Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR?"

Transkript

1 VESTA Norra Programmet 2013 Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR? Ett projekt på Tranebergs VC, Riksby VC och Brommaplans VC Lovisa Elinder Grönlund, ST-läkare, Tranebergs VC Klinisk handledare: Jacklin Shadabi, spec. i allmänmedicin Tranebergs VC Vetenskaplig handledare: Bo Christer Bertilson, leg läk, Med Dr CeFAM 1

2 Innehållsförteckning Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat... 3 Slutsats... 3 Bakgrund... 4 Syfte och frågeställningar... 5 Material och metod... 6 Statistisk analys... 6 Etiska Aspekter... 7 Resultat... 7 Diskussion Styrkor och svagheter Slutsats Referenslista Bilagor

3 Sammanfattning Bakgrund Fysisk aktivitet på recept är (FaR) ett sätt för sjukvården att främja fysisk aktivitet. Man har kunnat se en ökad följsamhet och effekt hos patienter genom att komplettera muntliga råd om fysisk aktivitet med skriftliga ordinationer. Syfte Syftet med denna enkätstudie var att kartlägga i vilken utsträckning och hur läkare på Tranebergs, Riksby och Brommaplans vårdcentral (VC) använde sig av FaR. Förelåg någon skillnad i förskrivning av FaR mellan ovanstående vårdcentraler i Västerort och motsvarande sju vårdcentraler i Huddinge kommun? Metod Studien genomfördes med hjälp av anonyma enkäter som delades ut till samtliga verksamma läkare på ovanstående vårdcentraler under maj Sammanlagt 43 enkäter delades ut. Resultat Antal svarande läkare var 37 (86 %). Störst andel svarande fanns hos de som arbetat i mer än 10 år. Av de svarande uppgav 25 stycken (68 %) att de använde sig av FaR. Övervikt (29 %) och Diabetes (25 %) var de vanligaste diagnoserna som föranledde förskrivning av FaR. Könsfördelningen var jämn. Tidsbrist (24 %) ansågs vara det största hindret för att förskriva FaR. Ingen statistisk skillnad förelåg i förskrivning av FaR i förhållande till förskrivarens kön eller i förhållande till antal år i yrket. Slutsats FaR bedöms vara en underutnyttjad möjlighet att påverka våra patienters levnadsvanor. Att förskriva FaR måste gå snabbare och enklare för att läkare ska använda metoden mer ofta. MeSH-termer: Fysisk aktivitet på recept, fysisk aktivitet, förskrivning, levnadsvanor 3

4 Bakgrund Fysisk aktivitet på recept (FaR) är ett sätt för sjukvården att främja fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet räknas till en av våra levnadsvanor. Till våra levnadsvanor räknas även bruk av alkohol, tobaksrökning och kost. Så mycket som 80 % av samtliga dödsfall till följd av stroke och hjärt-kärlsjukdomar går att förebygga med goda levnadsvanor [1]. Goda levnadsvanor bedöms kunna förlänga livet med upp till 14 år [2] och 1,9 miljoner människor dör varje år som en direkt följd av fysisk inaktivitet [1]. Tillräcklig fysisk aktivitet bedöms som 150 minuter fysisk aktivitet per vecka på måttlig intensitetsnivå, motsvarande en rask promenad, alternativt 75 minuter på intensiv nivå [2]. Man uppskattar att häften av Sveriges vuxna befolkning inte når denna nivå [3]. Fysisk aktivitet bedöms ha en positiv inverkan på över 30 fysiska och psykiska sjukdomstillstånd [3]. Med en ökad fysisk aktivitet har man kunnat se positiva effekter som bl.a. förbättrat glukosupptag, förbättrad insulinkänslighet, förbättrade lipidvärden i blodet, sänkt blodtryck och minskad risk för fetma. Detta förklarar t.ex. varför diabetespatienter behöver mindre insulin då de börjar träna. Man har även sett att fysisk aktivitet förbättrar förhållandena i artärer och vener vilket bl.a. skyddar mot hjärtsjukdom och stroke [4]. Fysisk aktivitet är således en av de mest effektiva behandlingarna vid kroniska sjukdomar och jämfört med andra behandlingsmetoder är biverkningsrisken låg [5]. Låg fysisk aktivitet leder till ökad sjukdom, till stora nationella kostnader för sjukvård samt till en minskad produktion. I förlängningen leder låg fysisk aktivitet till minskade skatteintäkter för landet. Man har uppskattat kostnaden för svenskarnas inaktivitet till 6 miljarder kronor årligen [6]. Uppskattningsvis träffar 70 % av Sveriges befolkning en läkare minst en gång per år [5]. Läkare har därmed en unik möjlighet att fånga upp patienter med låg fysisk aktivitet och påverka deras vanor, deras hälsa och livskvalitet. Nya nationella riktlinjer kom ut från Socialstyrelsen 2011 för att förändra befolkningens levnadsvanor och enligt hälso- och sjukvårdslagen bör sjukvården erbjuda patienter råd och rekommendationer om fysisk aktivitet [7]. Hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa. Den som vänder sig till hälso- och sjukvården skall när det är lämpligt ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada. Hälso- och sjukvårdslagen 4

