Uppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker?"

Transkript

1 Rapport VESTA Uppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker? En kvantitativ retrospektiv studie Sofia Wiegurd, ST-läkare, Vårdcentralen Husläkarna i Österåker Oktober 2011 Projekthandledare: Rune Lindqvist, specialist i allmänmedicin, Kliniska handledare: Catharina Tennström och Kristina Falk, Husläkarna i Österåker

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Förkortningar och definitioner 3 Bakgrund 3 SCORE Behandling Övervikt Syfte 5 Frågeställningar 5 Material och Metod 6 Studiedesign Databas och statistik Inklusions- och exklusionskriterier Etik 7 Resultat 7 Diagram 1. Hypertoni 2010 Diagram 2. Hypertoni 2004 Diagram 3. SCORE-parametrar Diskussion 9 Jämförelser med andra vårdcentraler Styrkor och svagheter Referenser 12 Bilaga 14 1

3 SAMMANFATTNING Bakgrund Hypertoni definieras som blodtryck 140/90. Enligt SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) är det bara procent av de som ordinerats läkemedelsbehandling som når behandlingsmålet blodtryck <140/90. Vid bedömning av patientens blodtrycksnivå och för att välja behandling är det viktigt att bedöma patienters sammanvägda kardiovaskulära risk genom att använda till exempel verktyget SCORE. med ledning av riskfaktorerna ålder, kön, systoliskt blodtryck, kolesterol och tobak. Syfte Huvudsyftet med studien är att undersöka hur stor andel av patienterna på vårdcentralen Husläkarna i Österåker som behandlats för hypertoni som når målblodtrycket under år 2010, i vilken grad utredning görs med avseende på relevanta riskfaktorer samt undersöka om det skett någon förändring avseende detta jämfört med situationen sex år tidigare. Frågeställningar 1. Hur stor andel av patienterna med hypertonidiagnos nådde måltrycket <140/90 under 2010? 2. Har andelen förändrats jämfört med år 2004? 3. I vilken omfattning har fb-glukos och P-Kolesterol kontrollerats under studietiden 2010 samt BMI och bruk av tobak registrerats hos de med hypertonidiagnos? 4. Har andelen patienter som fb-glukos och P-Kolesterol kontrollerats på samt BMI och bruk av tobak registrerats hos år 2010 förändrats jämfört med andelen under 2004? Material och metod Studien är en kvantitativ retrospektiv studie. Rapportverktyget RAVE för journalsystemet Prof doc användes för att ta fram data för alla hypertoniker under år 2010 och år Excel och PAST har använts för statistikberäkningar. Resultat År 2010 fanns 1980 patienter med diagnosen hypertoni på husläkarna i österåker. 37 procent av dessa (739 st) var välbehandlade, det vill säga hade ett blodtryck <140/90 vid senaste mätningen. Det är en relativ ökning med 54 procent jämfört med år BMI har registrerats i ökande grad medans kontroll av fb-glukos och P-Kolesterol gått ner under dessa år. 2

4 Förkortningar och definitioner BMI Body mass index kg/m 2 SCORE Systematic Coronary Risk Evaluation Målblodtryck <140/90 mm Hg sittande eller liggande Övervikt BMI > 25 VISS Medicinskt och administrativt stöd för primärvården via webben från Stockholms läns lansting Bakgrund Hypertoni definieras som blodtryck 140/90 vid minst 2 mätningstillfällen [1]. Enligt SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) är det bara procent av de som ordinerats läkemedelsbehandling som når behandlingsmålet blodtryck <140/90. Förekomsten av hypertoni i Sverige kan uppskattas till omkring 1,8 miljoner personer, motsvarande 27 procent av den vuxna befolkningen (20 år och äldre). Hypertoni är lika vanligt hos kvinnor som hos män. [1] De flesta (60 procent) har grad 1 som är mild blodtrycksförhöjning ( /90 99 mm Hg). 30 procent har grad 2 som är måttlig blodtrycksförhöjning ( / mm Hg) och 10 procent grad 3 det vill säga svår blodtrycksförhöjning ( 180/ 110 mm Hg)[1]. SCORE Vid bedömning av patientens blodtrycksnivå och för att välja behandling är det viktigt att bedöma patienters sammanvägda kardiovaskulära risk. Detta kan man göra genom att använda till exempel verktyget Systematic COronary Risk Evaluation (SCORE) som är utarbetad av European society of cardiology. Med hjälp av riskfaktorerna ålder, kön, systoliskt blodtryck, kolesterol och tobaksrökning kan man skatta risken att dö i kardiovaskulär sjukdom under en tioårsperiod. [2] Vid diabetes mellitus skall SCORE-poängen multipliceras med 2 för män och 4 för kvinnor. Tyvärr tar SCORE inte hänsyn till andra faktorer som till exempel redan befintlig hjärtkärlsjukdom, ärftlighet, bukfetma, sociala faktorer med mera som också bör vägas in när man diskuterar eventuella åtgärder med patienten. SCORE bör inte heller användas för patienter över 65 år eftersom det förutsäger en 10-årsrisk. [3] 3

