HYPERTONI EN UTBREDD MEN SVÅRBEHANDLAD SJUKDOM. Jacob Asrat. ST-läkare i allmänmedicin. Skytteholms vårdcentral

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HYPERTONI EN UTBREDD MEN SVÅRBEHANDLAD SJUKDOM. Jacob Asrat. ST-läkare i allmänmedicin. Skytteholms vårdcentral"

Transkript

1 1 HYPERTONI EN UTBREDD MEN SVÅRBEHANDLAD SJUKDOM Jacob Asrat ST-läkare i allmänmedicin Skytteholms vårdcentral Handledare: Nouha Saleh Stattin, med. dr Diabetessjuksköterska, LUCD Fortbildningsenheten, CeFAM Huddinge

2 2 Innehåll Sammanfattning... 2 Introduktion... 3 Frågeställningar... 4 Metod... 5 Resultat... 6 Diskussion Slutsats Referenser... 13

3 3 SAMMANFATTNING Antalet patienter med högt blodtryck är stor och som behandlande läkare är vi angelägna om att behandla detta tillstånd med livsstilsförändringar och/eller medicinering. Enligt SBUrapporten om måttligt förhöjt blodtryck är det enbart procent av patienterna vars blodtryck normaliseras. Övervikt och hög ålder har nämnts som möjliga orsaker. Syftet med detta arbete är att ta reda på bland annat hur stor andel av patienterna som behandlats för högt blodtryck vid Skytteholms vårdcentral som har ett normalt blodtryck och om det är övervikt och ålder eller andra faktorer som kan försvåra behandlingen. Eftersom antalet var stort valdes initialt var tredje patient. Dessa delades upp i två kategorier: de som hade nått sitt målblodtryck respektive de som hade ett förhöjt blodtryck trots behandling. Närmare 40 procent hade ett normalt blodtryck. Genomsnittsåldern hos dessa var lägre och det fanns färre individer med övervikt. Det var fler kvinnor och färre med övriga sjukdomar såsom diabetes och därmed lägre målblodtryck. Tvärtemot det man kunnat vänta sig behandlades dem med lägre blodtryck med i genomsnitt färre läkemedel. Faktorer som försvårar blodtrycksbehandlingen var i enlighet med SBU-rapporten övervikt och hög ålder. Även vid sjukdomar såsom diabetes är det svårt att nå målblodtrycket då det ska vara ännu lägre.

4 4 INTRODUKTION Högt blodtryck är en vanlig sökorsak i primärvården och föranleder oftast inte någon vidareremittering till en annan specialist. Flertalet patienter med måttligt förhöjt blodtryck har ospecifika symtom eller inga symtom alls, varför motivationen till läkemedelsbehandling inte alltid är stor. Högt blodtryck, hypertoni, definieras i aktuella riktlinjer som ett systoliskt blodtryck 140 mm Hg och/eller diastoliskt blodtryck 90 mm Hg i vila, uppmätt vid minst 3 tillfällen. 1 Förekomsten av hypertoni i Sverige uppskattas till ca 27 procent av den vuxna befolkningen eller 1,8 miljoner personer. Av dessa har 60 procent lindrig ( /90-99 mm Hg), 30 procent måttlig ( / mm Hg) och 10 procent kraftig blodtrycksstegring (>180/>110 mm Hg). 2 Personer med pågående läkemedelsbehandling är inkluderade. Hjärt- och kärlsjukdomar orsakar en tredje del av all död i världen och hypertoni är en stor riskfaktor att insjunka i dessa 3. Obehandlad hypertoni ökar risken att insjukna i bl a kärlkramp, hjärtinfarkt, hjärtsvikt, stroke, njursvikt, ögonförändringar och demens. Det är därför angeläget att behandla hypertoni så tidigt som möjligt men man måste även ta hänsyn till övriga s.k. riskfaktorer att insjukna i hjärt- och kärlsjukdom såsom övervikt, fysiskt inaktivitet, rökning, hög alkoholkonsumtion, ärftlighet, manligt kön osv. Livsstilsförändringar är grunden till all hypertonibehandling. Det finns idag ett stort antal läkemedel mot hypertoni. De allra flesta hör till grupperna vätskedrivande (diuretika), betablockerare, ACE-hämmare, angiotensin-2 receptorblockerare (ARB) eller calciumantagonister. Rekommendationer vad gäller dessa uppdateras kontinuerligt i takt med nya observationer. Betablockerare är t ex inte förstahands preparat numera. 8