5 (1982:763) [8]. Man har sett en ökad följsamhet och effekt hos patienterna genom att komplettera muntliga råd med skriftliga ordinationer [3]. FaR finns i många länder över hela världen och har funnits i Sverige sedan Detta är en metod som ger möjlighet för sjukvården att främja fysisk aktivitet och kan utföras av samtliga legitimerade yrkeskategorier. Det innebär att patienten får ett recept med rekommendationer på lämpliga former av fysisk aktivitet. Receptet bör innehålla typ av aktivitet samt intensitet, duration och frekvens [6]. Upprepade studier har visat att mer än 50 % av patienterna följer de förskrivna råden på fysisk aktivitet [9]. Det kan jämföras med patienternas följsamhet till medicinska recept vid långtidsbehandling av kroniska sjukdomar som t.ex. diabetes och hypertoni [10,9]. Tillfrågade patienter i Matti Leijons avhandling [11] anser att sjukvården har ett ansvar för att öka individens fysiska aktivitet och enligt patientenkäter vill de gärna bli erbjudna råd om levnadsvanor [8,11]. Kallings visade att 2/3 av patienterna som erhållit FaR följer ordination under första året [3,9]. Man har inte bara kunnat mäta en ökning av fysisk aktivitet utan även ett signifikant ökat välmående och förbättrad livskvalitet [5]. Läkares attityd och förhållningssätt till FaR har analyserats i enstaka studier. Största hindren vid förskrivning har enligt en fransk studie ansetts vara patienters följsamhet, läkares tidsbrist samt bristande kunskap i hur man använder FaR [12]. Antalet FaR som förskrivs på vårdcentraler registreras men vi vet mycket lite om läkares förhållningssätt till denna metod. Enligt Medrave 4 skrev läkare på Tranebergs VC under 2012 ut sammanlagt 120 FaR, motsvarande siffra för e-recept är Det gick således 318 e-recept på ett FaR. I syfte att öka nyttjandet av FaR var det viktigt att analysera läkares förhållningssätt till denna behandlingsmetod. Syfte och frågeställningar Syftet med denna enkätstudie var att analysera användandet av FaR hos läkare på Tranebergs, Brommaplans samt Riksby VC. Resultaten från ovanstående vårdcentraler slogs ihop. Förhoppningen var att vi genom denna studie skulle kunna förbättra förutsättningarna för att öka förskrivningen av FaR och på så sätt få våra patienter att må bättre. Försöksdeltagarna kommer att få ta del av resultaten och på så sätt få en ökad förståelse för, och kunskap om, FaR. Genom att få möjlighet att uttrycka sina åsikter och erfarenheter angående FaR kunde försökspersonerna påverka förbättringsarbeten gällande implementering av FaR. 5

6 De specifika frågeställningarna var: 1. Vad har läkarna för utbildning inom FaR? 2. I vilken utsträckning används skriftlig ordination av fysisk aktivitet i form av FaR? 3. Hur ofta diskuteras fysisk aktivitet med patienter? 4. Hur många FaR har läkarna förskrivit senaste 6 månaderna? 5. Till vilka diagnoser förskrivs FaR? 6. Vilka hinder ses med förskrivning av FaR? 7. Föreligger någon skillnad i förskrivning av FaR mellan manliga och kvinnliga läkare? 8. Föreligger någon skillnad i förskrivning av FaR och antal år i yrket? 9. Föreligger någon skillnad i förskrivning av FaR eller samtal med patienter kring fysisk aktivitet mellan ovanstående vårdcentraler i Västerort och motsvarande sju vårdcentraler i Huddinge kommun? Material och metod Jag har med hjälp av enkäter gjort en kvantitativ, deskriptiv och jämförande studie för att analysera läkares användande av FaR på Tranebergs, Brommaplans och Riksby VC. Studiepopulationen bestod av samtliga verksamma läkare på ovanstående vårdcentraler under maj 2013 oavsett ålder, sysselsättningsgrad och tjänstgöringsår efter läkarexamen. Enkäterna är direkt tagna från ett liknade VESTA-projekt som genomfördes i Huddinge Enkätens validitet och reabilitet är inte utvärderad. Frågorna i enkäten bestod av 6 frågor (se bilaga 1). De anonyma enkäterna lämnades till personal i receptionen vid varje vårdcentral som därefter delade ut enkäterna i läkarnas postfack. Enkäten distribuerades med ett följebrev (se bilaga 2) som beskrev studien. De besvarade enkäterna skickades till mig via internpost eller lades direkt i mitt fack på vårdcentralen. Efter ca 2 veckor fick samtliga läkare en ny enkät samt ett påminnelsebrev. Jag har även jämfört mina resultat med resultaten från tidigare nämnda VESTA-projekt som genomfördes i Huddinge kommun under 2011 [13]. Statistisk analys All insamlad data överfördes till Microsoft Excel. Resultatet redovisas deskriptivt i tabeller nedan. Samband mellan förskrivning av FaR och antal år i yrket samt samband mellan förskrivning av FaR och kön beräknades med Fishers exakta test då antalet observationer i en 6

7 cell var mindre än 5 (bägge analyserna). För att kunna beräkna ett p-värde för antal år i yrket och antal förskrivna FaR slogs fyra kolumner samman till två. 0-5 år i yrket och 6-10 år i yrket slogs ihop till 0-10 år i yrket år i yrket och >20 år i yrket slogs ihop till 11 år i yrket. Statistisk signifikans avseende eventuella skillnader mellan ovanstående tre vårdcentraler och sju vårdcentraler i Huddinge beräknades med hjälp av Chi-2. Etiska Aspekter Att utforska kollegors användande av FaR bedömdes kunna innebära ett visst integritetsintrång men minimerades genom att deltagandet var frivilligt och att läkarna svarade anonymt. De berörda läkarna angav endast kön samt ålder så riskerna att kunna spåra enskilda deltagare bedömdes som små. Möjligheterna att spåra enskilda doktorer minskades ytterligare genom att försökspersonerna inte uppgav vid vilken vårdcentral de arbetade. Att läkarna uppgav kön och antal år i yrket bedömdes inte vara tillräckligt för att kunna spåra en enskild enkät. Anonymiteten bedömdes öka möjligheterna att läkarna svarade ärligt på frågorna vilket i sin tur ökade chanserna till ett konstruktivt förbättringsarbete. Deltagandet i studien bedömdes inte medföra någon annan risk. Samtliga studiedeltagare fick ett informationsblad om studien tillsammans med enkäten. Informationsbladet bifogades som bilaga. Samtliga verksamhetschefer på de berörda vårdcentralerna informerades om studien och godkände den innan enkäterna skickades ut. Ingen annan än försöksledaren hanterade informationen från enkäterna och studiematerialet. Resultat Antal svarande läkare var 37 (86 % av de läkare som erhållit enkäten). Av de svarande uppgav 2 läkare inte kön varför summan vid beräkning av könsfördelningen blir 35. Könsfördelningen var jämn, 46 % av de svarande var män och 54 % var kvinnor. Störst andel svarande fanns hos de som arbetat i mer än 10 år. 1. Vad har läkarna för utbildning inom FaR? Ungefär hälften av läkarna (56 %) hade haft en kortare föreläsning om FaR. En läkare hade gått en hel kurs. Av de svarande hade 42 % av läkarna ingen utbildning alls inom FaR. 2. I vilken utsträckning används skriftlig ordination av fysisk aktivitet i form av FaR? 7

