rapport har sammanställts för att i viss mån ge en överblick av det arbete som skett under 2013 i de skånska Ledningskraftsteamen i samverkan med de länsgemensamma utvecklingsledarna och Utvecklingscentrum. Det arbete som bedrivits över huvudmannagränserna ger en bra grund att stå på när vi ska skapa långsiktighet i det systematiska förbättringsarbetet. Hur kan vi beskriva våra förbättringsområden? Vad har vi i teamet för konkreta och mätbara mål för vården och omsorgen om den mest sjuka äldre? Vem gör vad? Vilken ansvarsfördelning ska vi ha när vi planerar aktiviteten? Hur ska uppföljningen gå till och hur redovisar vi resultaten? Hur går vi vidare? Vad kan vi lära av de andra teamen? Vilka goda exempel finns? Detta är frågor som teamen har arbetat med för att möjliggöra ständiga förbättringar på hemmaplan som gör skillnad för den mest sjuka äldre. Vi vet att det finns många områden som behöver utvecklas för att vården och omsorgen verkligen ska bli en helhet där den äldres individuella behov av vård och omsorg står i fokus. Vi vet också att detta bara är början på ett långsiktigt arbete där vi ständigt måste ha fokus på vad som är bäst för den enskilde äldre. För stödstrukturen för en evidensbaserad praktik: Region Skåne Kommunförbundet Skåne Ann Danielsson Annica Forsgren 3

4 INLEDNING Inledning I Sverige ska man kunna åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg. Vi vet att vi är på rätt väg och att arbetet innebär förbättringar för de sjuka äldre, men vi är inte framme ännu. Utmaningen är nu att hålla i och hålla ut, att fokusera på att göra förbättringar som är mätbara, såväl regionalt i Skåne som nationellt, och som är meningsfulla i praktiken för de sjuka äldre. Idag är vi 9,7 miljoner invånare i Sverige. 1,9 miljoner är 65 år och äldre. De mest sjuka äldre uppskattas vara individer. De närmaste 20 åren förväntas antalet personer över 80 år att öka med individer. Om inga stora förändringar görs kommer kostnaderna för slutenvård, hemtjänst, särskilt boende, läkemedel etc. att öka med drygt 50 procent. Överenskommelse om sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Sedan 2010 har regeringen ingått årliga överenskommelser med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kring vård och omsorg om de mest sjuka äldre. I dessa överenskommelser har statsbidraget inriktats mot att stödja kommuner, landsting och andra aktörer i att utveckla ett gemensamt, långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete med fokus på en förbättrad kvalitet och en mer sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Överenskommelsen löper till årsskiftet 2014/2015. Därefter förväntas huvudmännen driva vidare förbättringsarbetet i samverkan. Målgrupp för överenskommelsen Mest sjuka äldre är personer 65 år eller äldre som har omfattande nedsättningar i sitt funktionstillstånd till följd av åldrande, skada eller sjukdom. Syfte med överenskommelsen Överenskommelsen Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre syftar till att med de mest sjuka äldres behov i centrum uppmuntra, stärka och intensifiera samverkan mellan kommuner och landsting genom ekonomiska incitament i form av prestationsersättning. Det arbete som bedrivs inom ramen för överenskommelsen ska bli en integrerad del av landstingens och kommunernas ordinarie verksamhet. Illustration: Sveriges Kommuner och Landsting 4

5 INLEDNING Foto: Colourbox Fem områden har prioriterats för förbättringar: God vård i livets slut Preventivt arbetssätt God vård vid demenssjukdom God läkemedelsbehandling för äldre Sammanhållen vård och omsorg undvikbar slutenvård och återinskrivning inom 30 dagar. Grundläggande krav i överenskommelsen Följande två grundkrav uppnåddes under året och möjliggjorde att Region Skåne och de skånska kommunerna kunde få del av nationella prestationsmedel under Dessa uppgick till 96 miljoner kronor. Det ska i länet finnas en struktur för ledning och styrning i samverkan. Det ska finnas ett gemensamt politiskt beslut om en aktuell handlingsplan för vård och omsorg om sjuka äldre. Samtliga kommuner och landsting har under 2012 fattat beslut om att införa ett ledningssystem för kvalitet, enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Under 2013 har landstingen och kommunerna dokumenterat hur det systematiska förbättringsarbetet avseende riskanalys, egenkontroll och avvikelsehantering enligt 5 kap. SOSFS 2011:9 ska bedrivas när det gäller vård och omsorg av äldre. 5

6 STÖDSTRUKTUR FÖR EN EVIDENSBASERAD PRAKTIK I SKÅNE Stödstruktur för en evidensbaserad praktik i Skåne Överenskommelsen har som mål att inrätta regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling. De regionala stödstrukturerna ska: Kunna försörja länet/regionen med ett praktiskt verksamhetsstöd Skapa förutsättningar för en evidensbaserad praktik i hela socialtjänsten Vara en arena för lokala och regionala politiska prioriteringar och strategier inom välfärdsområdet Styrgrupp I styrgruppen för stödstrukturen ingår representanter för de två huvudmännen, Region Skåne och Kommunförbundet Skåne. Styrgruppen har ett övergripande ansvar för satsningar inom flera av socialtjänstens områden som innefattas i överenskommelsen Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten. Styrgruppen ser till helheten på det sociala området inklusive det angränsande hälso- och sjukvårdsområdet för både Region Skåne och de skånska kommunerna. Styrgruppen hanterar de gemensamma medlen och ansvarar för att upprätta den länsövergripande handlingsplanen för vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Utvecklingsledarna De regiongemensamma utvecklingsledarna understödjer förbättringsarbete inom de områden som fastställs i den länsövergripande handlingsplanen. De arbetar för att brukarna ska få del av insatser som bygger på bästa tillgängliga kunskap. Utvecklingsledarna fungerar som ett regionalt stöd för kunskaps- och förbättringsarbete när det gäller att utveckla en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. De medverkar till att verksamheter inom kommun, primärvård och sjukhusvård lär av varandras goda exempel och att det gemensamma förbättringsarbetet sker långsiktigt och systematiskt med fokus på de mest sjuka äldre. Utvecklingsledarna i Skåne är processledare för helheten och inte specialister på sakfrågorna i det skånska arbetet med Ledningskraft. Den regionala samordnaren har en samordnande roll för utvecklingsledarna inom äldreområdet Nationellt stöd i form av tre noder Tre utvecklingscentra är noder i det nationella förbättringsarbetet, Qulturum i Jönköping, Memeologen i Västerbotten och Utvecklingscentrum i Skåne. Dessa har i uppdrag att stödja och utveckla samspelet med ledningskraftsteamen och utvecklingsledarna. Ledningskraft Skåne Det finns ledningskraftsteam med representation från kommunen, slutenvården och primärvården i alla Skånes 33 kommuner. Cirka 50 procent av Skånes hälsovalsenheter, privata och offentliga är med i ledningskraftsteamen. I ett team finns representation från ett privat särskilt boende. Representanterna har gemensamt utarbetat lokala handlingsplaner för sammanhållen vård och omsorg. Stödstrukturen bjuder in ledningskraftsteamen till ett antal mötesplatser varje år med syfte att kraftsamla och ta del av varandras exempel och resultat. 6