5 5 Det har funnits olika gränsvärden eller målblodtryck för olika patientkategorier. Generellt gäller gränsvärdet 140/90 men för individer med hög risk att insjukna i hjärt- och kärlsjukdom är målblodtrycket < 130/80. Med hög risk menas då förekomst av diabetes mellitus, njursjukdom eller etablerad hjärt- och kärlsjukdom inklusive hjärtsvikt, stroke och s.k. fönstertittarsjuka (claudicatio intermittens). 4 Andelen läkemedelsbehandlade personer som når ett blodtryck under 140/90 uppskattas enligt svenska undersökningar till enbart procent. 1,2 Här finns ett samband med bl a hög ålder och övervikt. 2 FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet med detta projektarbete är att kartlägga antalet patienter med diagnosen hypertoni på Skytteholms vårdcentral i Solna. Att granska vilken behandling de får och hur stor andel som når målblodtrycket. Det är ett känt faktum att inte alla personer med läkemedelsbehandling mot hypertoni är välbehandlade, dvs. har ett blodtryck under 140/90 eller 130/80 vid riskfaktorer. Är det enbart procent som når målvärdena även vid Skytteholms vårdcentral? Krävs det ofta fler än ett läkemedel för att sänka blodtrycket optimalt? Blodtrycksläkemedel som vi har tillgång till idag har en likvärdig effekt och sänker blodtrycket med nivåerna 10 mm Hg systoliskt och 5 mm Hg diastoliskt vid monoterapi.2 Däremot kan det finnas individuella skillnader vad gäller grad av blodtryckssänkning. Det kan finnas faktorer som gör att man inte svarar på det ena läkemedlet men får en betydande blodtryckssänkning av ett annat. Vad finns det för orsaker till terapisvikt? Hög ålder och övervikt har nämnts som möjliga faktorer. 2 Gäller detta även vid Skytteholms vårdcentral? Kan man identifiera andra gemensamma egenskaper hos dem som inte når sitt målblodtryck?

6 6 METOD Journalsystemet SwedeStar används vid Skytteholms vårdcentral. Hittills har det inte varit möjligt att söka i databasen för att till exempel skapa en lista över samtliga hypertonipatienter. IT-supporten fick kontaktas för detta ändamål och listan uppgick till 1395 patienter vid tidpunkten Här ingick samtliga patienter med diagnosen hypertoni oavsett om de var avlidna eller avlistade (sådana personuppgifter måste uppdateras aktivt). Eftersom listan var lång slumpades var tredje patient som skulle representera gruppen. Av dessa 465 exkluderades 69 avlidna, 75 avlistade, 59 som inte hade kommit för en blodtryckskontroll under det senaste året, 16 som behandlades för sitt blodtryck vid en annan mottagning, 11 som inte hade kommit för kontroll efter den senaste terapiändringen, 14 som inte hade någon läkemedelsbehandling, 1 vars läkemedelslista man inte kan komma åt och 1 med diagnosen subclavian steel syndrome som är en sjukdom med blodtrycksskillnad mellan armarna. 219 patienter återstod varav 88 män och 131 kvinnor. Patienterna delades upp i två grupper; de som var välbehandlade dvs. nådde sitt målblodtryck och de som vid tidpunkten hade ett för högt blodtryck i förhållande till rekommenderade målblodtryck. För patienterna med diabetes mellitus, ischemisk hjärtsjukdom (kärlkramp, genomgången hjärtinfarkt eller anamnes på kranskärlskirurgi), perifer kärlsjukdom (s.k. claudicatio intermittens), hjärtsvikt, njursjukdom och cerebrovaskulär sjukdom gällde målblodtrycket < 130/80 och för övriga < 140/90. Blodtrycksvärdena som använts är ett genomsnitt av samtliga värden det senaste året vilket i de flesta fall haft god överensstämmelse med det senaste blodtrycket. I 9 av 26 fall där det

7 7 förekom en diskrepans mellan det senast tagna blodtrycket och genomsnittet av det senaste årets värden har det före det senast tagna blodtrycket skett en terapiändring. Hos 7 av 26 uppmättes blodtrycket något högre vid det senaste tillfället jämfört med det genomsnittliga värdet. Listan över remissvar har granskats för att se om någon 24-timmars blodtrycksmätning hade utförts under det senaste året. I förekommande fall har dessa värden använts istället för det senaste eller det genomsnittliga blodtrycket. Här gäller också gränsen 130/80 (enligt vårdprogram i Stockholm) 7. Om blodtrycket uppmätts fler än en gång under samma tillfälle har det lägre blodtrycket använts till exempel om detta uppmätts efter vila. Antalet blodtrycksmätningar det senaste året och tidpunkten för den senaste mätningen har noterats. Övriga parametrar som kartlagts är ålder, kön, vilka grupper av hypertoniläkemedel som använts, antalet hypertoniläkemedel, förekomsten av övriga riskfaktorer inklusive vikt samt rök- och alkoholvanor. Dataprogrammet Excel har använts för att lagra data och föra statistik. Flertalet patienter behandlades med fler än ett läkemedel. Det förekom även kombinationspreparat, tabletter som innehåller två substanser från olika grupper av blodtrycksmediciner. Dessa räknades då som två läkemedel. RESULTAT Antalet välbehandlade patienter uppgick till 87 individer eller närmare 40 procent. Det fanns olikheter mellan grupperna välbehandlade (grupp 1) och icke välbehandlade (grupp 2). Genomsnittåldern i grupp 1 var 67,6 år (33-91) och i grupp 2, 74 år (46-94). Det fanns även könsskillnader. I grupp 1 var andelen män 33 procent och i grupp 2, 44 procent.