8 Skriftlig ordination av fysisk aktivitet i form av FaR användes av 25 läkare (68 %). Av de svarande uppgav 12 läkare (32 %) att de inte använde sig av FaR. 3. Hur ofta diskuteras fysisk aktivitet med patienter? De flesta av läkarna (66 %) ansåg att de ofta diskuterade fysisk aktivitet med patienterna. Av de svarande uppgav 20 % att de diskuterade fysisk aktivitet ibland och 14 % av att de sällan diskuterade fysisk aktivitet med sina patienter. Ingen av de svarande uppgav att de aldrig diskuterade fysisk aktivitet. 4. Hur många FaR har läkarna förskrivit senaste 6 månaderna? De flesta (86 %) av de läkare som förskrev FaR hade utfärdat 1-10 recept senaste 6 månaderna. Se figur st 11-20st 21-30st >30 Figur 2. Antal FaR per läkare senaste 6 månaderna. Sifforna i figuren anger antal läkare. 5. Till vilka diagnoser förskrivs FaR? FaR förskrivs i första hand till patienter med övervikt (29 % av de förskrivna recepten) och diabetes (25 % av de förskrivna recepten). Av de recept som förskrivs är 16 % till patienter med muskuloskelettala besvär, 15 % till patienter med depressiva besvär och 14 % till patienter med hypertoni. En läkare uppgav att han även förskrev FaR till patienter med KOL/astma. 8

9 6. Vilka hinder ses med FaR? Största hindret för att förskriva FaR ansågs vara tidsbrist (43 %). Av de svarande visste 21 % inte var de skulle hänvisa patienten och 16 % upplevde att de hade kunskapsbrist. Lika många (16 %) av de svarande uppgav att de inte hinner följa upp patienten. Två läkare uppgav att de inte trodde på metoden. Se figur 1. Under svarsalternativet annat angavs Glömmer bort. Ej rutin, Pat tackar ofta nej. FaR hemsida fungerar ej bra. Ingen samlad info om rabatter. Pat vill träna på egen hand/gratis, Motiverade patienter går bra att hänvisa. Omotiverade skulle behöva ett mer aktivt mottagande, kallas? Bli uppringda?, För dåligt IT-stöd för FaR och Vet inte hur man gör. Vet inte var jag ska hänvisa pat 12 Tror inte på metoden 2 Kunskapsbrist 9 Hinner ej följa upp 9 Tidsbrist Figur 1. Vilka hinder upplevs i samband med förskrivning? Flera svarsalternativ kunde anges och sammanlagt 56 svar analyserades. Siffrorna i figuren anger antal läkare som svarat på det alternativet. 7. Föreligger någon skillnad i förskrivning av FaR mellan manliga och kvinnliga läkare? Ingen signifikant skillnad förelåg mellan förskrivning av FaR och kön (p=1) 8. Föreligger någon skillnad mellan förskrivning av FaR och antal år i yrket? Ingen signifikant skillnad förelåg mellan förskrivning av FaR och antal år i yrket (p=1) 9

10 9. Föreligger någon skillnad i förskrivning av FaR eller samtal med patienter kring fysisk aktivitet mellan ovanstående vårdcentraler i Västerort och motsvarande sju vårdcentraler i Huddinge kommun? Det förelåg ingen signifikant skillnad mellan läkare i Huddinge och Västerort vad gäller förskrivning av FaR (p=0,81) eller vad gäller samtal med patienter kring fysisk aktivitet (p=0,78). I Huddinge uppgav 63 % av de svarande att de använde sig av FaR, motsvarande siffra i Västerort var 68 %. I Huddinge uppgav 71 % av läkarna att de ofta diskuterar fysisk aktivitet med sina patienter, motsvarande siffra i Västerort var 66 %. 10

11 Diskussion Nära 2/3 av läkarna uppger att de ofta diskuterar fysisk aktivitet med sina patienter. Lika många använder FaR som en behandlingsmetod. Läkarna diskuterar fysisk aktivitet betydligt mer ofta än de förskriver FaR. Få läkare skrev mer än 10 recept under en 6-månadersperiod och tidsbrist ansågs vara det största hindret för att förskriva FaR. Det förelåg ingen signifikant skillnad i förskrivning av FaR mellan kvinnliga och manliga läkare. Det förelåg heller ingen signifikant skillnad i förskrivning av FaR mellan läkare med olika antal år i yrket. Denna studie visar nästintill identiska resultat jämfört med liknande studie genomförd i Huddinge 2011 [13]. Bortfallet (6 enkäter) skulle kunna förklaras av ST-läkare på randning, semester och sjukdom. Att läkare diskuterar fysisk aktivitet med sina patienter mer ofta än de förskriver FaR har visats i tidigare studier. En studie uppskattade att om hundra patienter diskuterar fysisk aktivitet med sin läkare resulterar det endast i 5 stycken FaR [3]. Detta trots att forskning har visat att skriftlig ordination ger bättre effekt än ett muntligt råd. Läkarna i min studie uppgav i stort sett samma hinder man sett vid andra analyser av läkares attityder och förhållningssätt till FaR [12]. Studien visar att fler patienter tillhörande ovanstående vårdcentraler skulle kunna ha nytta av FaR. Det bör vara enkelt och smidigt att skriva ett FaR. Genom att utveckla en web-baserad tjänst skulle man kunna minska upplevelsen av tidsbrist hos läkarna. En läkare har kommenterat detta i enkäten Det är ett dåligt IT-stöd för FaR. Man kan tänka sig att ekonomiska incitament skulle kunna öka förskrivningen av FaR. Det är okänt hur många FaR som förskrivs av andra yrkeskategorier än läkare på ovanstående vårdcentraler. Det skulle vara intressant att i framtida studier utvärdera hur de använder sig av FaR. Styrkor och svagheter Styrkan med studien är att enkäten besvarades helt anonymt vilket skapade goda förutsättningar till helt ärliga svar. Enkäterna delades ut till samtliga verksamma läkare vilket innebar att ingen grupp exkluderades. Svarsfrekvensen får anses vara mycket god då 86 % av de som inkluderades i studien lämnade in besvarade enkäter. Någon bortfallsanalys av de 6 11