7 UTBILDNING I FÖRBÄTTRINGSKUNSKAP FÖR FÖRSTA LINJENS CHEFER Utbildning i förbättringskunskap för första linjens chefer Stödstrukturen har under 2013 anordnat utbildning i förbättringskunskap. Målgruppen har varit enhetschefer eller motsvarande inom den skånska äldreomsorgen, i privat eller kommunal regi. Innehållet i dessa utbildningsdagar har Utvecklingscentrum stått för. Utbildningen förutsätter att man som chef tillsammans med sina medarbetare arbetar på hemmaplan mellan träffarna. Inför första utbildningstillfället är det en stor fördel om utvecklingsledarna har etablerat kontakt med de chefer som ska delta. Utvecklingsledarna har även möjlighet att träffa deltagarna på hemmaplan mellan gångerna. Inriktningen på de förbättringsarbeten som ska göras inom ramen för utbildningen bör vara med fokus på resultaten inom de fem målområdena i överenskommelsen. Stödstrukturen planerar nu att erbjuda en ny utbildningsomgång under våren 2014, där innehållet i större utsträckning kommer att utgå från dessa områden. Foto: Christiaan Dirksen 7

8 GOD VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE God vård i livets slutskede Det finns en enighet bland experter, personal, patienter och närstående om vad som är viktiga åtgärder och mål inom vård och omsorg i livets slutskede ur ett individperspektiv. Mål jag och mina närstående är informerade om min situation jag är lindrad från smärta och andra besvärande symtom jag är ordinerad läkemedel vid behov jag får god omvårdnad utifrån mina behov jag vårdas där jag vill dö jag behöver inte dö ensam jag vet att mina närstående får stöd Svenska palliativregistret Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister där vårdgivare registrerar hur vården av en person i livets slutskede varit. Syftet med registret är att förbättra vården i livets slut oberoende av diagnos och vem som utför vården. Genom att registrera människors sista vecka i livet i Svenska palliativregistret blir det tydligt vad som är bra och var förbättringsområdena finns. Genom att följa resultaten över tid, kan man även följa vilka förbättringsåtgärder som leder till resultat. Grundkrav i överenskommelsen Minst 70 procent av dödsfallen i en kommun ska vara registrerade i Svenska palliativregistret. 181 eller cirka två tredjedelar av Sveriges kommuner klarade detta. 13 av Skånes 33 kommuner nådde upp till grundkravet på täckningsgrad över 70 procent I hela Skåne län var täckningsgraden 61,6 procent för mätperioden oktober 2012 till och med september 2013, vilket är en ökning med cirka 15 procentenheter jämfört med föregående mätperiod. Mål i överenskommelsen Mål: Kommuner och landsting som, oavsett driftsform, klarat grundkravet ska förbättra vården med i genomsnitt minst fem procent för brytpunktsamtal, smärtskattning, munhälsa och ordination av injektionsmedel mot ångest. 108 eller drygt en tredjedel av Sveriges kommuner klarade målet. Av Skånes 33 kommuner klarade åtta målet. Mål: Kommuner och landsting som, oavsett driftsform, klarat grundkravet ska förbättra vården med i genomsnitt minst tio procent för brytpunktsamtal, smärtskattning, munhälsa och ordination av injektionsmedel mot ångest. 44 av Sveriges kommuner klarade målet. Av Skånes kommuner klarade två målet. 8

9 PREVENTIVT ARBETSSÄTT Preventivt arbetssätt Undernäring, fall, trycksår och dålig munhälsa är vanligt förekommande hos äldre personer inom slutenvård, primärvård, hemsjukvård och äldreomsorg. De fyra områden som innefattas i det preventiva arbetssättet har en stark koppling till varandra. Dålig munhälsa kan leda till undernäring. En undernärd person har lättare för att falla och att utveckla sår. Ramlar man och blir sängliggande ökar risken att utveckla trycksår. Genom att jobba med Senior alert går det att förebygga riskerna på ett systematiskt och standardiserat sätt. Senior alert Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister som är tillgängligt via webben där varje person, 65 år eller äldre, registreras med riskbedömning, vidtagna åtgärder och resultat inom områdena fall, undernäring, trycksår och munhälsa. Med hjälp av Senior alert vill kommuner och landsting utveckla nya förebyggande arbetssätt som ökar möjligheten till bästa möjliga vård och omsorg oavsett vem som tillhandahåller den. Mål i överenskommelsen Mål: 90 procent av de som bor i särskilt boende eller korttidsboende oavsett driftsform ska ha fått riskbedömning och planerat förebyggande åtgärd registrerat i Senior alert. 130, knappt hälften av Sveriges kommuner, klarade målet. Av Skånes 33 kommuner klarade fem målet. Mål: Kommuner och landsting oavsett driftsform ska förutomriskbedömning även planera förebyggande åtgärder och göra uppföljning av dessa med registrering i Senior alert. Mål: Bedömning av munhälsa med registrering i Senior alert. I hela Sverige har munhälsobedömningar utförts i 209 kommuner och 19 landsting, i medeltal 5467 riskbedömningar per månad. I Skåne har 24 kommuner registrerat munhälsobedömningar. Totalt antal munhälsobedömningar utförda i Skåne är stycken, i medeltal 350 riskbedömningar per månad. Samtliga dessa bedömningar är registrerade av kommuner eller privata utförare, Region Skåne har som organisation inte registrerat eller överfört några munhälsobedömningar till Senior alert under Diagram 1 Riskbedömningar och planerade åtgärder under perioden oktober 2012 september 2013 i Skåne Kommun Landsting