8 8 Medelblodtrycket i grupp 1 och 2 var 126/76 respektive 148/81. Senaste blodtrycket uppmättes i genomsnitt 4,3 respektive 3,7 månader tidigare. Antalet blodtrycksmätningar uppgick till 2,99 respektive 3,16 tillfällen. Läkemedel ur gruppen betablockerare dominerade i båda grupperna. ACE-hämmare (ACE-I), calciumantagonister (Ca-I) och ARB var vanligare i grupp 2. Det var något vanligare med diuretika i grupp 1 (40 % jämfört med 38 %). Enbart en person i grupp 1 behandlades med Alfadil. Figur 1 Andel av patienter som behandlas med olika typer av hypertoniläkemedel Antalet hypertoniläkemedel var inte fler hos de välbehandlade vilket man hade kunnat förvänta sig. De hade i snitt 1,8 läkemedel medan de övriga hade 2,0. Dessutom hade av dem som behandlades med enbart ett läkemedel mot hypertoni 19,5 procent i grupp 1 inte adekvat dos och i grupp 2, 15 procent. Däremot hade 27,2 procent av dem som behandlades med fler än ett läkemedel i grupp 2 inte adekvata doser jämfört med 15 procent i grupp 1. Totalt sätt behandlades 42,4 procent i grupp 2 och 34,5 procent i grupp 1 inte med adekvata doser. Uppgifter om måldos har hämtats från EBM guidelines och i viss mån även FASS.5, 9

9 9 Figur 2 Andel av patienter som behandlas med varierande antal av hypertoniläkemedel Figur 3 Förekomsten av övriga sjukdomar Det fanns även skillnader i vikt och body mass index, BMI (en kvot av vikten och längden i kvadrat) mellan grupperna. Det var en större andel i grupp 1 som saknade uppgifter om vikt och längd. Det var i stort sett lika stor andel av patienter som angavs vara överviktiga

10 10 utan att man noterat i journalen exakt hur mycket de vägde. Mindre andel i grupp 1 hade en beräknad övervikt eller fetma klass 1-3. I grupp 1 förekom inga patienter med fetma klass 3. Totalt sett saknade 70 patientjournal eller närmare 32 procent någon uppgift om vikten. Tabell 2 Klassifikation av fetma enligt WHO 6 Klassifikation BMI (kg/m2) Hälsorisker Undervikt < 18,5 Låga (men andra hälsoproblem uppstår) Normalområde 18,5-24,9 Normalrisk Övervikt 25-29,9 Lätt ökade Fetma klass I 30,0-34,9 Måttligt ökade Fetma klass II 35,0-39,9 Höga Fetma klass III 40 Mycket höga Det fanns inga signifikanta skillnader i patienternas rökvanor men det var en större andel i grupp 2 som saknade uppgifter om rökning; 43 procent jämfört med 37 procent. Alkoholvanorna angavs i ännu mindre grad. Det fanns få individer med alkoholmissbruk, beroende eller överkonsumtion i grupp 2 medan inga sådana förekom i grupp procent av kvinnorna var välbehandlade jämfört med 33 procent av männen. Övervikt och fetma förekom i högre grad hos männen. 4 av männen och enbart en kvinna hade en hög alkoholkonsumtion. 14 procent av kvinnorna och 12,5 procent av männen rökte. 5,7 procent av männen snusade men det gjorde ingen av kvinnorna. Kvinnornas genomsnittsålder var och 72,4 och männens 70,1 år. En större andel av männen behandlades med ACE-hämmare och betablockerare. Kvinnorna behandlades i större utsträckning med ARB, diuretika och

11 11 calciumantagonister. Det fanns ingen större skillnad vad gäller läkemedelsdosering. Samtliga riskfaktorer förekom i högre grad hos männen. DISKUSSION Det går att följa en viss trend i denna studie, till exempel att en större andel av dem med kvarvarande förhöjt blodtryck trots läkemedelsbehandling har ett högre BMI. Även läkemedelsdoseringen är av betydelse. Det finns dock en del svagheter. Vikten noteras inte alltid i journalen. I grupp 1 framkom detta i ännu mindre grad vilket gör att man inte kan jämföra grupperna på samma sätt. Detsamma gäller alkoholvanorna. Däremot gällde det motsatta vad gäller rökning, dvs. större andel saknade uppgifter i grupp patienter hade kommit för blodtryckskontroll enbart vid ett tillfälle det senaste året vilket inte riktigt är jämförbart med de som hade flera värden som man kunde beräkna ett genomsnittligt blodtryck på. Att följa eller jämföra blodtrycksvärden har inte varit enkelt. Det framgick inte alltid i vilken arm mätningen utfördes eller i vilket läge, liggande eller sittande. En del medarbetare tar alltid blodtrycket i vänster arm, andra i höger och en del varierar. En annan felkälla kan vara vitrockshypertension dvs. falskt förhöjt blodtryck ism kontroll på mottagningen. Ett bra sätt att utvärdera detta är en 24-timmars blodtrycksmätning. Än fler patienter är sannolikt lämpliga för denna undersökning. Patienter som inte hade kontrollerat blodtrycket under det senaste året har exkluderats. En del av dessa har begärt recept på blodtrycksmediciner via telefonförskrivning eller elektroniskt utan att komma till mottagningen. Hade dessa inkluderats skulle kanske

