Handläggning av nyupptäckt hypertoni
|
|
- Helena Ivarsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PM I från QregPV:s projekt Högtryck på mottagningen Handläggning av nyupptäckt hypertoni Sjuksköterskans uppgift Sjuksköterskans uppgift är att öka patientens kunskap och insikt om sambandet mellan levnadsvanor och hypertoni. Genom att motivera, stödja och undervisa medverkar sköterskan till att göra patienten medveten om sitt eget beteende och att ta eget ansvar för behandlingen. Det gäller både livsstilsförändringar och läkemedelsbehandling. Vårdteam För bättre helhetssyn och kvalitet i hypertonibehandlingen bör alla patienter ha tillgång till vårdteam. Personalkontinuitet bör eftersträvas. Teamarbete mellan läkare, distriktssköterska, sjuksköterska, undersköterska och patient skapar bättre förutsättningar för följsamhet i behandling. Utökat vårdteam Resurser som psykolog, sjukgymnast, kurator, rökavvänjningsstöd, dietist och friskvårdkonsulent kan öka patientens välbefinnande och eventuellt förbättra behandlingsresultat. Hypertoni är den viktigaste riskfaktorn för tidig död i världen och tillståndet är behandlingsbart. Övergripande behandlingsmål är att minska risken för hjärt-kärlsjuklighet. Effekterna är störst på stroke, hjärtsvikt och njurskada. Vid kranskärlssjukdom är rökning och dyslipidemi viktigare än hypertoni som riskfaktorer. Kontrollera alltid patientens följsamhet till behandling vid varje besök. Var alltid observant på sidoeffekter av läkemedel. Fråga aktivt. Läkemedel, droger med mera som kan ge högt blodtryck: P-piller, EPO, ciklosporin, kortison, kokain, amfetamin, NSAID, lakrits, stort saltintag, alkohol.
2 2 Livsstilsåtgärder vid hypertoni Ingen tobak Motion: Måttlig fysisk aktivitet (30-60 % av max arbetskapacitet) minst 30 minuter varje dag. Viktreduktion: BMI < 25 kg/m2, bukomfång cm för män och cm för kvinnor. Alkohol: Inte mer än gram alkohol per dag (1,5 2,5 dl vin 5-7 cl sprit) för män och hälften för kvinnor. Salt: Reducera stort saltintag, sträva mot 5-6 gram per dag. Se PM V Livstilsfaktorer vid kardiovaskulär prevention. Gör patienten delaktig i behandlingen och målen. Hypertonisjuksköterska dokumenterar utifrån sökorden i hypertonimall. Utredningen av hypertoni A. Diagnos B. Uteslut andra (sekundära) orsaker till högt blodtryck C. Riskskattning för framtida hjärtkärl-sjuklighet D. Underlag för behandling, se Riskmatris nedan samt PM II Blodtrycksbehandling Nyinsättning av Candesartan E. Delaktig patient kända behandlingsmål samt uppföljning A. Diagnos: Definition av hypertoni
3 3 Verifiera blodtrycksnivåer med flera mätningar. Nedanstående tabell kan fungera som riktmärke. Blodtrycksnivå (mmhg) Mättillfällen Mätperiod Åtgärd / månader Tid hos ssk / veckor Tid hos ssk / dagar Tid hos ssk 200/ /130 Meddela läkare Ev medicinakut Var frikostig med 24-timmars blodtrycksmätning framför allt vid: Stora variationer i mottagningsblodtryck Höga mottagningstryck hos stressad patient normala tryck utanför mottagningen anamnes på ortostatism. Hemblodtryck Uppmuntra patienten att ta eget ansvar med hemblodtrycksmätningar. Initiera gärna genom att låna ut mätare. Tipsa om bra och pålitliga mod. Var nog med instruktioner för hemblodtryck. B. Uteslut andra orsaker till högt blodtryck (cirka 5-10 %) Vanligaste orsakerna till sekundär hypertoni Kronisk njursjukdom Njurartärstenos Primär aldosteronism Obstruktivt sömnapnésyndrom Hög alkoholkonsumtion C. Riskskattning för framtida hjärt-kärlsjuklighet SCORE-algoritmen skattar 10-årsrisk för kardiovaskulär död i en oselekterad population utifrån riskfaktorerna ålder, kön, rökning, blodtryck samt kolesterol. Nedanstående riskmatris för hypertonibehandling är mer detaljerad och används för riskskattning av framtida kardiovaskulär risk i de fall man ska behandla redan identifierade hypertonipatienter.