12 obesvarade enkäterna är inte gjord. Det skulle kunna vara så att de som svarade på enkäten i större utsträckning är mer intresserad av FaR. Svagheter med studien var att det är ett relativt litet material med endast 37 ifyllda enkäter. Läkarna fick ingen tid avsatt för att besvara enkäten och man får förmoda att det skedde under en viss tidspress. Vissa enkäter var ofullständigt ifyllda, man har t.ex. missat att fylla i kön och antal år i yrket vilket påverkade resultaten. Enkäterna var inte numrerade och då de skickades ut två gånger fanns en risk att samma läkare svarade på enkäten två gånger. En svaghet med studien är också att den enbart är gjord på tre vårdcentraler och därför är det svårt att generalisera till primärvården i ett större område. I enkäten framgår det inte att flera svarsalternativ kunde anges, detta måste betraktas som en miss i formuläret. Slutsats FaR bedöms vara en underutnyttjad möjlighet att påverka våra patienters levnadsvanor. Att förskriva FaR måste gå snabbare och enklare för att läkare ska använda metoden mer ofta. 12

13 Referenslista 1. World Health Organization. Preventing Chronic diseases: A Vital Investment: WHO Global Report Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, Socialstyrelsen Kallings Lena V Fysisk aktivitet på recept en underutnyttjad resurs. Läkartidningen nr Volym Manu V, Chakravarthy Michael J, Joyner Frank, W Booth. An obligation for primary care Physicians to Prescribe Physical Activity to Sedentary patients to Reduce the Risk of Chronic Health Conditions Mayo Clin Proc. 2002;77: Kallings L. Physical activity on prescription in primary health care: a follow-up of physical activity level and quality of life. Med Sci Sports 2008: 18: FYSS 2008 Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, Statens folkhälsoinstitut Börjesson Mats. Sjukhusvården kan sätta fart på FaR fler behöver recept. Läkartidningen nr Volym Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) 9. Kallings L, Leijon Matti, Kowalski Jan, Hellénius Mai-Lis, Ståhle Agneta. Selfreported adherence: a method for evaluating prescribed physical activity in primary health care patients. Journal of Physical Activity and Health. 2009; 6: Leijon M. Factors associated with patients self-reported adherence to prescribed physical activity in routine primary health care. BioMed Central Leijon M. Activating people: Physical activity in the general population and referral schemes among primary health care patient in a Swedish county. Linköping V. Attalin, A.-J Romain, A. Avignon. Physical-activity prescription for obesity management in primary care: Attitudes and practices of GPs in a southern French city. Diabetes & Metabolism 38 (2012) Ingela Liljebjörn. Hur används FaR av läkare i primärvården i Huddinge?

14 Bilagor Bilaga 1 1 Kön kvinna man 2 Antal år i yrket efter läkarexamen 0-5 år 6-10 år >20 år 3 Vilken utbildning har du i FYSS och FaR? ingen kortare föreläsning hel kurs 4 Hur ofta diskuterar du fysisk aktivitet som behandling/prevention av sjukdom med dina patienter på vårdcentralen? 5a Ger du skriftlig ordination på fysisk aktivitet (i form av FaR, fysisk aktivitet på recept) som sjukdomsbehandling? ofta då och då sällan aldrig ja nej 5b 5c Om ja, uppskatta hur många FaR har du förskrivit under de sista 6 månaderna? Om ja, till vilka patientdiagnoser förskriver du FaR? Du kan sätta fler kryss. < >30 diabetes högt blodtryck övervikt muskuloskelettala besvär depression 6 Vilka hinder ser du för att förskriva FaR? tidsbrist för information hinner ej följa upp jag kan för lite om metoden jag tror inte på metoden vet ej var jag kan hänvisa patienten 14

15 Bilaga 2 Följebrev till enkät Hej Jag heter Lovisa Elinder Grönlund och är ST-läkare på Tranebergs vårdcentral. Under 2013 genomför jag mitt VESTA-projekt. Projektet handlar om förskrivning av Fysisk aktivitet på recept, FaR, och användandet av denna metod hos läkare i primärvården. Studien görs i form av en enkät som skickas ut till samtliga verksamma läkare på Tranebergs VC, Riksby VC och Brommaplans VC. Deltagandet i studien är frivilligt och du kommer att svara helt anonymt. Det kommer inte att gå att spåra enskilda deltagare. Samtliga svar kommer att behandlas så att inte obehöriga kan ta del av dem. Det färdiga VESTA-projektet kommer att skickas till samtliga vårdcentraler så att alla som vill kan ta del av analysresultaten. När du besvarat enkäten skickar du den till mig med internpost. Märk kuvertet med Lovisa Elinder Grönlund, Tranebergs vårdcentral. Då jag inte vet vilka som svarat kommer samtliga att få en påminnelse om ca 2 veckor. Jag är tacksam om du kan svara på enkäten inom 7 dagar. Tveka inte att kontakta mig om du har frågor eller funderingar! Bästa hälsningar Lovisa Elinder Grönlund Tel

Fysisk aktivitet på Recept (FaR)

Fysisk aktivitet på Recept (FaR) VESTA Södra Programmet 2 Fysisk aktivitet på Recept (FaR) Hur används FaR av läkare i primärvården i Huddinge? Ingela Liljebjörn, ST-läkare Vårby Vårdcentral 2 Handledare: Bo-Christer Bertilson, leg läkare,

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept (FaR)

Fysisk aktivitet på recept (FaR) Fysisk aktivitet på recept (FaR) en studie kring FaR-utbildnings inverkan på förskrivning Anne Leppänen och Therese Lundgren GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Examensarbete 14:2010 Hälsopedagogprogrammet

Läs mer

PROJEKTRAPPORT. Följsamhet till fysisk aktivitet på recept

PROJEKTRAPPORT. Följsamhet till fysisk aktivitet på recept PROJEKTRAPPORT Följsamhet till fysisk aktivitet på recept Ett ST-projekt inom allmänmedicin på Trångsunds vårdcentral Tobias Gelius Trångsunds vårdcentral tobias.gelius@sll.se Handledare: Bo Christer Bertilsson

Läs mer

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist

Läs mer

Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral.

Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral. Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral. 009 Av: Masudur Rahman ST-Läkare i allmänmedicin Vårby vårdcentral. Klinisk handledare: Jan Dahllöf Specialist i allmänmedicin Vårby vårdcentral.

Läs mer

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

FaR - Fysisk aktivitet på recept. Människans utveckling Är det möjligt...? Det vet väl alla att det är nyttigt att röra på sig.!??

FaR - Fysisk aktivitet på recept. Människans utveckling Är det möjligt...? Det vet väl alla att det är nyttigt att röra på sig.!?? Prevnut 15 maj 2009 FaR - Fysisk aktivitet på recept FaR - Fysisk aktivitet på recept Ing-Mari Dohrn MSc, leg sjukgymnast vetenskaplig bakgrund rekommendationer praktisk tillämpning Människans utveckling

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Leg.sjukgymnast,MSc, doktorand Centrum för Allmänmedicin Karolinska Instiutet Ökad fysisk aktivitet efter 50 lönar sig! 2 205 50-åriga män, följdes

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Medicinska, hälsoskäl

Läs mer

Hur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014.

Hur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014. Rapport VESTA Hur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014. Andreas Lenander, ST-läkare, Täby kyrkby HLM September 2015 dr.andreas.lenander@gmail.com Klinisk

Läs mer

Göteborg centrum/väster HSN 5 primärvård

Göteborg centrum/väster HSN 5 primärvård FaR manual Göteborg centrum/väster HSN 5 primärvård Innehållsförteckning: FaR som behandlingsmetod 3 Vem skall ha FaR? 4 Ta en aktivitetsanamnes 4 Ta utgångsvärden 5 Dosera individuellt 6 Välj fysisk aktivitet

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept kan ge stora vinster

Fysisk aktivitet på recept kan ge stora vinster Fysisk aktivitet på recept kan ge stora vinster Helene Bengtsson & Camilla Svensson Idrottsvetenskap, Malmö högskola Publicerad på Internet, www.idrottsforum.org (ISSN 1652 7224) 2006-09-27 Copyright Helene

Läs mer

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt Fysisk aktivitet ger bättre hälsa och längre liv Världens bästa medicin (gratis) hjärtinfarkt, stroke, fönstertittarsjuka, typ 2 diabetes, höga

Läs mer

Tingsryd i toppform med FYSS

Tingsryd i toppform med FYSS 1(11) NSV Tingsryd 2008-01-24 Tingsryd i toppform med FYSS Projektarbete Vårdcentralen Tingsryd Olle Björmsjö Birgitta Arvidsson Berith Andersson Kontaktperson Birgitta Arvidsson 0477/794880 Mailadress

Läs mer

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar

Läs mer

Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR

Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Linnéa 4 Hösten 2009 Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Karin Johansson, Hälsoenheten Aneta Larsson, Markaryds kommun Linda Persson, Markaryds kommun Yvonne Sand, Dialysen Ljungby

Läs mer

Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor?

Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor? Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor? Amanda Gudesjö, ST-läkare i allmänmedicin Husläkarmottagningen Johannes Mars

Läs mer

Manual FaR-METODEN. Personcentrerad. samtalsmetodik. Receptet: Uppföljning. FYSS 2015 och andra rekommendationer

Manual FaR-METODEN. Personcentrerad. samtalsmetodik. Receptet: Uppföljning. FYSS 2015 och andra rekommendationer Manual FaR-METODEN Personcentrerad samtalsmetodik Receptet: FaR/MIN PLAN Samverkan med aktivitets arrangörer/ egen aktivitet FYSS 05 och andra rekommendationer Utgåva april 05. Allt material kan laddas

Läs mer

Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008

Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas geografiska områden Folkhälsoplanerare Peter Möllersvärd

Läs mer

Hur hör högstadielärare?

Hur hör högstadielärare? Hur hör högstadielärare? Författare: Anna-Marta Stjernberg, specialist i allmänmedicin. Handledare: Karin Lisspers, med.dr., specialist i allmänmedicin. Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning

Läs mer

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin

Läs mer

48-72 En fyrpartssamverkan för sammanhållen vård och omsorg.

48-72 En fyrpartssamverkan för sammanhållen vård och omsorg. 48-72 En fyrpartssamverkan för sammanhållen vård och omsorg. Anders Hansson PhD, DL, FoUU-centrum i Fyrbodal. Koordinatorer Vårdsamverkan Fyrbodal: Pia Lago, sjuksköterskesamordnare, Trollhättans stad,

Läs mer

Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014

Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014 Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014 Hélène Pessah-Rasmussen Docent, överläkare Christina Brogårdh Docent, leg sjukgymnast VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin 1 2 I den skadade delen

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Elin Khokhar Distriktsläkare Foto: Nicklas Blom/ bildarkivet.se 2014-03-04 Innehåll i riktlinjerna På Inte vilket vilka sätt kan levnadsvanorna

Läs mer

Antagningen till polisutbildningen

Antagningen till polisutbildningen Antagningen till polisutbildningen En studie om avhopp under urvalsprocessen ur ett genusperspektiv Februari 2008 www.polisen.se Antagningen till polisutbildningen En studie om avhopp under urvalsprocessen

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-11-12 De nationella riktlinjerna 2014-11-12 2 Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Andel med ohälsosamma