10 PREVENTIVT ARBETSSÄTT Diagram Riskbedömningar av munhälsa under perioden oktober 2012 september 2013 i Skåne 1430 Kommun Landsting Munhälsobedömningar i Kristianstad I Kristianstad arbetar man strukturerat med bedömningar och planering av förebyggande åtgärder i Senior alert sedan Redan från början inkluderades bedömning av munhälsa. Detta har gjort att munhälsobedömningen är en naturlig del i arbetssättet. Var sjätte månad utför undersköterskorna en munhälsobedömning med riskbedömningsinstrumentet ROAG-J. Bedömningarna leder ofta till att åtgärder sätts in och följs upp efter tre månader. Kristianstad har en inspiratör anställd som har i uppdrag att fortsätta implementeringen av Senior alert genom att informera, utbilda, inspirera och lösa svårigheter. Hennes uppdrag är även att utbilda enhetschefer i att arbeta med Senior alert och analysera resultat för att använda i förbättringsarbete, samt att skapa nätverk för framtiden. 10

11 PREVENTIVT ARBETSSÄTT Foto: Milan Vent 11

12 SVEDEM OCH BSSD SveDem och BPSD Tidig upptäckt, utredning och diagnos är viktigt vid demenssjukdom. Sjukdomsförloppet vid denna obotliga sjukdom kan lindras och ge fler år med bibehållen självständighet. Svenska Demensregistret (SveDem) och Svenskt register för Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD) är de två kvalitetsregister som används för att säkerställa och utveckla demensvården för kvinnor och män. (Överenskommelse om sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2013) Mål i överenskommelsen Mål: Personer som nyinsjuknat i demenssjukdom ska erhålla en utredning och diagnos som registreras av primärvården i SveDem. De patienter som fått diagnos ska årligen följas upp vilket också ska registreras i SveDem. Mål: Kommuner ska oavsett utförare införa ett standardiserat arbetssätt vid BPSD-symptom och registrera skattningar i BPSD-registret. I Skåne har registreringarna i båda dessa register ökat under 2013, inte bara grundregistreringar (se diagram 3), utan även uppföljningar i SveDem (diagram 4). När det gäller registreringar i BPSD- registret så representerar varje sådan en NPI-NH-skattning, antingen den första på individen eller i form av en uppföljning gällande samma individ (diagram 5). Dessa diagram visar på det totala antalet registreringar i Skåne. Det finns fortfarande stora skillnader mellan hälsovalsenheter, kommuner och enheter. När det gäller SveDem var det drygt hälften av vårdcentralerna som gjorde någon registrering under 2013, hela listan finns på Vardcentraler-som-genomfor-demensundersokningar/ De allra flesta kommuner i Skåne har i dagsläget någon enhet med personal som har gått administratörsutbildning för arbete med BPSD-registret och är därmed ansluten, men det finns mycket stora variationer i hur aktiva de olika enheterna är. Denna statistik går utvecklingsledarna med regelbundenhet igenom vid träffar med registerhållare och coacher på BPSD-registret på SUS och planerar då gemensamt med dem hur stöttande åtgärder kan sättas in då det märks att man på någon enhet kanske tappat farten. Genom att lyfta fram och sprida goda exempel på hur man kan lyckas i arbetet tror vi också att fler ska få kraft och energi att gå vidare. Foto: Colourbox 12

13 SVEDEM OCH BSSD Diagram 3 Diagram Antal grunddiagnoser primärvård i Svedem Skåne län Antal uppföljningar primärvård i Svedem Skåne län Diagram 5 Antal registreringar i BPSD Skåne län

14 LÄKEMEDEL Läkemedel Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka äldre i ordinärt boende är idag ordinerade i medeltal 8 10 olika läkemedel. Den omfattande läkemedelsanvändningen innebär en påtaglig risk för biverkningar och negativa läkemedelsinteraktioner. Ett flertal studier har också visat att det förekommer irrationell och potentiellt olämplig behandling med vissa läkemedel bland dem som är 75 år och äldre. Det gäller bland annat antipsykotiska läkemedel, läkemedel med antikolinerga effekter, långverkande lugnande medel, sömnmedel och antiinflammatoriska läkemedel. (Överenskommelse om sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2013) Ett grundkrav som ingår i överenskommelsen är att Regionen ska ha tecknat ett samarbetsavtal med Center för ehälsa i Samverkan (CeHiS) om införandet av den nationella ordinationsbasen (NOD). Ett sådant avtal skrevs under den 23 september Mål i överenskommelsen Indikatorerna olämpliga läkemedel för dem som är 75 år och äldre, läkemedel mot psykos för dem som är 65 år och äldre och har dosdispensering, samt antiinflammatoriska läkemedel för dem som är 75 år och äldre ska under minst fyra av sex på varandra följande månader ligga lägre än föregående år. Skåne uppnådde under 2013 målen för alla de tre indikatorerna, då en påvisad minskning skett under mätperioden. I den skånska handlingsplanen för 2013 har det ingått ett antal aktiviteter. Några processresultat att peka på är att det genomförts läkemedelsgenomgångar i primärvården och att 44 procent (9 980) av målpopulationen inom slutenvården fått en sådan genomgång. Läkemedelsenheten har även tagit fram en broschyr i ämnet, hållit utbildningar samt tagit fram en e-utbildning för sjuksköterskor. Ett utbildningsmaterial (inkl. folder) riktad mot omvårdnadspersonal är även framtaget. Man kan se skillnader i resultat såväl mellan olika kommuner som inom kommunerna över tid. Komplexiteten i orsakssambanden och de naturliga variationer som kan ses, framförallt då befolkningsunderlaget inte är särskilt stort, leder till att det är omöjligt att säga exakt vad det är som gör att det i en kommun kan synas en drastisk minskning (se diagram 6) av en viss sorts läkemedel, medan det i en annan kommun snarare går att skönja en motsatt trend (diagram 7). Detta pekar på att vissa hälsovalsenheter/kommuner/sjukhus bidragit mer än andra till Skånes uppnådda resultat och tilldelade prestationsersättningar under året. Trots osäkerheten i vad resultaten egentligen visar, bör något ligga bakom att det skiljer sig åt på detta vis. I kommunen i diagram 6 har man sedan 2012 både börjat att jobba med BPSD-registret inom demensverksamheten och påbörjat ett tydligt arbete mot förbättrade rutiner för samverkan mellan primärvården och kommunen. Detta skulle kunna vara bidragande orsaker. 14

