Förskrivningsmönster av blodtrycksmediciner vid Vårdcentralen i Husum 2002
|
|
- Britt-Marie Öberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Förskrivningsmönster av blodtrycksmediciner vid Vårdcentralen i Husum 2002 Författare Susann Hortell Handledare Mats Persson Bakgrund Högt blodtryck är vår största folksjukdom med en prevalens på ca 20% i befolkningen och i åldrar över 70 år uppemot 50%. Hypertoni är en viktig riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död hos såväl kvinnor som män. I Sverige uppskattas ca individer i åldern år ha hypertoni. Hypertoni defineras i internationella och nationella guidelines som ett systoliskt blodtryck 140 mm Hg och/eller diastoliskttryck 90 mm Hg i vila, uppmätt under standardiserade förhållanden vid minst 3 tillfällen. Målet för hypertonibehandlingen är att förhindra att hjärtkärl komplikationer uppkommer(1). Det finns idag effektiva läkemedel mot högt blodtryck och stora randomiserade behandlingsstudier har visat att behandlingen också är effektiv mot hypertoni-sjukdomens komplikationer. En sänkning av det systoliska trycket med ca 10 mm Hg eller diastoliska trycket med 5-6 mm Hg ger en reducerad strokefrekvens med ca 40% och ett reducerat insjuknande i kranskärlssjukdom med ca 20%. Även icke-farmakologiska åtgärder kan sänka blodtrycket, men deras effekt vid praktisk användning har inte varit framgångsrika, varför vi idag huvudsakligen har att förlita oss på läkemedelsbehandling av högt blodtryck. Gruppen förstahandsläkemedel omfattar diuretika, beta-blockerare, ACE-hämmare och kalciumantagonister enligt rekommendationer från WHO/ISH Hypertension Guidelines från Många andra guidelines bland annat svenska och amerikanska har enbart tiaziddiuretika och betablockerare som förstahandsmedel. Tillgängliga data indikerar fortfarande att blodtryckssänkande behandling med diuretika och/eller betablockerare är lika effektiva som betydligt dyrare kalciumantagonister och ACE-hämmare när det gäller reducering av stroke och ischemisk hjärtsjukdom. Behandling med diuretika och/eller beta-blockerare är pga god dokumentation och överlägsen kostnadseffektivitet fortfarande förstahandsmedel vid primär hypertoni såvida inte kontraindikationer mot dessa medel föreligger, eller specifika medicinska indikationer för annat medel finns, t ex ACE-hämmare vid hjärtsvikt (2,3). Flera undersökningar har emellertid visat att riktlinjerna inte följs. Det finns en stor potential för bättre utnyttjande av våra förstahandsmedel vid hypertonibehandling (9). Ett annat problem är dålig blodtryckskontroll bland hypertonipatienter och detta oberoende av om de tillhör en prognostisk högriskgrupp eller inte. Många studier har visat att enbart ca 25% av alla med högt blodtryck har uppnått målblodtryck. Bland patienter med diabetes och strängare blodtrycksmål (<130/<85) är måluppfyllelsen ännu sämre. Den absoluta majoriteten av patienterna med högt blodtryck har också medium/hög risk för framtida hjärtkärlsjukdom. Enbart var femte hypertoniker tillhör lågriskgruppen och bland läkemedelsbehandlade hypertoniker tillhör enbart en av tio lågriskgruppen (9). I Västerbotten och Norrbotten har
2 påvisats att vi även här har dålig blodtryckskontroll och att risken för stroke är 6 gånger förhöjd hos patienter med dåligt behandlad hypertoni jämfört med de som har väl behandlat blodtryck (10). Tidigare studier har kunnat påvisa att kvinnliga hypertoniker oftare får behandling med diuretika och manliga hypertoniker relativt sett mer behandling med betablockerare samt de nyare dyrare medicinerna ACE-hämmare, Calciumantagonister (4,5,6). Syfte Syftet med denna studie var att undersöka förskrivningsprofilen av antihypertensiva läkemedel avseende antal läkemedel och läkemedelsklass samt relatera förskrivningen till uppnåtdd blodtryckskontroll och andra sjukdomsgrupper, t ex diabetes, nedsatt njurfunktion eller tidigare stroke. Följer läkarna de gällande rekommendationerna? Finns några könsskillnader i hypertonibehandlingen? Dessutom ville vi undersöka hur ofta läkemedel byttes och beskriva orsaken till dessa läkemedelsbyten. Material och metod Vårdcentralen i Husum har ett befolkningsunderlag på 4600 innevånare. Sedan 1995 sker all dokumentation i datajournalsystemet BMS 2.2. I studien ingår de patienter som oktober 2001 hade diagnosen hypertoni ( I10- ) och som hade farmakologisk antihypertensiv behandling. Ickefarmakologisk behandling ingår således inte. Patienterna utvaldes genom sökning på BMS Statistik 2.2 med diagnoskod I10-. För varje patient registrerades kön, ålder, rökstatus, diastoliskt och systoliskt blodtryck, kolesterolvärde och kreatinin. Dessutom samtidig förekomst av sjukdomar såsom kranskärlssjukdom, hjärtsvikt, stroke, diabetes, gikt och astma. Behandlingsregim 1995 och aktuell blodtrycksterapi registrerades samt vilket som var första insatta läkemedel. De använda antihypertensiva läkemedlen är grupperade i 8 grupper innehållande tiazider, betablockerare, ACE-hämmare, kalciumantagonister, AT-2- antagonister, loopdiuretika samt kombinationspreparat. Resultat I undersökningen ingick 349 patienter med tablettbehandlad hypertoni. Andelen kvinnliga hypertoniker utgjorde 59,9%. Kvinnornas medelålder var högre, 70 år jämfört med männen 66 år. Medelblodtrycket var 147/82 och man såg ingen skillnad i medelblodtryck mellan könen.
3 Totalt förskrevs 634 preparat vilket innebär att patienterna i medel behandlades med 1,8 preparat. Tabell 1. Medelvärde för antal blodtryckssänkande preparat per patient, för ålder och systoliskt blodtryck i de olika subgrupperna hos 349 patienter med hypertoni. Subgrupp Läkemedel (n) Ålder (år) Syst Bt (mm Hg) Stroke 2.08 (34) Kranskärlssjukdom 2.36 (40) Hjärtinfarkt 2.07 (15) Diabetes 1,97 (63) 69,3 150,6 Rökning 1.78 (18) Kreatinin >119 mmol (m) 2.04 (28) Kreatinin >99 mmol (kv) 2.21 (42) Kvinnor 1.83 (209) Män 1.79 (140) Tabell 1 visar antal läkemedel per patient och systoliskt blodtryck fördelat på olika riskgrupper. Patienter med kranskärlsjukdom behandlades med större antal preparat (2,36) jämfört med övriga riskgrupper (p<0,0001) och hade det mest välreglerade blodtrycket(141,3mmhg). Diabetikerna utgjorde 18,1 % av totala gruppen och hade ett medelblodtryck på 150/92. De behandlades med 1,97 preparat per patient, således något mer än övriga ( p=0,03). Kvinnor behandlades med 1,84 preparat jmfr 1,79 hos männen (p=0,56). Andelen rökare i hela gruppen var 5,2%. De behandlades med färre antal preparat än övriga riskgrupper, (p=0,83). Andelen rökande diabetiker var 6,3%.. Andelen patienter i hela materialet som uppnår målblodtrycket <140/90 är 20 %, 19% av männen respektive 20% av kvinnorna. I diabetikergruppen uppnår 14% av patienterna ett målblodtryck på <140/90 och endast 5% <130/90.
4 Förskrivning av olika grupper antihypertensiva totalt hos 349 patienter Procent Tiazid Betablockerare ACE Calcium AT-ll Loop Spironolakton Figur 1 Förskrivning av olika grupper antihypertensiva totalt hos 349 patienter Förskrivning av olika grupper antihypertensiva som monoterapi resp kombinationsterapi Procent Monoterapi Kombterapi Totalt Tiazid Betablockerare ACE Calcium AT-ll Loop Spironolakton Figur 2 Förskrivning av olika grupper antihypertensiva som monoterapi resp kombinationsterapi. Figur 1 och 2 visar förskrivningsmönstret av de olika blodtryckssänkande medlen totalt samt fördelat på monoterapi respektive kombinationsterapi. Betablockerare var det läkemedel som förskrevs mest frekvent 30,8 % av den totala förskrivningen, följt av calciumantagonisterna. Drygt en tredjedel av patienterna erhöll singleterapi och även där dominerade betablockerarna. En femtedel av patienterna med monoterapi fick behandling med AT-2 antagonister. Diuretika förskrevs i större grad vid kombinationsbehandling än vid monoterapi.
5 Vid kombinationsterapi förskrevs betablockerare och calciumantagonister i störst utsträckning. Fördelning mellan olika läkemedelsklasser uppdelat på kvinnor (n=209) och män (n=140) Spironolakton 2,9 3,3 Läkemedelskla Loop AT-II Ca ACE beta 15,0 19,6 16,4 16,7 19,1 37,9 38,8 38,6 48,6 60,8 Män (n=140) kvinnor (n=209) tiazider 12,1 22,5 0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 Procent Figur 3 Fördelning mellan olika läkemedelsklasser uppdelat på kvinnor (n=209) och män (n=140). Figur 3 visar förskrivningsmönstret av de olika läkemedelsklasserna fördelat på kön. Betablockerare förskrevs i större utsträckning till kvinnor. Även tiaziddiuretika är en mera frekvent använd behandling på kvinnor. Slår man ihop all diuretika i en grupp har 45,4 % av kvinnorna behandling med diuretika mot 30,0% av männen. ACE-hämmare förskrevs oftare till män. Om man utesluter patienter som har speciell indikation för ACE-hämmar behandling såsom diabetes, hjärtsvikt och nedsatt njurfunktion så kvarstår skillnaden ( 6,7% av kvinnorna jmfr med 21,4% av männen). Totalt gavs ACE/ AT-ll antagonist på enbart hypertoniindikation i 17% till kvinnor och i 32% till män. I diabetesgruppen hade 57% av kvinnorna behandling med ACE /AT-ll att jämföra med 75% av de manliga diabetikerna.
6 Fördelning mellan läkemedelsklasser mellan diabetiker och ickediabetiker Spironolakton Läkemedelskl Loop AT-II Calciumantagonist ACE Betablockerare Icke diabetes Diabetes Tiaziddiuretika 0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 Procent Figur 4 Fördelning mellan läkemedelsklasser mellan diabetiker och ickediabetiker. Figur 4 jämför förskrivningsmönstret mellan diabetiker respektive ickediabetiker. ACEhämmare förskrevs i större omfattning till diabetiker än till ickediabetiker. Detsamma gäller loopdiuretika, medan tiaziddiuretika förskrevs i mindre omfattning. Även Spironolakton förskrivs i större omfattning till diabetikerna Både betablockerare och kalciumantagonister förskrevs något oftare till icke-diabetikerna.
7 Andel av hypertonipatienterna (n=349) som fick ett eller flera hypertoniläkemedel utbytta under perioden % 21,8% Procen 20% 10% Ett byte Två byten Tre byten Fyra byten Fem byten 4,6% 0% 1,7% 0,6% 0,3% Figur 5 Andel av hypertonipatienterna (n=349) som fick ett eller flera hypertoniläkemedel utbytta under en 7-årsperiod ( ).
8 Uppgivna orsaker till läkemedelsbyten (n=130) bland 349 hypertonipatienter vid Husums vårdcentral under perioden Anta Ingen orsak uppgiven Sannolik biverkan Diffus biverkan Dålig effekt Uppgiven orsak till byte Figur 6 Uppgivna orsaker till läkemedelsbyten (n=349) bland hypertonipatienter vid Husums vårdcentral under perioden Figur 5 och 6 visar andelen läkemedelsbyten samt dess orsaker. Totalt gjordes under perioden( januari 1995-oktober2002) 130 läkemedelsbyten på 100 patienter dvs på 28,7% av samtliga patienter i undersökningen. Hos 21,8% av patienterna gjordes ett terapibyte, där angavs specifik biverkan som orsak i 29,9%, diffus biverkan i 27,8%. Dålig effekt angavs som orsak i 20,6% vid första bytet. Ett andra läkemedelsbyte gjordes hos 4,6% av patienterna. Där dominerade diffus biverkan som angavs som orsak i 52%, biverkan i 26% samt dålig effekt i 7%. Ett tredje terapibyte gjordes hos 1,7% av patienterna. Ett fjärde byte genomfördes hos 2 patienter och ett femte endast hos en patient. Diskussion Fler kvinnor än män ingick i undersökningen något som överensstämmer med tidigare studier(5,12). Prevalensen av hypertoni ökar kraftigt med åldern och eftersom kvinnorna lever längre förklarar detta den högre andelen kvinnor i materialet. Förskrivarprofil Betablockerare var den läkemedelsklass som förskrevs mest frekvent, både som ensamt hypertoniläkemedel och vid kombinationsbehandling. De i Sverige rekommenderade förstahandspreparaten, tiaziddiuretika och beta-blockerare, utgjorde tillsammans ca 40,9 % av
9 den totala förskrivningen, medan de tre andrahandspreparaten calciumantagonister, ACEhämmare och angiotensin- 2-antagonister utgjorde 47,6 %.. Kombinationsterapi förekom hos 2/3 av patienterna och de preparat som här användes mest var beta-blockerare och calciumantagonister. NEPI gjorde 1998 en studie över förskrivning av hypertoniläkemedel inom primärvården. Studien visade på stora variationer i förskrivningsmönster mellan de deltagande vårdcentralerna. Andelen diuretikabehandlade patienter varierade mellan 24-72%, användningen av beta-blockad varierade mellan 20-75% och ACE-hämmare förskrevs till 8-34%. (13). Resultatet i denna undersökning visar att förskrivningen av diuretika och betablockad faller inom nedre delen av dessa intervall. Ökande läkemedelskostnader har gjort det allt mer intressant att studera hur läkemedel förskrivs. Tidigare studier har visat att förskrivningsmönstret under 90-talet har förändrats, förskrivningen av tiaziddiuretika har minskat samtidigt som vi fått en ökad förskrivning av calciumantagonister och ACE-hämmare(14). Vanliga argument för nya och dyrare hypertoniläkemedel är att de skulle ha mindre biverkningar och dessutom ha bättre effekt på blodtrycket. En annan förklaring kan vara marknadsföring från läkemedelsindustrin, där man för fram enstaka fördelar med ett läkemedel och sedan extrapolerar detta till hela hypertonipopulationen. Det kan också vara så att läkarna finner det mer attraktivt att förskriva nyare läkemedel och att patienterna hellre vill ha ett modernerare läkemedel(4,8). Terapibyte Under en sjuårsperiod förkom terapibyte hos 28,7 % av patienterna. Vanligaste orsak till detta var biverkan eller misstänkt biverkan. Behandling med blodtrycksänkande läkemedel har i vissa studier varit förbundna med biverkningar i 10-20% av fallen, ibland så svåra att de föranlett byte till annat läkemedel. Detta överensstämmer med våra resultat att biverkningar är den största orsaken till preparatbyte. Det är också visat att även om biverkningarna varierar mellan olika läkemedelsklasser är den totala förekomsten ungefär densamma för alla idag använda typer av läkemedel(2,15), med undantag för AT-2 antagonister. Vi saknar idag dokumentation som tveklöst visar att någon preparatgrupp skulle vara att föredra ur livskvalitets synpunkt och här med AT-2 antagonister som undantag. Terapi vid komplicerande sjukdomar Diabetes Undersökningen visar att hypertoniker med samtidig diabetes behandlas med fler preparat och har trots detta ett sämre blodtryck, särskilt om man samtidigt tar hänsyn till att deras rekommenderade blodtryck är lägre. De behandlas i större utsträckning med ACE-hämmare och i mindre omfattning med tiaziddiuretika. Om man tittar specifikt på de patienter med diabetes som ingick i studien ses att fler manliga diabetiker behandlas med ACE-hämmare. Uppgift om mikroalbuminuri hos diabetiker saknas och därmed gick det inte att relatera ACEanvändningen till eventuell förekomst av mikroalbuminuri. Andelen diabetiker med hypertoni som får behandling med tiaziddiuretika är liten. Detta kan sannolikt förklaras av att läkaren befarar försämrad metabol kontroll av tiazider. American
10 Diabetes Association har sedan 93 ansett att lågdos diuretika är en säker och effektiv behandling av hypertoni hos diabetiker. I SHEP-studien fann man ingen signifikant skillnad i diabetesinsjuknande mellan diuretikagruppen och placebogruppen. Det finns säkra bevis för tiazidernas minskar morbiditet och mortalitet i hjärtkärlsjukdom hos äldre diabetiker. Tiazidernas påstådda farlighet vid diabetes bör ifrågasättas. SBU:s uppdatering 1998 anser inte att ACE-hämmare, AT-ll-antagonister eller calciumantagonister erbjuder fördelar jämfört med diuretika/betablockad vid typ 2 diabetes. Könsskillnader Det finns skillnader i förskrivningsmönstret mellan könen. Diuretika och betablockad användes i större grad hos kvinnor. Fler män än kvinnor fick behandling med ACE-hämmare. Skillnaden fanns kvar trots uteslutande av patienter med indikationerna diabetes, nedsatt njurfunktion och hjärtsvikt. Tidigare studier på primärvårdspatienter tex Dalby (1993) och Q-heart(1999) har visat att en större andel av kvinnliga hypertoniker får behandling med diuretika och att en större andel av männen behandlas med ACE- hämmare, vilket även visats i flera andra studier (5,12,14). Det finns dock ingen dokumentation som visar på skillnader mellan de olika antihypertensiva medlens förmåga att sänka blodtrycket hos kvinnor i förhållande till män. En möjlig förklaring till att diuretika förskrivs i större omfattning till kvinnor kan vara att de har en större tendens till dekliva ödem, men detta kan ej förklara hela skillnaden. Konklusion Nära hälften av den totala förskrivningen i denna undersökning utgörs av icke förstahandsmedel. Detta tyder på att gällande rekommendationer ej tillämpas i tillräcklig omfattning. Det finns skillnad i förskrivningsmönstret mellan kvinnor och män vilket inte enkelt kan förklaras av medicinska faktorer som styr läkemedelsvalet. Huvuddelen av patienterna har inte uppnått målblodtryck Det finns en mycket stor potential för bättre utnyttjande av förstahandspreparaten tiaziddiuretika och beta-blockerare, framför allt i högriskgruppen. Biverkningar är en dominerande orsak till terapibyte Tillägg av lågdos tiaziddiuretika till icke kontrollerade hypertoniker skulle vara kostnadseffektivt sätt att förbättra blodtryckskontrollen. Diabetikerna är underbehandlade vad gäller blodtrycksnivå, och behandlas i liten omfattning med tiaziddiuretika. Referenser 1.Kahan T, Enström-Granath I. Hypertoni,Läkemedelsboken , Stockholm: Apoteket AB 2001; s Måttligt förhöjt blodtryck. SBU-rapport nr Stockholm:SBU.
11 3.Måttligt förhöjt blodtryck. Uppdatering av SBU-rapport nr 121,1998. Stockholm:SBU. 4.Stokke H P, Klemetsrud T, Westheim A, Tretli S, Olsen H. Forskrivningsmönster av blodtrykksmediciner i allmenpraksis i Tidskr Nor Laegeforen 2000; 120: Klungel O H, deboer A, Paes A, Seidell J, Bakker A. Sex differences in antihypertensive drug use. Journal of Hypertension 1998; 16: Klungel O H, Paes A, deboer A, Kuyvenhoven M, Seidell J, Bakker A. Sex differences in the medication choise for hypertension in general practice. Pharm World Sci 2000; 22: Manhem K.Skall kvinnor med högt blodtryck få ett annat omhändertagande än män? Medicinskt Forum 2001; 7: Wassertail-Smoller S, Anderson G, Psaty B, Black H, Manson J, Wong N, Francis J. Hypertension and its treatment in postmenopausal women. Hypertension 2000; 36: Persson M, Carlberg B, Mjörndal T, Asplund K, Bohlin J, Lindholm L.1999 WHO/ISH Guidelines applied to a 1999 MONICA sample from Northern Sweden. Journal of Hypertension 2002;20: Weinehall L, Öhgren B, Persson M, Stegmayr B, Boman K, Hallmans G, Lindholm L H. High remaining risk in poorly treated hypertension: the rule of the halves still exists. Journal of Hypertension 2002;20: Persson M, Mjörndal T, Carlberg B, Bohlin J, Lindholm L H. Evaluation of a computerbased decision support system for treatment of hypertension with drugs: retrospective nonintervention testing of a cost and guideline adherence. Journal of Internal Medicin 2000;247: Lunet N, Barros H. Gender differences in the treatment of hypertension: a community based study in Porto. Rev Port Cardiol 2002 ;21: Lindberg G.Läkemedelsbehandling av hypertoni i primärvården. Terapival och dess kostnader.nepi-rapport Bog-Hansen, E Lindblad U, Ranstam J, Melander A Rastam L. Antihypertensive drug treatment in a Swedish community: Skaraborg Hypertensaion and Diabetes Projekt. Pharmacoepidiemiol Drug Saf 2002 ;11: Landmark K. Er de nyere antihypertensive medikamentene bedre og mer effektive enn diuretika? Tidskr Nor Laegeforen 2001;121:701-5
HYPERTONI EN UTBREDD MEN SVÅRBEHANDLAD SJUKDOM. Jacob Asrat. ST-läkare i allmänmedicin. Skytteholms vårdcentral
1 HYPERTONI EN UTBREDD MEN SVÅRBEHANDLAD SJUKDOM Jacob Asrat ST-läkare i allmänmedicin Skytteholms vårdcentral Handledare: Nouha Saleh Stattin, med. dr Diabetessjuksköterska, LUCD Fortbildningsenheten,
Läs merBlodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet?
Blodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet? Izabela Shahrokni, ST-läkare, Medicin- och rehabiliteringskliniken, Piteå sjukhus Handledare: Mats Eliasson,
Läs merOm högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?
Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen
Läs merBlodtrycksbehandling vid diabetes. Bo Carlberg bo.carlberg@umu.se Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet
Blodtrycksbehandling vid diabetes Bo Carlberg bo.carlberg@umu.se Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Högt blodtryck vid typ-2-diabetes Hur bör man mäta blodtrycket? Hur mycket bör man
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser Slutsatser Förekomst av högt blodtryck Förekomsten av högt blodtryck (hypertoni) i Sverige kan uppskattas till omkring 1,8 miljoner personer, motsvarande 27 procent
Läs merSvensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005
Svensk Dialysdatabas Blodtryck och blodtrycksbehandling HD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Systoliskt BT (mm Hg) före dialys...4 Figur
Läs merKartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal
Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Ett projektarbete inom magisterprogrammet i klinisk farmaci Vårterminen 2008 Petra Laveno
Läs merUtredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili
Utredning och Behandling av Hypertoni Faris Al- Khalili 2014 Hypertoni Silent killer Ledande orsak till kardiovaskulär mortalitet Förekomst 20 50 % av populationen ( 38% i Sverige) Står för ca 50% av all
Läs merHandläggning av diabetes typ 2
Handläggning av diabetes typ 2 DEFINITION Typ 2 diabetes orsakas av insulinresistens i kombination med relativ insulinbrist. Majoriteten (ca 80%) är överviktiga/feta och sjukdomen ingår som en del i ett
Läs merNationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 2010
Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 21 Eva Törnvall Kvalitetssamordnare FoU-enheten för närsjukvården 1 (7) Uppföljning av diabetes inom primärvården 21. Enligt avtal
Läs merSjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?
Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande
Läs merInnehåll. LFN-genomgång hypertoniläkemedel. Cilostazol (Pletal) mot claudicatio intermittens. Läkemedelsgruppen
Innehåll LFN-genomgång hypertoniläkemedel. Cilostazol (Pletal) mot claudicatio intermittens. LFN-genomgång hypertoniläkemedel Syftet är att få ut mer hälsa för pengarna. Försäljningen uppgick 2007 till
Läs merSvensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling PD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005
Svensk Dialysdatabas Blodtryck och blodtrycksbehandling PD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Systoliskt BT 5...4 Figur 2. Andel med
Läs merÄldre och antihypertensiva läkemedel eller Vinst eller skada vid hypertonibehandling av våra äldsta?
Äldre och antihypertensiva läkemedel eller Vinst eller skada vid hypertonibehandling av våra äldsta? Anders Hernborg, specialist allmänmedicin och internmedicin, Region Halland. 1 FRÅGA 1, sammafattning
Läs merJämlik förskrivning av blodtrycksmedicin?
Jämlik förskrivning av blodtrycksmedicin? En studie om läkemedelsbehandling inom VGR Rapportförfattare: Ingrid Osika Friberg & Ellinor Tengelin Rapporten är framtagen och fortlöpande diskuterad av en expertgrupp,
Läs merLÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL
Generiskt namn: hydroklortiazid Esidrex ATC-kod: C03AA03 Novartis Hypertoni Hydroklorotiazid är en väldokumenterad tiazid. Billigaste tiaziddiuretikat. Låg dos rekommenderas. En halv tablett (12,5 mg)
Läs merHögt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.
Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför
Läs merDostitrering av läkemedel på hjärtmottagningen
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Hjärta och kärl Giltig fr.o.m: 2017-05-05 Faktaägare: Daria Abrahamsson, Avdelningschef medicinkliniken Växjö Fastställd av: Thomas Aronsson, Verksamhetschef
Läs merBilaga III Ändringar av produktresumé och märkning
Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Anm.: Dessa ändringar av produktresumén och bipacksedeln gäller vid tidpunkten för kommissionens beslut. Efter kommissionens beslut kommer behöriga myndigheter
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Telmisartan/Hydrochlorothiazide ratiopharm 4.12.2014, Version 2.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst
Läs merMåttligt förhöjt blodtryck
Måttligt förhöjt blodtryck En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av SBU-rapporten Måttligt förhöjt blodtryck (2004), nr 170/1 December 2007 Ny sammanfattning Ny version av Effekter av att blodtrycket
Läs merVem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention?
Lund den 7 december 2012 Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention? Peter M Nilsson, professor klinisk kardiovaskulär forskning Institutionen för kliniska vetenskaper Skånes Universitetssjukhus,
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN CANDESARTAN/HYDROCHLOROTHIAZIDE ORION 8 MG/12,5 MG, 16 MG/12,5 MG, 32 MG/12,5 MG, 32 MG/25 MG ORION OYJ DATUM: 17.04.2015, VERSION 2 Sida 1/6 VI.2 Delområden
Läs merDe arbeten som bedrivs och publiceras inom Kompetenscentrums regi presenteras antingen som utvecklingsprojekt (2 nivåer) eller forskningsprojekt.
Förord Rapporten Blodtrycksbehandling på vårdcentral är lika mycket ett forskningsprojekt i betydelsen kunskapsinhämtning, som ett utvecklingsprojekt där förändringsarbetet på vårdcentralen beskrivs. Man
Läs merDelprov 3 Vetenskaplig artikel
Delprov 3 Vetenskaplig artikel of Questions: 10 Total Exam Points: 10.00 Question #: 1 I denna uppgift ska du besvara ett antal frågor kring en vetenskaplig artikel: Different systolic blood pressure targets
Läs merKloka Listan 2013. Expertrådet för hjärt-kärlsjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2013 Expertrådet för hjärt-kärlsjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Livsstilsförändringar är basen för kardiovaskulär prevention Fysisk aktivitet. Överväg FaR (www.viss.nu) Erbjud
Läs merVem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention?
Lund den 16 mars 2012 Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention? Peter M Nilsson, professor klinisk kardiovaskulär forskning Institutionen för kliniska vetenskaper Skånes Universitetssjukhus,
Läs merAnalysis of factors of importance for drug treatment
Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper
Läs merMÅTTLIGT FÖRHÖJT BLODTRYCK
Bilaga 2 MÅTTLIGT FÖRHÖJT BLODTRYCK SBU:s sammanfattning och slutsatser Från SBU-rapport nr 121, publicerad i juni 1994 53 Följande personer ingick i SBU:s styrelse och expertgrupp vid den aktuella tidpunkten.
Läs merEnl WHO: Bltr 140/90 mmhg = hypertoni Högt bltr den viktigaste riskfaktorn för hjärt- kärlsjukdom, njursjukdom och förtida död i världen.
Leif Ekman 2016 Enl WHO: Bltr 140/90 mmhg = hypertoni Högt bltr den viktigaste riskfaktorn för hjärt- kärlsjukdom, njursjukdom och förtida död i världen. I Sverige: 1,8 milj har hypertoni (27% av vuxna).
Läs merStroke många drabbas men allt fler överlever
Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är
Läs merHälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar
Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar
Läs merSAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna
2013-03-27 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Orifice Medical AB Aktergatan 2 271 55 Ystad SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om att Hygropax,
Läs merSekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?
Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Inledning Det är sedan länge känt att sekundärpreventiv behandling efter genomgången hjärtinfarkt är effektivt, och i europeiska riktlinjer publicerade
Läs merPrimärvårdens kvalitetsregister Västra Götaland QregPV. Årsrapport 2013. Regionalt kvalitetsregister för kroniska sjukdomar i primärvården
Primärvårdens kvalitetsregister Västra Götaland QregPV Årsrapport 213 Regionalt kvalitetsregister för kroniska sjukdomar i primärvården Årsrapport 213 Primärvårdens kvalitetsregister Västra Götaland -
Läs merHögt blodtryck Hypertoni
Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
LOSATRIX 12,5 MG FILMDRAGERADE TABLETTER Datum: 8.9.2015, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst
Läs merBehandling av typ 2-diabetes
Behandling av typ 2-diabetes Sammanfattning Kostförändringar, motion och rökstopp är grundläggande faktorer vid behandling av typ 2-diabetes. De är även viktiga för att förebygga typ 2- diabetes hos personer
Läs merHypertonibehandling på Malungs Vårdcentral vid nydebuterad typ 2-diabetes.
Hypertonibehandling på Malungs Vårdcentral vid nydebuterad typ 2-diabetes. Abdirahman Jelle ST-läkare, Vårdcentral Malung Handledare: Lars Jerdén, Distriktsläkare Vårdcentral Jakobsgårdarna Börje Dahlén,
Läs merUppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker?
Rapport VESTA Uppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker? En kvantitativ retrospektiv studie Sofia Wiegurd, ST-läkare, Vårdcentralen Husläkarna i Österåker Oktober
Läs merLäkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan
Läkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan Atomoxetin Mylan är avsett för behandling av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) hos barn
Läs merBilaga II. Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln
Bilaga II Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln 6 För produkter som innehåller de angiotensin-konverterande enzymhämmarna (ACEhämmare) benazepril, kaptopril, cilazapril,
Läs merInledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.
Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik
Läs merFlerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se
Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel
Läs merLäkemedel: nytta och risker hos äldre
Läkemedel: nytta och risker hos äldre Arne Melander professor emeritus i klinisk farmakologi och läkemedelsepidemiologi Lunds Universitet f.d. överläkare i klinisk farmakologi (Malmö) f.d. chef för Nätverk
Läs mer* A: Nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion. Ejektionsfraktion (EF) <40% EF = slagvolym/slutdiastolsik volym
Leif Ekman Ht 2016 * A: Nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion. Ejektionsfraktion (EF)
Läs merStöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer
Läs merSekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet
Sekundärprevention efter Stroke/TIA Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Sekundärprevention efter stroke Vad handlar det om? Vad vet vi om effekter av åtgärder? Kan vi få
Läs merALLMÄNLÄKARKONSULT SKÅNE PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET. Rapportserie 2017:2. Certifiering av diabetesmottagningar 2016.
ALLMÄNLÄKARKONSULT SKÅNE PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET Rapportserie 2017:2 Certifiering av diabetesmottagningar 2016 - uppföljning Den här rapporten publicerades under september månad 2017. Avsikten med
Läs mer2. Hur många procent av patienterna får postoperativt förmaksflimmer efter öppen hjärtkirurgi? (1p)
Kortsvars frågor Kardiologi 1.Ung man där pappa dog plötsligt 35 år gammal. Vad visar EKG? Vilken sjukdom vill du utesluta? (2p) (Notera amerikansk koppling samt 25 mm/s) 2. Hur många procent av patienterna
Läs merPrimärvårdspatienter med förmaksflimmer
Primärvårdspatienter med förmaksflimmer Val av strokeprofylax i relation till stroke- och blödningsrisk på VC Forshaga Daniel Fröding, ST-läkare allmänmedicin, VC Forshaga Akademisk handledare: Riitta
Läs merAterosklerosens olika ansikten
Aterosklerosens olika ansikten 2016-03-16 Välkomna!! Laguppställning för dagen Kärlen ( Charlotta Strandberg ) Hjärnan ( Fredrik Schön ) Hjärtat ( Olle Bergström ) Familjär hyperkolesterolemi (Wolfgang
Läs merDiagnostik och behandling vid hjärtsvikt - en kvalitetsgranskning ÖLL, 2001 och 2003
Diagnostik och behandling vid hjärtsvikt - en kvalitetsgranskning ÖLL, 1 och 3 Redovisning av ett kvalitetsprojekt i samarbete med CAMTÖ och Hälsokansliet Diana Ticic, Kardiologkliniken / Centrum för evidensbaserad
Läs merTerapigrupp Hjärta-Kärl
Terapigrupp Hjärta-Kärl Dagens agenda Hypertoni Lite mer Hypertoni Hjärtsvikt Förmaksflimmer och antikoagulation 1 Top 20, Primärvårdsbesök jan augusti 2018, VGR 0 40000 80 000 120 000 160 000 Essentiell
Läs merMät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.
Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Många som har högt blodtryck märker ingenting. Just därför är det så viktigt att mäta det. Här på Apotek Hjärtat kan vi hjälpa
Läs merIndikatorer för jämställd hälsa och vård
Indikatorer för jämställd hälsa och vård 17 indikatorer inom hälso- och sjukvården Författare: Anke Samulowitz Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård, KJV Hälso- och sjukvårdsavdelningen
Läs merÄldres läkemedelsbehandlingl
Äldres läkemedelsbehandlingl Äldre patienter behandlas oftast med utgångspunkt från n studier påp personer
Läs merNjuren Blodtryck. Peter Fors Alingsås Lasarett
Njuren Blodtryck Peter Fors Alingsås Lasarett peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes Diabetesnefropati (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom) Modifierbara
Läs merPeter Fors Alingsås Lasare2
Peter Fors Alingsås Lasare2 peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes DiabetesnefropaA (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom) Modifierbara riskfaktorer
Läs merÖkad läkemedelsanvändning- sänkt kostnad efter anpassning till TLV:s rekommendationer
Ökad läkemedelsanvändning- sänkt kostnad efter anpassning till TLV:s rekommendationer Projekt Utbyte VC Bäckaskog Vansbro sep 2008-aug 2010 Annika Braman Eriksson Distriktsläkare Vansbro, ordförande i
Läs merExpertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2012 Expertrådet i medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté 1 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Kloka råd 2012 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering
Läs merMäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna
Mäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna Bakgrund Alltför många (?) kommer för att mäta sitt blodtryck. Gör vi nytta?? Vi DSK upplever
Läs merFältstudie Läkemedelsgenomgång
Fältstudie Läkemedelsgenomgång Utförs under VFU åldrandet eller invärtesmedicin geriatrisk patient med minst 10 ordinerade läkemedel Instruktioner se separat blad Redovisning med OH/powerpoint under kursveckan
Läs merMåttligt förhöjt blodtryck
Måttligt förhöjt blodtryck En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av SBU-rapporten Måttligt förhöjt blodtryck (2004), nr 170/1 December 2007 Ny sammanfattning Ny version av Effekter av att blodtrycket
Läs merNationella riktlinjer för diabetesvården 2009
Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009 Fått låna dessa bilder av Halmstad-födde: Mats Eliasson Docent, överläkare Sunderby Sjukhus, Luleå Prioriteringsordförande Nationella Riktlinjer Diabetes 1
Läs merÅrsrapport 2014. Primärvårdens kvalitetsregister Västra Götaland QregPV
Primärvårdens kvalitetsregister Västra Götaland QregPV Årsrapport 214 Närhälsan Källstorp i Trollhättan ligger hyfsat bra till i QregPV:s kvalitetsredovisning. Chefen Jan Alvång berättar hur han och hans
Läs merHögt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte
Högt blodtryck Åderlåtning i Landeryd/Hylte 2 Bra källor att läsa om hypertoni Läkemedelskommitténs Terapirekommendationer 2014 Nya riktlinjer från Läkemedelsverket 2014 som kommer senast i början av hösten,
Läs merHypertoni och hypertonibehandling. Personliga reflektioner
Hypertoni och hypertonibehandling Personliga reflektioner Vilket genomslag kan riskfaktorerna ha? Steno2 Diabetes typ 2 Genomsnittsålder 55,1 år (+/-7,2) Microalbuminuri Uppföljningstid i genomsnitt 7,8
Läs merLipidsänkande behandling vid kardiovaskulär prevention
PM III från QregPV:s projekt Högtryck på mottagningen Lipidsänkande behandling vid kardiovaskulär prevention Allmänt Blodfettrubbningar förekommer ofta tillsammans med andra riskfaktorer för hjärtkärlsjukdomar.
Läs merRiktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan. Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan. Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan
27 3 7 982 HSL Distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet Futurum Region Jönköpings län 984 Hälsa för alla år 2 (WHO) Hälsopolitisk proposition 984/85:8 Minska insjuknande och död i hjärtkärlsjukdom
Läs merIndividualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes
Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes Patientcentrerad vård Mats Eliasson Medicinkliniken, Sunderby Sjukhus, Luleå mats.eliasson@nll.se April 2012 Syftet med behandling av typ
Läs merNSAID är diklofenak farligare?
NSAID är diklofenak farligare? Christer Lundin 2012-05-02 Ja! Ja Disposition Bakgrund Aktuella studier Mekanismer Konsumtion i ÖLL Rekommendationer Bakgrund Det är känt att behandling med specifika cox
Läs merEn vetenskaplig uppsats
Konsten att skriva en projektplan Falun feb 2017 En vetenskaplig uppsats Projektplanens delar 1. Titel 2. Inledning/bakgrund 3. Syfte frågeställning 4. Material och metod 5. Litteraturförteckning 1 Titel
Läs merProgram 13.15 ÖREBRO LÄNS LANDSTING
Program 13.15-13.30: Inledning. Christer Lundin, med klin USÖ, Läkemedelskommittén ÖLL 13.30-14.00: Kardiorenalt syndrom. Christer Lundin 14.00-14.45: Metforminbehandling vid njursvikt. Anders Frid, docent,
Läs merVälkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt Ht 2017
Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt Ht 2017 Min kom-i-håglista Chefer och handledare och seminariedag Pärm, Närvaro och egen Dator Läxor Statistik (=epidemiologi)! Grupparbete och feed-back
Läs merHur högt är för högt blodtryck?
Hur högt är för högt blodtryck? Hypertonigränser med olika mätmetoder HANDLÄGGNING AV HYPERTONI I PRIMÄRVÅRD DR DSK SSK BT x 3, ca 1 gg/v Medel-BT räknas ut 130-140/85-90 >=140/90 Åter om 1-2 år DSK SSK
Läs merHögt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.
Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär
Läs merTerapiresistent hypertoni i primärvården Vetenskapligt arbete under ST-läkartjänstgöring
Terapiresistent hypertoni i primärvården Vetenskapligt arbete under ST-läkartjänstgöring Författare: Handledare: Petter Johansson och Richard Vikor Anders Tengblad Årtal: 2013 Författare: Petter Johansson
Läs merKLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Diabetes mellitus Multifaktoriell behandling Hjärt-kärlsjukdom är vanligt vid diabetes. Förutom
Läs merLäs anvisningarna innan Du börjar
Glöm inte fylla i kuvertets nummer (= Din identitet) i rutan innan du lägger undan sidan 1/5 Integrerad MEQ-fråga DX5 150330 Klinisk Farmakologi Maxpoäng 15 Läs anvisningarna innan Du börjar Frågan är
Läs merGävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning
Gävle HC Carema Metabol bedömning & mottagning Är personen SJUK? eller FRISK?... . eller har hon en mycket HÖG RISK? Hur ska vi HJÄLPA utan att STJÄLPA? HJÄLP!? Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård
Läs merVärdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation. Mats Eliasson
Värdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation Mats Eliasson Kroniska komplikationer Typ 1- och typ 2-diabetes Makroangiopati * Kranskärlssjukdom * Ischemiskt stroke * Perifer
Läs merDIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt
Ny indikation för DIOVAN DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt Ny indikation för DIOVAN: Behandling av hjärtsvikt efter hjärtinfarkt 25 % riskreduktion av total mortalitet Fakta om hjärtinfarkt Hjärtinfarkt
Läs merAntikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland
Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2014 Gäller: t.o.m. 31 december 2015 Dokumenttyp Ansvarig
Läs merUppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning?
Rapport VESTA Uppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning? En kvantitativ retrospektiv studie Sudaba Bhuyan, ST-läkare, Täby Kyrkby Husläkarmottagning hp2015/vp2016 sudaba.bhuyan@gmail.com
Läs merKONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS
KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS Docent Mia von Euler Neurolog och klinisk farmakolog Karolinska Institutets Strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset M von Euler 21 mars 2014 1 Stroke - en folksjukdom
Läs merLäkemedelsförmånsnämnden 226/2007. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.
BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 080214 Vår beteckning 226/2007 FÖRETAG Roche AB Box 47327 100 74 Stockholm SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.
Läs merSekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt. Magnus Wahlin Kardiologkliniken NÄL Trollhättan
Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt Magnus Wahlin Kardiologkliniken NÄL Trollhättan Trombyl 75mg/d. Laddninsdos 300 mg. 46% riskreduktion av MACE efter hjärtinfarkt Hemofili/Trombocytopeni.
Läs merRek lista 2017 Terapigrupp Diabetes
Rek lista 2017 Terapigrupp Diabetes ADA, EASD och ISPAD 2016 En storframtidsoptimism, allt blir bättre och bättre, både vid T1DM och T2DM Sprid detta Budskap till Alla med Diabetes Informera politiker
Läs merSammanställning av data från SNRs CKD-del Mellansverige
Sammanställning av data från SNRs CKD-del Mellansverige Data från det s.k. Stockholmsregistret som startades 1999 har överförts till SNR där patienterna fortsättningsvis följs tillsammans med övriga CKD-patienter
Läs merMängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.
HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling
Läs merKLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2015 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen
Läs merHypertoni. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland
Hypertoni Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 juni 2016 Gäller: t.o.m. 1 juni 2018 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Terapirekommendation
Läs merHypertoni är ett kliniskt problem trots att vi har verktygen att lösa det
n livsstil och hälsa: hjärta kärl klinisk översikt läs mer Engelsk sammanfattning Läkartidningen.se Hypertoni är ett kliniskt problem trots att vi har verktygen att lösa det Högt blodtryck ökar risken
Läs merLipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett
Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Disposition Primär- eller sekundärprevention? Högriskeller befolkningsstrategi?
Läs merInnehållsförteckning:
Hypertoni 2009 Innehållsförteckning: Inledning. Arbetsgruppens sammansätting 3 Förkortningar och begrepp 4 Organisatoriskt vårdprogram för hypertoni 5 Definition och klassificering av hypertoni hos vuxna
Läs merReceptförnyelse utan kontroll?
Receptförnyelse utan kontroll? En studie av indirekt förskrivning till hypertoniker på Skärholmens vårdcentral med avseende på uppföljning och blodtryckskontroll. Kristina Nyberg Skärholmens vårdcentral
Läs merKardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa
Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer Docent i kardiologi, Lunds Universitet Medicinsk chef, Hjärtkärl-kliniken Potentiell intressekonflikt: Försörjning huvudsakligen
Läs merBehandlingsmål för läkemedels behandling i primärvården i Jämtlands län
jämtmedel nr 4/212. Informationsblad från Läkemedelskommittén i Jämtlands läns landsting. www.jll.se/lakemedel Redaktör och ansvarig utgivare: Per Magnusson. Redaktion: s hälsocentral. Skolvägen 29. 83
Läs merHJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare
HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014 Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare ÄMNEN Vad är hjärtsvikt-definition? Orsaker? Hjärtsviktsymptom Gradering (NYHA klassifikation) Utredning
Läs mer