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

Läkemedelsförteckningen

Läkemedelsförteckningen Läkemedelsförteckningen till privatpraktiserande förskrivare Sammanställning Anna-Lena Nilsson [7-6-1] ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar www.ehalsoinstitutet.se 1. Sammanfattning För att främja användningen

Läs mer

Vårdbarometern 2010 Landstingsjämförelse

Vårdbarometern 2010 Landstingsjämförelse Vårdbarometern 2010 Landstingsjämförelse Mätningen utförd under hösten 2010 aarika.soukka@indikator.org, projektledare Indikator Vårdbarometern 2010 - Landstingsjämförelse 1 av 51 Så här läser du presentationen

Läs mer

Bilaga A: Frekvenstabell Sverige 2011. Sektion: Tillgång till sjukvård

Bilaga A: Frekvenstabell Sverige 2011. Sektion: Tillgång till sjukvård Ja 26279 64% 64% Nej 14761 36% 36% Minns ej/vill ej svara 270 1% Ja 13529 33% 33% Nej 27403 67% 66% Minns ej/vill ej svara 378 1% (5) Instämmer helt 23216 58% 56% (4) Instämmer delvis 8668 22% 21% (3)

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland. Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef

Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland. Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef Friskvårdscentraler Friskvårdskonsulent Motionsledare Medicinsk styrgrupp Maths Wensmark - beteendevetare,

Läs mer

Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd

Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd Carolina Jernbro Barnmisshandel som folkhälsoproblem Vanligt förekommande Stora konskevenser på individ och samhälle

Läs mer

Främja fysisk aktivitet hos barn och ungdomar. Åse Blomqvist & Anna Orwallius sjukgymnaster FaR-teamet

Främja fysisk aktivitet hos barn och ungdomar. Åse Blomqvist & Anna Orwallius sjukgymnaster FaR-teamet Främja fysisk aktivitet hos barn och ungdomar Åse Blomqvist & Anna Orwallius sjukgymnaster FaR-teamet Normalt beteende i en onormal miljö? Fysisk aktivitet vid behandling av övervikt och fetma Kost Beteendeförändring

Läs mer

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING RAPPORT 2006:2 FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT FUNGERAR DET? EN UTVÄRDERING AV ÖSTGÖTAMODELLEN LINKÖPING MARS 2006 MATTI LEIJON MAGDALENA JACOBSON www.lio.se/fhvc Folkhälsovetenskapligt

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

recept (FaR) i N~cka Primärvård

recept (FaR) i N~cka Primärvård UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för Neurovetenskap Sjukgymnastprogrammet Uppsatskurs Uppsats 15 hp, C-nivå Rättad och godkänd efter granskning Uppföljning av implementering av fysisk aktivitet på recept

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Medicinska, hälsoskäl

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

kompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den

kompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Effekten

Läs mer

Registerutdrag från Läkemedelsförteckningen

Registerutdrag från Läkemedelsförteckningen Registerutdrag från Läkemedelsförteckningen Utvärderingsrapport Anna-Lena Nilsson [27-4-2] ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar Bredbandet 1, 392 3 Kalmar www.ehalsoinstitutet.se 2 1. Sammanfattning Lagen

Läs mer

FaR på Hisingen. Innehåll. Verksamhetsberättelse

FaR på Hisingen. Innehåll. Verksamhetsberättelse FaR på Hisingen Innehåll Visioner sid 1 Verksamhet och samordning sid 2 FaR på Hisingen en stödfunktion sid 3 FaR -guiden sid 3 FaR -en verksam metod! sid 4 Förskrivna recept - ökning med 37%! sid 5 Inlösta

Läs mer

Känsla av sammanhang, betyg och skoltillhörighet En kvantitativ enkätundersökning bland elever i skolår nio på tre skolor i Ystads kommun

Känsla av sammanhang, betyg och skoltillhörighet En kvantitativ enkätundersökning bland elever i skolår nio på tre skolor i Ystads kommun EXAMENSARBETE Våren 2008 Lärarutbildningen Känsla av sammanhang, betyg och skoltillhörighet En kvantitativ enkätundersökning bland elever i skolår nio på tre skolor i Ystads kommun Författare Ulrika Farkas

Läs mer

Patienter med diabetes typ2: - en kvalitativ studie om patienters upplevelser av enkel rådgivning om hälsosamma levnadsvanor

Patienter med diabetes typ2: - en kvalitativ studie om patienters upplevelser av enkel rådgivning om hälsosamma levnadsvanor VESTA Np 2013 Patienter med diabetes typ2: - en kvalitativ studie om patienters upplevelser av enkel rådgivning om hälsosamma levnadsvanor Nimisha Chanduka, ST-läkare, Turebergs vårdcentral Vetenskaplig

Läs mer

Landstingets vision År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning.

Landstingets vision År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. Landstingets vision År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. FaR-utbildning Innehåll Bakgrund och fakta om FaR (bild 3-12) Metoden FaR (bild 13-24) Utförande (bild

Läs mer

RAPPORT. Tabellverk. En nationell kartläggning under november 2005

RAPPORT. Tabellverk. En nationell kartläggning under november 2005 RAPPORT Allmänläkarnas kunskaper, erfarenheter och attityder till att uppmärksamma riskfylld alkoholkonsumtion i det vardagliga patientarbetet i primärvården En nationell kartläggning under november 25

Läs mer

SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER AV FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT SOM ALTERNATIV BEHANDLINGSMETOD En intervjustudie

SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER AV FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT SOM ALTERNATIV BEHANDLINGSMETOD En intervjustudie Utbildningsprogram för sjuksköterskor 180 hp Kurs 2VÅ45E Ht 2010 Examensarbete, 15 poäng SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER AV FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT SOM ALTERNATIV BEHANDLINGSMETOD En intervjustudie Författare:

Läs mer

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsrapport 13, 2007 KVALITETSRAPPORT En enkät har delats ut till alla personer som Individ- och familjeomsorgen hade kontakt med under vecka

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa

Läs mer

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel Beräkningsunderlag för undersökningspanel Kund Mottagare Ann Dahlberg Författare Johan Bring Granskare Gösta Forsman STATISTICON AB Östra Ågatan 31 753 22 UPPSALA Wallingatan 38 111 24 STOCKHOLM vxl: 08-402