5 Kraftigt förhöjda värden på enskilda riskfaktorer innebär hög risk varför omgående intervention är motiverad. Exempel på detta är förekomst av blodtryck över 180/110 mm Hg, och fastande plasmaglukos över 7,0 mmol/l samt hos yngre och medelålders personer kolesterolvärde över 8,0 mmol/l. [2] Som konstaterats i SBU:s rapporter om måttligt förhöjt blodtryck är blodtrycket exponentiellt relaterat till risken att drabbas av allvarlig hjärt-kärlhändelse [1]. Relationen är starkare till stroke än till hjärtinfarkt. Detta förhållande går ända ned till normala blodtryck (omkring 10/70 mmhg) för till exempel död i stroke [4]. Hos äldre >80 har man sett att hypertonibehandling framförallt reducerar risken för stroke [5]. Behandling Icke farmakologisk behandling enligt VISS vårdprogram [6]. Viktreduktion Motion Rökstopp Saltrestriktion: Män <6 g/dag, kvinnor <5 g/dag Minskad stress Minskat alkoholintag De olika grupper av blodtryckssänkande läkemedel som vanligen används i Sverige (tiaziddiuretika, ACE-hämmare, kalciumantagonister angiotensin-receptorblockerare (ARB) och beta-blockerare) ger en likartad sänkning av blodtrycket (cirka 10/5 mm Hg) när läkemedlen används separat [1]. Övervikt Det finns också ett samband mellan obesitas och hypertoni. En metaanalys av flera randomiserade kontrollerade studier med uppföljning 2 och 10 år efter gastric by pass visar på en signifikant bestående sänkning av prevalensen av diabetes, hypertension, uremi och hyperkolesterolemi. 4

6 För de med hypertoni normaliserades blodtrycket efter 2 år hos 34 procent jämfört med 21 procent i kontrollgruppen som enbart fick råd och medicinsk hjälp med viktnedgång via kost- och motion [7]. Det är okänt hur många patienter som har hypertoni på Husläkarna i Österåker och hur stor andel som når målblodtryck samt om denna andel har ökat jämfört med en period sex år tidigare. Det är heller inte känt i hur stor utsträckning man kontrollerar fb-glukos, P- kolesterol samt registrerar BMI och bruk av tobak. För att patienterna skall slippa komplikationer är det viktigt att vi följer riktlinjerna avseende måltryck och dessutom använder oss av till exempel SCORE för att bedöma patientens sammanlagda risk för hjärt-kärlsjukdom och då registrerar alla relevanta parametrar. Syfte Huvudsyftet med studien är att undersöka hur stor andel av patienterna på vårdcentralen Husläkarna i Österåker som behandlats för hypertoni som når målblodtrycket under 2010, i vilken grad utredning görs avseende relevanta riskfaktorer samt undersöka om det skett någon förändring avseende detta jämfört med situationen sex år tidigare. Frågeställningar 1. Hur stor andel av patienterna med hypertonidiagnos nådde måltrycket <140/90 under 2010? 2. Har andelen patienter med hypertonidiagnos som nått måltrycket <140/ förändrats jämfört med andelen under 2004? 3. I vilken omfattning har fb-glukos och P-Kolesterol kontrollerats under studietiden 2010 samt BMI och bruk av tobak registrerats hos de med hypertonidiagnos? 4. Har andelen patienter som fb-glukos och P-Kolesterol kontrollerats på samt BMI och bruk av tobak registrerats hos år 2010 förändrats jämfört med andelen under 2004?' 5

7 Material och Metod Studiedesign Studien är en kvantitativ retrospektiv studie. Databas och statistik Rapportverktyget RAVE för journalsystemet Prof doc användes för att identifiera alla med hypertonidiagnos på vårdcentralen under studietiden 2010 och jämförelseperioden RAVE hämtar automatiskt de senaste värdena ur journalen. Blodtrycksmätning har skett sittande eller liggande enligt lokala rutiner på husläkarna i Österåker. 2 förhöjda mätningar krävs för diagnos hypertoni. Data bearbetades i Excel och PAST (PAlaeontological STatistics) samt graphpad. Skalan är ordinal när man använder sig av de olika blodtrycksintervallen. P<0,05 anses vara statistiskt signifikant. Chi2 används för att beräkna signifikansnivå. Inklusions- och exklusionskriterier Husläkarna i Österåker är en vårdcentral med omkring listade patienter framförallt från Åkersberga. Socioekonomiskt är området heterogent. Alla med ICD-10 koden I10 togs med för att samtliga med essentiell hypertoni skulle inkluderas oavsett ålder, tid för insjuknande eller närvaro av andra sjukdomar. De som avlistat sig/avlidit under perioden exkluderades samt de som inte hade något blodtryck registrerat under respektive studieår. Den sistnämnda gruppen utgör 5 procent under såväl 2004 som År 2004 innebär det 70 hypertoniker och år hypertoniker. Andelen patienter som nådde blodtrycksmålet <140/90 under studieperioden och under jämförelseperioden registrerades. Rave användes också för att få fram uppgifter huruvida B- glukos och P-kolesterol hade kontrollerats samt uppgifter avseende BMI och bruk av tobak. Andelen av patienterna med uppgift om respektive parameter noterades. 6

8 Etiska överväganden Patienternas integritet kränks genom att en icke-behandlande läkare tar fram data ur deras journaler. Behandlande läkare kan också uppleva det som kränkande att bli granskad av kollega. Denna studie ligger även till grund för kvalitetsarbete på vårdcentralen för att förbättra hypertonibehandlingen för patienterna. Anslag om detta har satts upp för att informera patienterna. Rave hämtade information från hela vårdcentralen, uppgifterna avidentifierades och kodades samt behandlades separat i ett dataprogram. Enskild patient eller läkare kan således inte identifieras i samband med studien. Patienterna utsätts inte för några fysiska risker utan endast insamlad data användes. Den enskilde patienten får ingen direkt nytta av studien men däremot hoppas den leda till bättre behandling av hypertoniker på vårdcentralen. Samtliga läkare på vårdcentralen informerades om studien. Verksamhetschefen Dr Anders Lind har gett sitt samtycke till projektet. Resultat 1. År 2010 fanns på vårdcentralen Husläkarna i Österåker 1980 patienter med diagnosen hypertoni. 39 procent av hypertonikerna (739 st) var välbehandlade med ett blodtryck 140/90 vid senaste mätningen. Antal hypertoniker <140/90 140/90 Diagram 1. Blodtryck år 2010 hos patienter med hypertonidiagnos på Husläkarna i Österåker. N=1887 7

