Fakta om att förebygga insjuknande i hjärt-kärlsjukdom

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fakta om att förebygga insjuknande i hjärt-kärlsjukdom"

Transkript

1 Fakta om att förebygga insjuknande i hjärt-kärlsjukdom Pressinformation från Boehringer-Ingelheim Viktigt att minska risken för hjärt-kärlsjukdom...2 Behandling av högt blodtryck och andra kardiovaskulära riskfaktorer...9 Micardis (telmisartan)...14 Högt blodtryck vanligt och farligt

2 Viktigt att minska risken för hjärt-kärlsjukdom Högt blodtryck, höga blodfetter, rökning, för lite motion, övervikt, hög alkoholkonsumtion, diabetes och dåliga psykosociala förhållanden ökar risken för en rad hjärt-kärlsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och cirkulationsrubbningar i benen. Högt blodtryck är en viktig bidragande faktor till åderförkalkning, vilket innebär att kärlen blir stela och oelastiska. Ju fler riskfaktorer som en individ har, desto större är risken att drabbas av följdsjukdomar såsom stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och cirkulationssjukdomar. Högt blodtryck bidrar även till njursjukdom, demens och ögonskador. Om dessa riskfaktorer kan minimeras minskar risken att drabbas av följdsjukdomar. Dessutom minskar risken för att redan uppkomna skador förvärras och även risken för att insjukna på nytt. Positivt är att 80 procent av riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom kan påverkas med hjälp av rätt behandling och förebyggande åtgärder. Hjärt- kärlsjukdom Hjärt-kärlsjukdom är den främsta dödsorsaken i Sverige bland både män och kvinnor och orsakar nära hälften av alla dödsfall. Före 50 års ålder ligger kvinnors insjuknande i hjärt-kärlsjukdom på ungefär en tredjedel av männens. Med stigande ålder utjämnas skillnaderna och insjuknandet i hjärtkärlsjukdomar ligger på samma nivå hos kvinnor och män vid 70 års ålder. Hjärt-kärlsjukdomar är de främsta orsakerna till funktionshinder och kronisk sjukdom bland vuxna. 2

3 Hjärt-kärlsjukdomar kan kategoriseras i tre grupper: Kranskärlssjukdom som rör hjärtat och dess kranskärl till exempel hjärtinfarkt, kärlkramp Cerebrovaskulär sjukdom som rör blodflödet i hjärnan, till exempel stroke och TIA (transitorisk ischemisk attack; innebär att en mindre del av hjärnan drabbas av övergående syrebrist). Perifer kärlsjukdom som rör blodflödet till framför allt benen, till exempel fönstertittarsjuka. Hjärtinfarkt Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken i Sverige för både män och kvinnor och svarar för omkring 30 procent av alla dödsfall. Var femte patient som söker vård vid en svensk akutavdelning, omkring personer per år, har symtom på kranskärlssjukdom. Av dessa läggs omkring in för intensivvård varav en tredjedel har hjärtinfarkt och lika många en hotande infarkt. Var femte infarktpatient avlider inom ett dygn. Drygt hälften av alla dödsfall i hjärtinfarkt inträffar utanför sjukhus. Män löper större risk än kvinnor och kvinnor är i snitt tio år äldre när de insjuknar. Hjärtinfarkt orsakas av plötsligt försämrat blodflöde i hjärtats kranskärl på grund av blodpropp. Följden blir syrebrist i hjärtmuskeln (ischemi) och den del av muskeln som försörjs av kärlet dör. Den vanligaste orsaken till blodpropp är ateroskleros (åderförkalkning). Ateroskleros innebär att fettavlagringar (plack) växer till i blodkärlens väggar. Placken gör att kärlen blir trängre och stelare och blodflödet försämras. Om placken brister uppstår en propp som kan föras iväg med blodet och fastna, till exempel i hjärtats kranskärl eller hjärnan. Runt hälften av alla som får infarkt har tiden närmast före fått varningssignaler, som korta perioder av tryck och smärta över bröstet, andfåddhet eller trötthet. Det klassiska symtomet vid akut infarkt är intensiv, ihållande smärta över bröstet som kan stråla ut i armar, hals och rygg som varar mer än 15 minuter.. Andra tecken kan vara illamående, kallsvettningar och ångest. 3

4 Kvinnor kan ha andra symtom än män. Det är inte alltid smärtan som är det dominerande symtomet. Istället kan ångest, andfåddhet, illamående, matthet, svaghet och svimning kännas starkare. Därmed finns en risk för att kvinnor söker vård senare än män och att deras symtom misstolkas. Även äldre och personer med diabetes kan ha mer diffusa symtom än de typiskt manliga. Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken vid diabetes. Diagnosen hjärtinfarkt ställs med hjälp av symtom, EKG och blodprov där man söker efter vissa biokemiska markörer som visar om hjärtmuskulaturen är skadad. Dödligheten i hjärtinfarkt har sjunkit kraftigt de senaste åren. År 1994 avled 40 procent av männen och 43 procent av kvinnorna inom 28 dagar. Tio år senare var siffrorna 30 procent respektive 33 procent. Även insjuknandet minskar. År 2004 fick omkring personer färre än 2003 hjärtinfarkt och antalet personer som vårdades på sjukhus för infarkt var färre, enligt Socialstyrelsen. Prognosen efter en hjärtinfarkt beror på flera faktorer som till exempel patientens ålder, omfattningen av skadan på hjärtmuskulaturen, om det finns allvarliga förändringar i kranskärlen och om patienten har fått någon hjärtrytmrubbning efter att hjärtinfarkten har läkt. Kärlkramp I åldrarna upp till 75 år lider omkring personer av kärlkramp (stabil angina pectoris). I åldrarna över 75 år rör det sig om personer. Runt personer insjuknar varje år. Bland medelålders människor är kärlkramp ungefär dubbelt så vanligt bland män som bland kvinnor. En förklaring antas vara att kvinnor har ett visst skydd genom könshormonet östrogen. Efter klimakteriet ökar kvinnornas risk och vid 75 år är den ungefär densamma som männens. 4