Läs mer

Läkemedelsförteckningen

Läkemedelsförteckningen Läkemedelsförteckningen Pilot 1 Utvärderingsrapport Anna-Lena Nilsson [7-6-19] ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar www.ehalsoinstitutet.se (36) 1. Sammanfattning För att främja användningen av Läkemedelsförteckningen

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

Diabetes och viktnedgång vid Jakobsbergs vårdcentral

Diabetes och viktnedgång vid Jakobsbergs vårdcentral ST uppsats Diabetes och viktnedgång vid Jakobsbergs vårdcentral Maria Palmberg ST- läkare i allmänmedicin Handledare: Per Olof Kaiser Medicine doktor Specialist i allmänmedicin, CeFAM Innehållsförteckning

Läs mer

Stadens sociala samband

Stadens sociala samband Stadens sociala samband Livsmiljön, levnadsvanorna och hållbar stadsutveckling 2012-06-04 Sid 1 FOLKHÄLSA skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Elva

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem 1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet

Läs mer

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2014

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2014 Datum 2015-06-01 Ert datum Beteckning FaR rapport 2014 1(4) Er beteckning Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2014 Bakgrund: FaR- verksamheten i Klippan bedrevs fram t.o.m. 31 december 2007 i projektform

Läs mer

C-UPPSATS. Patientens erfarenhet av remissfrihet till sjukgymnast

C-UPPSATS. Patientens erfarenhet av remissfrihet till sjukgymnast C-UPPSATS 2010:006 Patientens erfarenhet av remissfrihet till sjukgymnast Linnea Löfstedt Luleå tekniska universitet C-uppsats Sjukgymnastik Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för Sjukgymnastik

Läs mer

VESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie.

VESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. 31 augusti 2012 VESTA Vårprogrammet 2010 Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. Författare: Johan Hadodo ST-läkare inom allmänmedicin Scania Husläkarmottagning Sydgatan

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

Utvärdering av Prime For Life utbildning.

Utvärdering av Prime For Life utbildning. Utvärdering av Prime For Life utbildning. Alkoholbeteende och riskuppfattning bland värnpliktiga före och efter Prime For Life utbildning. Författare: Barbro Arvidson Handledare: Peter Palm ergonom vid

Läs mer

http://www.wcrf.org/

http://www.wcrf.org/ http://www.wcrf.org/ Non communicable disease - NCD Allt fler lever längre med kroniska sjukdomar Den tyngsta sjukdomsbördan i världen Ca 40% alla >15 år har minst en kronisk sjukdom Av dem > 65 år har

Läs mer

Vårdcentralprojekt i Jönköpings län - ett vardagsnära utvecklingsprojekt

Vårdcentralprojekt i Jönköpings län - ett vardagsnära utvecklingsprojekt Vårdcentralprojekt i Jönköpings län - ett vardagsnära utvecklingsprojekt Margit Ferm, NSPH Kjell Lindström, Primärvårdens FoU-enhet Susanne Rolfner Suvanto, Socialstyrelsen Vårt projekt Ökat patient-,

Läs mer

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings Universitetssjukhus, Hur ICD-patientens förståelse för behandlingen

Läs mer

FYSS och FaR. för barn och ungdomar. Åse Blomqvist Leg sjukgymnast och processledare FaR-teamet centrala & västra Göteborg

FYSS och FaR. för barn och ungdomar. Åse Blomqvist Leg sjukgymnast och processledare FaR-teamet centrala & västra Göteborg FYSS och FaR för barn och ungdomar Åse Blomqvist Leg sjukgymnast och processledare FaR-teamet centrala & västra Göteborg FYSS 2016 Barn och unga Effekter av FA Nya svenska rekommendationer för FA hos barn

Läs mer

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg

Läs mer

Primärvårdsforum. Spira 25 mars 2014

Primärvårdsforum. Spira 25 mars 2014 Primärvårdsforum Spira 25 mars 2014 Dagens program Inriktning för primärvården Uppdragsförändringar 2015 Vårdval specialiserad ögonsjukvård Hälsofrämjande insatser Ersättningsrelaterade kvalitetsvariabler

Läs mer

Vad tycker man om sin vårdcentral?

Vad tycker man om sin vårdcentral? Qulturum Rapport Vad tycker man om sin vårdcentral? En befolkningsenkät 2001 Kjell Lindström Sofia Eriksson Primärvårdens FoU-enhet 2002:3 Författare: Kjell Lindström, distriktsläkare Primärvårdens FoU-enhet

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning.

Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning. En del frågor ska besvaras ur två perspektiv: Så här var det för mig och Så här betydelsefullt var det för mig. Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning. OMT-studien,

Läs mer

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och

Läs mer

Utvärdering av forskningshandledning av högskolestuderande

Utvärdering av forskningshandledning av högskolestuderande Utvärdering av forskningshandledning av högskolestuderande Xinxin Guo Forskar-AT 2010-08-30 1 Bakgrund Forskning är grunden för medicinsk utveckling. Det är därför viktigt att rekrytera forskare, särskilt

Läs mer

KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL

KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL RIFAT ROB ST-läkare TENSTA VÅRDCENTRAL E-mail: rifat.rob@sll.se Tfn: 073-772 43

Läs mer

Vårdcentralen Ankaret

Vårdcentralen Ankaret Vårdcentralen Ankaret så blev det efter sammanslagningen Text: Anna-Lena Lundberg Verksamhetschef Vårdcentralen Ankaret i Örnsköldsvik är i grunden en sammanslagning av två vårdcentraler, Centrum och Gullänget.

Läs mer

Ska vi verkligen fråga alla?