9 2. År 2004 fanns 1392 patienter med hypertoni på vårdcentralen. 25 procent (335 st) av dessa var välbehandlade med ett blodtryck <140/90. Antal hypertoniker <140/90 140/90 Diagram 2. Blodtryck år 2004 hos patienter med hypertonidiagnos på Husläkarna i Österåker. N=1316 Andelen patienter som är välbehandlade har alltså ökat 56 procent under dessa 6 år. I absoluta tal är detta en ökning med 14 procentenheter. P <0,0001 jämfört med ,4. fb-glukos togs hos 75 procent av hypertonikerna år 2004 jämfört med 63 procent år P<0,0001. P-Kolesterol togs 2004 hos 74 procent av hypertonikerna jämfört med 64 procent år P<0,0001 BMI fanns registrerat hos 2 procent av hypertonikerna år 2004 jämfört med 20 procent år P<0,0001 Bruk av tobak fanns registrerat hos 0 procent år 2004 och hos 12 procent år En påtaglig ökning har således skett av registrering av BMI och tobaksbruk. Däremot har färre hypertoniker fått sitt kolesterol mätt och fb-glukos kontrollerat. 8

10 100% 90% 80% 70% 60% 75% 63% 74% 64% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2% 20% 0% 12% fb-glukos P<0,0001 P-Kolesterol P<0,0001 BMI P<0,0001 Tobak Diagram 3. Blodprovstagning av fb-glukos och P-Kolesterol samt registrering av BMI och bruk av tobak i procent av antalet hypertoniker under 2004 och Signifikansprövning för andelen kontrollerade för fbglukos, P-Kolesterol samt registrering av BMI vid jämförelse mellan 2004 och Diskussion På vårdcentralen Husläkarna i Österåker når 39 procent målblodtrycket <140/90 år 2010 vilket får anses vara bra då det enligt SBU bara är procent som når det målet. En förbättring har också skett vad gäller registrering av BMI mellan 2004 och Tyvärr har SFAM (Svensk förening för allmänmedicin) inte med detta i sina kvalitetsregister vilket skulle kunnat göra jämförelser enkla och tillförlitliga. Jämförelse med andra vårdcentraler Jämförelse med ST-projekt på Skytteholms vårdcentral i Solna med 1395 patienter 2009 visar liknande behandlingsresultat vad gäller andelen som når målblodtryck. Studien är inte helt identisk men liknande. I den studien var knappt 40 procent välbehandlande. Ett ST-projekt på Skärholmens vårdcentral 2009 visar att 39 procent nådde målblodtryck vilket är i nivå med resultaten i den här studien. Liknande ST-projekt från Täby Centrum doktorn gjord i januari 2010 visar att 52 procent av kvinnorna är välbehandlade och 47 procent av männen. Där har man bara granskat de som varit på besök med diagnosen hypertoni under en månad så underlaget är inte särskilt stort (bara drygt 200 patienter) så man får tolka dessa siffror med försiktighet. 9

11 Värde saknas helt för blodtryck på 5 procent av patienterna både år 2004 och år Det kan vara patienter som mäter hemma med egna automatiska blodtrycksmätare men också de som får förnyade recept via telefon och inte varit på besök det senaste året eller går hos andra vårdgivare där man mäter trycket. Dessa är exkluderade i studien. Andelen välbehandlade har ökat markant under åren vilket kan vara en naturlig följd av att SBU med flera betonat vikten av att verkligen nå ner till målblodtryck <140/90 och inte som tidigare tillåtit ett högre/stigande tryck vid ökad ålder. På Skytteholms vårdcentral undersöktes i ett ST-projekt även andra parametrar. Hos ca 60 procent av patienterna hade man angivit bruk av tobak vilket var mycket mer än hos Husläkarna i Österåker. Hos 32 procent av patienterna fanns uppgift om BMI jämfört med 20 procent i vår studie. Det har blivit en förbättring i registrering av BMI, dock är den även under 2010 relativt låg (20 procent). De flesta med BMI registrerade har ett värde över >25; det vill säga övervikt vilket tolkas som att läkarna inte anser det lika viktigt att registrera BMI vid normalvikt. Varför andelen hypertoniker som kontrollerats avseende fb-glukos och P-Kolesterol är lägre 2010 jämfört med 2004 är oklart. En tanke är att patienterna rör sig mer mellan olika vårdgivare och att de tagit dessa prover någon annanstans. Vid nydebuterad hypertoni bör ett flertal labprover tas och parametrar registreras. Detta görs oftast även vid årskontroller. Om patienten får förnyat recept via telefon så uteblir förmodligen den provtagningen. En annan aspekt kan vara att tillkomna ekonomiska incitament påverkat antalet tagna prover Registrering av andra viktiga parametrar för att beräkna SCORE t.ex. tobak kan bli bättre i och med vårdcentralens inträde till Take Care som sker i november. Vid diktering syns sökorden i journalen tydligt i Take Care vilket inte är fallet i Prof doc. Sökorden för Tobak fanns inte med i RAVE 2004, vilket förklarar 0-värdet för andelen med registrerat tobaksbruk det året. 10