4 4 Matrisen ger vägledning till handläggning av hypertoni i relation till grad av hypertoni samt till riskfaktorer, asymtomatisk organskada, manifest organskada och diabetes. Status Blodtrycket i båda armarna i sittande liggande efter 5 minuters vila, även efter 1 respektive 3 minuters stående. BMI räknas ut. Bukomfång mäts. Hjärtauskultation (sköterska alternativt läkare). Vid blåsljud kontakta läkare. Analyser Blodstatus Krea, Na, K (Spontan hypokalemi kan inge misstanke om aldosteronism. Kontakta läkare. Vid hyperkalemi > 5 mmol/l efter omkontroll kontakta läkare.) Beräkna egfr. Vid egfr 60 ml/min kontakta läkare. fp-glucos, HbA1c Kolesterol, LDL, HDL och TG U-albumin/kreatinin EKG visas alltid för läkare. Längd och vikt Alkoholaudit D. Efter utredning ska följande frågor besvaras för underlag till behandling 1. Har patienten egna riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom? o Manligt kön o Ålder 55 år för män och 65 år för kvinnor o Rökning F17.2 Tobaksberoende alt Z72.0 Tobaksbruk o Dyslipidemi Kolesterol > 4,9 mmol/l E78.0 Isol hyperkolesterolemi LDL > 3 mmol/l E78.2 Blandad hyperlipidemi HDL < 1 mmol/l för män och för kvinnor < 1,2 mmol/l TG > 1,7 mmol/l E78.1 Isolerad hypertriglyceridemi o Ärftlighet? Förekommer hypertoni, njursjukdomar prematur kardiovaskulär sjuklighet, hjärtinfarkt stroke (< 55 år hos män och < 65 år hos kvinnor) i patientens släkt? o Bukomfång > 102 cm för män och > 88 cm för kvinnor o BMI 30 kg/m 2 E66.9 Fetma o fp-glukos 6,1 6,9 mmol/l patologiskt glukosbelastningstest R73.0 Onormal glukostolerans
5 5 2. Finns uppgift om asymptomatisk organskada? Om ja, kontakta läkare. o Vänsterkammarhypertrofi (EKG UCG) o Ultraljudspåvisad arterioskleros intima-mediatjocklek > 0,9 mm i carotider pulsvågshastighet > 10 m/s I78.9 ateroskleros i carotid o Mikroalbuminuri ( mg/dygn) albumin/kreatinkvot i urin (3-30 mg/mmol) N06.9 Proteinuri o Ankel/armindex < 0,9 (systoliskt blodtryck) I70.2 Ateroskleros i extremitetsartär o Njursjukdom, stadium 3 motsvarande nedsatt GFR < 60 ml/min N18.3 Kronisk njursvikt stadium 3 o Pulstrycksdifferens (systoliskt minus diastoliskt tryck) 60 mm hos patienter över 75 år 3. Har patienten manifest organskada? Om ja, kontakta läkare. o Cerebrovaskulär sjukdom (TIA, stroke, blödning) I69.8 Status post CVL o Hjärtsjukdom (angina, infarkt, svikt) I20.9 Angina pectoris; I25.2 Genomgången hjärtinfarkt I50.9 Hjärtsvikt o Njursjukdom, stadium 4 5 N18.4/5 Kronisk njursvikt stadium 4/5 o Perifer kärlsjukdom I73.9 Perifer kärlsjukdom o Avancerad retinopati H36.8 Hypertensiv retinopati 4. Grad av hypertoni? I10.9 Hypertoni o Grad 1 (mild) hypertoni. (SBT DBT 90 99) o Grad 2 (måttlig) hypertoni. (SBT DBT ) o Grad 3 (svår) hypertoni. (SBT 180 DBT 110)
6 6 Riskmatris Behandling av blodtryck och blodfetter vid hypertoni Riskfaktorer Organskada Andra sjukdomar Blodtryck (mm Hg) Grad av hypertoni Högt normalt Mild (grad 1) hypertoni SBT DBT SBT DBT Måttlig (grad 2) hypertoni SBT DBT Svår (grad 3) hypertoni SBT 180 DBT 110 Inga riskfaktorer HT 1 HT 3 HT riskfaktorer HT 2 HT 4 HT 4 3 riskfaktorer HT 2 HT 5 Asymptomatisk organskada, diabetes mellitus Manifest organskada HT 2 HT 2 HT 5 HT 5 Risk för död i hjärtkärlsjukdom inom 10 år Låg risk < 1 % Måttlig risk 1 4 % Hög risk 5 9 % Mycket hög