Ska vi verkligen fråga alla? Ska vi verkligen fråga alla? - ett pilotprojekt om rutinmässig kartläggning av våld i nära relationer vid BUP i Stockholm NFBO 2016 Pontus Nilsson, psykolog, BUP Traumaenhet Josefine Paulsen, psykolog,

Läs mer

Implementering av fysisk aktivitet

Implementering av fysisk aktivitet Sahlgrenska Universitetssjukhuset Implementering av fysisk aktivitet Helen Sundberg leg sjukgymnast/fysioterapeut Fysisk aktivitet på recept (FaR ) en vägledning för implementering Johan Faskunger Matti

Läs mer

Slutrapport 1 (7) Dagrun Lihnell (det första året var det Hans Brandström som också initierade projektet och satt i styrgruppen)

Slutrapport 1 (7) Dagrun Lihnell (det första året var det Hans Brandström som också initierade projektet och satt i styrgruppen) Slutrapport 1 (7) Hälso - och sjukvårdsförvaltningen Projektnamn Läkemedelsgenomgångar inom särskilt boende på Gotland Datum 2012-02-15 Projektledare Dagrun Lihnell (det första året var det Hans Brandström

Läs mer

Fallprevention bland äldre på vårdcentralerna i Östergötland

Fallprevention bland äldre på vårdcentralerna i Östergötland Fallprevention bland äldre på vårdcentralerna i Östergötland Sammanställning av vårdcentralernas arbete med fallprevention utifrån en enkätundersökning 2008 LINKÖPING JANUARI 2009 JENNY MALMSJÖ - 1 - För

Läs mer

1 års-uppföljning av Försäkringsmedicinska utredningar utförda inom företagshälsovården 2007.

1 års-uppföljning av Försäkringsmedicinska utredningar utförda inom företagshälsovården 2007. 1 års-uppföljning av Försäkringsmedicinska utredningar utförda inom företagshälsovården 2007. Författare: Marie-Louise Östensson Handledare: Hans Erik Norbeck, med.dr., Previa Stockholm Projektarbete vid

Läs mer

Årsrapport för år 2007

Årsrapport för år 2007 Årsrapport för år 7 Vårdbarometern är en undersökning av befolkningens erfarenheter av, kunskaper om och attityder till svensk hälso- och sjukvård. Denna rapport är en sammanfattning av 7-års intervjuer.

Läs mer

Bröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder?

Bröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder? Bröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder? En retrospektiv kohortstudie i Kiruna. ST-arbete: Samuel Blomqvist ST-läkare Allmänmedicin Granitens Hälsocentral Kiruna

Läs mer

MEDBORGARPANEL Nummer 1 - Juli 2013 Tillgänglighet i vården

MEDBORGARPANEL Nummer 1 - Juli 2013 Tillgänglighet i vården MEDBORGARPANELEN 213 Rapport 1 Tillgänglighet MEDBORGARPANEL Nummer 1 - Juli 213 Tillgänglighet i vården Enkät nummer ett slutförd. Nu har landstinget Västmanland genomfört den första enkäten i Medborgarpanelen.

Läs mer

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Åldersrelaterade förändring Undernäring Behandling Organisation och ansvar Elisabet Rothenberg med dr Sektionen för klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept (FaR): Granskning av FaR förskrivna under perioden på Vårdcentralen Åsidan, Nyköping

Fysisk aktivitet på recept (FaR): Granskning av FaR förskrivna under perioden på Vårdcentralen Åsidan, Nyköping Fysisk aktivitet på recept (FaR): Granskning av FaR förskrivna under perioden 121221-131117 på Vårdcentralen Åsidan, Nyköping Enkätstudie om följsamhet till FaR hos patienter med psykisk ohälsa. Camilla

Läs mer

Fyss & FaR Fysisk aktivitet på recept

Fyss & FaR Fysisk aktivitet på recept Fyss & FaR Fysisk aktivitet på recept Åse Blomqvist leg fysioterapeut FaR-teamet centrala och västra Göteborg FaR som behandlingsmetod Nationella riktlinjer 1. Tobak 2. Alkohol 3. Ohälsosamma matvanor

Läs mer

Stressade studenter och extraarbete

Stressade studenter och extraarbete Stressade studenter och extraarbete En kvantitativ studie om sambandet mellan studenters stress och dess orsaker Karolina Halldin Helena Kalén Frida Loos Johanna Månsson Institutionen för beteendevetenskap

Läs mer

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk luftrörs- och lungsjukdom som ger en successivt försämrad lungfunktion och på sikt obotliga lungskador. KOL är en folksjukdom

Läs mer

Brukarenkät IFO 2014. Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT

Brukarenkät IFO 2014. Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät IFO 2014 Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät 2014 visar att förvaltningen totalt sett har en mycket god brukarnöjdhet (kundnöjdhet) i alla de områden som berörs i enkäten.

Läs mer

HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ

HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ + + HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ + + Varför och hur görs Hälsa 2007? Samhället och människors levnadsvanor förändras. Vilka är orsakerna till vår tids ohälsa? Hur ser livsvillkoren för personer som drabbats

Läs mer

Uppföljning av material inom barnhälsovården Leva med barn och Små och stora steg tillsammans Hanna Lunding, folkhälsoenheten

Uppföljning av material inom barnhälsovården Leva med barn och Små och stora steg tillsammans Hanna Lunding, folkhälsoenheten Folkhälsoskrift 2013:1 Uppföljning av material inom barnhälsovården Leva med barn och Små och stora steg tillsammans Hanna Lunding, folkhälsoenheten Uppföljningsrapport Leva med barn & Små och stora steg.docx

Läs mer

Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet. Från FYSS till patientcentrerat samtal

Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet. Från FYSS till patientcentrerat samtal Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet Från FYSS till patientcentrerat samtal Socialstyrelsens nationella riktlinjer 2011 Förhöjd sjukdomsrisk? Från FYSS till patientcentrerat samtal Kräver kunskap

Läs mer

Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler

Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler Undersökningsperiod 0 Höst Ansvarig projektledare Jenny Roxenius Om Nationell Patientenkät Nationella

Läs mer

Handläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie

Handläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie Handläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie Ahmad Armando El Hage, ST-läkare, VC Jakobsgårdarna Oktober 2015 ahmad.elhage@ltdalarna.se Handledare Witold Pisarek, distriktsläkare,

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer