Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor?"

Transkript

1 Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor? Amanda Gudesjö, ST-läkare i allmänmedicin Husläkarmottagningen Johannes Mars 2015 Klinisk handledare: Lena Andersson, spec. i allmänmedicin Husläkarmottagningen Johannes, Vetenskaplig handledare: Lina Forssell, leg läkare, med dr,

2 SAMMANFATTNING Bakgrund: Depression är en folksjukdom som drabbar nästan hälften av kvinnorna och en fjärdedel av männen i Sverige någon gång i livet. För primärvården finns riktlinjer för behandling på (VISS). Det råder även en betydande samsjuklighet med alkoholöverkonsumtion, vilket inte alltid uppmärksammas. Syfte: Syftet med studien var att ta reda på om behandlingsriktlinjer för depression enligt VISS följdes på HLM Johannes 2012 och om det fanns någon könsskillnad. Frågar vi om alkoholvanor vid utredning av depression och finns det skillnader mellan män och kvinnor? Om skillnader upptäcks kan detta möjligtvis användas till förbättrad vård av denna patientgrupp. Metod: Studien är en retrospektiv kvantitativ journalstudie. Journaler tillhörande patienter med nydiagnostiserad depression under 2012 granskades. Data analyserades för att ta reda på om det fanns signifikanta skillnader. Resultat: Studiegruppen bestod av 66 patienter, 36 % män och 64 % kvinnor. Nydiagnostiserad depression behandlades i 95 % av fallen enligt riktlinjer på VISS. Mer än hälften av patienterna behandlades med psykologisk behandling i kombination med medicin. De fanns ingen signifikant skillnad mellan könen avseende behandling. Mindre än hälften av fallen (38 %) hade uppgift i journalen om alkoholvanor och ingen signifikant skillnad fanns mellan könen. Slutsats: Nästan alla patienter på HLM Johannes med nydiagnostiserad depression 2012 behandlades enligt riktlinjer på VISS. Mindre än hälften av dessa patienter hade enligt journalen tillfrågats om alkoholvanor, vilket är förvånande med tanke på samsjukligheten. Inga signifikanta skillnader fanns mellan könen avseende depressionsbehandling eller tillfrågning av alkoholvanor. Klara förbättringsmöjligheter finns avseende utredning av depression på HLM Johannes. MeSH-termer: depression, regionala vårdprogram, alkohol, primärvård, patientjournaler. 2

3 Innehållsförteckning Bakgrund..4 Syfte..5 Frågeställningar.5 Material och metod 5 Etiska överväganden..7 Resultat..8 Diskussion...11 Slutsats.13 Referenslista.14 Bilagor..16 3

4 Bakgrund Depression är en folksjukdom. I Sverige drabbas ca hälften av kvinnorna och ca en fjärdedel av männen någon gång i livet [1]. Depression är en av de mest kostsamma sjukdomarna i västvärlden. Det är viktigt med tidig upptäckt, diagnos och behandling för att dels minska personligt lidande och dels för att minska sjukskrivning [2,3]. Primärvården har en viktig roll vid upptäckt och behandling då huvuddelen av de vuxna med depression söker sig till primärvården i första hand [4,5]. VISS [6] utgiven av Stockholms läns landsting fungerar som ett stöd för primärvården vid handläggning av olika sjukdomstillstånd. Hemsidan innehåller information i enlighet med regionala och nationella riktlinjer. Här finns bl.a. rekommendationer angående handläggning av depression. Riktlinjer vid depression enligt VISS: Behandling: Farmakologisk behandling enligt Kloka Listans rekommendationer. Psykologisk behandling, d.v.s psykologisk behandling med internetbaserad kognitiv beteendeterapi (KBT), individuell KBT eller interpersonell psykoterapi. Kombination av farmakologisk behandling och psykologisk behandling. Läkemedlen i Kloka Listan har valts ut av Stockholms läns läkemedelskommitté efter förslag från 21 stycken expertråd med erfarna personer inom sjukvård och farmakologi. Läkemedlen rekommenderas för att de är effektiva, säkra och prisvärda [6,7]. Kloka listans rekommenderade läkemedel för behandling av depression: I första hand: citalopram, sertralin I andra hand: mirtazapin, venlafaxin Det finns ett flertal riskfaktorer associerade med depression, bl.a. alkoholöverkonsumtion [8,9]. I studien granskades journaler för att ta reda på hur många patienter med nydiagnostiserad depression under 2012 som tillfrågats om alkoholvanor. Det råder en betydande samsjuklighet med alkoholproblem, vilket behandlande läkare ofta missar att uppmärksamma [6]. 4