risk > 10 % HT 1 HT 2 HT 3 HT 4 HT 5 Ingen antihypertensiv behandling. Livsstilsförändringar. Inga antihypertensiva läkemedel. Livsstilsförändringar 3-6 månader. Överväg antihypertensiv läkemedelsbehandling om inte blodtryck < 140/90 mm Hg nås. Livsstilsförändringar 3-6 veckor. Överväg antihypertensiv läkemedelsbehandling om inte blodtryck < 140/90 mm Hg nås. Livsstilsförändringar. Sätt in antihypertensivt läkemedel enligt PM II. Livsstilsförändringar. Sätt snarast in 2 antihypertensiva läkemedel enligt PM II. Behandling enligt PM III. Hyperlipidemibehandling, start på steg 1. Behandling enligt PM III. Hyperlipidemibehandling, start på steg 3.
7 7 När kontakta läkare? Målet är att de flesta frågor av strukturell typ ska handläggas vid teamträffar. Patientrelaterat enligt nedan på läkares konsulttid: o Misstänkt sekundär hypertoni Tidig hypertonidebut < 30 år Mycket kraftig blodtrycksstegring (> 180/110) utan känd orsak ärftlighet Terapiresistens Hastigt försämrad blodtryckskontroll efter lång tid med god kontroll. o Organskada (manifest asymptomatisk) o KOL - Påverkar läkemedelsval o Grad 2 hypertoni med 3 riskfaktorer o Grad 3 hypertoni o Patienter över 75 år o Gravida o Vid hypokalemi hyperkalemi > 5 mmol/l efter omkontroll o Kreatinin-stegring > 30 % efter 2-4 veckors behandlingskontroll o Visa EKG o Ev hjärtauskultation, blåsljud o Annan signifikant avvikelse i analyser
Lipidsänkande behandling vid kardiovaskulär prevention
PM III från QregPV:s projekt Högtryck på mottagningen Lipidsänkande behandling vid kardiovaskulär prevention Allmänt Blodfettrubbningar förekommer ofta tillsammans med andra riskfaktorer för hjärtkärlsjukdomar.
Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?
Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande
Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning
Gävle HC Carema Metabol bedömning & mottagning Är personen SJUK? eller FRISK?... . eller har hon en mycket HÖG RISK? Hur ska vi HJÄLPA utan att STJÄLPA? HJÄLP!? Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård
FAKTA för Sjuksköterskor
FAKTA för Sjuksköterskor 14:00-14:15 Välkommen och introduktion till FAKTA för ssk - Marita 14:15-15:00 Bra att veta om hypertoni - Per Hauschild Riskfaktorer vid hjärtkärlsjukdom, Hem- resp. 24 tim blodtrycksmätning,
Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili
Utredning och Behandling av Hypertoni Faris Al- Khalili 2014 Hypertoni Silent killer Ledande orsak till kardiovaskulär mortalitet Förekomst 20 50 % av populationen ( 38% i Sverige) Står för ca 50% av all
Hur högt är för högt blodtryck?
Hur högt är för högt blodtryck? Hypertonigränser med olika mätmetoder HANDLÄGGNING AV HYPERTONI I PRIMÄRVÅRD DR DSK SSK BT x 3, ca 1 gg/v Medel-BT räknas ut 130-140/85-90 >=140/90 Åter om 1-2 år DSK SSK
Värdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation. Mats Eliasson
Värdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation Mats Eliasson Kroniska komplikationer Typ 1- och typ 2-diabetes Makroangiopati * Kranskärlssjukdom * Ischemiskt stroke * Perifer
Diabetes och njursvikt
Diabetes typ 2 i 18 år Bosse 53 år (1) Diabetes och njursvikt peter.fors@hotmail.com Riskfaktorer: Snusar, hypertoni, hyperkolesterolemi, överviktig (midjemått 107 cm), motionerar inte, nästan aldrig alkohol.