5 Kärlkramp beror på att hjärtmuskeln får för lite syre på grund av att en förträngning försämrar blodflödet. Ett vanligt symtom är smärta mitt i bröstet som utlöses av ansträngning. Prognosen vid kärlkramp har successivt förbättrats, dels tack vare läkemedelsbehandling, dels genom kirurgiska ingrepp by-passoperation och ballongvidgning. Hos de patienter som behandlas med läkemedel beräknas den årliga risken att avlida eller drabbas av icke dödlig hjärtinfarkt till 2 procent. Instabil kärlkramp Instabil kärlkramp (instabil angina pectoris) innebär en nyupptäckt kärlkramp eller en försämring av en tidigare stabil kärlkramp. Den kan komma redan efter lätt ansträngning eller till och med i vila. Instabil kärlkramp kan vara ett förstadium till hjärtinfarkt. Mellan 20 och 40 procent av patienterna med instabil kärlkramp får förr eller senare en infarkt. Hjärtsvikt Omkring personer beräknas lida av hjärtsvikt som en följd av kranskärlsjukdom och högt blodtryck. Minst lika många beräknas ha icke symtomgivande hjärtsvikt. Runt personer insjuknar varje år. Hjärtsvikt har blivit vanligare på grund av en åldrande befolkning. Ytterligare en bidragande orsak är att överlevnaden efter hjärtinfarkt har ökat. Hjärtsvikt är en vanlig komplikation efter hjärtinfarkt. De vanligaste symtomen vid hjärtsvikt är andfåddhet och trötthet. Vid svår hjärtsvikt har patienten andfåddhet även i vila. Omkring hälften av alla med hjärtinfarkt har någon form av hjärtsvikt och procent av patienterna utvecklar kronisk hjärtsvikt. Ungefär hälften av patienterna lever fem år efter diagnosen. Stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna. Omkring svenskar får stroke varje år, åtta av tio är över 65 år. Två tredjedelar drabbas för första gången. Omkring en 5

6 fjärdedel dör. Män löper något större risk jämfört med kvinnor i samma ålder. Men eftersom kvinnor blir äldre är det fler kvinnor som får stroke. Stroke orsakas oftast av en blodpropp längs med kärlväggen som täpper till blodflödet till ett område i hjärnan (trombos). Proppen kan uppstå i hjärnan eller lossna från en förträngning i kärlväggen i halspulsådern eller från hjärtat (emboli). Syrebristen gör att hjärnceller dör. Symtomen på stroke kan vara plötsliga förlamningar eller domningar, talsvårigheter, synrubbningar och medvetanderubbningar. Vilka bestående men patienten får beror på vilket område i hjärnan som skadats. I ungefär 20 procent av fallen beror stroke på en blödning i hjärnan, antingen från ett kärl inne i hjärnan, eller mellan hjärnhinnorna. Det är viktigt att veta vilken orsaken är eftersom behandlingen skiljer sig åt. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för strokevård understryks att högt blodtryck är en viktig riskfaktor för stroke. Av 1,8 miljoner svenskar med för högt blodtryck har: 20 procent låg risk för stroke och behöver inga läkemedel 50 procent måttlig risk för stroke 30 procent, eller personer, har hög risk för stroke. Här har behandlingen av högt blodtryck hög prioritet eftersom risken för förtida död annars är stor och effekten och kostnadseffektiviteten av behandlingen är god. TIA En varningssignal om hotande stroke är TIA (transitorisk ischemisk attack), en övergående störning i hjärnans blodcirkulation, som drabbar omkring personer varje år. Symtomen liknar dem vid stroke men försvinner inom ett dygn. Sannolikt beror det på att en liten propp täpper till ett kärl i hjärnan men att blodcirkulationen snabbt blir normal igen så inga skador hinner uppstå. Vid misstanke om TIA ska man alltid kontakta vården för att få proppförebyggande medicin. 6

7 Njursvikt Högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom kan både orsaka njursvikt (uremi) och vara en följd av njursvikt. Långvarigt högt blodtryck kan påverka blodtillförseln till njurarna på grund av åderförkalkning och därmed orsaka njurskador. Eftersom friska njurar fyller en viktig roll för att reglera blodtrycket kan skadorna innebära att trycket blir ännu högre. Till de vanligaste symtomen hör onormal trötthet, sämre aptit, illamående, kräkningar och koncentrationssvårigheter. Drygt personer i Sverige lider av njursvikt. Av dem får runt dialys, är transplanterade och övriga behandlas med läkemedel. Män drabbas oftare än kvinnor. Varje år tillkommer omkring personer som behöver behandling på grund av njursvikt. Demens Studier talar för att högt blodtryck kan vara en riskfaktor för demens. Högt blodtryck bidrar till åderförkalkning av blodkärl i hjärnan med risk för förträngningar, proppbildning och syrebrist i hjärnan. Förträngning av halspulsådern Högt blodtryck är en stark riskfaktor för förträngning av halspulsådern på grund av åderförkalkning. Därmed ökar risken för TIA (se ovan) och stroke. Fönstertittarsjuka Åderförkalkning på grund av högt blodtryck kan orsaka förträngningar i benens artärer så att blodflödet försämras. Symtomen är smärtor i benen på grund av syrebrist, i synnerhet vaderna, när man rör på sig. Tillståndet kallas ibland fönstertittarsjuka eftersom besvären brukar gå över om man vilar några minuter, till exempel tittar i ett skyltfönster. I svåra fall kommer smärtorna också i vila. Om detta inte behandlas kan följden bli bensår, kallbrand och i värsta fall amputation. Vänsterkammarförstoring Högt blodtryck gör att muskeln i hjärtats vänstra kammare förtjockas (vänsterkammarhypertrofi) eftersom hjärtat måste arbeta hårdare. 7

8 Blodtryckssänkande medel minskar muskelmassan och därmed riskerna för hjärt-kärlsjukdom. Referenser: Nationella riktlinjer för strokesjukvård, Nationella riktlinjer för kranskärlsjukvård (Socialstyrelsen), Måttligt förhöjt blodtryck (rapport SBU), Karolinska Universitetssjukhuset, Vårdguiden, Fass, Apoteket, Internetmedicin med flera. 8