5 Syfte Syftet med studien är att ta reda på om behandlingsriktlinjer för depression enligt följdes på HLM Johannes 2012 och om det fanns någon könsskillnad. Frågar vi om alkoholvanor vid utredning av depression och finns det skillnader mellan män och kvinnor? Om skillnader upptäcks kan detta möjligtvis användas till förbättrad vård av denna patientgrupp. Frågeställningar 1. Hur stor andel av patienterna med nydiagnostiserad depression på HLM Johannes 2012 behandlades, enligt riktlinjer på VISS, med: psykologisk behandling? enbart läkemedel? kombination av psykologisk behandling och läkemedel? 2. Fanns det någon skillnad mellan män och kvinnor i behandling av depression enligt VISS? 3. Hur stor andel av patienterna med nydiagnostiserad depression tillfrågades om alkoholvanor? 4. Fanns det någon skillnad mellan män och kvinnor hur stor andel som tillfrågades om alkoholvanor? Material och Metod HLM Johannes är belägen i Stockholms innerstad i området Norrmalm. Mottagningen är landstingsdriven och har cirka listade patienter. Bemanningen är normalt 5 specialister i allmänmedicin och 4 ST-läkare i allmänmedicin. Studien är en retrospektiv kvantitativ journalstudie. Studiepopulationen bestod av vuxna män och kvinnor listade på HLM Johannes där diagnosen depression (ICD-10: F32) noterats i journalen [9]. I F32 inkluderades följande grupper 5

6 1. F32.0 Lindrig depressiv episod 2. F32.1 Medelsvår depressiv episod 3. F32.2 Svår depressiv episod utan psykotiska symtom 4. F32.8 Andra specificerade depressiva episoder 5. F32.9 Depressiv episod, ospecificerad Vuxna definierades som minst fyllda 18 år under Dataprogrammet RAVE användes för att få fram uppgifter ur journalsystemet TakeCare angående vilka som hade diagnos depression under Alla dessa journaler granskades manuellt. De patienter där man av journalen kunde utläsa att diagnosen depression erhållits tidigare än exkluderas. De patienter vars medicinering primärt sköttes av psykiatrin eller remitterats till psykiatrisk mottagning under de 3 första månaderna från diagnos exkluderades. De resterande patienterna utgjorde studiepopulationen. Vuxna med diagnos depression (F32) vid besök patienter Exkluderade patienter (tidigare depressionsdiagnos, kontakt med psykiatrin) 98 patienter Studiepopulation 66 patienter Figur 1. Flödesschema för urvalsprocess vid undersökning av depressionsbehandling på HLM Johannes. De inkluderade patienternas journaler genomlästes för att få information om kön, alkoholvanor, om patienterna behandlats med läkemedel enligt VISS, remitterats till eller där man av journalen kunde utläsa att patienten själv tagit kontakt med någon typ av psykologisk 6

7 behandling inom 3 månader från diagnosdatum (tabell 1). Varje patient kodades med nummer och den insamlade informationen sifferkodades och fördes in i Microsoft Office Excel. Data analyserades därefter med hjälp av Chi-2 test och/eller Fishers test i statistikprogrammet PAST för att se om det fanns någon signifikant skillnad i behandling och uppgift om alkoholvanor mellan män och kvinnor. Signifikansnivån lades vid p-värde <0,05. Tabell 1. Formulär för datainsamling vid undersökning av depressionsbehandling på HLM Johannes. Kodnummer Kön Läkemedel enligt VISS Psykologisk behandling Uppgift om alkoholvanor i journalen 1,2,3 o.s.v Man=1 Kvinna=2 Ja=1 Nej=2 Ja=1 Nej=2 Ja=1 Nej=2 Etiska överväganden Studien innebar granskning av patientjournaler, vilket innebar ett integritetsintrång hos både behandlande läkare och patienter. Verksamhetschefen för HLM Johannes gav sitt godkännande innan journalgranskningen påbörjades. Varje patientjournal kodades, så att anonymitet kunde bibehållas. Kodlistan förvarades inlåst på mottagningen, tillgängligt endast för studieledaren. Efter att projektet är avslutat och godkänt kommer kodlistan att förstöras. Anslag om studien sattes upp synligt på vårdcentralen för att informera patienterna. Samtliga läkare på vårdcentralen informerades om projektet. Obehaget av att annan person, dvs. studieledaren, läste journalerna uppvägdes av möjligheten att eventuellt förbättra behandling och omhändertagande av patienter med depression. Alla data presenteras på gruppnivå, och ingen enskild patient eller läkare kommer att kunna identifieras ur resultaten 7