Utredning och behandling av patienter med hypertoni. Christina Jägrén Kardiologiska kliniken
Utredning och behandling av patienter med hypertoni Christina Jägrén Kardiologiska kliniken Hypertoni, disposition Epidemiologi Patofysiologi Riskfaktorbegreppet Bastredning av hypertoni Utvidgad utredning
Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -
Fredrik Wallentin Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - sjukdom Dosrelation (graderat samband)
lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg
Bilaga 6 200-0-09 8 Behandlingsprogram - livsstilsgrupper Bakgrund Övervikt och fetma är ett stort och växande samhällsproblem. I Sverige har antalet personer med fetma nästan fördubblats under de senaste
Njuren Blodtryck. Peter Fors Alingsås Lasarett
Njuren Blodtryck Peter Fors Alingsås Lasarett peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes Diabetesnefropati (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom) Modifierbara
VISS utifrån patientfall
VISS utifrån patientfall Fredrik Dunér Njurmedicinkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Expertrådet för medicinska njursjukdomar Göran född 1942 Malin född 1978 Göran född 1942 Socialt Gift, vuxna
Peter Fors Alingsås Lasare2
Peter Fors Alingsås Lasare2 peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes DiabetesnefropaA (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom) Modifierbara riskfaktorer
ANDELEN VITROCKSHYPERTONI HOS PATIENTER MED NYUPPTÄCKT HYPERTONI I PRIMÄRVÅRD
ANDELEN VITROCKSHYPERTONI HOS PATIENTER MED NYUPPTÄCKT HYPERTONI I PRIMÄRVÅRD Inledning Hypertoni är en viktig riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död. I västvärlden är prevalensen av hypertoni mellan
Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?
Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen
lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg
Bilaga 4 200-0-09 8 Journal- och labmanual (200-0-) - Minimikrav på journalen (PROFDOC) för att RAVE ska kunna rapportera till NDR online. Diagnosregistrering Alla diagnoser MÅSTE registreras med diagnosnummer
Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken
Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Spelar det någon roll vad doktorn/sköterskan säger om levnadsvanor och matvanor?
Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.
Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Många som har högt blodtryck märker ingenting. Just därför är det så viktigt att mäta det. Här på Apotek Hjärtat kan vi hjälpa
Handläggning av diabetes typ 2
Handläggning av diabetes typ 2 DEFINITION Typ 2 diabetes orsakas av insulinresistens i kombination med relativ insulinbrist. Majoriteten (ca 80%) är överviktiga/feta och sjukdomen ingår som en del i ett
Göteborg Peter Fors Alingsås Lasare<
Göteborg 2016-11-17---18 Peter Fors Alingsås Lasare< peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes DiabetesnefropaJ (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom)
Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel
Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Orsaker
KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2015 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen
Repetition 2016-08-31. Cirkulationsorganens sjukdomar. Kardiovaskulära sjukdomar den främsta orsaken till död i världen
Cirkulationsorganens sjukdomar Upplägg Gr B Gr A 1. Hypertoni och arytmier 5/9 fm 3/10 fm 2. Akuta koronara syndrom 5/9 em 3/10 em 3. Hjärtsvikt 6/9 4/10 HT 16 Catarina Nahlén Bose, leg ssk, Med Dr, Biträdande
Skrivningsnummer:.. Rest delexamination 1, VT 2011 2011-03-18. Klinisk medicin. MEQ-fråga 1. Totalt 19 poäng. Anvisning:
Rest delexamination 1, VT 2011 2011-03-18 Klinisk medicin MEQ-fråga 1 Totalt 19 poäng Anvisning: All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan
Hypertoni. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland
Hypertoni Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 juni 2016 Gäller: t.o.m. 1 juni 2018 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Terapirekommendation
Information till dig som har kranskärlssjukdom
Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi
Vårdprogram för hypertoni PRIMÄRVÅRD
PRIMÄRVÅRD VÅRDPROGRAM 2 (22) INNEHÅLL 1 INLEDNING... 3 2 DIAGNOSTIK... 4 3 BASALUTREDNING... 4 4 KLASSIFIKATION AV HYPERTONI... 5 5 RISKFAKTORER... 6 6 RISKVÄRDERING... 7 7 FLÖDESSCHEMA ODIAGNOSTISERADE...
Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt. Magnus Wahlin Kardiologkliniken NÄL Trollhättan
Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt Magnus Wahlin Kardiologkliniken NÄL Trollhättan Trombyl 75mg/d. Laddninsdos 300 mg. 46% riskreduktion av MACE efter hjärtinfarkt Hemofili/Trombocytopeni.
HYPERTONI EN UTBREDD MEN SVÅRBEHANDLAD SJUKDOM. Jacob Asrat. ST-läkare i allmänmedicin. Skytteholms vårdcentral
1 HYPERTONI EN UTBREDD MEN SVÅRBEHANDLAD SJUKDOM Jacob Asrat ST-läkare i allmänmedicin Skytteholms vårdcentral Handledare: Nouha Saleh Stattin, med. dr Diabetessjuksköterska, LUCD Fortbildningsenheten,
Blodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet?
Blodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet? Izabela Shahrokni, ST-läkare, Medicin- och rehabiliteringskliniken, Piteå sjukhus Handledare: Mats Eliasson,
Familjär hyperkolesterolemi (FH) När skall man misstänka? Christer Lundin
Familjär hyperkolesterolemi (FH) När skall man misstänka? Christer Lundin 160511 Mona Lisa (1506) Leonardo da Vinci Madonna Lisa Maria de Gherardini (1479 1506) Död vid 27 års ålder Xantelasmata Senxantom
Blodtrycksbehandling vid diabetes. Bo Carlberg bo.carlberg@umu.se Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet
Blodtrycksbehandling vid diabetes Bo Carlberg bo.carlberg@umu.se Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Högt blodtryck vid typ-2-diabetes Hur bör man mäta blodtrycket? Hur mycket bör man
Hypertoni och hypertonibehandling. Personliga reflektioner
Hypertoni och hypertonibehandling Personliga reflektioner Vilket genomslag kan riskfaktorerna ha? Steno2 Diabetes typ 2 Genomsnittsålder 55,1 år (+/-7,2) Microalbuminuri Uppföljningstid i genomsnitt 7,8
Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa
Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer Docent i kardiologi, Lunds Universitet Medicinsk chef, Hjärtkärl-kliniken Potentiell intressekonflikt: Försörjning huvudsakligen
VÅRDPROGRAM HYPERTONI PRIMÄRVÅRD
VÅRDPROGRAM HYPERTONI PRIMÄRVÅRD 2013 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 4 DIAGNOSTIK 5 BASALUTREDNING 5 KLASSIFIKATION AV HYPERTONI 6 RISKFAKTORER 7 RISKVÄRDERING 8 FLÖDESSCHEMA ODIAGNOSTISERADE 9 BEHANDLINGSMÅL
En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck
En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots
Viktiga telefonnummer och adresser. Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator:
A D R E S S E R O C H T E L E F O N N U M M E R Viktiga telefonnummer och adresser Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator: Min
Stroke sekundär prevention. Signild Åsberg specialistläkare, med dr
Stroke sekundär prevention Signild Åsberg specialistläkare, med dr Läkemedelsboken Hjärta Kärl Cerebrovaskulära sjukdomar 375 Livsstilsfaktorer rökning högt alkoholintag lågt intag av frukt, grönsaker
Aterosklerosens olika ansikten
Aterosklerosens olika ansikten 2016-03-16 Välkomna!! Laguppställning för dagen Kärlen ( Charlotta Strandberg ) Hjärnan ( Fredrik Schön ) Hjärtat ( Olle Bergström ) Familjär hyperkolesterolemi (Wolfgang
Kliniska problem vid blodtrycksmätning på barn med fetma. Anders Forslund Barnläkare Överviktsenheten för barn och ungdom Akademiska Barnsjukhuset
Kliniska problem vid blodtrycksmätning på barn med fetma Anders Forslund Barnläkare Överviktsenheten för barn och ungdom Akademiska Barnsjukhuset ? Vad finns det för frågetecken, eller svårigheter med:
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2018-05-16 3 Innehållsansvarig: Sara Bentzel, Underläkare, ST, Läkare (sarmo4) Godkänd av: Jerker Persson, Verksamhetschef, Gemensamt (jerpe3)
LIVSSTIL Goda vanor för att förebygga stroke Rökning Fysisk aktivitet och inaktivitet Matvanor Högt blodtryck
LIVSSTIL Goda vanor för att förebygga stroke Stroke och hjärtinfarkt har en stark koppling till våra levnadsvanor. Undersökningar visar att en stor del av alla insjuknanden kan kopplas till våra levnadsvanor.
Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar.
Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar. Uppföljning av åren 2012 2014 Forslin B, Gidlund A, Möllerswärd P (2016) Folkhälsoenheten 2016 03 09 2016 03 09 2(24) 2016 03 09 3(24) SAMMANFATTNING
Kronisk njursjukdom. Arsim Birinxhiku överläkare njurmedicin Varberg. måndag 28 mars 16
Kronisk njursjukdom Arsim Birinxhiku överläkare njurmedicin Varberg måndag 28 mars 16 Fall 1 Kvinna 72 år Hypertoni i 12 år (Ramipril, amlodipin, HCTZ) Remitteras för Renal dysfunction - Bltr 135/70 Krea
Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2014 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2014 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen
SBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser Slutsatser Förekomst av högt blodtryck Förekomsten av högt blodtryck (hypertoni) i Sverige kan uppskattas till omkring 1,8 miljoner personer, motsvarande 27 procent
Enl WHO: Bltr 140/90 mmhg = hypertoni Högt bltr den viktigaste riskfaktorn för hjärt- kärlsjukdom, njursjukdom och förtida död i världen.
Leif Ekman 2016 Enl WHO: Bltr 140/90 mmhg = hypertoni Högt bltr den viktigaste riskfaktorn för hjärt- kärlsjukdom, njursjukdom och förtida död i världen. I Sverige: 1,8 milj har hypertoni (27% av vuxna).
En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom
Utskrivning En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom Efter 1-2 veckor Efter 6-10 veckor Efter 3-4 månader Catrin Henriksson Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset Efter 6 och/eller
Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.
Eva Åkesson, Folkhälsoutvecklare Sara Maripuu, Processledare Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari. Folkhälsoenheten
Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett
Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Disposition Primär- eller sekundärprevention? Högriskeller befolkningsstrategi?
Andel typ-2 diabetiker på en vårdcentral med önskvärda blodtrycksnivåer
Andel typ-2 diabetiker på en vårdcentral med önskvärda blodtrycksnivåer Författare: Oras Alawadi, ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Hans Lingfors, med dr, distriktsläkare Årtal: 2016 1 Författare:
Metabola syndromet. Region Sörmland
Metabola syndromet Region Sörmland Innehåll Inledning... 2 Definition metabola syndromet... 3 Allmänt... 3 Fetma och övervikt... 4 Hur mäter man övervikt och fetma?... 4 Matvanor... 6 Blodsocker... 7 Blodtryck...
Mäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna
Mäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna Bakgrund Alltför många (?) kommer för att mäta sitt blodtryck. Gör vi nytta?? Vi DSK upplever
Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention?
Lund den 7 december 2012 Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention? Peter M Nilsson, professor klinisk kardiovaskulär forskning Institutionen för kliniska vetenskaper Skånes Universitetssjukhus,
Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal
Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Ett projektarbete inom magisterprogrammet i klinisk farmaci Vårterminen 2008 Petra Laveno
Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c
Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret
Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention?
Lund den 16 mars 2012 Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention? Peter M Nilsson, professor klinisk kardiovaskulär forskning Institutionen för kliniska vetenskaper Skånes Universitetssjukhus,
Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.
Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik
Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning
Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Anm.: Dessa ändringar av produktresumén och bipacksedeln gäller vid tidpunkten för kommissionens beslut. Efter kommissionens beslut kommer behöriga myndigheter
Stora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige. Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson
Stora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson Antal registrerade vuxna personer med diabetes i i NDR och täckningsgrad 2018 Andel patienter rapporterade
Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje
Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje Specialistmottagningar för hälsosamma levnadsvanor Maja Schultz Hälsopedagog, Steg 1 KBT-terapeut Hälsomottagningen Järva www.halsomottagning.sll.se Hälsosamma
Läkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan
Läkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan Atomoxetin Mylan är avsett för behandling av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) hos barn
Högt blodtryck Hypertoni
Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,
24-timmars blodtrycksmätning på Habo Vårdcentral 2003-2008. Examensuppsats Malin Andersson. Primärvårdens FoU-enhet, Futurum 2010:3
Qulturum Rapport 24-timmars blodtrycksmätning på Habo Vårdcentral 2003-2008 Examensuppsats Malin Andersson Primärvårdens FoU-enhet, Futurum 2010:3 Författare: Malin Andersson, ST-läkare i allmänmedicin
Hypertoni. Vårdprogram för Landstinget Sörmland
Hypertoni 2006 Vårdprogram för Landstinget Sörmland 1 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Klassifikation av hypertoni... 4 Riktlinjer för blodtrycksmätning... 5 Ambulatorisk 24-timmars blodtrycksmätning...
Expertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2012 Expertrådet i medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté 1 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Kloka råd 2012 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering
Äldre patienter och njursvikt Ulf Åhman
Äldre patienter och njursvikt Ulf Åhman 170328 Njurens åldrande 1000000 nefron/njure vid födseln Succesiv mognad upp mot 2 åå GFR ca 125 ml/min vid 20 åå GFR ca 60 ml/min vid 80 åå Bild på GFR-nedgång
Rekommendationer för kardiovaskulär primärprevention vid inflammatorisk reumatisk sjukdom 2018
Rekommendationer för kardiovaskulär primärprevention vid inflammatorisk reumatisk sjukdom 2018 Patienter med inflammatorisk reumatisk sjukdom har en riskökning för insjuknande i hjärtkärlsjukdom, jämförbar
Äldre och antihypertensiva läkemedel eller Vinst eller skada vid hypertonibehandling av våra äldsta?
Äldre och antihypertensiva läkemedel eller Vinst eller skada vid hypertonibehandling av våra äldsta? Anders Hernborg, specialist allmänmedicin och internmedicin, Region Halland. 1 FRÅGA 1, sammafattning
Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.
MEQ 5 (7 poäng) Anders är 3 år och taxichaufför. Han har tidigare varit frisk och tar inga läkemedel. Har spelat amerikansk fotboll och styrketränat av och till i ungdomen, är fortfarande muskulös men
TYP 2-DIABETES Tillstötande sjukdomar vård och uppföljning
TYP 2-DIABETES Tillstötande sjukdomar vård och uppföljning Innehåll T2D tillstötande sjukdomar Hjärtat och blodkärlen Njurarna Nervsystemet Ben och fötte Ögonen Munnen 4 7 10 11 12 13 14 Hjärtat och blodkärlen
Invärtesmedicin för fysioterapeuter Njursjukdomar
Invärtesmedicin för fysioterapeuter 2017 Njursjukdomar Njursjukdomar översikt Uppbyggnad och funktion Undersökningar av njure och urinvägar Njursvikt Vanligaste orsaker Symtom Dialys Njurarnas lokalisation
Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.
Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför
INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.
INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som
Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård
Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.
Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt
Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt Mål: Alla personer med kronisk njursvikt skall få en behandling av så god kvalitet att behovet av dialys eller transplantation fördröjs eller förhindras.
Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar
Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar
Fysisk aktivitet. FaR i praktiken. Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet. Vad menas med fysisk aktivitet? Vad menas med fysisk aktivitet? Motion.
FaR i praktiken Fysisk aktivitet Vad menas med fysisk aktivitet? Hans Lingfors Distriktsläkare, MD, PhD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Alla rörelser som leder till ökad energiförbrukning
Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes
Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes Patientcentrerad vård Mats Eliasson Medicinkliniken, Sunderby Sjukhus, Luleå mats.eliasson@nll.se April 2012 Syftet med behandling av typ
Sammanställning av data från SNRs CKD-del Mellansverige
Sammanställning av data från SNRs CKD-del Mellansverige Data från det s.k. Stockholmsregistret som startades 1999 har överförts till SNR där patienterna fortsättningsvis följs tillsammans med övriga CKD-patienter
Behandlingsriktlinjer hypertoni 2011
Behandlingsriktlinjer hypertoni 2011 Innehållsförteckning Förord...4 Inledning...5 Behandlingsmål...5 Riktlinjer för blodtrycksmätning...6 Basal utredning vid hypertoni...9 Orsaker till sekundär hypertoni...10
Genomförande av Hälsokurvan
Senast uppdaterad 2012-09-06 Genomförande av Hälsokurvan 1. Förslag till kallelserutiner Inbjudan, information, frågeformulär, svarsbrev (se bilagor) och svarskuvert skickas ut cirka en månad före planerad
Ta hand om din hjärna
Ta hand om din hjärna www.aivoliitto.fi Vad kan du göra för att minska risken att drabbas? En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är
Kloka Listan 2013. Expertrådet för hjärt-kärlsjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2013 Expertrådet för hjärt-kärlsjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Livsstilsförändringar är basen för kardiovaskulär prevention Fysisk aktivitet. Överväg FaR (www.viss.nu) Erbjud
KLOKA LISTAN. Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Vad ska behandlas vid kronisk njursjukdom? Hypertoni Dyslipidemi Höga blodsockervärden vid diabetes Högt P-fosfat
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1 Innehållsansvarig: Martin Risenfors, Överläkare, Läkare (marri6) Godkänd av: Jerker Persson, Verksamhetschef, Gemensamt (jerpe3)
30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod
30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod Vid all form av hjärt-kärlsjukdom rekommenderas rökstopp och anpassad fysisk aktivitet. För rökstopp se kapitel 19 Tobaksavvänjning. terapiråd Rekommenderad
Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling
Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling Bästa kollega - i din hand håller du en undersökning som rör behandling med blodfettsänkande läkemedel, så kallade statiner. Undersökningen riktar sig
OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN CANDESARTAN/HYDROCHLOROTHIAZIDE ORION 8 MG/12,5 MG, 16 MG/12,5 MG, 32 MG/12,5 MG, 32 MG/25 MG ORION OYJ DATUM: 17.04.2015, VERSION 2 Sida 1/6 VI.2 Delområden
Primärvården och laboratorie-prover
Primärvården och laboratorie-prover Oselekterad patientgrupp, låg sjukdomsrisk 1. Identifiera sjukdomar: Lågt positivt prediktivt värde av test» Många falskt positiva, behöver utredas mer, kan skapa oro
KLOKA LISTAN Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2016 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2016 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen
Förbättringsområde: Att få hypertonipatienter med högt BMI att gå ned i vikt.
Datum: 06-0-6 Ansvariga: Majja Hörnmark, enhetschef Anna Holm, Distriktssköterska Verksamhet: Bankeryds Vårdcentral Förbättringsområde: Att få hypertonipatienter med högt BMI att gå ned i vikt. Bakgrund
Mer psykosmedel ges.ll unga stjälper eller hjälper. Anders Forslund Barnläkare Akademiska Barnsjukhuset
Mer psykosmedel ges.ll unga stjälper eller hjälper Anders Forslund Barnläkare Akademiska Barnsjukhuset Barnfetma och dess komplikationer har ökat epidemiskt i Europa (ref EU, WHO) Barn med fetma i Uppsala
Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen
Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg
Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning
Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning (ateroskleros) Sammanfattning Vid åderförkalkning ateroskleros blir blodkärlen stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Ateroskleros
Tips och råd vid uppstart av förbättringsarbete
Tips och råd vid uppstart av förbättringsarbete Rita Fernholm, med. lic. Distriktsläkare Boo VC, medicinsk rådgivare Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen Stockholms läns landsting. rita.fernholm@gmail.com
Journalföreläsning HT 2011. Per Nordberg/Jonas Mehra
Journalföreläsning HT 2011 Per Nordberg/Jonas Mehra Nuvarande sjukdomar Aktuellt Aktuella mediciner Allergi/överkänslighet MRSA-smitta Status Allmäntillstånd Munhåla och svalg Sköldkörtel Ytliga lymfkörtlar
Program 13.15 ÖREBRO LÄNS LANDSTING
Program 13.15-13.30: Inledning. Christer Lundin, med klin USÖ, Läkemedelskommittén ÖLL 13.30-14.00: Kardiorenalt syndrom. Christer Lundin 14.00-14.45: Metforminbehandling vid njursvikt. Anders Frid, docent,
Diabetes Fallseminarium T STUDENT
Diabetes Fallseminarium T6 2018 STUDENT 1. Akutmottagning Målare Bengt med bukfetma 35-årig gift manlig målare. Hereditet typ 2 diabetes. Tidigare frisk. Sedan flera månader ökad trötthet och törst. Minskat