15 LÄKEMEDEL Diagram 6 Antipsykotiska läkemedel > = 65 år via apodos oktober 2012 september ,8 15, ,4 13, , ,3 9,5 9,7 8,1 7,4 12,2 8,5 8,3 8,5 9, ,9 9,9 5 0 januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Diagram 7 Antipsykotiska läkemedel > = 65 år via apodos oktober 2012 september ,8 17,5 17,4 17, 4 17, 7 17, ,8 16,9 16,7 16, ,3 16,2 18, ,2 18,3 17, ,9 14, januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december 15

16 SAMMANHÅLLEN VÅRD OCH OMSORG Sammanhållen vård och omsorg När de mest sjuka äldre har behov av insatser från olika huvudmän kan de individuella behoven lätt falla mellan stolarna, trots många insatser och mycket personal omkring dem. De mest sjuka äldre har ett stort behov av en individanpassad, samordnad och kontinuerlig vård och omsorg som ställer stora krav på helhetssyn, kontinuitet och samverkan över specialitets- professions- och organisationsgränser. Den dagliga vården och omsorgen ska säkerställa och förebygga att de mest sjuka äldre inte drabbas av sjukdomstillstånd som leder till slutenvård som hade kunnat undvikas. Mål i överenskommelsen Under minst fyra av sex månader ska värdet på indikatorerna Undvikbar slutenvård och Återinskrivning inom 30 dagar minska jämfört med föregående år. Tio län klarade kraven för återinskrivning inom 30 dagar. Tio län klarade kraven för undvikbar slutenvård, Skåne var ett av dessa. Tre län klarade erfordrad minskning för bägge indikatorerna; Stockholm, Dalarna och Gävleborg. Fyra områden har lyfts fram som särskilt viktiga att utveckla i samverkan mellan huvudmännen för att nå målen inom sammanhållen vård och omsorg: identifiering, planering, uppföljning och information. Projektet mångbesökarmodellen på Centralsjukhuset Kristianstad Under projekttiden inkluderades 100 patienter i mångbesökarmodellen. Medelåldern var 70,5 år och medianåldern 75 år. Vanligaste besöksorsaken på akuten var andningsbesvär och bröstsmärtor. Om patienten hade sökt vård på akutmottagningen sex gånger eller fler under de senaste 12 månaderna inkluderades denne i projektet. Vid starten utsågs en lots, en av akutmottagningens sjuksköterskor. Lotsen hade en central roll i modellen och utformandet av arbetssättet. I modellen ingick även ett flerprofessionellt team som fördjupade sig i patientens besvär och sjukdomshistoria. Teamets samlade bedömning av patienten avslutades med en åtgärdsplan som sändes till berörd vårdgivare. Diagram 8 Undvikbar slutenvård oktober 2012 september 2013 i Region Skåne ,3 17,4 17,4 17,6 17,7 17,1 16,8 17,7 17, ,1 18,3 17,8 15,6 17,5 16,3 16,9 16, ,4 17, januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december 16

17 SAMMANHÅLLEN VÅRD OCH OMSORG Resultatet visade att patienterna i pilotstudien totalt minskade sina besök på akutmottagningen med 55 procent (73 besök) från 131 besök till 58, vid jämförelser mellan mätningar sex månader före och sex månader efter att patienten inkluderats i mångbesökarmodellen. Framtid för mångbesökarmodellen. Styrgruppen för mångbesökarmodellen har i uppdrag att skapa en modell lämpad för implementering 2015 i hela Skånevård KRYH och i kommunerna inom KRYH:s upptagningsområde. Projektet ÄMMA Vid de internmedicinska avdelningarna på Malmö, där patienterna huvudsakligen består av de mest sjuka äldre, återinläggs 10 procent inom en månad efter utskrivning. Hösten 2012 genomfördes en enkät under två veckor vid samtliga medicinavdelningar på Skånes universitetssjukhus (SUS) där varje inläggning bedömdes av överläkare. Man definierade patienter för vilka inläggning hade kunnat undvikas under förutsättning att ett adekvat medicinskt stöd hade kunnat erbjudas i ordinarie boendemiljö. Av totalt 265 inskrivna patienter klassificerades 17 procent som undvikbara med denna definition. Den vanligaste orsaken till inskrivning var bristande medicinskt stöd, framförallt läkarstöd, i ordinarie boendemiljö och/eller avsaknad av långsiktig medicinsk planering. Projektet ÄMMA (Äldre i Malmö Mobilt Akutteam) startades i ett försök att genom samverkan mellan sjukhus, offentlig primärvård och kommun förbättra vården vid akut insjuknande hos sköra äldre. Förutom ett syfte att reducera återinläggningar och undvikbar slutenvård har ett viktigt syfte varit att testa och utveckla samarbetet mellan tre huvudmän utifrån patientfokus vid akut insjuknande genom ett så kallat horisontellt ledarskap. Utvärdering av projektet visar att 23 procent av uppdragen har lett till inskrivning/akutbesök medan i 77 procent av fallen har teamets insatser resulterat i att detta kunnat undvikas, åtminstone de följande 48 timmarna. Om patienten fortfarande vistas i sitt eget boende 48 timmar efter hembesöket bedömer man att en inskrivning eller ett akutbesök förhindrats. Analys av undvikbar slutenvård av Lasarettet i Landskrona tillsammans med vårdcentralen Centrum och Landskrona stad. Den lokala analysen av resultat i Webbkollen (38 patienter under 2013) visade bland annat att den samordnade vårdplaneringen (SVPL) behöver förbättras gällande patientens upplevelse av delaktighet samt att information till patient och närstående om möjligheter att behandla, bota/förbättra/lindra är av största vikt och att all information vid SVPL behöver generellt förbättras. Flertalet patienter uppgav att känslan av trygghet hade ökat om någon från slutenvården hade hört av sig efter utskrivning eller att uppföljning hade skett (hembesök inom 1-3 veckor) från primärvårdsläkaren. Förbättrad vårdplanering ger ökad trygghet för patienter och närstående. Med stöd av resultatet från webbkollen arbetar ett team med deltagare från kommunens mottagningsenhet och personal från avdelning 4 på lasarettet sedan maj 2013 med att förbättra rutiner vid in- och utskrivning och första tiden i hemmet för att möta behovet av trygghet och delaktighet hos patienter och närstående. Teamets deltagande i förbättringsprogrammet Patient/brukar/ närstående medverkan har möjliggjort att tillsammans pröva de idéer på förbättringar som bland annat bygger på resultatet från intervjuer med patienter. Under hösten mäter teamet utfallet av riktade insatser som till exempel att ge riktad information om anhörigstöd vid inskrivning, att använda metoden teach-back vid vårdplaneringen, att personal från mottagningsteamet kommer till avdelningen för samtal innan utskrivning och att ringa upp efter hemkomst. Upprättande av samordnad individuell plan (SIP) ska införas med förbättrade medicinska omvårdnads- och rehabiliteringsplaner från slutenvården till öppenvården för att skapa trygghet i mellanläget mellan slutenvården och hemmet. 17

18 PSYKISK OHÄLSA Psykisk ohälsa Enligt överenskommelsen 2013 fick Sveriges Kommuner och Landsting ansvaret att ta fram ett material, Första hjälpen till psykisk hälsa för äldre, som innebär att ett befintligt material (Första hjälpen till psykisk hälsa) nu anpassats till äldre personers livssituation och detta material har testats genom att man under hösten genomförde en första utbildning (5 heldagar) för utbildare i Första hjälpen till psykisk hälsa för äldre. Två av Skånes utvecklingsledare inom äldreområdet gick denna utbildning och de har nu påbörjat arbetet med spridning och implementering. De höll i november december en första tvådagarsutbildning för vårdpersonal. Foto: Milan Vent 18

19 LÄNKAR TIPS OM MER LÄSNING Länkar tips om mer läsning Nedan finns en sammanställning över länkar där man kan hitta mer information om överenskommelsen, arbetet i Skåne och de olika kvalitetsregistren samt de portaler med data som är underlag för statsbidragen 2013 respektive Sveriges kommuner och landsting, SKL speciellt under Ämnen Social omsorg och stöd Äldre Bättre liv för sjuka äldre Kommunförbundet Skåne speciellt under Verksamheter Vård, omsorg och sociala frågor Evidensbaserad praktik Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Den regionala stödstrukturens sida Evidensbaserad praktik ebp.kfsk.se/ Region Skånes webbsida om Ledningskraft Ledningskraft/ Senior alert Svenska palliativregistret palliativ.se Svenskt register för Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens Svenska Demensregistret Resultatportal för 2013 ledningskraft.se Resultatportal för 2014 kvalitetsportal.se 19

20

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Datum 2015-02-10 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Mål ur den enskildes perspektiv

Läs mer

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Datum 2015-12-09 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Mål ur den enskildes perspektiv

Läs mer

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland. Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg.

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland. Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg. Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg. Regional handlingsplan 2014 2015 med särskilt fokus på de mest

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre

Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan för regional utveckling 2013-2014 i Uppsala län Vård-och omsorgsförvaltningen i Enköpings kommun. Foto: IBL Bildbyrå. Formgivning: Ida Ingemarsson Sedan 2010 har

Läs mer

Aldrig förr har så många äldre fått del av så mycket sjukvård med så goda resultat som idag.

Aldrig förr har så många äldre fått del av så mycket sjukvård med så goda resultat som idag. Bättre liv för sjuka äldre Maj Rom Aldrig förr har så många äldre fått del av så mycket sjukvård med så goda resultat som idag. Aktuella problem Framtida utmaningar Begränsade resurser Den äldre - olika

Läs mer

Lägesrapport 1, år 2014 Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Lägesrapport 1, år 2014 Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Lägesrapport 1, år 2014 Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Helene Sandqvist Benjaminsson Projektledare Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland helene.sandqvist.benjaminsson@vgregion.se

Läs mer

Sammanhållen vård- och omsorg om de mest sjuka äldre. HANDLINGSPLAN FÖR ÖREBRO LÄN 2013-2014 Framtagen av Ledningskraft

Sammanhållen vård- och omsorg om de mest sjuka äldre. HANDLINGSPLAN FÖR ÖREBRO LÄN 2013-2014 Framtagen av Ledningskraft Sammanhållen vård- och omsorg om de mest sjuka äldre HANDLINGSPLAN FÖR ÖREBRO LÄN 2013-2014 Framtagen av Ledningskraft BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE HANDLINGSPLAN FÖR ÖREBRO LÄN 2013 BÄTTRE LIV FÖR SJUKA

Läs mer

Äldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18

Äldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Äldre och läkemedel Slutrapport Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Sammanfattning Under 2013 har projektet Äldre och läkemedel pågått och FoUrum har haft en projektledare avsatt för området på 25 %. Projektet

Läs mer

ASÄ 2014-08-15 rapport Bättre liv

ASÄ 2014-08-15 rapport Bättre liv VOHJS mål 2014 God vård i livets slutskede Mått 2014 registreras 70 % eller fler av dödsfallen bland befolkningen i Svenska palliativregistret. I genomsnitt 10 % förbättring har uppnåtts på de tre indikatorerna,

Läs mer

Det goda livet för. sjuka äldre i Västra Götaland. Lägesrapport 2 2015-02-06. Helene Sandqvist Benjaminsson VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

Det goda livet för. sjuka äldre i Västra Götaland. Lägesrapport 2 2015-02-06. Helene Sandqvist Benjaminsson VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Det goda livet för 2015-02-06 sjuka äldre i Västra Götaland Lägesrapport 2 Helene Sandqvist Benjaminsson VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Syfte...

Läs mer

Godkännande av en överenskommelse om en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2013

Godkännande av en överenskommelse om en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2013 Protokoll II:3 vid regeringssammanträde 2012-12-13 S2012/8765/FST (delvis) Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2013 1 bilaga

Läs mer

Datum. En handlingsplan är en grundförutsättning för att få ta del av de olika prestationsbundna statliga bidrag som films.

Datum. En handlingsplan är en grundförutsättning för att få ta del av de olika prestationsbundna statliga bidrag som films. Socialnämnden HÄBO SAMMANTRÄDES PROTOKOLL Datum KOMMUN 2012-09-04 SN 86 SN 2012/44 Handlingsplan - Bättre liv för sjuka äldre Sammanfattning En arbetsgrupp med representanter från Uppsala läns landsting

Läs mer

Datum 2013-05-20. Äldrenämnden

Datum 2013-05-20. Äldrenämnden Uppsala KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Carina Kumlin Datum 2013-05-20 Diarienummer ALN-2012-0161.30 Äldrenämnden Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan för regional utveckling

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2013

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2013 \)&rdflr Sociadepartementet regeringssammanträde 2012-12-13 OLlI Landsting 1 REGERING SKA N S LI ET Bilaga till protokoll vid Koriniuncr Överenskommelsen handlar om att genom ekonomiska incitament och

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg Monica Forsberg Jag kan åldras i Västerbotten i trygghet, med tillgång till god vård och omsorg Uppföljningen av multisjuka äldre från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 visar att det saknas helhetsperspektiv

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre 2010-2014

Bättre liv för sjuka äldre 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre 2010-2014 Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg Optimal läkemedelsbehandling Vårdpreventivt arbetssätt En god demensvård Sammanhållen

Läs mer

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv

Läs mer

Samverkan Geriatrik, demens och palliativ vård SKARABORG. 2011-2014 En resa för förbättring för äldre i Skaraborg

Samverkan Geriatrik, demens och palliativ vård SKARABORG. 2011-2014 En resa för förbättring för äldre i Skaraborg Samverkan Geriatrik, demens och palliativ vård SKARABORG Agneta Bakir 2011-2014 En resa för förbättring för äldre i Skaraborg 1 PRIORITERADE OMRÅDEN God vård i livets slut Preventivt arbetssätt God vård

Läs mer

1. Inga kommentarer till anteckningarna från föregående möte.

1. Inga kommentarer till anteckningarna från föregående möte. Minnesanteckningar från möte med samordnare i länsdelsteamen, projektgrupp och utvecklare Tid: 2 april kl 08.30-11.45 Plats: VKL 1. Inga kommentarer till anteckningarna från föregående möte. 2. Rapport

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Omsorgsnämnden år 2014 Dnr 2015-104-790 Innehåll 1 Sammanfattning 7 1.1 Hemsjukvård... 7 1.2 Senior Alert... 7 1.3 Efterlevandesamtal... 8 1.4 Smärtskattning... 8 1.5 Hygien...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse 1(10) Omsorgsförvaltningen Patientsäkerhetsberättelse År 2015 Datum och ansvariga för innehållet 2016-03-11 rev. ON 2016-03-31 Maja Sandström-Olsson MAS, Anneli Flink MAR Verksamhetschefer Hälso- och sjukvård

Läs mer

Presentationen. Problembild. Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre

Presentationen. Problembild. Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre Regeringens satsning på de mest sjuka äldre Presentationen Innehållet i satsningen Resultat så här långt Primärvårdens roll för äldre Problembild Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet 1 Äldresamordning

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 18 april 2013

Hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 18 april 2013 KALLELSE 1(2) 11 april 2013 Hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 18 april 2013 Tid/plats Torsdag den 18 april kl. 09.00 - ca 12.00 Konferensrum Bornholm (1339), Visborgsallén 19, VISBY ÄRENDEN

Läs mer

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Koncept Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2011-01-27 nr Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Karin Hellqvist tel. 08 405 59 23 Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för

Läs mer

SAMMANFATTNING. Bättre liv för sjuka äldre 2011-2014 i Dalarnas län

SAMMANFATTNING. Bättre liv för sjuka äldre 2011-2014 i Dalarnas län SAMMANFATTNING Bättre liv för sjuka äldre 2011-2014 i Dalarnas län I Sverige ska alla kunna åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till god vård och omsorg. Sammanställd av: Katarina Johansson,

Läs mer

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse ÅNGARENS ÄLDREBOENDE

Patientsäkerhetsberättelse ÅNGARENS ÄLDREBOENDE Patientsäkerhetsberättelse 2016-02-29 Patientsäkerhetsberättelse för ÅNGARENS ÄLDREBOENDE Avseende verksamhetsåret 2015 Bakgrund Den 1 januari 2011 började patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL att gälla.

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Regional handlingsplan 2012-2014 med fokus på Mest sjuka äldre Borås 27 febr ann-christine.baar@vgregion.se tel 070 2398324 Varför en handlingsplan? 291.664

Läs mer

Psykiatrisatsning barn och unga. Stöd till utsatta barn. Datum 130507

Psykiatrisatsning barn och unga. Stöd till utsatta barn. Datum 130507 Datum 130507 Hälsosam uppväxt Alla barn och unga i Norrbottens län ska ha ett sådant stöd att de i möjligaste mån kan fostras, bo och leva i sin familj och vara kvar i sin grupp/klass som de tillhör Psykiatrisatsning

Läs mer

Nyhetsbrev december 2012

Nyhetsbrev december 2012 Nyhetsbrev december 2012 Nu lackar det mot jul och klapparna till landstinget och kommunerna i form av prestationsersättning finns nu för varje huvudman att fakturera SKL. Summan för varje kommun redovisas

Läs mer

Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse

Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 4 Struktur för uppföljning/utvärdering

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 KERSTIN CARLSSON 20140311 1 Inledning Den 1 januari 2011 trädde Patientsäkerhetslagen 2010:659 i kraft. Syftet med lagen är att främja hög patientsäkerhet

Läs mer

Långsiktig hållbar struktur för ledning i samverkan i Västmanland 2012

Långsiktig hållbar struktur för ledning i samverkan i Västmanland 2012 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för vård och socialtjänst Therese Lindman 11882 Stockholm Långsiktig hållbar struktur för ledning i samverkan i Västmanland 2012

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre i Kalmar län. Strategi och handlingsplan 2013-2014

Bättre liv för sjuka äldre i Kalmar län. Strategi och handlingsplan 2013-2014 Bättre liv för sjuka äldre i Kalmar län Strategi och handlingsplan 2013-2014 Inledning Flertalet äldre människor i Kalmar lever ett gott liv och klarar sig själv utan stöd från vård och omsorg. Med stigande

Läs mer

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013 14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och

Läs mer

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2013

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2013 Utlåtande 2013:63 RV (Dnr 327-1866/2012) Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2013 Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige

Läs mer

Uppdrag att utbetala medel till insatser för en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre

Uppdrag att utbetala medel till insatser för en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Regeringsbeslut II:2 2014-02-13 S2013/8803/FST (delvis) Socialdepartementet Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm Uppdrag att utbetala medel till insatser för en sammanhållen vård och omsorg om de

Läs mer

Uppföljning av granskningar om läkemedelsanvändning och vårdhygien vid äldreboenden

Uppföljning av granskningar om läkemedelsanvändning och vårdhygien vid äldreboenden Revisionsrapport Uppföljning av granskningar om läkemedelsanvändning och vårdhygien vid äldreboenden Jan-Erik Wuolo Cert. kommunal revisor Övertorneå kommun Maj 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning

Läs mer

AVÄ rapport Bättre liv

AVÄ rapport Bättre liv VOHJS mål 2014 God vård i livets slutskede Mått 2014 registreras 70 % eller fler av dödsfallen bland befolkningen i Svenska palliativregistret. I genomsnitt 10 % förbättring har uppnåtts på de tre indikatorerna,

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Stiftelsen Skaraborgs Läns Sjukhem 2015 Skövde 160229 Anna-Karin Haglund Verksamhetschef Allmänt Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (4) Socialförvaltningen Monica Örmander Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2014-07-11 Socialnämnden Redovisning av resultat från kvalitetsregister En satsning och överenskommelse har

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2012 2013-03-01 Ann-Christin Jansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Mall Sveriges kommuner och landsting (SKL). 2 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Social- och omsorgskontoret. Kvalitetsrapport. Äldreomsorgsnämnden 2014. Upprättad 2015-02-10 Dnr 14/084

Social- och omsorgskontoret. Kvalitetsrapport. Äldreomsorgsnämnden 2014. Upprättad 2015-02-10 Dnr 14/084 Social- och omsorgskontoret Kvalitetsrapport Äldreomsorgsnämnden 2014 Upprättad 2015-02-10 Dnr 14/084 Innehåll 1. Inledning...3 2. Redovisning Lex Sarah...3 3. Redovisning avvikelser, klagomål och synpunkter...4

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan för regional utveckling 2013-2014

Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan för regional utveckling 2013-2014 Struktur Aktivitet Tidplan Roller och ansvar Uppföljning Styrning och ledning Utvecklingsarbetet om Bättre liv för sjuka äldre ska förankras i de strukturer för styrning, ledning och samverkan som finns

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Vardaga Ånestad vårdboende DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logo- Patientsäkerhetsberättelse typ för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning

Läs mer

Kvalitetsberättelse för Lysekils kommun

Kvalitetsberättelse för Lysekils kommun Kvalitetsberättelse för Lysekils kommun År 2012 Enhet: Socialförvaltning Datum och ansvarig för innehållet 20130220 Agneta Stenqvist Dnr: SON 2013-66-709 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Örebro läns mål för ett långsiktigt förbättringsarbete för de mest sjuka äldre 2012

Örebro läns mål för ett långsiktigt förbättringsarbete för de mest sjuka äldre 2012 Örebro läns mål för ett långsiktigt förbättringsarbete för de mest sjuka äldre 2012 I Örebro län har projektgruppen uppdraget för införandet av kvalitetsregistren Senior alert, Svenska palliativregistret,

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2012 överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2012 överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2012 överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelsen handlar om att genom ekonomiska incitament och med de mest sjuka

Läs mer

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014 KorTVerSIoN AV HANdlINGSPlANeN riktad TIll KoMMUNerNA I KroNoBerGS län Bättre liv Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen är att uppnå ett bättre liv för de mest sjuka äldre i Kronobergs

Läs mer

Årsrapport NOSAM 2013-01-03

Årsrapport NOSAM 2013-01-03 Årsrapport NOSAM 2013-01-03 Sammanfattning Erfarenheten av samverkan är att det finns en god vilja dock svårighet att hitta former, en ny situation att samarbeta, svårighet med aktivt deltagande och kontinuitet

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre SN-2012/296

Bättre liv för sjuka äldre SN-2012/296 Rolf Samuelsson Ordförandeförslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2012-08-28 SN-2012/296 Socialnämnden Bättre liv för sjuka äldre SN-2012/296 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2013:16 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Uppföljning av överenskommelsen mellan regeringen och SKL Delrapport 4 MISSIV DATUM DIARIENR 2013-10-25 2010/66-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2012-01-19

Läs mer

Sammanställning Det goda livet workshop 151111 Vårdsamverkan Fyrbodal

Sammanställning Det goda livet workshop 151111 Vårdsamverkan Fyrbodal Sammanställning Det goda livet workshop 151111 Vårdsamverkan Fyrbodal Fyrbodals Kommunalförbund: Charlotta Wilhelmsson Socialhandläggar/beredningsansvarig Rehab chefer: Margot Stelling Munkedal, margot.stelling@munkedal.se,

Läs mer

Projektrapport Undvikbar slutenvård april- september 2014

Projektrapport Undvikbar slutenvård april- september 2014 Omsorgsförvaltningen 2014-09-30 Projektrapport Undvikbar slutenvård april- september 2014 Analysmedel från Region Skåne Eva Klang Vänerklint Innehåll 1. Bakgrund... 1 Syfte... 1 Metod... 1 2. Projektredovisning...

Läs mer

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre

Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan 2014 Uppsala län Bättre liv för sjuka äldre 2014 Övergripande mål och resultat Det här vill vi uppnå Bilaga Så här mäter vi förbättringar Sammanhållen vård och

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Capio Geriatrik Nacka 2014. 20150215 Gunilla Brohmé, Linda Holmgren

Patientsäkerhetsberättelse för Capio Geriatrik Nacka 2014. 20150215 Gunilla Brohmé, Linda Holmgren Patientsäkerhetsberättelse för Capio Geriatrik Nacka 2014 20150215 Gunilla Brohmé, Linda Holmgren Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting 2 Övergripande mål och strategier... 3 Patienten

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Datum 2015-02-05 1 (8) Vår handläggare Helena Dahlstedt 0151-192 36 helena.dahlstedt@vingaker.se Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Inledning Den

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12 Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport Antal sidor:12 Värmdö Kommun Innehåll 1. Sammanfattning. 2 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod

Läs mer

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom!

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ann-Katrin Edlund, leg ssk, landskoordinator SveDem Eva Granvik, leg ssk, landskoordinator BPSD-registret Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ordet kvalitetsregister

Läs mer

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Trosa

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Trosa Kvalitetsbokslut Vårdcentralen Trosa Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Geriatriskt forum 141010. Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det?

Geriatriskt forum 141010. Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det? Geriatriskt forum 141010 Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg Hur började det? Organisation Närvård västra Skaraborg Närsjukvårdsteamet 2008 Nätverk Politisk

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Landstinget Sörmland Regionsjukhuset Karsudden LSN-RSK13-049 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 2012-02-18 Malin Lotterberg Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning

Läs mer

TEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION

TEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION Modell för att finna personer med demenssjukdom tidigt och därefter kunna erbjuda relevanta stödåtgärder Varje år är det cirka 24 000 personer som nyinsjuknar i demenssjukdom. Vi kan räkna med att år 2050

Läs mer

Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010.

Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010. För Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson Äldre Multisjuka - riktlinjer och omhändertagande Slutrapport 19/5 2010 LANDSTINGET KRONOBERG 2010-05-19 2 (5) Äldre multisjuka

Läs mer

Överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting på äldreområdet 2010 SLUT UPPGIFTER FÖR CIRKULÄR-DATABASEN

Överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting på äldreområdet 2010 SLUT UPPGIFTER FÖR CIRKULÄR-DATABASEN Cirkulärnr: 10:11 Diarienr: 10/0702 Handläggare: Kristina Jennbert Anna Lilja Qvarlander Avdelning: Vård och omsorg Sektion/Enhet: Vård och socialtjänst Datum: 2010-02-10 Mottagare: Kommunstyrelsen Landstings-/regionstyrelsen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2015 för individ och omsorgsförvaltningens verksamhetsområde

Patientsäkerhetsberättelse 2015 för individ och omsorgsförvaltningens verksamhetsområde Dnr Ks 2016.261 Patientsäkerhetsberättelse 2015 för individ och omsorgsförvaltningens verksamhetsområde 2016-02-26 Rickard Pettersson Förvaltningschef/verksamhetschef HSL Anna-Lena Fällman Medicinskt ansvarig

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare gällande Fäladshöjden Lund

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare gällande Fäladshöjden Lund Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare gällande Fäladshöjden Lund År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-25 Carina Persson Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier

Läs mer

Regional rapport Öppna Jämförelser Nr 8 Vård och omsorg om äldre

Regional rapport Öppna Jämförelser Nr 8 Vård och omsorg om äldre Regional rapport Öppna Jämförelser Nr 8 Vård och omsorg om äldre Regional rapport Öppna Jämförelser 213:1 Vård och omsorg om äldre Rapporten sammanställd av; Kristina Nordmark, Åsa Bygdeson och David Johansson

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Magdalenagårdens vård och omsorgsboende 2015-01-12 Carina Jansson Britt-Inger Benhajji Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Handlingsplan för Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Bild: Ulla-Britt Granberg 2010 Vilhelmina kommun Vilhelmina sjukstuga Innehållsförteckning 1. Målsättning 2. Bakgrund 3. Syfte med handlingsplanen

Läs mer

ANNAS OCH LARS HÄLSA

ANNAS OCH LARS HÄLSA ANNAS OCH LARS HÄLSA FÖR EN GOD FÖREBYGGANDE VÅRD I HALLAND Modell Senior alert Fastställd av Strategisk grupp 2012-11-30 HÄLSOFRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE Lars besöker vårdcentralen Vårdcentral -

Läs mer

FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R VOHJS Bilaga: 1. Handlingsplan för bättre liv för sjuka äldre

FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R VOHJS Bilaga: 1. Handlingsplan för bättre liv för sjuka äldre Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R 2014-04-04 VOHJS14-026 14 Handlingsplan för bättre liv för sjuka äldre, fastställelse av Gemensamma

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ÅR 2014. Susanne Nilsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska.

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ÅR 2014. Susanne Nilsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska. PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ÅR 2014 Susanne Nilsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska. 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1. BAKGRUND 3 1.1 Patientsäkerhetslagen 3 1.2 Kvalitetsledningssystem 3 1.3 Patient lag 4 1.4

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014 Socialnämnden 2015-03-01 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014 Handläggare: Ann-Britt Christensen, Medicinskt ansvarig sjuksköterska Upprättad: 2015-03-01 BAKGRUND Patientsäkerhetslagen(SFS

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre. Härnösand 5 februari 2015 Maj Rom

Bättre liv för sjuka äldre. Härnösand 5 februari 2015 Maj Rom Bättre liv för sjuka äldre Härnösand 5 februari 2015 Maj Rom Varje system är perfekt designat för att ge det resultat det ger. Donald Berwic Vi har systemproblem i vården av sjuka äldre Den öppna vården

Läs mer

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Anna Bengtsson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 Landstingsstyrelsen har i sin verksamhetsplan för år 2012 uppdragit

Läs mer

4 april, 2014. Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne

4 april, 2014. Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne 4 april, 2014 Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne 2013 Öppna jämförelser 2013 - analys och handlingsplan för indikatorer för psykiatrisk hälsooch sjukvård

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) 2014-09-16 Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) Inledning Denna överenskommelse är tecknad mellan kommunerna i Örebro län,

Läs mer

Samverkansöverenskommelse med Landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkansöverenskommelse med Landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Nadja Widéhn 2015-04-15 SN 2015/0138.11.01 0480-452786 Socialnämnden Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2015 Annika Fjällström MAS Vindelns kommun Antagen av Socialnämnden 2016 03 23 Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-13 Stella Georgas, Verksamhetschef enligt HSL Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Vardaga Ullstämma servicehus DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logotyp Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning

Läs mer

Äldrerapport för Östergötland 2011

Äldrerapport för Östergötland 2011 Äldrerapport för 2011 En rapport från s kommuner och Landstinget i Dragning, WRETA möte 2012 04 12 (Henning Elvtegen, Landstingets Ledningsstab) Äldrerapport för 2011 Äldreuppdraget: Säkrad Vårdkedja Återhämtning

Läs mer

Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg

Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg Hallens vård och omsorgsboende 15710-5 AL-SE e-blankett Britt Wahlström 2014-02-24 1(8) Förkortningar HSL Hälso- och sjukvårdslagen SOL Socialtjänstlagen

Läs mer

Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning UTDRAG 1 (1) Sammanträdesdatum 2013-10-22 Socialnämnden 195 Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning Dnr SN 2012/0684 Handlingar Tjänsteskrivelse daterad

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

Sammanställning av uppföljning kring åtgärder och fokusområden på Flottiljen den 16 februari 2015.

Sammanställning av uppföljning kring åtgärder och fokusområden på Flottiljen den 16 februari 2015. Sammanställning av uppföljning kring åtgärder och fokusområden på Flottiljen den 16 februari 2015. Närvarande: Elisabeth Forssén, verksamhetschef, Eva Eriksson, samordnare och undersköterska, Inger Brandell,

Läs mer

Projektplan kvalitetsregister

Projektplan kvalitetsregister 1 Projektplan kvalitetsregister Delprojekt: Införande av Senior alert på Visby lasarett samt i hemsjukvården och primärvården. Stöd till och uppföljning av förbättringsarbetet inom vårdprevention hos särskilda

Läs mer

Handlingsplan 2013 med aktivitetsplan, Bättre liv för sjuka äldre

Handlingsplan 2013 med aktivitetsplan, Bättre liv för sjuka äldre SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen -06-11 Sida 32 (41) 20 Handlingsplan med aktivitetsplan, Bättre liv för sjuka äldre Kansliet har tillsammans med Norrbottens läns landsting utarbetat förslag

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir Datum och ansvarig för innehållet Februari 2015 Pia Henriksson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa

Läs mer