8 Resultat Studiegruppen Under studieperioden fick 164 patienter diagnos depression (F32) på HLM Johannes. Enligt exklusionskriterierna exkluderades 98 patienter och resterande 66 utgjorde undersökningsgruppen. Av patienterna var 24 män (36 %) och 42 kvinnor (64 %). Medelåldern var 45 år och median 38 år. Den yngsta patienten var 21 år och den äldsta 95 år. Behandling Av de 66 patienter som ingick i studien behandlades mer än hälften med psykologisk behandling i kombination med läkemedel, vilket utgjorde den största gruppen. Endast 3 patienter fick ingen behandling. Den minsta gruppen, de som inte fick någon behandling, hade antingen tackat nej till erbjuden behandling eller uteblivit vid planerade återbesök. Av patienterna med nydiagnostiserad depression på HLM Johannes 2012 behandlades 95 % enligt riktlinjerna på VISS. Fördelningen av behandlingsmetoderna kan ses i figur 2. Ingen behandling 5% Enbart läkemedel 29% Läkemedel+psykol ogisk behandling 54% Enbart psykologisk behandling 12% Figur 2: Behandling av patienter med nydiagnostiserad depression på HLM Johannes

9 Antal patienter Män 2 Kvinnor 1 Enbart läkemedel Enbart psykologisk behandling Kombination psykologisk behandling och läkemedel Ingen behandling Figur 3. Fördelning av behandlingsmetoder för män och kvinnor vid undersökning av depressionsbehandling på HLM Johannes. Den vanligaste behandlingsmetoden för både män och kvinnor var psykologisk behandling i kombination med läkemedel. Större andel av kvinnorna (17 %) än männen (4 %) behandlades med endast psykologisk behandling. Större andel av männen (38 %) än kvinnorna (23 %) behandlades med endast läkemedel. Dock fanns det inga statistiskt signifikanta skillnader mellan kvinnor och män avseende behandling med endast psykologisk behandling (Fishers exakta test 0.24, p>0.05), endast läkemedel (Chi2 test 0.24, p>0.05), psykologisk behandling i kombination med läkemedel (Chi2 test 0.58, p>0.05) respektive ingen behandling (Fishers exakta test 0.55, p>0.05). Av studiegruppens 66 deltagare så fick 95 % (n=63) behandling enligt VISS, d.v.s psykologisk behandling, läkemedel eller en kombination av dessa. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan könen. Fishers exakta test, 0.55, p>

10 Antal patienter Av de 66 patienter som ingick i studien blev 83 % (n=55) insatta på läkemedel. Av dessa fick 100 % behandling med läkemedel som rekommenderats enligt Kloka Listan. Alkoholvanor Uppgift om alkoholvanor fanns hos 38 % (n=25) av patienterna. Männen hade tillfrågats i större utsträckning än kvinnorna, se figur 4. Ingen signifikant skillnad mellan könen förelåg, Chi2 test 0.31, p> Män Kvinnor Uppgift om alkoholvanor Ingen uppgift om alkoholvanor Figur 4. Skillnad mellan män och kvinnor angående uppgift i journal om alkoholvanor hos nydiagnostiserade patienter med depression på HLM Johannes

11 Diskussion Allmänt Studien visade att patienter med nydiagnostiserad depression på HLM Johannes i stor utsträckning behandlades enligt riktlinjer på VISS. Någon statistisk signifikant skillnad mellan könen avseende behandling fanns inte. Uppgift om alkoholvanor fanns i mindre än hälften av journalerna sammantaget. Det var journalfört hos fler män än kvinnor, men skillnaden var inte statistiskt signifikant. Behandling Studien visade att hela 95 % av patienterna med nydiagnostiserad depression under 2012 behandlades enligt VISS, d.v.s med antingen någon form av psykologisk behandling, läkemedel eller en kombination av dessa [6]. Detta är en mycket hög siffra. Denna höga siffra kan eventuellt förklaras av att vi på HLM Johannes regelbundet går igenom och diskuterar olika vårdprogram, däribland depression. Av de 3 patienter som inte behandlades enligt riktlinjerna, så flyttade en patient från Stockholm, en uteblev och en ville inte ta emot erbjuden behandling. Av de patienter som behandlades med läkemedel så behandlades alla med läkemedel som rekommenderades enligt Kloka listan. Detta kan sannolikt förklaras av att vi varje år i läkargruppen går igenom läkemedelsförskrivning och följsamhet till Kloka listan [7]. Den vanligaste behandlingen i studiegruppen var en kombination av psykologisk behandling och läkemedel, vilket 54 % av patienterna fick. Detta är en relativt hög siffra jämfört med liknande studier. I en liknade studie på Täby Vårdcentral fick endast 20 % behandling med kombination av psykologisk behandling och läkemedel. Där var den vanligaste behandlingen endast läkemedel [11]. En studie från USA som tittar på behandling av depression mellan 1998 och 2007 visar att drygt 30 % behandlades med en kombination av psykologisk behandling och läkemedel, en siffra som då hamnar mitt emellan de ovanstående svenska studierna. Det kan dock vara svårt att jämföra med svenska studier då sjukvården ser annorlunda ut i USA [12]. Behandling med endast psykologisk behandling, som enligt VISS ska erbjudas i första hand till patienter med lindrig till medelsvår depression, fick endast 12 % av patienterna. Detta är en låg andel men som stöds av snarlika studier i Norrtälje och Salem. Dock har Täby VC en betydligt bättre siffra på 28 %. De lägre siffrorna kan eventuellt förklaras av ett högt tryck på 11

12 kuratorer och samtalsterapeuter, så att man i väntan på psykologisk behandling startar behandling med läkemedel. Möjligen har Täby VC fler samtalsterapeuter att tillgå [11, 13, 14, 15]. Könsskillnader Fler kvinnor än män fick diagnos depression under 2012 på HLM Johannes, vilket andra studier stödjer [1, 8]. Fler kvinnor (17 %) än män (4 %) fick endast psykologisk behandling. Orsaken till denna skillnad är oklar. Man kan tänka sig att kvinnor i större utsträckning är mer bekväma att prata om sina känslor och därför oftare önskar psykologisk behandling [16]. Detta kan även vara ett antagande hos läkaren som då i större utsträckning remitterar kvinnor för psykologisk behandling. Inga signifikanta skillnader kunde påvisas mellan män och kvinnor vad gäller behandling av depression. Dessa fynd överensstämmer med andra likande studier [11, 14, 15]. Alkohol Uppgift om alkoholvanor fanns endast hos 38 % av patienterna. Detta kan man tycka är en för låg siffra med tanke på den samsjuklighet som råder mellan depression och alkoholmissbruk [6,8,9]. En möjlighet kan vara att man frågat om alkoholvanor, men glömt eller avstått från att dokumentera det i journaltexten. Man såg en tendens att större andel av männen tillfrågats än kvinnorna, men skillnaden var dock inte signifikant. En möjlig förklaring till denna tendens kan vara att man tagit upp frågan i mindre utsträckning hos kvinnor, då det kan uppfattas som mer skamfyllt med en alkoholöverkonsumtion hos kvinnor än män [17]. Styrkor och svagheter Det är en styrka att journalerna har lästs igenom vilket innebär att information om behandling och uppgift om alkoholvanor är pålitliga. En annan styrka är att innehållet har tolkats av en och samma person. En svaghet i studien är det låga patientantalet, endast 66 patienter. Detta påverkar tillförlitligheten av resultaten. Hela 98 patienter exkluderades enligt exklusionskriterierna p.g.a att de remitterades till psykiatrisk mottagning inom 3 månader från diagnos alternativt att de haft en depressionsdiagnos tidigare, d.v.s recidiv. Då studien är liten och endast en vårdcentral undersökts, så är den inte generaliserbar på hela primärvården. Den ger ändå en bra bild av hur det ser ut på HLM Johannes. En annan svaghet är att journalföringen möjligen inte är enhetlig och information om till exempel alkoholvanor kan ju har efterfrågats, men inte 12

13 noterats i journalen. Det finns en risk att man angett fel diagnoskod så att för få patienter inkluderats. I studien har jag p.g.a tidsbrist inte tittat på skillnad i behandling av lindrig, medelsvår och svår depression, vilket såklart är en begränsning. Implikationer Denna studie kommer att ligga till grund för diskussioner hur vi på HLM Johannes kan förbättra handläggningen av patienter med depression. Eventuellt kan detta användas för att utforma lokala riktlinjer som exempelvis kan följas upp årligen på läkarmöte. Framtida studier Det skulle vara intressant att exempelvis genomföra kvalitativa studier om hur både läkarna och patienterna upplever hur det är att diskutera alkoholvanor. Det skulle även vara intressant att göra en studie som sträcker sig över längre tidsperiod och eventuellt också jämföra hur depressionsbehandling ser ut i olika delar av landet. Hur behandlingen ser ut för olika depressionsdiagnoser, ex lindrig, medelsvår och svår, skulle kunna vara en framtida studie. Man kan även tänka sig att studera orsakerna till den höga följsamheten av behandlingsriktlinjerna. Slutsats Studien visade att mycket stor andel av patienterna på HLM Johannes 2012 med nydiagnostiserad depression behandlades enligt riktlinjer på VISS. Den vanligaste behandlingen hos både män och kvinnor var kombination av psykologisk behandling och läkemedel. Mindre än hälften av dessa patienter hade enligt journalen tillfrågats om alkoholvanor, vilket är förvånande med tanke på den samsjuklighet som finns. Inga signifikanta skillnader fanns mellan könen avseende depressionsbehandling eller att bli tillfrågade om alkoholvanor. Förbättringsmöjligheter finns avseende handläggning av patienter med depression på HLM Johannes. 13

14 Referenslista 1. Mattisson C, Bogren M, Nettelbladt P, et al. First incidence depression in the Lundby Study: a comparison of the two time periods and J Affect Disord. 2005;87: Häggström L, Magnil M. ( ). Förstämningssyndrom. Läkemedelsboken (sid ). Uppsala: Läkemedelsverket. 3. Sobocki P, Lekander I, Borgstrom F, Strom O, Runeson B. The economic burden of depression in Sweden from 1997 to Eur Psychiatry Apr; 22(3): Coyne JC, Thompson R, Klinkman MS, Nease DE. Emotional disorders in primary care. J Consult Clin Psychol 2002;70: Kallioinen, M. et. al. Psykisk ohälsa stort problem hos primärvårds patienter. Läkartidningen. 23: , 2010, Vol Viss medicinskt och administrativt stöd för primärvården (2012). Hämtad från 7. Stockholms läns landsting (2012). Kloka listan Hämtad från 8. R. Strömberg, L. G. Backlund, and M. Löfvander, Psychosocial stressors and depression at a Swedish primary health care centre: A gender perspective study. BMC Family Practice 2011;12: Fergusson DM, Boden JM, Horwood LJ. Tests of causal links between alcohol abuse or dependence and major depression. Arch Gen Psychiatry. 2009;66(3): Socialstyrelsen. Diagnoskoder (ICD-10). Hämtad från Siebenmann A. Behandling av depression på Täby Vårdcentral under (VESTA-projekt). (Stockholm): CEFAM 12. Marcus SC, Olofson M. National trends in the treatment for depression from 1998 to Arch Gen Psychiatry. 2010;67(12):

15 13. Cunningham PJ. Beyond parity: Primary care physicians perspectives on access to mental health care. Health Aff May/June 2009 vol.28, no. 3 w490-w Rauer C. Depression. Diagnossättning, behandling och uppföljning vid Norrtälje Norra vårdcentral under året 2009 (VESTA-projekt). (Stockholm): CEFAM 15. Lönn C. Depression. Diagnostik, utredning och behandling på Salems Vårdcentral 2012 (VESTA-projekt). (Stockholm): CEFAM 16. Danielsson U, Johansson EE. Beyond weeping and crying: a gender analysis of expressions of depression. Scand J Prim Health Care Sep;23(3): Rikslänkarna. Hämtad från

16 Bilaga 1 På denna vårdcentral gör vi granskningar av våra datajournaler i kvalitetssyfte för att förbättra och utveckla vården. Om du har frågor eller synpunkter är du välkommen att kontakta verksamhetschefen. Mvh, Amanda Gudesjö, studieledare, tel Lena Andersson, verksamhetschef, tel

Följer allmänläkare rekommendationerna avseende handläggning av deprimerade patienter? En journalstudie på Liljeholmens vårdcentral

Följer allmänläkare rekommendationerna avseende handläggning av deprimerade patienter? En journalstudie på Liljeholmens vårdcentral Följer allmänläkare rekommendationerna avseende handläggning av deprimerade patienter? En journalstudie på Liljeholmens vårdcentral Jessica Carlsson, ST-läkare Liljeholmens vårdcentral Handledare: Teresa

Läs mer

Diagnostik och utredning av patienter med depressiva symtom på Tranebergs vårdcentral

Diagnostik och utredning av patienter med depressiva symtom på Tranebergs vårdcentral Diagnostik och utredning av patienter med depressiva symtom på Tranebergs vårdcentral Åsa Andreasson, ST-läkare Tranebergs Vårdcentral Oktober 2011 Klinisk handledare Monica Bäck, spec. i allmänmedicin

Läs mer

DEPRESSION. Diagnostik, utredning och behandling på Salems Vårdcentral 2012. En retrospektiv journalstudie

DEPRESSION. Diagnostik, utredning och behandling på Salems Vårdcentral 2012. En retrospektiv journalstudie DEPRESSION Diagnostik, utredning och behandling på Salems Vårdcentral 2012 En retrospektiv journalstudie Kontakt: Christian Lönn, ST-läkare, Salems Vårdcentral Klinisk handledare: Jan Pettersson, Spec.

Läs mer

Hur handlägger läkarna på Gröndals Vårdcentral patienter med nydiagnostiserad depression? - en deskriptiv journalstudie

Hur handlägger läkarna på Gröndals Vårdcentral patienter med nydiagnostiserad depression? - en deskriptiv journalstudie Hur handlägger läkarna på Gröndals Vårdcentral patienter med nydiagnostiserad depression? - en deskriptiv journalstudie Ellinor Lindeborg ST-läkare Gröndals Vårdcentral Vetenskaplig handledare: Per Wändell

Läs mer

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist

Läs mer

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Vesta Uppsats HP 2014 Ferzana Kamal Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Författare: Ferzana Kamal, ST-Läkare i allmämedicin, Spånga vårdcentral Handledare:

Läs mer

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin

Läs mer

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar

Läs mer

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist

Läs mer

BESLUT. Datum 2008-06-25

BESLUT. Datum 2008-06-25 BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2008-06-25 Vår beteckning SÖKANDE GLAXOSMITHKLINE AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Pigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier?

Pigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier? Studie under specialisttjänstgöring i allmänmedicin Pigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier? Oxana Anckar

Läs mer

Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer?

Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer? Rapport VESTA hp 15 Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer? Jan Vouis, ST-läkare, Djursholms Husläkarmottagning 15

Läs mer

KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL

KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL RIFAT ROB ST-läkare TENSTA VÅRDCENTRAL E-mail: rifat.rob@sll.se Tfn: 073-772 43

Läs mer

Provtagning för S-kobalamin hos metforminbehandlade patienter med diabetes mellitus typ 2, följs Läkemedelsverkets rekommendationer?

Provtagning för S-kobalamin hos metforminbehandlade patienter med diabetes mellitus typ 2, följs Läkemedelsverkets rekommendationer? VESTA 2014 Provtagning för S-kobalamin hos metforminbehandlade patienter med diabetes mellitus typ 2, följs Läkemedelsverkets rekommendationer? Ingrid Härmestad, ST-läkare, Älvsjö VC Klinisk handledare:

Läs mer

Hur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014.

Hur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014. Rapport VESTA Hur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014. Andreas Lenander, ST-läkare, Täby kyrkby HLM September 2015 dr.andreas.lenander@gmail.com Klinisk

Läs mer

Depression. Diagnossättning, behandling och uppföljning vid Norrtälje Norra vårdcentral under året 2009

Depression. Diagnossättning, behandling och uppföljning vid Norrtälje Norra vårdcentral under året 2009 Depression Diagnossättning, behandling och uppföljning vid Norrtälje Norra vårdcentral under året 2009 Projektarbete inom Specialistutbildning i Allmänmedicin Författare: Christian Friedrich Einar Rauer

Läs mer

Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR?

Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR? VESTA Norra Programmet 2013 Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR? Ett projekt på Tranebergs VC, Riksby VC och Brommaplans VC Lovisa Elinder Grönlund, ST-läkare, Tranebergs VC Klinisk

Läs mer

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Depression hos barn och ungdomar är ett allvarligt tillstånd som medför ökad risk för för tidig död, framtida psykisk

Läs mer

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Riktlinjer för ECT-behandling V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2012-06-01 V E R S I O N 2012:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 ECT-behandling 2 Information

Läs mer

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,

Läs mer

Handläggning av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom vid Vallentuna Husläkargrupp

Handläggning av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom vid Vallentuna Husläkargrupp Projektrapport VESTA Handläggning av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom vid Vallentuna Husläkargrupp Följsamhet till SFAM`s kvalitetsindikatorer Lena Roth, ST-läkare, Vallentuna Husläkargrupp

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Ländryggsrelaterade besvär på Gustavsbergs Vårdcentral under 2013. Hur sjukskriver vi och följs riktlinjerna?

Ländryggsrelaterade besvär på Gustavsbergs Vårdcentral under 2013. Hur sjukskriver vi och följs riktlinjerna? Projekt VESTA Ländryggsrelaterade besvär på Gustavsbergs Vårdcentral under 2013. Hur sjukskriver vi och följs riktlinjerna? Carina Magnefelt ST-läkare, Gustavsbergs Vårdcentral november 2014 Vetenskaplig

Läs mer

Diagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral

Diagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral Diagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral Projektansvarig: Suzan Gorgis Leg. läk. ST- läkare i allmänmedicin Nykvarns vårdcentral suzan.gorgis@proxima.se Vetenskaplig

Läs mer

Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral.

Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. En deskriptiv journalstudie. Camilla Magelssen: ST-läkare Forums vårdcentral Vetenskaplig handledare: Teresa

Läs mer

Uppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning?

Uppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning? Rapport VESTA Uppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning? En kvantitativ retrospektiv studie Sudaba Bhuyan, ST-läkare, Täby Kyrkby Husläkarmottagning hp2015/vp2016 sudaba.bhuyan@gmail.com

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM

Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM 2010 Omhändertagande av patienter med astma på Blackebergs vårdcentral Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM Wiaam Safaa Blackebergs Vårdcentral

Läs mer

Diagnostik av förstämningssyndrom

Diagnostik av förstämningssyndrom Diagnostik av förstämningssyndrom i samarbete 1med Denna broschyr bygger dels på slutsatserna från SBU:s rapport Dia gno stik och uppföljning av förstämningssyndrom (2012), dels på ett anonymiserat patientfall.

Läs mer

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer? KOGNUS IDÉ med Biopsykosocialt Bemötande menar vi förståelse för att: psykisk sjukdom och funktionsnedsättning främst har en biologisk grund psykisk sjukdom och funktionsnedsättning alltid får sociala

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Handläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie

Handläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie Handläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie Ahmad Armando El Hage, ST-läkare, VC Jakobsgårdarna Oktober 2015 ahmad.elhage@ltdalarna.se Handledare Witold Pisarek, distriktsläkare,

Läs mer

Promemoria: Förebyggande och behandling av spelmissbruk (Ds 2015:48)

Promemoria: Förebyggande och behandling av spelmissbruk (Ds 2015:48) YTTRANDE Vårt dnr: 2016-01-22 Avdelningen för vård och omsorg Mikael Malm Socialdepartementet Enheten för familj och sociala tjänster 103 33 STOCKHOLM Promemoria: Förebyggande och behandling av spelmissbruk

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-11-07 1178/2007

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-11-07 1178/2007 BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-11-07 SÖKANDE GLAXOSMITHKLINE AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos. kvinnor på Skärholmens Vårdcentral

Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos. kvinnor på Skärholmens Vårdcentral Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos kvinnor på Skärholmens Vårdcentral Höstterminen 2011 Vetenskap och evidens för ST i Allmänmedicin (VESTA). Oxana Prokhorova, ST-läkare,

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept (FaR)

Fysisk aktivitet på Recept (FaR) VESTA Södra Programmet 2 Fysisk aktivitet på Recept (FaR) Hur används FaR av läkare i primärvården i Huddinge? Ingela Liljebjörn, ST-läkare Vårby Vårdcentral 2 Handledare: Bo-Christer Bertilson, leg läkare,

Läs mer

Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral.

Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral. Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral. 009 Av: Masudur Rahman ST-Läkare i allmänmedicin Vårby vårdcentral. Klinisk handledare: Jan Dahllöf Specialist i allmänmedicin Vårby vårdcentral.

Läs mer

Specifik uppdragsbeskrivning och uppföljning

Specifik uppdragsbeskrivning och uppföljning Specifik uppdragsbeskrivning och uppföljning 1 Inledning Syftet med verksamheten är att personer med utvecklingsstörning och grava beteendeavvikelser uppnår en förbättrad psykisk och fysisk hälsa samt

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Diabetes på Tranebergs Vårdcentral

Diabetes på Tranebergs Vårdcentral Diabetes på Tranebergs Vårdcentral I vilken utsträckning uppnår vi målvärden för långtidsblodsocker, blodtryck och blodfetter enligt Nationella riktlinjer? Ett projektarbete under ST i allmänmedicin 2011

Läs mer

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp

Läs mer

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

ASI och Ubåt - ett system för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård

ASI och Ubåt - ett system för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård ASI och Ubåt - ett system för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård Bakgrund Forskningsprojektet Referensmaterial till ASI samlade in data från 50 enheter 2005-2008. Databasen ASI08, med

Läs mer

Årsrapport 2011. Huvudman Landstinget i Uppsala län 751 25 UPPSALA. 2 Årsrapport 2011

Årsrapport 2011. Huvudman Landstinget i Uppsala län 751 25 UPPSALA. 2 Årsrapport 2011 Årsrapport 2011 2 Årsrapport 2011 Årsrapport 2011 Nationella kvalitetsregistret för psykossjukdomar (PsykosR) www.kcp.se Författare Rickard Färdig Leg psykolog, Fil.Dr, Utveckingsresurs Projektet Bättre

Läs mer

Vårdcentralprojekt i Jönköpings län - ett vardagsnära utvecklingsprojekt

Vårdcentralprojekt i Jönköpings län - ett vardagsnära utvecklingsprojekt Vårdcentralprojekt i Jönköpings län - ett vardagsnära utvecklingsprojekt Margit Ferm, NSPH Kjell Lindström, Primärvårdens FoU-enhet Susanne Rolfner Suvanto, Socialstyrelsen Vårt projekt Ökat patient-,

Läs mer

Vad döljer sig bakom diagnosen Oro för sjukdom?

Vad döljer sig bakom diagnosen Oro för sjukdom? Vad döljer sig bakom diagnosen Oro för sjukdom? Ett projektarbete om ICD-10 diagnosen Z711 på Tallhöjdens vårdcentral i Södertälje. Per Broman, ST-läkare Tallhöjdens vårdcentral Vetenskaplig handledare:

Läs mer

Kartläggning av KBT och SSRI som behandling vid generaliserat ångestsyndrom samt ångesttillstånd. vid Stureby Vårdcentralföljs

Kartläggning av KBT och SSRI som behandling vid generaliserat ångestsyndrom samt ångesttillstånd. vid Stureby Vårdcentralföljs RAPPORT 2014-04-30 Kartläggning av KBT och SSRI som behandling vid generaliserat ångestsyndrom samt ångesttillstånd vid Stureby Vårdcentralföljs riktlinjerna? Elizabeth Berglind, ST-läkare Stureby Vårdcentral

Läs mer

Slutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010

Slutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010 Slutrapport Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid, Cevita Care AB Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning... 2 0.1 Slutenvården... 2 0.2 Öppenvården...