12 12 fördelningen mellan välbehandlade och övriga se annorlunda ut. Antalet blodtrycksmätningar under ett år kan korrelera till hur man som patient är engagerad i sin blodtrycksbehandling men det tycks inte ha haft någon betydelse för resultatet. Det kan finnas ett större antal patienter med diagnoserna hjärtsvikt, ischemisk hjärtsjukdom, stroke, claudicatio och njursvikt än vad som noterats i patientjournalerna då en hel del av dessa patienter kontrolleras vid andra specialistmottagningar. SLUTSATS Utifrån dessa data är det 40 procent av patienterna som är välbehandlade vilket är en högre andel jämfört med svenska och internationella studier. 2 I enlighet med SBU-rapporten var hög ålder och övervikt viktiga faktorer som bidrog till en terapisvikt. Det var inte antalet läkemedel som var viktigast utan doseringen. Männen var överrepresenterade i gruppen som inte nådde sitt målblodtryck, framför allt pga. att en större andel hade andra riskfaktorer och därmed ett lägre målblodtryck vilket naturligtvis är svårare att uppnå. Detta kan även förklara varför de behandlas i större utsträckning med betablockerare och ACE-hämmare snarare än diuretika. Betablockerare och ARB/ACE-hämmare ingen effektiv kombination. 7 Dessa är dock förstahands läkemedel vid till exempel förmaksflimmer, diabetes och ischemisk hjärtsjukdom varför man ändå får välja att kombinera dem även om det blir svårt att sänka blodtrycket. Då är det lämpligt att lägga till ytterligare ett annat läkemedel ur gruppen diuretika eller calciumflödeshämmare. Antalet personer med hög alkoholkonsumtion är få varför det blir svårt att dra några slutsatser huruvida detta påverkar blodtrycket eller ej.

13 13 Bättre rutiner för att notera BMI, rök- och alkoholvanor samt fler 24-timmars blodtrycksmätningar är att rekommendera då detta på sikt kan bidra till att förbättra blodtrycket hos patienterna.

14 14 REFERENSER 1) Läkemedelsbokens nätversion: toni.pdf 2) Statens beredning för medicinsk utvärdering. Måttligt förhöjt blodtryck. SBU-rapport 170/U, ) WHO:s riktlinjer: 4) Expertutlåtande från Läksak: Behandla blodtryck bättre! Välj tiaziddiuretika och/eller generisk ACE-hämmare (enalapril, ramipril) eller amlodipin som förstahandsmedel ( ) 5) Evidence-Based Medicine Guidelines Pharmacotherapy of hypertension ) Obesitas, utredning och behandling i primärvården: 7) Vårdinformation i storstockholm 8) Kloka listan 2009 Evidensbaserad sammanställning av kostnadseffektiva läkemedel 9) FASS,

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

Uppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker?

Uppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker? Rapport VESTA Uppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker? En kvantitativ retrospektiv studie Sofia Wiegurd, ST-läkare, Vårdcentralen Husläkarna i Österåker Oktober

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Slutsatser Förekomst av högt blodtryck Förekomsten av högt blodtryck (hypertoni) i Sverige kan uppskattas till omkring 1,8 miljoner personer, motsvarande 27 procent

Läs mer

Blodtrycksbehandling vid diabetes. Bo Carlberg bo.carlberg@umu.se Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet

Blodtrycksbehandling vid diabetes. Bo Carlberg bo.carlberg@umu.se Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Blodtrycksbehandling vid diabetes Bo Carlberg bo.carlberg@umu.se Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Högt blodtryck vid typ-2-diabetes Hur bör man mäta blodtrycket? Hur mycket bör man

Läs mer

Förskrivningsmönster av blodtrycksmediciner vid Vårdcentralen i Husum 2002

Förskrivningsmönster av blodtrycksmediciner vid Vårdcentralen i Husum 2002 Förskrivningsmönster av blodtrycksmediciner vid Vårdcentralen i Husum 2002 Författare Susann Hortell Handledare Mats Persson Bakgrund Högt blodtryck är vår största folksjukdom med en prevalens på ca 20%

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för hjärt-kärlsjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för hjärt-kärlsjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för hjärt-kärlsjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Livsstilsförändringar är basen för kardiovaskulär prevention Fysisk aktivitet. Överväg FaR (www.viss.nu) Erbjud

Läs mer

Hälsoenkät. AAA-screening. (Bukaortaaneurysm i Västra Götaland) Undersökningsdatum:... Personnummer:... Namn..

Hälsoenkät. AAA-screening. (Bukaortaaneurysm i Västra Götaland) Undersökningsdatum:... Personnummer:... Namn.. Hälsoenkät AAA-screening (Bukaortaaneurysm i Västra Götaland) Undersökningsdatum:... Personnummer:... Namn.. 1 2 DINA SJUKDOMAR 1. Hjärtsjukdom Har du haft hjärtinfarkt, kärlkramp eller hjärtsvikt? (om

Läs mer

FAKTA för Sjuksköterskor

FAKTA för Sjuksköterskor FAKTA för Sjuksköterskor 14:00-14:15 Välkommen och introduktion till FAKTA för ssk - Marita 14:15-15:00 Bra att veta om hypertoni - Per Hauschild Riskfaktorer vid hjärtkärlsjukdom, Hem- resp. 24 tim blodtrycksmätning,

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL Generiskt namn: hydroklortiazid Esidrex ATC-kod: C03AA03 Novartis Hypertoni Hydroklorotiazid är en väldokumenterad tiazid. Billigaste tiaziddiuretikat. Låg dos rekommenderas. En halv tablett (12,5 mg)

Läs mer

Innehåll. LFN-genomgång hypertoniläkemedel. Cilostazol (Pletal) mot claudicatio intermittens. Läkemedelsgruppen

Innehåll. LFN-genomgång hypertoniläkemedel. Cilostazol (Pletal) mot claudicatio intermittens. Läkemedelsgruppen Innehåll LFN-genomgång hypertoniläkemedel. Cilostazol (Pletal) mot claudicatio intermittens. LFN-genomgång hypertoniläkemedel Syftet är att få ut mer hälsa för pengarna. Försäljningen uppgick 2007 till

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Telmisartan/Hydrochlorothiazide ratiopharm 4.12.2014, Version 2.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Strattera är indicerat för behandling av ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) hos barn (från 6 års

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

Sekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet

Sekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Sekundärprevention efter Stroke/TIA Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Sekundärprevention efter stroke Vad handlar det om? Vad vet vi om effekter av åtgärder? Kan vi få

Läs mer

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Ett projektarbete inom magisterprogrammet i klinisk farmaci Vårterminen 2008 Petra Laveno

Läs mer

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning Gävle HC Carema Metabol bedömning & mottagning Är personen SJUK? eller FRISK?... . eller har hon en mycket HÖG RISK? Hur ska vi HJÄLPA utan att STJÄLPA? HJÄLP!? Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

Sammanställning av data från SNRs CKD-del Mellansverige

Sammanställning av data från SNRs CKD-del Mellansverige Sammanställning av data från SNRs CKD-del Mellansverige Data från det s.k. Stockholmsregistret som startades 1999 har överförts till SNR där patienterna fortsättningsvis följs tillsammans med övriga CKD-patienter

Läs mer

Seminariefall Riskvärdering av patienter med förmaks-flimmer/fladder

Seminariefall Riskvärdering av patienter med förmaks-flimmer/fladder 1 Seminariefall Riskvärdering av patienter med förmaks-flimmer/fladder Här presenteras några fallbeskrivningar. Tanken är att ta ställning vilken diagnos pat har utifrån EKG, bedöma risken för stroke samt

Läs mer

Förbättringsområde: Att få hypertonipatienter med högt BMI att gå ned i vikt.

Förbättringsområde: Att få hypertonipatienter med högt BMI att gå ned i vikt. Datum: 06-0-6 Ansvariga: Majja Hörnmark, enhetschef Anna Holm, Distriktssköterska Verksamhet: Bankeryds Vårdcentral Förbättringsområde: Att få hypertonipatienter med högt BMI att gå ned i vikt. Bakgrund

Läs mer

Mäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna

Mäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna Mäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna Bakgrund Alltför många (?) kommer för att mäta sitt blodtryck. Gör vi nytta?? Vi DSK upplever

Läs mer

Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention?

Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention? Lund den 7 december 2012 Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention? Peter M Nilsson, professor klinisk kardiovaskulär forskning Institutionen för kliniska vetenskaper Skånes Universitetssjukhus,

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN CANDESARTAN/HYDROCHLOROTHIAZIDE ORION 8 MG/12,5 MG, 16 MG/12,5 MG, 32 MG/12,5 MG, 32 MG/25 MG ORION OYJ DATUM: 17.04.2015, VERSION 2 Sida 1/6 VI.2 Delområden

Läs mer

Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention?

Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention? Lund den 16 mars 2012 Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention? Peter M Nilsson, professor klinisk kardiovaskulär forskning Institutionen för kliniska vetenskaper Skånes Universitetssjukhus,

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Terapiresistent hypertoni i primärvården Vetenskapligt arbete under ST-läkartjänstgöring

Terapiresistent hypertoni i primärvården Vetenskapligt arbete under ST-läkartjänstgöring Terapiresistent hypertoni i primärvården Vetenskapligt arbete under ST-läkartjänstgöring Författare: Handledare: Petter Johansson och Richard Vikor Anders Tengblad Årtal: 2013 Författare: Petter Johansson

Läs mer

Primärvårdspatienter med förmaksflimmer

Primärvårdspatienter med förmaksflimmer Primärvårdspatienter med förmaksflimmer Val av strokeprofylax i relation till stroke- och blödningsrisk på VC Forshaga Daniel Fröding, ST-läkare allmänmedicin, VC Forshaga Akademisk handledare: Riitta

Läs mer

De arbeten som bedrivs och publiceras inom Kompetenscentrums regi presenteras antingen som utvecklingsprojekt (2 nivåer) eller forskningsprojekt.

De arbeten som bedrivs och publiceras inom Kompetenscentrums regi presenteras antingen som utvecklingsprojekt (2 nivåer) eller forskningsprojekt. Förord Rapporten Blodtrycksbehandling på vårdcentral är lika mycket ett forskningsprojekt i betydelsen kunskapsinhämtning, som ett utvecklingsprojekt där förändringsarbetet på vårdcentralen beskrivs. Man

Läs mer

PrimärvårdsKvalitet. Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen och 08 Eva Arvidsson

PrimärvårdsKvalitet. Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen och 08 Eva Arvidsson PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen 2017-02-01och 08 Eva Arvidsson eva.arvidsson@rjl.se Primärvårdens FoU-enhet, Futurum 2017-02-09 Innehåll Bakgrund & Syfte Vad är och hur

Läs mer

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005 Svensk Dialysdatabas Blodtryck och blodtrycksbehandling HD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Systoliskt BT (mm Hg) före dialys...4 Figur

Läs mer

Fakta om att förebygga insjuknande i hjärt-kärlsjukdom

Fakta om att förebygga insjuknande i hjärt-kärlsjukdom Fakta om att förebygga insjuknande i hjärt-kärlsjukdom Pressinformation från Boehringer-Ingelheim Viktigt att minska risken för hjärt-kärlsjukdom...2 Behandling av högt blodtryck och andra kardiovaskulära

Läs mer

Högt blodtryck. Vad händer i kroppen?

Högt blodtryck. Vad händer i kroppen? Vad händer i kroppen? Ett tillstånd som kan bli sjukdom kallas också för hypertoni. Den som har ett alltför högt blodtryck har en ökad risk att drabbas av stroke (slaganfall), hjärtinfarkt eller hjärtförstoring

Läs mer

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg

Läs mer

Förslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt

Förslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt 2010-05-26 28-2010 1 (6) Förslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt Följande dokument avser behandling av systolisk hjärtsvikt.

Läs mer

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili Utredning och Behandling av Hypertoni Faris Al- Khalili 2014 Hypertoni Silent killer Ledande orsak till kardiovaskulär mortalitet Förekomst 20 50 % av populationen ( 38% i Sverige) Står för ca 50% av all

Läs mer

24-timmars blodtrycksmätning på Habo Vårdcentral 2003-2008. Examensuppsats Malin Andersson. Primärvårdens FoU-enhet, Futurum 2010:3

24-timmars blodtrycksmätning på Habo Vårdcentral 2003-2008. Examensuppsats Malin Andersson. Primärvårdens FoU-enhet, Futurum 2010:3 Qulturum Rapport 24-timmars blodtrycksmätning på Habo Vårdcentral 2003-2008 Examensuppsats Malin Andersson Primärvårdens FoU-enhet, Futurum 2010:3 Författare: Malin Andersson, ST-läkare i allmänmedicin

Läs mer

Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling

Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling Bästa kollega - i din hand håller du en undersökning som rör behandling med blodfettsänkande läkemedel, så kallade statiner. Undersökningen riktar sig

Läs mer

Måttligt förhöjt blodtryck

Måttligt förhöjt blodtryck Måttligt förhöjt blodtryck En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av SBU-rapporten Måttligt förhöjt blodtryck (2004), nr 170/1 December 2007 Ny sammanfattning Ny version av Effekter av att blodtrycket

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Diabetes mellitus Multifaktoriell behandling Hjärt-kärlsjukdom är vanligt vid diabetes. Förutom

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2015 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen

Läs mer

Handläggning av diabetes typ 2

Handläggning av diabetes typ 2 Handläggning av diabetes typ 2 DEFINITION Typ 2 diabetes orsakas av insulinresistens i kombination med relativ insulinbrist. Majoriteten (ca 80%) är överviktiga/feta och sjukdomen ingår som en del i ett

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN LOSATRIX 12,5 MG FILMDRAGERADE TABLETTER Datum: 8.9.2015, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod

30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod 30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod Vid all form av hjärt-kärlsjukdom rekommenderas rökstopp och anpassad fysisk aktivitet. För rökstopp se kapitel 19 Tobaksavvänjning. terapiråd Rekommenderad

Läs mer

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats

Läs mer

Stroke sekundär prevention. Signild Åsberg specialistläkare, med dr

Stroke sekundär prevention. Signild Åsberg specialistläkare, med dr Stroke sekundär prevention Signild Åsberg specialistläkare, med dr Läkemedelsboken Hjärta Kärl Cerebrovaskulära sjukdomar 375 Livsstilsfaktorer rökning högt alkoholintag lågt intag av frukt, grönsaker

Läs mer

Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2014 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2014 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen

Läs mer

Enl WHO: Bltr 140/90 mmhg = hypertoni Högt bltr den viktigaste riskfaktorn för hjärt- kärlsjukdom, njursjukdom och förtida död i världen.

Enl WHO: Bltr 140/90 mmhg = hypertoni Högt bltr den viktigaste riskfaktorn för hjärt- kärlsjukdom, njursjukdom och förtida död i världen. Leif Ekman 2016 Enl WHO: Bltr 140/90 mmhg = hypertoni Högt bltr den viktigaste riskfaktorn för hjärt- kärlsjukdom, njursjukdom och förtida död i världen. I Sverige: 1,8 milj har hypertoni (27% av vuxna).

Läs mer

Äldre och antihypertensiva läkemedel eller Vinst eller skada vid hypertonibehandling av våra äldsta?

Äldre och antihypertensiva läkemedel eller Vinst eller skada vid hypertonibehandling av våra äldsta? Äldre och antihypertensiva läkemedel eller Vinst eller skada vid hypertonibehandling av våra äldsta? Anders Hernborg, specialist allmänmedicin och internmedicin, Region Halland. 1 FRÅGA 1, sammafattning

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

Blodkärlsundersökning Arteriografi

Blodkärlsundersökning Arteriografi Blodkärlsundersökning Arteriografi Patientinformation Undersökningen visar förekomst och grad av åderförkalkning (atheroskleros och annan artärstelhet) i just Dina blodkärl. Atheroskleros anses orsaka

Läs mer

Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 2010

Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 2010 Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 21 Eva Törnvall Kvalitetssamordnare FoU-enheten för närsjukvården 1 (7) Uppföljning av diabetes inom primärvården 21. Enligt avtal

Läs mer

Ta hand om din hjärna

Ta hand om din hjärna Ta hand om din hjärna www.aivoliitto.fi Vad kan du göra för att minska risken att drabbas? En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är

Läs mer

Blodkärlsundersökning Arteriografi

Blodkärlsundersökning Arteriografi Blodkärlsundersökning Arteriografi Omfattande hjärt-kärlriskanalys på endast 3 minuter Genombrott inom tidig diagnostik av atheroskleros Arteriografundersökningen (liknar en vanlig blodtrycksmätning) undersöker

Läs mer

24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes

24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-05-11 LS-LED15-1651-5 24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes Diarienummer:

Läs mer

Att förebygga stroke är att behandla stroke

Att förebygga stroke är att behandla stroke Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter stroke Signild Åsberg, Akademiska sjukhuset Att förebygga stroke är att behandla stroke Rökning Fysisk inaktivitet Alkohol överkonsumtion Övervikt Hypertension

Läs mer

Bilaga II. Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln

Bilaga II. Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln Bilaga II Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln 6 För produkter som innehåller de angiotensin-konverterande enzymhämmarna (ACEhämmare) benazepril, kaptopril, cilazapril,

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist

Läs mer

Effekten av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+) för att öka följsamheten av FaR över tid hos patienter med typ-2 diabetes.

Effekten av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+) för att öka följsamheten av FaR över tid hos patienter med typ-2 diabetes. Effekten av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+) för att öka följsamheten av FaR över tid hos patienter med typ-2 diabetes. Eveline Eijvergård Vito Bakgrund FaR+ Metod Resultat Sammanfattning Frågor

Läs mer

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Bilaga I. Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännande för försäljning

Bilaga I. Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännande för försäljning Bilaga I Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännande för försäljning 1 Vetenskapliga slutsatser Med hänsyn till utredningsrapporten från kommittén för säkerhetsövervakning

Läs mer

Hypertonibehandling på Malungs Vårdcentral vid nydebuterad typ 2-diabetes.

Hypertonibehandling på Malungs Vårdcentral vid nydebuterad typ 2-diabetes. Hypertonibehandling på Malungs Vårdcentral vid nydebuterad typ 2-diabetes. Abdirahman Jelle ST-läkare, Vårdcentral Malung Handledare: Lars Jerdén, Distriktsläkare Vårdcentral Jakobsgårdarna Börje Dahlén,

Läs mer

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014 Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare ÄMNEN Vad är hjärtsvikt-definition? Orsaker? Hjärtsviktsymptom Gradering (NYHA klassifikation) Utredning

Läs mer

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Escitalopram och sertralin som förstahandsmedel vid Långvarig ångest Depression Citalopram utgår Ångest

Läs mer

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling PD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling PD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005 Svensk Dialysdatabas Blodtryck och blodtrycksbehandling PD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Systoliskt BT 5...4 Figur 2. Andel med

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Hur högt är för högt blodtryck?

Hur högt är för högt blodtryck? Hur högt är för högt blodtryck? Hypertonigränser med olika mätmetoder HANDLÄGGNING AV HYPERTONI I PRIMÄRVÅRD DR DSK SSK BT x 3, ca 1 gg/v Medel-BT räknas ut 130-140/85-90 >=140/90 Åter om 1-2 år DSK SSK

Läs mer

Högt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa

Högt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa Högt blodtryck Ordination motion Vägen till bättre hälsa Till dig som har högt blodtryck Högt blodtryck är i dag den största riskfaktorn för sjukdomar i hjärta och blodkärl, till exempel stroke och hjärtinfarkt.

Läs mer

Andel typ-2 diabetiker på en vårdcentral med önskvärda blodtrycksnivåer

Andel typ-2 diabetiker på en vårdcentral med önskvärda blodtrycksnivåer Andel typ-2 diabetiker på en vårdcentral med önskvärda blodtrycksnivåer Författare: Oras Alawadi, ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Hans Lingfors, med dr, distriktsläkare Årtal: 2016 1 Författare:

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer Docent i kardiologi, Lunds Universitet Medicinsk chef, Hjärtkärl-kliniken Potentiell intressekonflikt: Försörjning huvudsakligen

Läs mer

Uppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning?

Uppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning? Rapport VESTA Uppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning? En kvantitativ retrospektiv studie Sudaba Bhuyan, ST-läkare, Täby Kyrkby Husläkarmottagning hp2015/vp2016 sudaba.bhuyan@gmail.com

Läs mer

METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN. Patientenkät - Bas

METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN. Patientenkät - Bas METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN Patientenkät - Bas Namn: Personnummer: Datum: Att tänka på när du fyller i enkäten: Det finns inga svar som är rätt eller fel, det är din personliga

Läs mer

Perifer kärlsjudom. Fysioterapeutprogramet Termin 2. Anton Gard, ST-läkare Kardiologi

Perifer kärlsjudom. Fysioterapeutprogramet Termin 2. Anton Gard, ST-läkare Kardiologi Perifer kärlsjudom Fysioterapeutprogramet Termin 2 Anton Gard, ST-läkare Kardiologi Perifera kärlsjukdomar Avser alla sjukdomar eller rubbningar i cirkulationorganen utanför hjärtat och hjärnan Arteriella

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Fältstudie Läkemedelsgenomgång

Fältstudie Läkemedelsgenomgång Fältstudie Läkemedelsgenomgång Utförs under VFU åldrandet eller invärtesmedicin geriatrisk patient med minst 10 ordinerade läkemedel Instruktioner se separat blad Redovisning med OH/powerpoint under kursveckan

Läs mer

Fysisk aktivitet. FaR i praktiken. Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet. Vad menas med fysisk aktivitet? Vad menas med fysisk aktivitet? Motion.

Fysisk aktivitet. FaR i praktiken. Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet. Vad menas med fysisk aktivitet? Vad menas med fysisk aktivitet? Motion. FaR i praktiken Fysisk aktivitet Vad menas med fysisk aktivitet? Hans Lingfors Distriktsläkare, MD, PhD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Alla rörelser som leder till ökad energiförbrukning

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Peter Sigsjö Hälso och sjukvårdsstrateg 040-675 36 70 Stefan.karlegard@skane.se Datum 2015-04-01 1 (5) Behovsanalys vid förlängning av befintligt

Läs mer

Vårdrutin 1 (7) Överenskommelse mellan kärlkirurgisektionen vid kirurgkliniken Centralsjukhuset Karlstad och allmänmedicin, Värmland

Vårdrutin 1 (7) Överenskommelse mellan kärlkirurgisektionen vid kirurgkliniken Centralsjukhuset Karlstad och allmänmedicin, Värmland Vårdrutin 1 (7) Perifer kärlsjukdom - handläggning Utgåva: 4 Godkänd av: Divisionschef Tobias Kjellberg, Divisionschef Karin Malmqvist Utarbetad av: Överläkare Birgitta Sigvant, AKO Bengt Hanson Revisionsansvarig:

Läs mer

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Orsaker

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Diabetes och njursvikt

Diabetes och njursvikt Diabetes typ 2 i 18 år Bosse 53 år (1) Diabetes och njursvikt peter.fors@hotmail.com Riskfaktorer: Snusar, hypertoni, hyperkolesterolemi, överviktig (midjemått 107 cm), motionerar inte, nästan aldrig alkohol.

Läs mer

Genomförande av Hälsokurvan

Genomförande av Hälsokurvan Senast uppdaterad 2012-09-06 Genomförande av Hälsokurvan 1. Förslag till kallelserutiner Inbjudan, information, frågeformulär, svarsbrev (se bilagor) och svarskuvert skickas ut cirka en månad före planerad

Läs mer

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård Bakgrund Ungefär 0,5 procent (cirka 40 000 personer) av befolkningen i riket har typ 1-diabetes Cirka 5 procent av kvinnorna och 7

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Inledning Det är sedan länge känt att sekundärpreventiv behandling efter genomgången hjärtinfarkt är effektivt, och i europeiska riktlinjer publicerade

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden 1032/2006. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

Läkemedelsförmånsnämnden 1032/2006. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 080214 Vår beteckning 1032/2006 FÖRETAG Novartis Sverige AB Box 1150 183 11 Täby SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

Läs mer

Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt Ht 2017

Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt Ht 2017 Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt Ht 2017 Min kom-i-håglista Chefer och handledare och seminariedag Pärm, Närvaro och egen Dator Läxor Statistik (=epidemiologi)! Grupparbete och feed-back

Läs mer

Läkemedelsförskrivning till äldre

Läkemedelsförskrivning till äldre Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Hypertoni och hypertonibehandling. Personliga reflektioner

Hypertoni och hypertonibehandling. Personliga reflektioner Hypertoni och hypertonibehandling Personliga reflektioner Vilket genomslag kan riskfaktorerna ha? Steno2 Diabetes typ 2 Genomsnittsålder 55,1 år (+/-7,2) Microalbuminuri Uppföljningstid i genomsnitt 7,8

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden 1031/2006. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

Läkemedelsförmånsnämnden 1031/2006. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT 1 (7) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 080214 Vår beteckning 1031/2006 FÖRETAG Meda AB Box 906 170 09 Solna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS

Läs mer

Hypertoni. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Hypertoni. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Hypertoni Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 juni 2016 Gäller: t.o.m. 1 juni 2018 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Terapirekommendation

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Mats Eliasson Adjungerad professor Institution för folkhälsa och klinisk medicin Umeå Universitet Överläkare, Medicinkliniken,

Läs mer