9 Behandling av högt blodtryck och andra kardiovaskulära riskfaktorer Högt blodtryck (hypertoni), eller en tidigare hjärt-kärlhändelse som exempelvis hjärtinfarkt, ökar kraftigt risken för sjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, kärlkramp, hjärtsvikt och njursjukdom. Ett välreglerat blodtryck är alltså viktigt och därför bör högt blodtryck alltid behandlas. Målet är att få blodtrycket så normalt som möjligt. För att minska risken för hjärt-kärlsjukdom bör blodtrycket ligga under 140/90 mmhg. Samtidigt är det viktigt att väga in individens totala risk att drabbas av hjärtkärlsjukdom. Det är alltså inte bara blodtrycket utan också andra riskfaktorer, som till exempel höga blodfetter och övervikt, som ska behandlas. Ändrad livsstil Om blodtrycket bara är lätt förhöjt ( /90-99 mmhg) kan det löna sig att först försöka påverka patientens livsstil. Det kan handla om att sluta röka en prioriterad åtgärd bättre matvanor, mindre alkohol, att gå ner i vikt och motionera. Regelbunden motion minst en halvtimme tre gånger i veckan kan till exempel sänka blodtrycket med 5-10 mmhg, vilket avsevärt påverkar den kardiovaskulära risken. Ändrade levnadsvanor kan dessutom positivt påverka andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom som för höga nivåer av blodfetter och blodsocker. 1,8 miljoner svenskar Om det inte räcker med förbättrade levnadsvanor för att sänka blodtrycket finns farmakologisk behandling. Av de omkring 1,8 miljoner svenskar som beräknas ha för högt blodtryck bedöms 1,4 miljoner vara betjänta av läkemedelsbehandling, enligt SBU. Vikten av blodtrycksbehandling visas bland annat i en amerikansk studie (MRFIT). Där beräknas riskminskningen för död i hjärt-kärlsjukdom vid en sänkning av det systoliska (övre) trycket med 20 mmhg till: 9

10 Stroke: minskning med 65-7o procent beroende på ålder Hjärtinfarkt: minskning med procent beroende på ålder Annan hjärt -kärlsjukdom: minskning med procent beroende på ålder (Multiple Risk Factor Intervention Trial (MRFIT), JAMA 1990; 253: ). Om det övre/undre trycket minskar med 20 mmhg/10 mmhg halveras risken för död i hjärt-kärlsjukdom och fortsätter sjunka allteftersom blodtrycket sänks. Blodtrycksbehandling har samma effekt oavsett patientens ålder, åtminstone upp till 80 år. Skadar hjärta och kärl Högt blodtryck (hypertoni) är den främsta orsaken till hjärt- kärlsjukdom som hjärtinfarkt, hjärtsvikt, stroke, kärlkramp, perifer kärlsjukdom som fönstertittarsjuka och ökar också risken för njurskador. Behandling som sänker ett förhöjt blodtryck är alltså av central betydelse för att förebygga hjärt- kärlsjukdom. Målet är att få ner blodtrycket under 140/90 mmhg. För den som har diabetes, med särskilt hög risk för hjärt- kärlsjukdom, bör det ligga ännu lägre. Blodtrycksbehandling minskar också risken för att uppkomna skador förvärras och för att insjukna på nytt. Behandlingar för att minska risken för hjärt-kärlsjukdom Det finns en mängd preparat med olika verkningsmekanismer mot högt blodtryck. Den sänkning de ger är ungefär likartad, 10/5 mmhg, när läkemedlen används separat, enligt SBU. Men ofta kombineras olika preparat för att uppnå bästa effekt. Enligt SBU är det ovanligt med biverkningar av läkemedel mot högt blodtryck. De som kan förekomma försvinner oftast om dosen anpassas bättre eller patienten byter preparat. 10

11 De grupper som vanligen används i Sverige är: Angiotensin II-hämmare verkar genom att blockera effekten av angiotensin II ett kroppseget hormon som får blodkärlen att dra ihop sig vilket gör att blodtrycket stiger. Preparaten kallas ibland också angiotensin II-antagonister eller angiotensin-receptorblockerare (ARB) och har väl dokumenterad effekt för att minska antalet fall av stroke och hjärtinfarkt. Några preparat är Aprovel, Atacand, Cozaar, Micardis och Diovan ACE-hämmare har ett liknande angreppssätt som angiotensin II-hämmare. Skillnaden är att de i stället hämmar aktiviteten hos det enzym (ACE) som bildar angiotensin II. Läkemedlen är verksamma mot hjärtsvikt och för att förebygga stroke, men lämpliga även vid diabetes med försämrad njurfunktion. Exempel på preparat är Capoten, Triatec och Zestril. Tiaziddiuretika är vätskedrivande. De minskar den volym blod hjärtat måste pumpa runt samtidigt som kärlen vidgas. Risken för stroke och hjärtinfarkt minskar. Några läkemedel i gruppen är Esidrex, Lasix Retard och Salures. Betablockerare minskar stresshormoners inverkan på hjärta och dämpar därmed aktiviteten. Pulsen blir lugnare. De motverkar också effekten av det blodtryckshöjande ämnet renin. I gruppen ingår preparat som Seloken ZOC och Tenormin. Kalciumblockerare vidgar de små blodkärlen genom att motverka de sammandragande effekterna av kalcium. Några preparat är Norvasc och Plendil. Kombinationsbehandling Vid högt blodtryck är det vanligt att kombinera preparat med olika verkningssätt för bästa effekt, alternativt att ett läkemedel innehåller mer än en aktiv substans. 11

12 HOPE-studien en milstolpe Effekten av ACE-hämmare visas i den stora dubbelblinda randomiserade HOPE-studien (Heart Outcomes Prevention Evaluation) som inleddes Där deltog patienter med ökad risk för hjärt- kärlsjukdom varav hälften behandlades med ACE-hämmaren ramipril och den andra med placebo. Nära 40 procent av patienterna hade diabetes. Från svensk sida medverkade 19 sjukhus och drygt 500 patienter. Patienterna följdes i mellan fyra och sex år. Resultaten visade att risken för att dö i hjärt-kärlsjukdom minskade med 22 procent, risken för att drabbas av hjärtinfarkt med 20 procent och risken för stroke med 32 procent vid behandling med ramipril jämfört med placebo. Minskningen var densamma för dem som hade diabetes en stark riskfaktor för hjärt- kärlsjukdom. Ingrepp som kranskärlskirurgi minskade med 16 procent och diabetesrelaterade komplikationer med lika mycket. Fallen av hjärtsvikt minskade med 23 procent och fallen av nydebuterad diabetes med 32 procent. Eftersom resultaten var så positiva avbröts studien Riktlinjer för behandling Målet för blodtryckssänkande behandling är att patienten ska uppnå ett blodtryck som ligger under 140/90 mmhg. I Läkemedelsverkets riktlinjer för förebyggande av hjärt-kärlsjukdom på grund av åderförkalkning (2006: (17) 3) ges ett antal rekommendationer: Mer än hälften av dem som behandlas för högt blodtryck behöver minst två olika läkemedel samtidigt. Vid okomplicerat högt blodtryck rekommenderas främst en låg dos av diuretika, en ACE-hämmare eller en kalciumblockerare. Även kombinationen av en låg dos diuretika och en ACE-hämmare går bra. Vid hjärtsvikt är förstahandsvalet diuretika, ACE-hämmare och betablockerare. Vid diabetes med påverkan på njurarna rekommenderas ACE-hämmare med diuretika. Blodtrycket bör sänkas till under 130/80. 12