12 Styrkor och svagheter En styrka i studien är att alla hypertoniker på vårdcentralen har registrerats och är med i studien. Underlaget är tillräckligt stort för att ge tillförlitliga data. Studien tar endast upp hur många som når målblodtryck och inte vilka som ligger i de olika grupperna (mild, måttlig och svår hypertoni). Ett problem generellt är att man vid manuell blodprovstagning gärna registrerar jämna tal, till exempel 140/90 även om trycket egentligen är aningen lägre eller högre. Då registreras tyvärr detta som ett förhöjt blodtryck. Man måste alltså skriva in 139/89 för att det ska registreras som ett icke förhöjt blodtryck. Detta kan leda till något mera osäkra data. Studien har genomförts vid en enskild vårdenhet och bör tolkas med försiktighet utanför enheten. Resultaten kan således inte generaliseras. Enbart det senaste värdet under aktuell studieperiod tas automatisk med. Därför kan detta bli missvisande om värdet avviker från de nivåer som patienten normalt har. Vitrockshypertoni kan också ge falskt för höga värden som maskerar en annars lyckad behandling. 24 h blodtrycksmätning är mer tillförlitligt, men har inte använts i denna studie. Resultaten kan och kommer att användas för att förbättra hyperbehandling på vårdcentralen och kan göra att fler når målet god blodtryckskontroll. Resultaten kommer också ligga till grund för att i större utsträckning registrera behövliga parametrar för att kunna beräkna SCORE. Slutsats Under studietiden ses en förbättring med 56 procent när man jämför de välbehandlade hypertonikerna åren med ett blodtryck <140/90. I absoluta tal är detta en ökning med 14 procentenheter. En påtaglig förbättring har också skett i registrering av BMI och tobaksbruk. Detta bör kunna förbättras ytterligare med hjälp av Take care samt en större medvetenhet på vårdcentralen efter den här studien. Kolesterol och fb-glukos har kontrollerats i mindre utsträckning. Detta får diskuteras på vårdcentralen och ligga till grund för implementering av rutiner kring hypertonibehandling och SCORE. 11

13 Referenslista ( 1) Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Måttligt förhöjt blodtryck, volym ; SBU-rapport nr 170/1. ISBN SBU. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Uppdaterad citerad (2) Information från läkemedelsverket. Förebyggande av aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom. SCORE, 2006;3:16-97 citerad Tillgänglig från (3) Weinehall L, Wilhelmsen L. Professorer oense om SCORE visar rätt hjärtrisk citerad Tillgänglig från: (4) Hjemdah P, Kahan T. Uppdaterade europeiska riktlinjer för hypertonibehandling. Publicerat citerad Tillgängligt från: (5) Musini VM, Tejani AM, Bassett K, Wright JM. Pharmacotherapy for hypertension in the elderly. Cochrane Database of Systematic Reviews 2009, Issue 4. Art. No.: CD DOI: / CD pub2. citerad Tillgängligt från: (6) Flodin T. Hypertoni. Publicerat: november Revidering: 2006 Jägré C Granskat av: Wahrenberg H, Strååt H och Kahan T. 12

14 Uppdaterat: augusti 2008 citerad Tillgängligt från: (7) JL, Picot J, Loveman E, Clegg AJ. Surgery for obesity. Colquitt Cochrane Database of Systematic Reviews 2009, Issue 2. Art. No. CD DOI: / CD pub3. citerad Tillgängligt från: (8) Jacob Asrat. Hypertoni en utbredd men svårbehandlad sjukdom. Sidan uppdaterad citerad Tillänglig från: article&article=158&category_id=29&itemid=176&lang=sv (9) Kristina Nyberg. Receptförnyelse utan kontroll? En studie av indirekt förskrivning till hypertoniker på Skärholmens VC med avseende på uppföljning och blodtryckskontroll. Sidan uppdaterad citerad Tillgänglig från: =com_resource&controller=article&article=153&category_id=29&itemid=176&lang=sv (10) Nina Englyst. Könsskillnader i blodtryckskontroll på Täby Centrum Doktorn i januari Sidan uppdaterad citerad Tillgänglig från: ory_id=29&itemid=176&lang=sv 13

15 Bilaga 1. Källa: Läkartidningen nr , s

16 15

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist

Läs mer

Uppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning?

Uppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning? Rapport VESTA Uppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning? En kvantitativ retrospektiv studie Sudaba Bhuyan, ST-läkare, Täby Kyrkby Husläkarmottagning hp2015/vp2016 sudaba.bhuyan@gmail.com

Läs mer

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning (ateroskleros) Sammanfattning Vid åderförkalkning ateroskleros blir blodkärlen stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Ateroskleros

Läs mer

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte Högt blodtryck Åderlåtning i Landeryd/Hylte 2 Bra källor att läsa om hypertoni Läkemedelskommitténs Terapirekommendationer 2014 Nya riktlinjer från Läkemedelsverket 2014 som kommer senast i början av hösten,

Läs mer

Måttligt förhöjt blodtryck

Måttligt förhöjt blodtryck Måttligt förhöjt blodtryck En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av SBU-rapporten Måttligt förhöjt blodtryck (2004), nr 170/1 December 2007 Ny sammanfattning Ny version av Effekter av att blodtrycket

Läs mer

30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod

30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod 30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod Vid all form av hjärt-kärlsjukdom rekommenderas rökstopp och anpassad fysisk aktivitet. För rökstopp se kapitel 19 Tobaksavvänjning. terapiråd Rekommenderad

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

De arbeten som bedrivs och publiceras inom Kompetenscentrums regi presenteras antingen som utvecklingsprojekt (2 nivåer) eller forskningsprojekt.

De arbeten som bedrivs och publiceras inom Kompetenscentrums regi presenteras antingen som utvecklingsprojekt (2 nivåer) eller forskningsprojekt. Förord Rapporten Blodtrycksbehandling på vårdcentral är lika mycket ett forskningsprojekt i betydelsen kunskapsinhämtning, som ett utvecklingsprojekt där förändringsarbetet på vårdcentralen beskrivs. Man

Läs mer

Receptförnyelse utan kontroll?

