Den moderna diabetesvården praktiken. Framgångsfaktorer på Brickebackens VC i Örebro
|
|
- Åsa Andreasson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Den moderna diabetesvården praktiken. Framgångsfaktorer på Brickebackens VC i Örebro Eva Sjögren, verksamhetschef Åsa Tagesson, diabetessjuksköt Stefan Jansson med dr, distriktsläk
2 Nationella programrådet för diabetes, Fortlöpande följa och analysera kunskapsutvecklingen Minska vårdpraxisvariationer och verka för en mer jämlik vård Utarbeta gemensamma nationella vårdprogram, konsekvensbeskrivningar och förslag till implementeringsstöd Effektivare utnyttjande av allas tid vid samverkan Samverka med andra aktörer, t ex nationella diabetesteamet Koppla ihop den administrativa processen med den medicinska
3 Kunskapsdialog för landsting/region Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring MIKRO (Vårdteam/ klinik) Lättillgängliga underlag Beslutsstöd Brickebacken VC Utdata i realtid NDR Kompetensstöd i förbättringsarbete Tid och forum Eva Sjögren VD MESO (Landsting/ region) Sakkunnigstrukturer HTA Process av NRdiabetes Fråga efter resultat Ersättningssystem Hälsoval Utvecklingsenheter RMK/Diabetesråd MAKRO (Nationell nivå) Nationella programråd/ NR-diabetes Nationella mätsystem, ex kvalitetsregister/ndr Koncept/metoder Utbildning av utbildare/chefer Ex webutb personal äldreboende Modifierad efter SKL
4 Sju framgångsfaktorer i diabetesvården
5 Grimshaw et al. Implementering av riktlinjer Större chans att riktlinjer implementeras effektivt om de: Tar hänsyn till lokala omständigheter Sprids genom aktiva utbildningsinsatser Använder patientspecifika påminnelser Uppsökande utbildning effektivt för att påverka förskrivningspraxis Lokala opinionsbildare kan fungera, varierande bild Audit och feed-back varierande resultat, små till måttliga effekter Beslutsstöd, påminnelser god effekt
6 Framgångsfaktorer Från nationell till lokal via regional nivå invånare Örebro
7 Exempel på nationellt mål för typ 2-diabetes HbA1c >70 mmol/mol (< 10 procent) Typ 2 primärvård Typ 2 primärvård
8 Lokalnivå Brickebackens vårdcentral Örebro Antal listade, cirka 7300 Tungt socialt belastat område Hög andel utlandsfödda, cirka 35 % Många studenter Låg medelålder, cirka 35 år
9 Förutsättningar Engagerade medarbetare: distriktsläkare, diabetessköterska verksamhetschef närsjukvårdschef
10 Varför engagerad högsta ledningsnivå? Viktigt att detta arbete är prioriterat och kommuniceras både uppåt och nedåt i organisationen.
11 Varför engagerad verksamhetschef? Måste ha kunskap i diabetesvården på vc Att det finns tydliga mål Att ha kunskap om och förstå målen Att följa målen regelbundet och återkoppla vid arbetsplatsträffar eller andra tillfällen för övriga på vårdcentralen
12 Sammanställning målrelaterad ersättning Hälsoval/primärvård Telefontillgängligh rad Täckningsg et Hembesök BVC förstf+omf Läkemedelsgenomgån g NDR FaR (Mål>=8/100 0 listad) Diagnosregistrering Reg i Graviditetsregistret Säbo/hsv Antal uppnådda mål Närsjukvårds -område /Vårdcentral Mål >= 90% Mål >= 60% Mål >= 85% Enkel Fördjupad Mål >= 90% Mål >= 0,8% Mål >= 95% Mål >= 95% Mål enl avtal Max 8 Brickebacken ,4% OK 8 Karla ,7% OK 5 Lillån ,8% OK 7 Mikaeli ,1% OK 7 Odensbacken ,9% OK 7 57 Olaus Petri ,8% OK 7 Skebäck ,8% OK 6 Tybble ,7% OK 4 Varberga ,1% OK 6 Övrig uppföljning HbA1c andel med värde <52 mmol/mol av tot antalet reg HbA1c andel med värde >70 mmol/mol av tot antalet reg Diabetes, avser år Blodtryck andel där blodtr <140/85 av tot antalet reg Andel fot-undersökning senaste året anges i % Andel ögon-bottenfoto anges i % Andel rökare av antal reg anges i % Brickebacken Mål >= 0% Mål<=10% Mål >=65%
13 Uppdelat arbete med att kalla patienterna mellan verksamhetschefen och diabetessköterskan. Kallas minst en gång per år för besök till läkare respektive diabetessköterska Flexibilitet med tidsåtgång vid besöken Anpassar tiden efter den patient vi skall möta
14 Slutligen Viktigt att ge tid för: Utbildning Planeringstid för läkare, diabetessköterska, sjukgymnast, dietist t ex inför grupputbildning De personalgrupper som i första hand finns kring patientens vård.
15 Hur har vi arbetat på Brickebackens vårdcentral för att höja kvaliteten? Vilka åtgärder har varit effektiva och vad har fungerat mindre bra?
16 Kvalitetsmätning, innehåll, t ex Struktur: Allmänläkar- och diabetessjukskötersketillgång Resultat: Antal patienter med retinopati, stroke och hjärtinfarkt Process: Regelbundna återbesök på enheten, rökning, HbA1c, BT, vikt kost och motion
17 Använd kvalitetsregistret på rätt sätt Viktigt att registrera alla i Nationella Diabetes Registret (NDR) för att ha ett bra underlag Förbättringar kommer inte av sig självt Analysera enhetens data och bestäm två-tre förbättringsområden Följ upp regelbundet Bestäm tidpunkt när målet ska vara uppnått
18 Vad ska vi arbeta med?
19 Vad satsade vi på?
20 Hur arbetade vi med detta? Sätt individuella mål för varje patient Alla rökare erbjöds rökslutarstöd i grupp Alla nydiagnostiserade senaste 2 åren erbjöds grupputbildning om diabetes Alla erbjöds besök hos dietist FaR till de som var motiverade Tätare besök om HbA1c > 52 mmol/mol och extrastöd för de med > 70 mmol/mol
21 Återbesöket Rökning om aktuellt HbA1c Blodtryck Vikt Kost och motion
22
23
24
25
26
27 Vad har vi lärt oss? Fokusera på ett fåtal mål och mycket kommer gratis Sätt realistiska delmål som patienten kan nå Viktigt med nära samarbete med både patient och alla inblandade yrkeskategorier Individanpassa behandlingen
28
Nationell Samverkansgrupp för Kunskapsstyrning-NSK. Tony Holm
Nationell Samverkansgrupp för Kunskapsstyrning-NSK Tony Holm NSK bildades år 2008 som ett forum för Representanter för statliga myndigheter och huvudmän inom hälso- och sjukvården (via representanter från
Läs merKunskapsstöd och uppföljning insatser inom primärvård. Svensk Förening för Glesbygdsmedicin Hans Karlsson Pajala 26 mars 2015
Kunskapsstöd och uppföljning insatser inom primärvård Svensk Förening för Glesbygdsmedicin Hans Karlsson Pajala 26 mars 2015 Överenskommelse God och jämlik hälsa, vård och omsorg Samspel mellan staten,
Läs merProjekt och aktiviteter inom kronisk sjukdom och primärvården
Projekt och aktiviteter inom kronisk sjukdom och primärvården Sofia Kialt, Samordnare för verksamhetsutveckling Bodil Klintberg, samordnare för strategin för kronisk sjukdom bodil.klintberg@skl.se, 070-610
Läs merKunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL
Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Historik Vi har nu ganska länge vetat att vi måste jobba hårt för att sluta gapet
Läs merKunskapsstyrning Om ledning och styrning för det bästa möjliga
Kunskapsstyrning Om ledning och styrning för det bästa möjliga Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning 2015-03-18 Ingrid Östlund Bitr Hälso- och sjukvårdsdirektör Bästa möjliga. Att leda och styra
Läs merKunskapsstyrning leder till jämlik vård. Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström
Kunskapsstyrning leder till jämlik vård Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström Målbilden för kunskapsstyrning är att i mötet mellan professioner och patienter utgår man tillsammans
Läs merBästa möjliga. Tony Holm, SKL
Bästa möjliga. Hur arbetar landsting och regioner med kunskapsstyrning? Hur kan vi bidra till att fler patienter får tillgång till bästa tillgängliga vård? Hur hänger allt ihop och vem samordnar? Tony
Läs merNationella utvecklingsinsatser inom primärvården - en översikt med kommentarer från Sir John Oldham
Nationella utvecklingsinsatser inom primärvården - en översikt med kommentarer från Sir John Oldham Bodil Klintberg, samordnare för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård och insatserna inom ramen för strategin
Läs merPolitisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion
Christina Lindberg, Jan Olov Strandell 2015-09-29 Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på nationella riktlinjer från 2015 och den utvärdering som Socialstyrelsen
Läs merFörbättringsarbete inom diabetes i primärvården: Goda exempel
Förbättringsarbete inom diabetes i primärvården: Goda exempel Rebecka Husdal, med dr, diabetessamordnare Region Västmanland Syfte Att förbättra och bibehålla redan uppnådda mål enligt Socialstyrelsens
Läs merBättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta?
Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta? 14 november 2012 Tony Holm, Sophia Björk, Christian Berne Vad menas då med kunskapsstyrning? Ingen vedertagen
Läs merEtablering av nationellt programråd för diabetes 2012 en pilot
Etablering av nationellt programråd för diabetes 2012 en pilot - Identifiering och prioritering av förbättringsområden - Benchmarkstudie för ökad kunskap om framgångsfaktorer Nationella programrådet för
Läs merHFS-strategidagar 9-10 september 2015
HFS-strategidagar 9-10 september 2015 2015-09-10 Nationell kompetensgrupp för Levnadsvanearbete inom hälso- och sjukvården Kerstin Troedsson Processledare/projektledare Målbilden för kunskapsstyrning är
Läs merRegionala diabetesrådet (RDR)
Regionala diabetesrådet (RDR) Vad har hänt det första året, (efter två möten)? Stefan Jansson, ordförande, med dr, specialist i allmänmedicin Örebro Representanter Stefan Jansson, ordf Jarl Hellman Lars
Läs merAllmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning?
Vårdcentral Uppgiftslämnare Profession HSA- id (alt. vårdcentralens namn) Telefonnummer Län/region Information Denna version i word-format kan användas som ett arbetsmaterial för att underlätta att besvara
Läs merÅrsberättelse Programråd Diabetes. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft
Datum: [Skriv här] Årsberättelse 2018 Programråd Diabetes Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Jarl Hellman, ordförande Violeta Armijo Del Valle, diabetessamordnare Elisabeth
Läs merNATIONELLA PROGRAMRÅDET DIABETES. För en jämlik och kunskapsbaserad
NATIONELLA PROGRAMRÅDET DIABETES För en jämlik och kunskapsbaserad vård 1 Mer jämlik och kunskapsbaserad diabetesvård Landsting och regioner har tillsammans etablerat nationella programrådet för diabetes
Läs merStora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige. Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson
Stora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson Antal registrerade vuxna personer med diabetes i i NDR och täckningsgrad 2018 Andel patienter rapporterade
Läs merKunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat
Dokumentation från regional konferens kroniska sjukdomar (Västervik, Gränsö 13-14 november) Dokumentation har fördelats mellan Kunskapsunderlag, Mätsystem och Stöd till förbättring, men inte på MIKRO (Vårdteam/klinik),
Läs merKvalitetsarbeten Stockholm 2016
2017-08-23 Kvalitetsarbeten Stockholm 2016 Rita Fernholm Distriktsläkare, medicinsk rådgivare Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen Stockholm, doktorand Karolinska Institutet rita.fernholm@sll.se 2017-08-23
Läs merDiabetesvård i Västerbotten
Diabetesvård i Västerbotten Herbert Sandström Distr. Läk. Doc Allmänmedicin Enheten för Allmänmedicin. VLL/Umeå Universitet Hur kan ÖJ bidra till att utveckla och förbättra diabetesvården? Exempel från
Läs merMinnesanteckningar vid möte med Dalarnas diabetesråd
Minnesanteckningar vid möte med 2015-11-26 Närvarande: Anna Garmo, Stina Ehrling, Gunnar Svärd, Mari Steger, Ruusu Ketonen, Roger Larsson, Sara Gillizdotter, Ulrika Myrholm, Britt-Maria Johansson, Bernice
Läs merFreeStyle Libre till patienter med typ 2 diabetes i primärvården
FreeStyle Libre till patienter med typ 2 diabetes i primärvården Stefan Jansson med dr, distriktsläkare Brickebackens vårdcentral Örebro Institutionen för medicinska vetenskaper, Universitetssjukvårdens
Läs merFramgångar, hinder och innovation
Framgångar, hinder och innovation Program 4 D Diabetesprimärvårdsprocessen Program 4D diabetesprimärvårdsprocessen Marina Stenbäck Anna Ugarph Morawski Kaija Seijboldt Marina Taloyan Kunskapsteam Diabetes
Läs merALLMÄNLÄKARKONSULT SKÅNE PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET. Rapportserie 2017:2. Certifiering av diabetesmottagningar 2016.
ALLMÄNLÄKARKONSULT SKÅNE PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET Rapportserie 2017:2 Certifiering av diabetesmottagningar 2016 - uppföljning Den här rapporten publicerades under september månad 2017. Avsikten med
Läs merFramgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård
Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård Christin Anderhov Eriksson, region Östergötland leg dietist, med mag folkhälsovetenskap Nationella arbetsgruppen för levnadsvanearbete
Läs merVerksamhetsberättelse 2017
Verksamhetsberättelse 2017 Regionala DiabetesRådet (RDR) Stefan Jansson, ordf 2 (7) 1 Innehållsförteckning 1. Möten under året... 3 2. Aktiviteter under året... 3 3. Framtidsspaning... 5 3 (7) 1. Möten
Läs merAnalysverktyg för måluppfyllelse av kvalitetsindikatorer Diabetes i primärvården förbättringsarbete Struktur, process och resultat av diabetesvård
Analysverktyg för måluppfyllelse av kvalitetsindikatorer Diabetes i primärvården förbättringsarbete Struktur, process och resultat av diabetesvård Antal listade patienter på enheten: Antal diabetespatienter
Läs merKunskapsstyrning. Högskolan Dalarna Gösta Andersson
Kunskapsstyrning Högskolan Dalarna 2014-04-08 Gösta Andersson Innehåll Vem är Gösta Vad är kunskapsstyrning Hur styr staten? Hur organiserar sig huvudmännen? Hur ser mötesplatserna ut/ NSK Våra sjukvårdsregioner
Läs merKunskapsstyrning av hälso- och sjukvården. Thomas Troëng Gunilla Skoog HSN
1 Kunskapsstyrning av hälso- och sjukvården Thomas Troëng Gunilla Skoog HSN 140625 2 Disposition Vad är kunskapsstyrning - varför behövs det? Hur är kunskapsstyrningen organiserad Nationellt Regionalt
Läs merDeltagare Borlänge: 76 personer. Deltagare Mora: 51 personer. Deltagare från kommuner, landstinget och privata aktörer.
Deltagare Borlänge: 76 personer Deltagare Mora: 51 personer Deltagare från kommuner, landstinget och privata aktörer. 2 sista föreläsningarna toppen, tänkvärt. OTA önskar diskussion ang. fotinlägg som
Läs merStödja att varje landsting bildar ett diabetesråd där dessa frågor ska omhändertas
1 (2) Upprättare Regionala kunskapsstyrningsgruppen Gösta Andersson Datum 2014-01-21 Hur ska sjukvårdsregionen respektive tillhörande landsting jobba med omsättande och implementering av kunskapsunderlag
Läs merVärldsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;
Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella
Läs merKvalitetsbokslut 2013
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Nävertorp Katrineholm 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens
Läs merVerksamhetsberättelse 2016
Verksamhetsberättelse 2016 Regionala DiabetesRådet (RDR) Stefan Jansson, ordf 2 (6) 1 Innehållsförteckning 1. Möten under året... 3 2. Aktiviteter under året... 3 3. Framtidsspaning... 5 3 (6) 1. Möten
Läs merUtbildning för Primärvårdens Diabetes-team. 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset
Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset Program 08.30 09.00 Inledning. Programråd diabetes 09.00 09.45 Körkortsintyg samt läkemedelsbehandling vid akut sjukdom. Jarl
Läs merNationella Diabetesregistret
Nationella Diabetesregistret Primärvården i Jönköpings län Data från 2012 jämfört med 2011 Anders Tengblad primärvårdens fou-enhet Diabetes i Jönköping enligt Na1onella Diabetesregistret 281 1416 291 10378
Läs merHälsoval Örebro län Plan för uppföljning 2017
Bilaga 4, Krav- och kvalitetsbok 16RS5929 Hälsoval Örebro län Plan för uppföljning 2017 Beslutad av RS 2016-12-13 1 (11) Uppföljning av God vård mm Uppföljning målrelaterad ersättning Övrig uppföljning
Läs merRegional utvecklingsplan för cancer. Utvärdering mha konceptkartor
Regional utvecklingsplan för cancer Utvärdering mha konceptkartor 07-0-6 RCC Väst Concept mapping 07-0-6 RCC Väst Concept mapping 6 0 0 0 6 9 7 79 8 86 6 8 0 6 6 7 9 7 8 6 66 7 76 89 9 00 7 8 0 78 88 90
Läs merIndikatorer för jämställd hälsa och vård
Indikatorer för jämställd hälsa och vård 17 indikatorer inom hälso- och sjukvården Författare: Anke Samulowitz Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård, KJV Hälso- och sjukvårdsavdelningen
Läs merNationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 2010
Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 21 Eva Törnvall Kvalitetssamordnare FoU-enheten för närsjukvården 1 (7) Uppföljning av diabetes inom primärvården 21. Enligt avtal
Läs merPolitisk viljeinriktning diabetes
TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Per-Olov Gustafsson Staben för övergripande hälso- och sjukvårdsfrågor +46155247636 2015-11-10 LS-LED15-1303-1 Ä R E N D E G Å
Läs merDatum Diarie nr År/löp nr 2013-11-04 2013 Sidan 1 av 6 Rubrik redovisande dokument Landstingets insatser i länets familjecentraler Omfattar område/verksamhet/enhet Primärvård Landstingets insatser i länets
Läs merKunskapsstyrning Uppsala-Örebro sjukvårdsregion
Kunskapsstyrning Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Tony Holm svnuppsalaorebro.se Hur lyckas vi maxa resultaten av våra resurser och se till att befolkningen får vård efter behov? Målet.. Bästa aktuella kunskap
Läs merRapport Indikatorer Nationella Diabetes Registret avseende VE Endokrinologi, SUS,
VO endokrin hud reproduktion ögon VE endokrinologi Magnus Löndahl Sektionschef, överläkare 046-172235 Rapport Indikatorer Nationella Diabetes Registret avseende VE Endokrinologi, SUS, -01-01 -12-31 1.
Läs merBilaga Uppföljning 2016
Diarienr 1 (7) Bilaga Uppföljning 2016 Innehåll 1 Uppföljning... 2 1.1 Allmänna förutsättningar... 2 1.2 Områden för uppföljning... 2 1.3 Hälsovalsrapport... 2 2 Former för uppföljning... 3 2.1 Vad som
Läs merEn ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom
Utskrivning En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom Efter 1-2 veckor Efter 6-10 veckor Efter 3-4 månader Catrin Henriksson Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset Efter 6 och/eller
Läs merPrimärvårdsKvalitet. Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen och 08 Eva Arvidsson
PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen 2017-02-01och 08 Eva Arvidsson eva.arvidsson@rjl.se Primärvårdens FoU-enhet, Futurum 2017-02-09 Innehåll Bakgrund & Syfte Vad är och hur
Läs merPlan för uppföljning av Hälsoval Västerbotten 2017
Plan för uppföljning av Hälsoval Västerbotten 2017 PLAN FÖR UPPFÖLJNING AV HÄLSOVAL VÄSTERBOTTEN 2017 Landstingsstyrelsens är verksamhetsansvarig myndighet och beställare av Hälsoval Västerbotten. Inom
Läs merDin rätt att må bra vid diabetes
Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden
Läs merAktuellt inom vård och omsorg. Hans Karlsson
Aktuellt inom vård och omsorg Hans Karlsson 1 Agenda 1. Bästa tillgängliga kunskap 2. Tillståndsplikt entreprenader för äldreboenden 3. Tillsyn av äldreboenden nattbemanning 4. En ny möjlighet till uppehållstillstånd
Läs merlokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg
Bilaga 4 200-0-09 8 Journal- och labmanual (200-0-) - Minimikrav på journalen (PROFDOC) för att RAVE ska kunna rapportera till NDR online. Diagnosregistrering Alla diagnoser MÅSTE registreras med diagnosnummer
Läs merJohan Blomgren, överläkare, medicinkliniken Eksjö. Nationella Diabetesregistret, Registercentrum VGR, Göteborg
Johan Blomgren, överläkare, medicinkliniken Eksjö Nationella Diabetesregistret, Registercentrum VGR, Göteborg Höglandssjukhuset 11. Länssjukhuset Ryhov 145. Värnamo sjukhus 85. Analysförklaring Vid analys:
Läs merPlan för uppföljning av Hälsoval Västerbotten 2016
Plan för uppföljning av Hälsoval Västerbotten 2016 PLAN FÖR UPPFÖLJNING AV HÄLSOVAL VÄSTERBOTTEN 2016 Landstingsstyrelsens är verksamhetsansvarig myndighet och beställare av Hälsoval Västerbotten. Inom
Läs merSunderbyn 28/ Marianne Gjörup Överläkare, med klin, Sunderby sjukhus
Sunderbyn 28/3 2018 Marianne Gjörup Överläkare, med klin, Sunderby sjukhus Diabetes är flera sjukdomar Typ 1 diabetes Autoimmun sjukdom, vanligast att insjukna i tonåren, men kan ske hela livet. Måste
Läs merLekeberg 15 maj Fredrik Svensson
Lekeberg 5 maj 24 Fredrik Svensson Agenda Statistik utifrån indikatorer Statistik utifrån Health Navigator Statistik utifrån Regional enkät Södra länsdelen I den södra länsdelen bor det 54 invånare och
Läs merTips och råd vid uppstart av förbättringsarbete
Tips och råd vid uppstart av förbättringsarbete Rita Fernholm, med. lic. Distriktsläkare Boo VC, medicinsk rådgivare Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen Stockholms läns landsting. rita.fernholm@gmail.com
Läs mer1. DIKK incidensstudie i Kronoberg och Kalmar från 1 januari!
2016-07-08 K.Johansson Nyhetsbrev diabetes Juli 2016 1. DIKK incidensstudie i Kronoberg och Kalmar 2016-17 från 1 januari! Inrapporteringen pågår och 105 patienter är inrapporterade, vilket innebär att
Läs merDiabetesvården i Norrbotten
Diabetesvården i Norrbotten Länsgrupp Diabetesvård - eller om - Ett processarbete inom diabetesvården 2009-02-24 Länsgrupp diabetesvård 2009 BILD 1 2009-02-24 Länsgrupp diabetesvård 2009 BILD 2 Kartläggning
Läs merLUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes
LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes LUC-D, en del av enheten fortbildning & utveckling på CeFAM, erbjuder seminarier och kurser om diabetes. Vi är angelägna om att tillgodose dina möjligheter att delta
Läs merRutin för ersättning Hälsoval Örebro län 2017
1 (6) Tjänsteställe, handläggare Datum Hälsovalsenheten, Maria Persson 2017-01-01 Rutin för ersättning Hälsoval Örebro län 2017 För förklaring av ersättningsmodellen se Hälsoval Örebro län Krav- och kvalitetsbok.
Läs merSamverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård
Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård Varför nytt gemensamt system? Vilka effekter och vilket mervärde förväntas genom det nya systemet? På vilket sätt? Sophia Björk, Sveriges
Läs merKvalitetsregister som stöd i förbättringsarbete till nytta för patienterna
Kvalitetsregister som stöd i förbättringsarbete till nytta för patienterna Susanna Lagersten programchef QRC Coachingakademi www.qrcstockholm.org Kvalitetsregistersatsningen Effektmål - Vid utgången av
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2012 Capio Närsjukvård AB
Patientsäkerhetsberättelse 2012 Capio Närsjukvård AB Övergripande mål och strategier Capio Närsjukvård AB bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet inom primärvård och öppen specialistvård i 6 regioner/landsting
Läs merBoka vi kommer! Kvalitetsarbete och uppföljning av NDR-data. Fotstatus hur gör man?
Boka vi kommer! Vi är angelägna om att tillgodose dina möjligheter att delta och uppdatera dina kunskaper. Akademiskt primärvårdscentrum erbjuder därför seminarier på den plats du själv önskar, helt utan
Läs merChristin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor
Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor AGENDA Samtal och råd om matvanor Ohälsosamma matvanor
Läs merFör en jämlik och kunskapsbaserad strokevård NATIONELLA PROGRAMRÅDET FÖR STROKE (NPR STROKE)
För en jämlik och kunskapsbaserad strokevård NATIONELLA PROGRAMRÅDET FÖR STROKE (NPR STROKE) NRP Strokes arbete: > > Alla patienter ska ha tillgång till bästa möjliga vård,> oavsett var i landet man bor
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan
Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan År 2014 2014-04-16 Lars-Göran Hildor Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Läs merVilken nytta har regionen och befolkningen av forskning i primärvård?
Cecilia Björkelund, chef enheten för allmänmedicin, Göteborgs universitet, professor Vilken nytta har regionen och befolkningen av forskning i primärvård? Cecilia Björkelund enheten för allmänmedicin Nyttan
Läs merProjekt Strukturerad vårddokumentation Primärvårdsseminarium Uppsala Åsa Ahlström Projektledare
Projekt Strukturerad vårddokumentation 2016-09-27 Primärvårdsseminarium Uppsala Åsa Ahlström Projektledare Syfte Dokumentationen utgår från patientens vårdprocess, beskriver och stödjer den på ett effektivt,
Läs merTriangelrevision. En lärandestyrd kunskapsutveckling. Nationell workshop 20 november 2017 Agneta Patriksson. Enhet A. reviderar.
Enhet C reviderar enhet A Enhet A reviderar enhet B Revisionsteam möter ledning och verksamhetsteam och med ett framtaget kunskapsunderlag sker en utvärdering i dialog, reflektion och lärande Återkoppling
Läs merBoka vi kommer! Kvalitetsarbete och uppföljning av NDR-data. Fotstatus hur gör man?
Boka vi kommer! Vi är angelägna om att tillgodose dina möjligheter att delta och uppdatera dina kunskaper. Akademiskt primärvårdcentrum erbjuder därför seminarier på den plats du själv önskar, helt utan
Läs merUppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård
Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård Bakgrund Ungefär 0,5 procent (cirka 40 000 personer) av befolkningen i riket har typ 1-diabetes Cirka 5 procent av kvinnorna och 7
Läs merÄr SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan?
Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan? Hjördis Fohrman Allmänläkare Hjällbo VC Västra Götalands reklista
Läs merKvalitetsbokslut 2013
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Oxelösund 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3
Läs merUppdrag NSKregion Nationella programråden för astma/kol, diabetes och stroke
Uppdrag NSKregion Nationella programråden för astma/kol, diabetes och stroke Ta fram ett systematiskt kvalitetssäkringssystem som syftar till att ge en kunskapsbaserad, jämlik och högkvalitativ vård för
Läs merYttrande över motion 2012:3 av Dag Larsson och Anders Lönnberg (S) om ökad kvalitet och patientmakt i diabetesvården
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (4) 2012-12-06 p 14 Handläggare: Anna Jakobsson Yttrande över motion 2012:3 av Dag Larsson och Anders Lönnberg (S) om ökad kvalitet och patientmakt
Läs merNationella Kvalitetsregister
Nationella Kvalitetsregister Presentation 2007-05-10 Bodil Klintberg Sektionen för verksamhetsutveckling Sveriges Kommuner och Landsting 1 Varför kvalitetsregister? All sjukvård skall omfattas av system
Läs merBilaga 14 1 (1) Datum 2015-09-29 Uppdragsbeskrivning kanslifunktion för samverkansnämnden Uppdrag Samordna och administrera samverkansnämndens sammanträden inklusive tjänstemannaberedningar. Administrera
Läs merFörbättrade resultat i svensk barndiabetesvård
Förbättrade resultat i svensk barndiabetesvård Användning av kvalitetsregister i förbättringsarbete Lena Hanberger, Linköpings Universitet Diabetesforum Oslo 2017-04-27 Lena.hanberger@liu.se HbA1c: 50
Läs mer2018 Vårdcentralen Gnesta. Uppföljning av 2018
2018 Vårdcentralen Gnesta Uppföljning av 2018 Inledning Syftet med Hälsovals avtalsuppföljning är att säkerställa att vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också till att skapa
Läs merSammanställning av nuläge inför GAP analys
JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I
Läs merKunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48
Kunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48 14 december 2017 Standardiserade vårdförlopp SBU PM Kvalitetsregister Socialstyrelsen NSK-s Nationella riktlinjer Programråd Läkemedelsindustrin Föreskrifter
Läs merGår det att vila sig i form? Är ett recept lösningen?
Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen? Elisabeth Rydwik Med Dr. Leg Sjukgymnast Disposition Rehabilitering Fysisk aktivitet Effekter av träning för äldre Rehabilitering på geriatrisk klinik
Läs merUppföljning av Nationella riktlinjer för diabetes typ 1
Uppföljning av Nationella riktlinjer för diabetes typ 1 Diabetes typ 1 Under riskvärde blodsocker 100 80 Rökfri 60 Måluppfyllelse blodtryck 40 Ögonbottenundersökning Fotundersökning LiV 2014 LiV 2016 SoS
Läs merREGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE
REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE Reviderad januari 2012 Innehållsförteckning DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE... 2 Bakgrund patientens delaktighet
Läs merNationella riktlinjer Utvärdering Diabetesvård. Landstingsprofiler Bilaga 3
Nationella riktlinjer Utvärdering 2015 Diabetesvård Landstingsprofiler Bilaga 3 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Läs merKvalitetsbokslut 2012
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Vårdcentralen Åsidan Nyköping Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation
Läs merMotion 34 Nationell sammanhållen kunskapsstyrning Motion 71 Landstingen och regionerna ska utveckla sitt samarbete inom hälso- och sjukvårdsområdet
MOTIONSSVAR 2015-10-23 Vård och omsorg Sofia Tullberg Gunilla Thörnwall Bergendahl Motion 34 Nationell sammanhållen kunskapsstyrning Motion 71 Landstingen och regionerna ska utveckla sitt samarbete inom
Läs merBästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2011 för Lingberga, verksamhetsår 2010, Carema Care
Patientsäkerhetsberättelse 2011 för Lingberga, verksamhetsår 2010, Carema Care Qualimax är Carema Cares ledningssystem för kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Carema Cares ledning fastställer kvalitets- miljö
Läs merSFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor
SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor Nationell Kvalitetsdag för primärvården Svenska Läkaresällskapet 2014-11-12 Åsa Thurfjell, Specialist i Allmänmedicin Kista VC, medlem SFAMs levnadsvaneråd SFAMs
Läs merFramtidens primärvård
Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning
Läs merKunskapsbildning Möte med Programberedningen och Hälso- och sjukvårdsberedningarna Luleå 12 mars 2009
Kunskapsbildning Möte med Programberedningen och Hälso- och sjukvårdsberedningarna Luleå 12 mars 2009 2009-03-26 LÄNSGRUPPERNA VÅREN 2009 BILD 1 Kvalitet i vården Varför får patienter med samma symptom
Läs merLäkemedelskommitténs verksamhetsplan 2017
LS2017-0070 Hälso- och sjukvårdsavdelningen 2017-01-25 Enheten för kunskapsstöd Agneta Eklund Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2017 Läkemedelskommittén verkar på uppdrag av regionstyrelsen. Läkemedelsteamet
Läs merregionvastmanland.se Utvidgad modell för uppföljning Förstärkt vårdgaranti
Utvidgad modell för uppföljning Förstärkt vårdgaranti Bakgrund Utredningen Effektiv vård 2016, förbättrad uppföljning av tillgänglighet Utredningen God och Nära vård, 2017, första delbetänkande Förstärkt
Läs merInformation till deltagaren
Information till deltagaren Bakgrund Är du i åldern 60 75 år? Har du funderingar om din hälsa och då specifikt kring övervikt, diabetes, högt blodtryck eller depression? Vill du veta mer om hur din livsstil
Läs merDen personliga diabetesboken
Den personliga diabetesboken Ta alltid med dig din diabetesbok när du ska träffa någon inom sjukvården. Min personliga diabetesbok Namn Personnummer Min diabetesläkare Min diabetessköterska Telefonnummer
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad
Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad År 2015 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20160208 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Läs merRådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd
Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd Presentation på HFS vårmöte 2018-03-22 Kerstin Damström Thakker och Lena Lundh Projektets
Läs mer