13 Patienter med ökad risk för typ 2 diabetes bör behandlas med ACEhämmare. Hos patienter som haft stroke minskar behandling med blodtryckssänkande medel risken för att drabbas på nytt och att få hjärtinfarkt. Mer forskning behövs I SBU:s rapport Måttligt förhöjt blodtryck framhålls att det finns stort behov av forskning och nya kunskaper om blodtryckssänkande behandling. Man pekar särskilt ut fem områden: Med dagens goda möjligheter att sänka ett måttligt förhöjt tryck till normal nivå är den låga andelen behandlade patienter otillfredsställande. Därför behövs bättre kunskaper om hur patienternas följsamhet till behandlingen ska kunna bli bättre. Det finns flera grupper av blodtryckssänkande preparat som i kombination ger måttlig sänkning av blodtrycket. Men det behövs nya läkemedel som effektivare sänker det systoliska (övre) trycket. Icke medicinsk behandling, livsstilsförändring, har positiv effekt på riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. Men det behövs fler studier som utvärderar effekterna av sådan behandling. Med en allt äldre befolkning är det viktigt att studera även hur individer över år med högt blodtryck ska tas om hand. Det är också intressant att studera demensutveckling hos gamla med högt blodtryck och om blodtryckssänkande behandling kan minska utvecklingen av demens. Sambandet är starkt mellan högt blodtryck, fetma och diabetes men vissa blodtrycksänkande medel tycks öka risken för diabetes. Ännu är det dock oklart hur det påverkar den framtida risken för hjärt-kärlsjukdom och här krävs fler långtidsstudier. År 2002 såldes läkemedel för behandling av högt blodtryck för omkring 1,6 miljarder kronor fördelat på cirka patienter. Referenser: Nationella riktlinjer för strokesjukvård, Nationella riktlinjer för kranskärlsjukvård (Socialstyrelsen), Måttligt förhöjt blodtryck (rapport SBU), Karolinska Universitetssjukhuset, Vårdguiden, Fass, Apoteket, Internetmedicin med flera. 13

14 Micardis (telmisartan) Läkemedlet Micardis (telmisartan) från Boehringer Ingelheim är en angiotensin II-hämmare. Micardis blockerar effekten av angiotensin II, varvid kärlen vidgas och blodtrycket sjunker. Läkemedlet Micardis Plus innehåller också en vätskedrivande substans (hydroklortiazid) som bidrar till att sänka blodtrycket. Micardis har den längsta halveringstiden av läkemedlen i sin klass effekten varar längre vilket är viktigt för att säkerställa att blodtrycket håller en jämn nivå under dygnets alla timmar, särskilt viktigt under de tidiga kritiska morgontimmarna då individen har störst risk att insjukna i hjärt- kärlsjukdom. Läkemedlet är den angiotensin II-receptor blockerare som binder starkast till receptorn för hormonet angiotensin II, vilket har betydelse för effekten. Verkningsmekanism Angiotensin II är ett kroppseget hormon som får blodkärlen att dra ihop sig vilket gör att blodtrycket stiger. Angiotensin ingår i det för blodtrycksreglering viktiga renin-angiotensinsystemet (RAS). Olika läkemedelsklasser påverkar RAS med varierande angreppssätt och effekt. ACE-hämmare förhindrar hormonet angiotensin I från att omvandlas till angiotensin II och minskar således mängden hormon som kan orsaka blodtryckhöjning. Angiotensin II-hämmare, som Micardis, blockerar istället hormonets verkan vid receptorn, AT1 receptorn. Eftersom det inte är möjligt att helt förhindra produktionen av angiotensin II genom att behandla med ACE-hämmare blir en direkt blockad av dess verkan vid receptorn med angiotensin II-hämmare mer effektiv. Angiotensin II-hämmare blockerar endast AT1 receptorn, som är ansvarig för de negativa kärlsammandragande effekterna. En snarlik receptor, AT2, som har positiva effekter på kärlen påverkas inte vilket minskar risken för biverkningar och ökar effekten av läkemedlet. 14

15 Drygt patienter i pågående studier Micardis-programmet för kliniska prövningar är det mest omfattande som någonsin genomförts med en angiotensin II-hämmare. Programmet omfattar mer än patienter. Studieprogrammet för ONTARGET (ONgoing Telmisartan Alone and in combination with Ramipril Global Endpoint Trial) är ett av det största och mest ambitiösa som någonsin genomförts. ONTARGET är en randomiserad, dubbelblind multicenterstudie. Syftet med ONTARGET är att jämföra effekten av Micardis (angiotensin II hämmare) med ramipril (ACE-hämmare) med avseende på förebyggande av kardiovaskulär sjuklighet och död samt att avgöra om det finns ytterligare fördelar med att kombinera Micardis med ramipril. I studien deltar patienter vid 720 centra i 40 länder däribland 448 patienter i Sverige med hög risk för hjärt-kärlsjukdom eller diabetes. Patienterna delades in i tre grupper som behandlades med antingen Micardis i kombination med ramipril, med enbart Micardis eller med enbart ramipril. Resultaten presenteras på den årliga kongressen American College of Cardiology (ACC) som i år äger rum i Chicago den 29 mars 1 april Riskpatienter Parallellt har studien TRANSCEND genomförts, i vilken forskarna studerar patienter som inte tål ACE-hämmare. Här utvärderas effekten av Micardis och placebo som tillägg till standardbehandling för att förebygga kardiovaskulär sjuklighet och död. Denna studie inkluderar 6000 patienter, varav 100 svenska. Resultaten av TRANSCEND förväntas presenteras i samband med den Europeiska kardiologkongressen, ESC, som i år hålls i München i september. I både ONTARGET och TRANSCEND är det primära syftet att jämföra hur många som drabbas/dör i hjärt- kärlsjukdom som hjärtinfarkt, stroke, eller som tas in på sjukhus för hjärtsvikt i de respektive grupperna. 15

16 Högt blodtryck vanligt och farligt Omkring 1,8 miljoner personer i Sverige beräknas ha högt blodtryck (hypertoni) över målvärdet 140/90. Det motsvarar ungefär en fjärdedel av alla män och kvinnor över 20 år, däribland hälften av dem över 60 år. Tillståndet är lika vanligt hos bägge könen. Runt hälften av alla med högt blodtryck beräknas inte veta om det eftersom det normalt inte ger några symtom. Högt blodtryck ökar starkt riskerna för hjärtkärlsjukdom och åderförkalkning men även andra sjukdomar. Blodtrycket är trycket i pulsådrorna. Hur högt trycket är beror på hur mycket blod hjärtat pumpar ut vid varje slag, hur stark pumpkraften är och hur stort motståndet i kärlen är. Trånga kärl innebär ökat motstånd och därmed högre tryck. Hjärtat måste arbeta hårdare. Kroppen har flera system för att reglera blodtrycket: njurarna, som reglerar vätske- och saltbalansen sympatiska (icke viljestyrda) nervsystemet med det kärlsammandragande stresshormonet noradrenalin renin-angiotensin-aldosteronsystemet (RAAS) med angiotensin II en kraftigt kärlsammandragande substans som normalt är kroppens sätt att skydda sig mot för lågt blodtryck. Övre och undre tryck Världshälsoorganisationen (WHO) har definierat normalt blodtryck hos en medelålders person till 120/85 mmhg. Med stigande ålder kan något högre värden accepteras. Gränsen för högt blodtryck har satts till 140/90 mmhg. Den högre siffran står för trycket omedelbart efter att hjärtat dragit sig samman och pumpat ut blod (systoliskt eller övre tryck) och den lägre för trycket när hjärtat slappnar av och fylls på nytt mellan slagen (diastoliskt eller undre tryck). 16

17 Det tryck som anses säkrast förutsäga risken för skador i hjärta och kärl är det systoliska trycket. Det beror på att detta tryck stiger ju stelare blodkärlens väggar är och därmed blir ett mått på graden av åderförkalkning (ateroskleros). Vid diabetes har gränsen satts vid 130/80 mmhg på grund av risken för njurskador. Omkring hälften av alla med typ 2 diabetes (vuxendiabetes) har högt blodtryck redan när de får sin diagnos. Symtom Högt blodtryck ger sällan symtom. Lindriga symtom kan vara lätt huvudvärk men de flesta känner inte av några symtom alls. Riskfaktorer Högt blodtryck (primär hypertoni) kallas ett blodtryck som man inte kan ange en bestämd orsak till. Klart är dock att man har en eller flera orsaker som ålder, ärftlig benägenhet, rökning, övervikt, mycket salt mat, för lite motion och stress som är av betydelse. Oftast handlar det om en kombination av orsaker. Att bara ha en enda riskfaktor är ovanligt. Ju fler riskfaktorer som finns desto mer ökar riskerna för att hjärt-kärlsjukdom. Bara i mellan fem och tio procent av fallen bedöms orsaken till högt blodtryck vara någon underliggande sjukdom (sekundär hypertoni), som till exempel njursjukdom. Mild höjning vanligast Av de 1,8 miljoner svenskar som bedöms ha högt blodtryck beräknas enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU): att knappt 60 procent har milt förhöjt blodtryck; /90-99 mmhg att 30 procent har måttligt förhöjt blodtryck; / att drygt 10 procent har kraftigt förhöjt blodtryck; mer än 180/110. Blodtycket räknas som högt även om bara det ena trycket är förhöjt, som 180/80 eller 135/

18 Gränsen för vad som anses vara riskabelt högt blodtryck har successivt förskjutits neråt. På 1960-talet ansågs ett tryck på 170/110 vara acceptabelt men en rad vetenskapliga studier har gjort att nivåerna sjunkit efterhand. Samma utveckling ses för nivåerna av blodfetter en annan stor riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Risker med högt blodtryck Högt blodtryck uppstår när hjärtat måste arbeta hårdare än normalt för att pumpa runt blodet i kroppen. Påfrestningarna ökar på hjärta, kärl och andra organ i kroppen. Därmed ökar riskerna för framför allt stroke (hjärnblödning), hjärtinfarkt och andra hjärt- kärlsjukdomar som kärlkramp, hjärtsvikt och dålig cirkulation, ofta i benen. Även milt och måttligt förhöjt blodtryck ökar riskerna. Enligt SBU bedöms till exempel en höjning av det systoliska (övre) eller diastoliska (undre) trycket med 20 mmhg över nivån 115/75 mmhg fördubbla risken att dö i hjärtsjukdom. Åderförkalkning På sikt bidrar högt blodtryck till att kärlens väggar skadas. De blir stela och mindre elastiska vilket ökar riskerna för åderförkalkning. Kombinationen högt blodtryck, åderförkalkning och höga blodfetter är den främsta orsaken till hjärtkärlsjukdom. Till hjärt- kärlsjukdomar med åderförkalkning som bakomliggande orsak hör: hjärtinfarkt och instabil kärlkramp stabil kärlkramp hjärtsvikt oregelbunden hjärtrytm/plötslig hjärtdöd stroke (slaganfall, hjärnblödning) cirkulationssjukdomar i benen, som till exempel fönstertittarsjuka 18

19 Att mäta blodtryck Blodtrycket mäts oftast med en blodtrycksmanschett runt armen men det kan också göras genom så kallad ambulatorisk registrering då värdena registreras under 24 timmar. Blodtrycksmätning kan göras vid en vanlig hälsokontroll, på vårdcentralen, hos företagsvården eller någon privat vårdgivare. I dag finns också mätapparater för hemmabruk. Undersökningar vid högt blodtryck För diagnosen högt blodtryck krävs förhöjda värden vid minst tre mättillfällen när patienten är i vila. Om trycket är för högt får man lämna blodprov för analys av salter, njurfunktion, blodfetter och blodsocker (med tanke på diabetes). Det kan också tas ett EKG som registrerar hjärtmuskelns aktivitet. Utifrån resultatet tar läkaren sedan ställning till vilken behandling som kan vara lämplig. Referenser: Nationella riktlinjer för strokesjukvård, Nationella riktlinjer för kranskärlsjukvård (Socialstyrelsen), Måttligt förhöjt blodtryck (rapport SBU), Karolinska Universitetssjukhuset, Vårdguiden, Fass, Apoteket, Internetmedicin med flera. 19

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Fakta om stroke. Pressmaterial

Fakta om stroke. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30

Läs mer

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

Ta hand om din hjärna

Ta hand om din hjärna Ta hand om din hjärna www.aivoliitto.fi Vad kan du göra för att minska risken att drabbas? En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Kärlkirurgi En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Denna folder är en sammanfattning av den vård som ingår i begreppet kärlkirurgi - de olika kärlsjukdomarna

Läs mer

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen. Pressmaterial Ordlista Ablation en metod för behandling av förmaksflimmer som innebär att läkaren går in med en kateter från ljumsken till hjärtat och på elektrisk väg försöker häva störningen i hjärtats

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Högt blodtryck. Vad händer i kroppen?

Högt blodtryck. Vad händer i kroppen? Vad händer i kroppen? Ett tillstånd som kan bli sjukdom kallas också för hypertoni. Den som har ett alltför högt blodtryck har en ökad risk att drabbas av stroke (slaganfall), hjärtinfarkt eller hjärtförstoring

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Telmisartan/Hydrochlorothiazide ratiopharm 4.12.2014, Version 2.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

Lär dig mer om stroke och rädda liv!

Lär dig mer om stroke och rädda liv! Sommar i september Vilken sommar vi fick, hörrni! Och än verkar den inte vara slut... Härligt! Vi har haft ett lite väl långt sommaruppehåll från nyhetsbreven men är säkra på att du inte saknat oss förrän

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili Utredning och Behandling av Hypertoni Faris Al- Khalili 2014 Hypertoni Silent killer Ledande orsak till kardiovaskulär mortalitet Förekomst 20 50 % av populationen ( 38% i Sverige) Står för ca 50% av all

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning (ateroskleros) Sammanfattning Vid åderförkalkning ateroskleros blir blodkärlen stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Ateroskleros

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN CANDESARTAN/HYDROCHLOROTHIAZIDE ORION 8 MG/12,5 MG, 16 MG/12,5 MG, 32 MG/12,5 MG, 32 MG/25 MG ORION OYJ DATUM: 17.04.2015, VERSION 2 Sida 1/6 VI.2 Delområden

Läs mer

Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden. STROKE en folksjukdom. Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader

Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden. STROKE en folksjukdom. Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden STROKE en folksjukdom Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader Innehåll Vad är stroke? Hur kan vi behandla? Hur går det sen? Forskning Stroke och läkemedelsföljsamhet

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS

HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS Anette Dolk AiV 1 Innehållsförteckning Inledning... 1 Syfte... 1 Metod... 1 Hjärtinfarkt... 1 Incidens... 1 Orsaker... 2 Symtom... 2 Diagnos... 3 Behandling...

Läs mer

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Diabetes är en vanlig, kronisk ämnesomsättningssjukdom som leder till förhöjda sockerhalter i blodet. Diabetes är en folksjukdom, cirka 40 000 i Sveriges befolkning

Läs mer

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt?

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Hjärtat är en pump (stor som en knuten hand) som försörjer kroppens organ med syrerikt blod. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt blod för sitt ständiga

Läs mer

TIA. Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS

TIA. Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS TIA Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS TIA En varningssignal! Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Men det gick ju över Vad är en TIA? TIA = transitorisk

Läs mer

Aterosklerosens olika ansikten

Aterosklerosens olika ansikten Aterosklerosens olika ansikten 2016-03-16 Välkomna!! Laguppställning för dagen Kärlen ( Charlotta Strandberg ) Hjärnan ( Fredrik Schön ) Hjärtat ( Olle Bergström ) Familjär hyperkolesterolemi (Wolfgang

Läs mer

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL Generiskt namn: hydroklortiazid Esidrex ATC-kod: C03AA03 Novartis Hypertoni Hydroklorotiazid är en väldokumenterad tiazid. Billigaste tiaziddiuretikat. Låg dos rekommenderas. En halv tablett (12,5 mg)

Läs mer

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014 Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare ÄMNEN Vad är hjärtsvikt-definition? Orsaker? Hjärtsviktsymptom Gradering (NYHA klassifikation) Utredning

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

Hälsoenkät. AAA-screening. (Bukaortaaneurysm i Västra Götaland) Undersökningsdatum:... Personnummer:... Namn..

Hälsoenkät. AAA-screening. (Bukaortaaneurysm i Västra Götaland) Undersökningsdatum:... Personnummer:... Namn.. Hälsoenkät AAA-screening (Bukaortaaneurysm i Västra Götaland) Undersökningsdatum:... Personnummer:... Namn.. 1 2 DINA SJUKDOMAR 1. Hjärtsjukdom Har du haft hjärtinfarkt, kärlkramp eller hjärtsvikt? (om

Läs mer

Bilaga II. Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln

Bilaga II. Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln Bilaga II Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln 6 För produkter som innehåller de angiotensin-konverterande enzymhämmarna (ACEhämmare) benazepril, kaptopril, cilazapril,

Läs mer

Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt

Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt Hjärtsvikt är ett mycket vanligt tillstånd, framförallt hos äldre. Ändå är diagnostiken och behandlingen ofta bristfällig. Vanliga symtom vid hjärtsvikt

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Venös insufficiens 2010

Venös insufficiens 2010 Venös insufficiens 2010 Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Cirkulationsuppbyggnaden Vad är venös insufficiens? Definition Symptom Riskfaktorer Prevalens Prevention Behandling Utprovning

Läs mer

HYPERTONI EN UTBREDD MEN SVÅRBEHANDLAD SJUKDOM. Jacob Asrat. ST-läkare i allmänmedicin. Skytteholms vårdcentral

HYPERTONI EN UTBREDD MEN SVÅRBEHANDLAD SJUKDOM. Jacob Asrat. ST-läkare i allmänmedicin. Skytteholms vårdcentral 1 HYPERTONI EN UTBREDD MEN SVÅRBEHANDLAD SJUKDOM Jacob Asrat ST-läkare i allmänmedicin Skytteholms vårdcentral Handledare: Nouha Saleh Stattin, med. dr Diabetessjuksköterska, LUCD Fortbildningsenheten,

Läs mer

Perifer kärlsjudom. Fysioterapeutprogramet Termin 2. Anton Gard, ST-läkare Kardiologi

Perifer kärlsjudom. Fysioterapeutprogramet Termin 2. Anton Gard, ST-läkare Kardiologi Perifer kärlsjudom Fysioterapeutprogramet Termin 2 Anton Gard, ST-läkare Kardiologi Perifera kärlsjukdomar Avser alla sjukdomar eller rubbningar i cirkulationorganen utanför hjärtat och hjärnan Arteriella

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Innehållsförteckning. Cirkulationssystemet 3. Allmänt 4. Symptom 4. Orsaker 5. Behandling 7. Vad kan jag själv göra för min kropp?

Innehållsförteckning. Cirkulationssystemet 3. Allmänt 4. Symptom 4. Orsaker 5. Behandling 7. Vad kan jag själv göra för min kropp? 1 Innehållsförteckning SIDAN Cirkulationssystemet 3 Allmänt 4 Symptom 4 Orsaker 5 Behandling 7 Vad kan jag själv göra för min kropp? 10 Framtidsutsikter 13 Arbetsfördelning 14 Källförteckning 15 2 Cirkulationssystemet

Läs mer

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer Docent i kardiologi, Lunds Universitet Medicinsk chef, Hjärtkärl-kliniken Potentiell intressekonflikt: Försörjning huvudsakligen

Läs mer

INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin)

INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin) Denna broschyr har du fått av din läkare eller sjuksköterska INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin) Patientinformation för dig som behandlas med JARDIANCE mot typ 2-diabetes Ett steg i

Läs mer

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt

Läs mer

Blodkärlsundersökning Arteriografi

Blodkärlsundersökning Arteriografi Blodkärlsundersökning Arteriografi Patientinformation Undersökningen visar förekomst och grad av åderförkalkning (atheroskleros och annan artärstelhet) i just Dina blodkärl. Atheroskleros anses orsaka

Läs mer

Om kärlkramp, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och arytmi

Om kärlkramp, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och arytmi Om kärlkramp, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och arytmi Information till dig som har en sjukdom i hjärtats kranskärl. Reviderad version mars 2001 A Socialstyrelsen klassificerar från och med år 2001 sin utgivning

Läs mer

HÄLSOENKÄT. Hjärt-kärlsjukdomar Har du eller har du haft någon av följande? Nej Ja Vet ej Om Ja ange startår

HÄLSOENKÄT. Hjärt-kärlsjukdomar Har du eller har du haft någon av följande? Nej Ja Vet ej Om Ja ange startår HÄLSOENKÄT Var vänlig och fyll i ditt namns initialer och ditt födelsedatum samt svara på följande frågor genom att kryssa i det svarsalternativ som passar bäst. Använd gärna kulspetspenna. Om du svarar

Läs mer

Alla bidrag är välkomna

Alla bidrag är välkomna November 2010 Alla bidrag är välkomna Vill du stödja Hjärt- och Lungsjukas Riksförbunds verksamhet och stöd till forskningen? Sätt in ditt stöd på PlusGiro 90 10 10 9 eller direkt via vår hemsida. Tack

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

Det vanligaste symtomet vid hjärtinfarkt är bröstsmärta, ibland tillsammans med illamående och kallsvett.

Det vanligaste symtomet vid hjärtinfarkt är bröstsmärta, ibland tillsammans med illamående och kallsvett. Vad händer i kroppen? Hjärtat behöver syrerikt blod Hjärtat är en muskel, stor som en knuten hand, som pumpar ut syrerikt blod till kroppens alla organ. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

Att leva med kärlkramp INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Att leva med kärlkramp INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Att leva med kärlkramp INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Nu ska jag ha så roligt som möjligt Det kändes som någon drog en livrem runt bröstet och drog åt. Jag fick svårt att andas.

Läs mer

Stroke sekundär prevention. Signild Åsberg specialistläkare, med dr

Stroke sekundär prevention. Signild Åsberg specialistläkare, med dr Stroke sekundär prevention Signild Åsberg specialistläkare, med dr Läkemedelsboken Hjärta Kärl Cerebrovaskulära sjukdomar 375 Livsstilsfaktorer rökning högt alkoholintag lågt intag av frukt, grönsaker

Läs mer

Fakta om blodpropp. Pressmaterial

Fakta om blodpropp. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om blodpropp Blodpropp är en del av de stora och allvarliga folksjukdomarna såsom hjärtinfarkt och stroke men även andra livshotande tillstånd som lungemboli (propp i lungan). Viktiga

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Med hjärtat i centrum

Med hjärtat i centrum Med hjärtat i centrum Hjärtsvikt Ny bot på gammal sot. Göteborg 101022 Kurt Kurt Boman, Boman, professor, professor, överläkare överläkare Forskningsenheten, Forskningsenheten, Skellefteå, Skellefteå,

Läs mer

Högt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa

Högt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa Högt blodtryck Ordination motion Vägen till bättre hälsa Till dig som har högt blodtryck Högt blodtryck är i dag den största riskfaktorn för sjukdomar i hjärta och blodkärl, till exempel stroke och hjärtinfarkt.

Läs mer

Hjärtinfarkt i Sverige

Hjärtinfarkt i Sverige Hjärtinfarkt i Sverige drabbade och avlidna i akut hjärtinfarkt sedan 1990 Hjärt-Lungfonden November 2012 Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är fondens mål att besegra

Läs mer

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning Gävle HC Carema Metabol bedömning & mottagning Är personen SJUK? eller FRISK?... . eller har hon en mycket HÖG RISK? Hur ska vi HJÄLPA utan att STJÄLPA? HJÄLP!? Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN LOSATRIX 12,5 MG FILMDRAGERADE TABLETTER Datum: 8.9.2015, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Slutsatser Förekomst av högt blodtryck Förekomsten av högt blodtryck (hypertoni) i Sverige kan uppskattas till omkring 1,8 miljoner personer, motsvarande 27 procent

Läs mer

sammanfattning och slutsatser

sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Att förebygga sjukdom är en angelägen uppgift för samhället och för individen. I SBU-rapporten Längre liv och bättre hälsa finns en rad exempel på framgångsrika förebyggande

Läs mer

Kärlkramp. Vad händer i kroppen?

Kärlkramp. Vad händer i kroppen? Vad händer i kroppen? Hjärtat behöver syrerikt blod Hjärtat är en muskel, stor som en knuten hand, som pumpar ut syrerikt blod till kroppens alla organ. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat

Läs mer

Bilaga I. Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännande för försäljning

Bilaga I. Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännande för försäljning Bilaga I Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännande för försäljning 1 Vetenskapliga slutsatser Med hänsyn till utredningsrapporten från kommittén för säkerhetsövervakning

Läs mer

Hjärtat och blodomloppet

Hjärtat och blodomloppet Hjärtat och blodomloppet Hjärtat & Blodomloppet Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken www.lektion.se Vår kropp behöver Syre Vatten Näring Syre behövs för att vi ska kunna förbränna maten och få energi.

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att blodsocker (glukos)

Läs mer

Blodtrycket. En temaskrift från Hjärt-Lungfonden

Blodtrycket. En temaskrift från Hjärt-Lungfonden Blodtrycket En temaskrift från Hjärt-Lungfonden Hjärt-Lungfonden är en ideell opolitisk insamlingsorganisation som finansierar huvuddelen av den fristående forskningen kring hjärt-, kärl- och lungsjukdomar

Läs mer

Blodkärlsundersökning Arteriografi

Blodkärlsundersökning Arteriografi Blodkärlsundersökning Arteriografi Omfattande hjärt-kärlriskanalys på endast 3 minuter Genombrott inom tidig diagnostik av atheroskleros Arteriografundersökningen (liknar en vanlig blodtrycksmätning) undersöker

Läs mer

ZAVEDOS , Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

ZAVEDOS , Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN 1 (5) ZAVEDOS 9.6.2016, Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Akut lymfatisk leukemi (ALL)

Läs mer

Användarmanual Blodtrycksmätare

Användarmanual Blodtrycksmätare Användarmanual Blodtrycksmätare Tack för att du köpt din blodtrycksmätare hos oss Kära kund Ca. 1 miljon har för högt blodtryck har det någon betydelse? Ca. 50% av befolkningen känner inte till sin blodtrycksnivå

Läs mer

Till dig som har hjärtsvikt

Till dig som har hjärtsvikt Till dig som har hjärtsvikt Version 1 Hjärtsvikt Hjärtsvikt är en av våra vanligaste hjärtsjukdomar. I Sverige beräknas ca 200 000 vara drabbade och antalet som insjuknade ökar när befolkningen blir äldre.

Läs mer

Varför får man stroke?

Varför får man stroke? Varför får man stroke? Kjell Asplund, professor i medicin, MONICA-projektet, Socialstyrelsen Jag ska tala om orsakerna till stroke och då ur två aspekter: Vad är det som händer i kroppen när man får en

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att socker ska komma in

Läs mer

Blodtrycket En skrift om högt och lågt blodtryck

Blodtrycket En skrift om högt och lågt blodtryck Blodtrycket En skrift om högt och lågt blodtryck Den här skriften är en del av Hjärt-Lungfondens arbete med att sprida information om hjärt-, kärl- och lungsjukdomar. Den är möjlig att ta fram tack vare

Läs mer

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN. Skånes universitetssjukhus Lund

VÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN. Skånes universitetssjukhus Lund VÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN Skånes universitetssjukhus Lund Vad är stroke? Arne Lindgren Professor i Neurologi, överläkare Skånes universitetssjukhus Lund Innehåll Allmänt om stroke Vad händer

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Innehåll. LFN-genomgång hypertoniläkemedel. Cilostazol (Pletal) mot claudicatio intermittens. Läkemedelsgruppen

Innehåll. LFN-genomgång hypertoniläkemedel. Cilostazol (Pletal) mot claudicatio intermittens. Läkemedelsgruppen Innehåll LFN-genomgång hypertoniläkemedel. Cilostazol (Pletal) mot claudicatio intermittens. LFN-genomgång hypertoniläkemedel Syftet är att få ut mer hälsa för pengarna. Försäljningen uppgick 2007 till

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt

Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt Mål: Alla personer med kronisk njursvikt skall få en behandling av så god kvalitet att behovet av dialys eller transplantation fördröjs eller förhindras.

Läs mer

Läkemedel: nytta och risker hos äldre

Läkemedel: nytta och risker hos äldre Läkemedel: nytta och risker hos äldre Arne Melander professor emeritus i klinisk farmakologi och läkemedelsepidemiologi Lunds Universitet f.d. överläkare i klinisk farmakologi (Malmö) f.d. chef för Nätverk

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken Diabetes och ögat 2 Hornhinna Lins Glaskropp Näthinna Gula fläcken Synen är ett av våra viktigaste sinnen. När vi öppnar ögonen strömmar ljuset in. Det passerar genom hornhinnan, linsen och glaskroppen

Läs mer

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Hur det började Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Läkartidnigen 30-31 2001 Cecilia Björkelund, professor, distriktsläkare

Läs mer

Kardiologiska kliniken. Kranskärlsröntgen/PCI

Kardiologiska kliniken. Kranskärlsröntgen/PCI Kardiologiska kliniken Kranskärlsröntgen/PCI 2 (12) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kranskärlsröntgen...4 Förberedelser inför koronarangiografi...4 På angiolabb...4 Efter kranskärlsröntgen...5 PCI...6 Förberedelser

Läs mer

Behandling av typ 2-diabetes

Behandling av typ 2-diabetes Behandling av typ 2-diabetes Sammanfattning Kostförändringar, motion och rökstopp är grundläggande faktorer vid behandling av typ 2-diabetes. De är även viktiga för att förebygga typ 2- diabetes hos personer

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar

Läs mer

De äldres sjukdomspanorama Docent Inger Wårdh, avd för Gerodonti

De äldres sjukdomspanorama Docent Inger Wårdh, avd för Gerodonti De äldres sjukdomspanorama Docent Inger Wårdh, avd för Gerodonti Äldres sjukdomspanorama Tumörer Matsmältningsorganen Diabetes Blodbrist Hjärta och kärl Urinvägar Sköldkörtelsjukdomar Muskler och skelett

Läs mer

Hur kan DIABETES påverka mina FÖTTER?

Hur kan DIABETES påverka mina FÖTTER? Hur kan DIABETES påverka mina FÖTTER? HUR KAN DIABETES PÅVERKA MINA FÖTTER? Hur påverkar diabetes mina fötter? Denna broschyr förklarar hur komplikationer uppstår i samband med diabetes typ 1 och typ 2

Läs mer

H Formulär Somatik H90. Probandnummer: Intervjuare: Datum (år/månad/dag): / /

H Formulär Somatik H90. Probandnummer: Intervjuare: Datum (år/månad/dag): / / -07-08 Formulär Somatik H90 Probandnummer: 85 - - 90 Intervjuare: Datum (år/månad/dag): / / 1 Namn:.. Personnummer: - 2 PSF 1. Kompletterande anamnes tagen från 0. Ej tagit kompletterande anamnes 1. Make/sambo

Läs mer

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.

Läs mer

Symbicort Turbuhaler. Datum, version OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Symbicort Turbuhaler. Datum, version OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Symbicort Turbuhaler Datum, version OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Astma Astma är en vanlig, kronisk

Läs mer

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom 2013-01-11 Information till 1177/Vårdguiden Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom Influensaaktiviteten kommer att öka de närmaste veckorna. Svininfluensa (influensa A(H1N1)pdn09

Läs mer

Livet efter hjärtinfarkt INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Livet efter hjärtinfarkt INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Livet efter hjärtinfarkt INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Nu struntar jag i dammtussarna Det hände för drygt två år sedan. Jag satt i bilen på väg hem från Norrköping och kände plötsligt

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

Blod och blodomloppet

Blod och blodomloppet Blod och blodomloppet Blodets delar En vuxen människa har ca 4-6 liter blod. Blodet består till ca 45 % av röda och mindre än 1 % vita blodkroppar samt mindre än 1 trombocyter, s.k. blodplättar. Resten

Läs mer