Receptförnyelse utan kontroll? Receptförnyelse utan kontroll? En studie av indirekt förskrivning till hypertoniker på Skärholmens vårdcentral med avseende på uppföljning och blodtryckskontroll. Kristina Nyberg Skärholmens vårdcentral

Läs mer

VESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie.

VESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. 31 augusti 2012 VESTA Vårprogrammet 2010 Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. Författare: Johan Hadodo ST-läkare inom allmänmedicin Scania Husläkarmottagning Sydgatan

Läs mer

Provtagning för S-kobalamin hos metforminbehandlade patienter med diabetes mellitus typ 2, följs Läkemedelsverkets rekommendationer?

Provtagning för S-kobalamin hos metforminbehandlade patienter med diabetes mellitus typ 2, följs Läkemedelsverkets rekommendationer? VESTA 2014 Provtagning för S-kobalamin hos metforminbehandlade patienter med diabetes mellitus typ 2, följs Läkemedelsverkets rekommendationer? Ingrid Härmestad, ST-läkare, Älvsjö VC Klinisk handledare:

Läs mer

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem 1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet

Läs mer

Uppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral

Uppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral Uppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral Rabei Jalil ST-läkare i allmänmedicin Capio vårdcentral Lina Hage Augusti 2014 Vetenskaplig handledare : Vetenskaplig handledare :

Läs mer

KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL

KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL RIFAT ROB ST-läkare TENSTA VÅRDCENTRAL E-mail: rifat.rob@sll.se Tfn: 073-772 43

Läs mer

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk? Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?...eller vem har nytta av att komma för bedömning Malin André, allmänläkare Uppsala Vart är vi på väg? Svårigheter med prognos Sjukdomsförlopp Sjukhusvård Läkarbedömning

Läs mer

REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE

REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE Reviderad januari 2012 Innehållsförteckning DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE... 2 Bakgrund patientens delaktighet

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

Det Europeiska Hjärthälsofördraget

Det Europeiska Hjärthälsofördraget Det Europeiska Hjärthälsofördraget Förord Sjuk- och dödlighet Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken hos Europeiska kvinnor och män (1). Sådan sjukdom förorsakar nära hälften av alla dödsfall

Läs mer

Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt?

Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt? Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt? -en prospektiv incident fall-kontrollstudie i ett populationsbaserat material i norra Sverige Patrik Wennberg, Bureå VC Handledare: Jan-Håkan Jansson, Medicin-Geriatrikkliniken,

Läs mer

Att välta ett landsting

Att välta ett landsting Att välta ett landsting Regional kvalitetsregisterkonferens 5 september 2014 Marianne Olsson Landstinget Västmanland Ansamling av riskfaktorer hos primärvårdens patienter (mikroalbuminuri, HbA1c>70, LDL>2.5,

Läs mer

Jämställd behandling vid högt blodtryck

Jämställd behandling vid högt blodtryck Jämställd behandling vid högt blodtryck Läkemedelsenheten vid Hälso- och sjukvårdsavdelningen Slutrapport från Gör det Jämt! Läkemedelsenheten, Göteborg 2 Innehåll Innehåll..2 Allmänt...3 Ansvarig chef...3

Läs mer

Användarmanual Blodtrycksmätare

Användarmanual Blodtrycksmätare Användarmanual Blodtrycksmätare Tack för att du köpt din blodtrycksmätare hos oss Kära kund Ca. 1 miljon har för högt blodtryck har det någon betydelse? Ca. 50% av befolkningen känner inte till sin blodtrycksnivå

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept (FaR)

Fysisk aktivitet på Recept (FaR) VESTA Södra Programmet 2 Fysisk aktivitet på Recept (FaR) Hur används FaR av läkare i primärvården i Huddinge? Ingela Liljebjörn, ST-läkare Vårby Vårdcentral 2 Handledare: Bo-Christer Bertilson, leg läkare,

Läs mer

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Vesta Uppsats HP 2014 Ferzana Kamal Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Författare: Ferzana Kamal, ST-Läkare i allmämedicin, Spånga vårdcentral Handledare:

Läs mer

HYPERTONI EN UTBREDD MEN SVÅRBEHANDLAD SJUKDOM. Jacob Asrat. ST-läkare i allmänmedicin. Skytteholms vårdcentral

HYPERTONI EN UTBREDD MEN SVÅRBEHANDLAD SJUKDOM. Jacob Asrat. ST-läkare i allmänmedicin. Skytteholms vårdcentral 1 HYPERTONI EN UTBREDD MEN SVÅRBEHANDLAD SJUKDOM Jacob Asrat ST-läkare i allmänmedicin Skytteholms vårdcentral Handledare: Nouha Saleh Stattin, med. dr Diabetessjuksköterska, LUCD Fortbildningsenheten,

Läs mer

Ökad läkemedelsanvändning- sänkt kostnad efter anpassning till TLV:s rekommendationer

Ökad läkemedelsanvändning- sänkt kostnad efter anpassning till TLV:s rekommendationer Ökad läkemedelsanvändning- sänkt kostnad efter anpassning till TLV:s rekommendationer Projekt Utbyte VC Bäckaskog Vansbro sep 2008-aug 2010 Annika Braman Eriksson Distriktsläkare Vansbro, ordförande i

Läs mer

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt

Läs mer

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes

Läs mer

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp

Läs mer

10 Vad är ett bra HbA1c?

10 Vad är ett bra HbA1c? 10 Vad är ett bra HbA1c? HbA1c och blodsocker HbA1c är ett mått på medelblodsockret de senaste 6-8 veckorna. Observera att HbA1c inte anger medelblodsockret utan måste översättas enligt: Det finns en hel

Läs mer

Allmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan.

Allmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Allmän information Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Vissa uppgifter är inte möjliga att hämta ur befintliga IT-system under 2010. Vissa uppföljningsparametrar

Läs mer

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3 EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i

Läs mer

Del 3. Totalt 6 sidor. Maxpoäng: 19p

Del 3. Totalt 6 sidor. Maxpoäng: 19p Totalt 6 sidor. Maxpoäng: 19p Du tjänstgör på Hjärtinfarktavdelningen på ditt sjukhus. På ronden bestäms att Herr Andersson skall skrivas hem Det rör sig om en 67-årig man som tidigare arbetat som ingenjör

Läs mer

Välkommen till Blodtrycksutbildningen. Inger Norvinsdotter Borg

Välkommen till Blodtrycksutbildningen. Inger Norvinsdotter Borg Välkommen till Blodtrycksutbildningen Inger Norvinsdotter Borg Tänkvärt Blodtrycksmätning är den enda undersökningen för att ställa diagnosen högt blodtryck. Mätning av blodtryck är en av de vanligaste

Läs mer

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13 D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende Maria Samefors 2012-09-13 D-vitamin Ett fettlösligt vitamin med hormonella egenskaper. 2 källor till D-vitamin: kost och solljus, varav solljus svarar för 90%

Läs mer

SUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004

SUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004 Department of Cardiothoracic Surgery Stig Steen, Professor SUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004 Stig Steen, Maria Buchar, Ewa Larsson Department of Cardiothoracic Surgery Heart-Lung Division of Lund S-221

Läs mer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Indikatorer Bilaga Innehåll Generellt om indikatorerna 3 Förteckning över indikatorerna 5 Gemensamma indikatorer för rörelseorganens sjukdomar 9

Läs mer

Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR?

Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR? VESTA Norra Programmet 2013 Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR? Ett projekt på Tranebergs VC, Riksby VC och Brommaplans VC Lovisa Elinder Grönlund, ST-läkare, Tranebergs VC Klinisk

Läs mer

Tingsryd i toppform med FYSS

Tingsryd i toppform med FYSS 1(11) NSV Tingsryd 2008-01-24 Tingsryd i toppform med FYSS Projektarbete Vårdcentralen Tingsryd Olle Björmsjö Birgitta Arvidsson Berith Andersson Kontaktperson Birgitta Arvidsson 0477/794880 Mailadress

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1 Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1 Innehållsansvarig: Martin Risenfors, Överläkare, Läkare (marri6) Godkänd av: Jerker Persson, Verksamhetschef, Gemensamt (jerpe3)

Läs mer

Hur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014.

Hur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014. Rapport VESTA Hur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014. Andreas Lenander, ST-läkare, Täby kyrkby HLM September 2015 dr.andreas.lenander@gmail.com Klinisk

Läs mer

Bröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder?

Bröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder? Bröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder? En retrospektiv kohortstudie i Kiruna. ST-arbete: Samuel Blomqvist ST-läkare Allmänmedicin Granitens Hälsocentral Kiruna

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar

Läs mer

Statistik Lars Valter

Statistik Lars Valter Lars Valter LARC (Linköping Academic Research Centre) Enheten för hälsoanalys, Centrum för hälso- och vårdutveckling Statistics, the most important science in the whole world: for upon it depends the applications

Läs mer

Förbättring? Peter Olsson Jokkmokk

Förbättring? Peter Olsson Jokkmokk Förbättring? Peter Olsson Jokkmokk 1 1 Förbättring-vad är det och hur? På fm patienternas mätbara uppgifter på vårdcentralen X, de ger en mycket begränsad bild DAL: 1 2 3 4 5 6 DAS: 1 2 3 4 PATIENT 2 2Vad

Läs mer

Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer?

Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer? Rapport VESTA hp 15 Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer? Jan Vouis, ST-läkare, Djursholms Husläkarmottagning 15

Läs mer

Kunskapsunderlag: Mätning i hemmet med automatisk blodtrycksmätare

Kunskapsunderlag: Mätning i hemmet med automatisk blodtrycksmätare Kunskapsunderlag: Mätning i hemmet med automatisk blodtrycksmätare 2 Projektgrupp: Delprojektledare och medicinsk utredare Inger Hemmingsson, hälsoekonomerna Ann-Charlotte Dorange och Ingrid Tredal Vetenskapliga

Läs mer

Måttligt förhöjt blodtryck

Måttligt förhöjt blodtryck Måttligt förhöjt blodtryck En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av SBU-rapporten Måttligt förhöjt blodtryck (2004), nr 170/1 December 2007 Ny sammanfattning Ny version av Effekter av att blodtrycket

Läs mer

Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar.

Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar. Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar. Uppföljning av åren 2012 2014 Forslin B, Gidlund A, Möllerswärd P (2016) Folkhälsoenheten 2016 03 09 2016 03 09 2(24) 2016 03 09 3(24) SAMMANFATTNING

Läs mer

Min personliga diabetesbok

Min personliga diabetesbok Min personliga diabetesbok Ta alltid med dig din diabetesbok när du ska träffa någon inom sjukvården. Min personliga diabetesbok Namn Personnummer Min diabetesläkare Min diabetessköterska Telefonnummer

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden 643/2006. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

Läkemedelsförmånsnämnden 643/2006. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT 1 (7) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 080214 Vår beteckning 643/2006 FÖRETAG AstraZeneca Sverige AB 151 85 SÖDERTÄLJE SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

Läs mer

Regelbok för specialiserad gynekologisk vård

Regelbok för specialiserad gynekologisk vård Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-23 HSN 1105-0477 Handläggare: Tore Broström Regelbok för specialiserad gynekologisk vård

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Erfarenheter från Skaraborg och Jönköpings län Hans Lingfors, distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet,

Läs mer

Primär och sekundärprevention i allmänläkarperspektiv

Primär och sekundärprevention i allmänläkarperspektiv Primär och sekundärprevention i allmänläkarperspektiv Jan Håkansson distriktsläkare Krokoms HC Ordf i SFAM.L (Svensk förening för allmänmedicin; läkemedelsrådet) Medlem i expertgrupp hjärta kärl i Jämtlands

Läs mer

HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD?

HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD? HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD? Projektbeskrivning 2006-06-12 Lena Antin, Ann Berglund, Helena Burman, Kerstin Carlsson, Ulrika Lundin, Ann-Christine Strindmark, Boo BVC Ingrid

Läs mer

Hypertoni på akuten. Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset

Hypertoni på akuten. Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset Hypertoni på akuten Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset Hypertoni är en folksjukdom 27% av den vuxna befolkningen i Sverige har hypertoni (SBU) Hypertoni är den ledande orsaken

Läs mer

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län Februari 2014 Folkhälsa och sjukvård Marit Eriksson Inledning och fetma är riskfaktorer för bl. a. hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2 och sjukdomar i rörelseorganen.

Läs mer

Prioriteringar av obesitaskirurgi

Prioriteringar av obesitaskirurgi Prioriteringar av obesitaskirurgi Ingmar Näslund öl, docent ordf SFÖAK, registerhållare SOReg Universitetssjukhuset, Örebro VARFÖR PRIORITERING? Mer resurser Möjligheter Behov Resurser Effektivisering

Läs mer

Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen

Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen Janusinfo Stockholms läns landsting Utskriftsversion Nyhet 2007-10-19 Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen Hittills har förskrivningen av bantningsmedlet Acomplia varit

Läs mer

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - Fredrik Wallentin Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - sjukdom Dosrelation (graderat samband)

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment SBU:s sammanfattning och slutsatser I denna systematiska kunskapsöversikt

Läs mer

23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser

23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Ettårs dödlighet (%) 2014-01-14 Fettskolan Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Skräddarsydda råd om mat Varför då? Type 2 Diabetes + stable CAD + angiography n = 2 368 Follow Up: 5.3

Läs mer

Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention?

Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention? Lund den 7 december 2012 Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention? Peter M Nilsson, professor klinisk kardiovaskulär forskning Institutionen för kliniska vetenskaper Skånes Universitetssjukhus,

Läs mer

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Attityder kring SBU:s arbete Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Hösten 2010 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning... 1 Inledning...

Läs mer

PROJEKTRAPPORT. Följsamhet till fysisk aktivitet på recept

PROJEKTRAPPORT. Följsamhet till fysisk aktivitet på recept PROJEKTRAPPORT Följsamhet till fysisk aktivitet på recept Ett ST-projekt inom allmänmedicin på Trångsunds vårdcentral Tobias Gelius Trångsunds vårdcentral tobias.gelius@sll.se Handledare: Bo Christer Bertilsson

Läs mer

Diagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral

Diagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral Diagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral Projektansvarig: Suzan Gorgis Leg. läk. ST- läkare i allmänmedicin Nykvarns vårdcentral suzan.gorgis@proxima.se Vetenskaplig

Läs mer

Screening för GDM. Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr

Screening för GDM. Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr Screening för GDM Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr General oral glucose tolerance test during pregnancy An opportunity for improved pregnancy outcome and improved future health Screening 1. Att testa

Läs mer

Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention?

Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention? Lund den 16 mars 2012 Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention? Peter M Nilsson, professor klinisk kardiovaskulär forskning Institutionen för kliniska vetenskaper Skånes Universitetssjukhus,

Läs mer

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg

Läs mer

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer

Läs mer

Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård

Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Sida 1(6) Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Rapportering av nedanstående uppgifter skall ske senast den 31 januari påföljande år i den webbaserade inrapporteringsmallen, WIM. Mallen görs tillgänglig

Läs mer

Cancerpreventionskalkylatorn. Manual 2016-06-10

Cancerpreventionskalkylatorn. Manual 2016-06-10 Cancerpreventionskalkylatorn Manual 2016-06-10 Cancerpreventionskalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många cancerdiagnoser och har en särskild betydelse för

Läs mer

Hur korrelerar vitrockhypertoni med ålder och kön?

Hur korrelerar vitrockhypertoni med ålder och kön? Projektplan VESTA norra programmet 2011 Hur korrelerar vitrockhypertoni med ålder och kön? Tomas Rosblom, ST-läkare i allmänmedicin Täby Centrum Doktorn Vetenskaplig handledare Holger Theobald, MD, specialist

Läs mer

Förebyggande åtgärder mot fetma

Förebyggande åtgärder mot fetma Sammanfattning och slutsatser Förebyggande åtgärder mot fetma En systematisk litteraturöversikt November 2004 Uppdatering av kapitlen om förebyggande åtgärder i SBU:s rapport Fetma problem och åtgärder,

Läs mer

NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid

NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid NDR och blodtryck Årsrapporten 2011 Trender över tid Ur Sammanfattningen NDR visar att diabetesvården fortsätter att bli mer jämlik i de olika landstingen och en stadig förbättring kan konstateras t ex

Läs mer

MANUAL SWEDEHEART SEPHIA

MANUAL SWEDEHEART SEPHIA MANUAL SWEDEHEART SEPHIA 1 Innehåll Patienter som kan ingå i SWEDEHEARTS Uppföljning... 3 Om Uppföljningssidan... 4 Kriterier för Uppföljning... 4 Sjukhusprofil... 5 Utskick... 5 Utskrift av formulär...

Läs mer

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma

Läs mer

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist

Läs mer

Kvalitetsregister & legala förutsättningar. Moa Malviker Wellermark, Jurist SKL, Landstingsjurist LiÖ

Kvalitetsregister & legala förutsättningar. Moa Malviker Wellermark, Jurist SKL, Landstingsjurist LiÖ Kvalitetsregister & legala förutsättningar Moa Malviker Wellermark, Jurist SKL, Landstingsjurist LiÖ Vad är ett kvalitetsregister i lagen? - Samling av uppgifter om individer (personuppgifter) för syftet

Läs mer

VÄGLEDNING för litteraturöversikt om

VÄGLEDNING för litteraturöversikt om MALMÖ HÖGSKOLA Hälsa och samhälle Utbildningsområde omvårdnad VÄGLEDNING för litteraturöversikt om ett folkhälsoproblem KENT JOHNSSON INGELA SJÖBLOM LOTTIE FREDRIKSSON Litteraturöversikt Omvårdnad II OV311A

Läs mer

Tema övervikt 26-27 januari 2016

Tema övervikt 26-27 januari 2016 Tema övervikt 26-27 januari 2016 Laslo Erdes laslo.erdes@vgregion.se Central barnhälsovården Södra Älvsborg Borås Övervikt/fetma Vad är problemet? Somatiska risker/problem från 1177.se högt blodtryck diabetes

Läs mer

Repetition 2016-08-31. Cirkulationsorganens sjukdomar. Kardiovaskulära sjukdomar den främsta orsaken till död i världen

Repetition 2016-08-31. Cirkulationsorganens sjukdomar. Kardiovaskulära sjukdomar den främsta orsaken till död i världen Cirkulationsorganens sjukdomar Upplägg Gr B Gr A 1. Hypertoni och arytmier 5/9 fm 3/10 fm 2. Akuta koronara syndrom 5/9 em 3/10 em 3. Hjärtsvikt 6/9 4/10 HT 16 Catarina Nahlén Bose, leg ssk, Med Dr, Biträdande

Läs mer

Följer allmänläkare rekommendationerna avseende handläggning av deprimerade patienter? En journalstudie på Liljeholmens vårdcentral

Följer allmänläkare rekommendationerna avseende handläggning av deprimerade patienter? En journalstudie på Liljeholmens vårdcentral Följer allmänläkare rekommendationerna avseende handläggning av deprimerade patienter? En journalstudie på Liljeholmens vårdcentral Jessica Carlsson, ST-läkare Liljeholmens vårdcentral Handledare: Teresa

Läs mer

Bilaga Ersättning 2015

Bilaga Ersättning 2015 Diarienr1 (15) Bilaga Ersättning 2015 Utgångspunkten för ersättningen är att det ska råda balans mellan uppdrag och ersättning. Eventuella förändringar av ersättning eller andra förhållanden i uppdraget

Läs mer

Bakom våra råd om bra matvanor

Bakom våra råd om bra matvanor Bakom våra råd om bra matvanor Nordiska Näringsrekommendationer Bra matvanor Riskanalysens principer Externa experter Andra internationella rekommendationer Nutrition Experimentella studier Folkhälsa Studiekvalitet

Läs mer

Genomförande av Hälsokurvan

Genomförande av Hälsokurvan Senast uppdaterad 2012-09-06 Genomförande av Hälsokurvan 1. Förslag till kallelserutiner Inbjudan, information, frågeformulär, svarsbrev (se bilagor) och svarskuvert skickas ut cirka en månad före planerad

Läs mer

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män

Läs mer

1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p

1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p Du har börjat som vikarie vid en husläkarmottagning, den ordinarie läkaren har flyttat utomlands efter en misslyckad politisk karriär. En 44 årig överviktig regissör kommer för kontroll av hypertoni som

Läs mer

About The Cochrane Collaboration (Cochrane Groups) Information om The Cochrane Collaboration och de olika forskargrupperna och kontaktpersoner.

About The Cochrane Collaboration (Cochrane Groups) Information om The Cochrane Collaboration och de olika forskargrupperna och kontaktpersoner. TheCochraneLibrary Vad är The Cochrane Library? Cochrane-biblioteket är ett evidensbaserat beslutsstödsystem med syftet att samla in, kvalitetsvärdera och sammanfatta kliniska studier om effekterna av

Läs mer

Att förebygga stroke är att behandla stroke

Att förebygga stroke är att behandla stroke Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter stroke Signild Åsberg, Akademiska sjukhuset Att förebygga stroke är att behandla stroke Rökning Fysisk inaktivitet Alkohol överkonsumtion Övervikt Hypertension

Läs mer

Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser.

Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser. Remissvar 1 (9) Datum Vår beteckning 2015-08-13 STY2015/21 Socialdepartementet Er beteckning S2015/1554/SF Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Sammanfattning SBU anser att

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse År 2012 Enskede 2013-03-01 Ansvarig för innehållet: Gunnel Köhler Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Övergripande mål och strategier 2 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Årsrapport för 2009. Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit. Hans Östholm Jörgen Paulander Inger v. Bültzingslöwen

Årsrapport för 2009. Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit. Hans Östholm Jörgen Paulander Inger v. Bültzingslöwen Årsrapport för 2009 Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit Hans Östholm Jörgen Paulander Inger v. Bültzingslöwen SKaPa Älvgatan 47 652 30 Karlstad www.skapareg.se skapa@liv.se 054-615000 2010-09-16

Läs mer

Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor?

Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor? Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor? Amanda Gudesjö, ST-läkare i allmänmedicin Husläkarmottagningen Johannes Mars

Läs mer