Läs mer

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion YTTRANDE 1(4) Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion Carina Lindberg (v) m fl har i motion till kommunfullmäktige i Gotlands kommun föreslagit

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN

Läs mer

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa Kort introduktion till Psykisk ohälsa Sekretariatet/KS, jan 2002 Inledning Programberedningen ska tillsammans med verksamheten ta fram underlag till programöverenskommelse över psykisk ohälsa. Detta arbete

Läs mer

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2011 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, februari 2012 Tobias Sundberg, Med dr Kontakt: I C The Integrative Care Science Center VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Arbete och hälsa Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006 Faktorer associerade med

Läs mer

Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan.

Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan. Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan. Carmen Lundholm ST-läkare Sandra af Winklerfelt Specialist i Allmänmedicin- Klinisk Handledare Anna-Lena Undén Docent

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Definition samsjuklighet Patienter (klienter) med psykisk störning och beroende eller missbruk Nationella

Läs mer

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem 1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet

Läs mer

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. 3. Ansvar och roller. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7)

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. 3. Ansvar och roller. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-145266 Fastställandedatum: 2016-02-03 Upprättare: Annica C Olofsson Axner Giltigt t.o.m.: 2017-02-03 Fastställare: Karin Huisman Psykisk sjukdom under

Läs mer

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet

Läs mer

Remiss från vårdcentralen till akutmottagningen - vad händer sedan?

Remiss från vårdcentralen till akutmottagningen - vad händer sedan? Remiss från vårdcentralen till akutmottagningen - vad händer sedan? Uppföljning av akutremisser från LidingöDoktorn. Kit Melgaard Brevik, ST-läkare LidingöDoktorn Vetenskaplig handledare: Eva Toth-Pal,

Läs mer

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk

Läs mer

Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral

Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral Författare Forskningshandledare Klinisk Handledare Lilia Furmanova, ST-läkare i Allmänmedicin

Läs mer

Korta KBT-interventioner i primärvården vid lätt till måttlig depression är de effektiva? Karolina Bergman ST-läkare Liljeholmens vårdcentral

Korta KBT-interventioner i primärvården vid lätt till måttlig depression är de effektiva? Karolina Bergman ST-läkare Liljeholmens vårdcentral Rapport VESTA Södra programmet 2014 Korta KBT-interventioner i primärvården vid lätt till måttlig depression är de effektiva? Karolina Bergman ST-läkare Liljeholmens vårdcentral Vetenskaplig handledare:

Läs mer

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet

Läs mer

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD

Läs mer

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 27:2 Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar Fördelning på län och diagnos, 26 ISSN 1652-9863 Statistik 27:2 Statistikinformation försäkringsstatistik Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar

Läs mer

Har du svårt att sova?

Har du svårt att sova? Till äldre ungdomar, 15-18 år, och deras vårdnadshavare: Har du svårt att sova? Är du mellan 15-18 år? Har du haft svårt att sova åtminstone tre av veckans dagar de senaste tre månaderna? Stämmer något

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

Hypotyreos typ 2 finns det? Referat från Medicinska riksstämman Senast uppdaterad 2010-12-16 14:14

Hypotyreos typ 2 finns det? Referat från Medicinska riksstämman Senast uppdaterad 2010-12-16 14:14 Hypotyreos typ 2 finns det? var titeln på endokrinolog Ove Törrings föredrag den 2 december 2010 under Medicinska Riksstämman i Göteborg, som drog fullt hus i en av symposiesalarna på Svenska Mässan. Här

Läs mer

Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk

Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk -Ett adopterat barn med en missbrukande biologisk förälder som han eller hon inte växte upp med löper en fördubblad risk att själv bli missbrukare,

Läs mer

Bipolär sjukdom 2013. Den suicidnära patienten bemötande & bedömning av suicidrisk. Fördjupad kunskap Behandlingsmetoder Medicinering

Bipolär sjukdom 2013. Den suicidnära patienten bemötande & bedömning av suicidrisk. Fördjupad kunskap Behandlingsmetoder Medicinering Succékonferensen tillbaka nu med nytt innehåll! Bipolär sjukdom 2013 Fördjupad kunskap Behandlingsmetoder Medicinering Lär dig mer om diagnostik, symtom och kännetecken Hur särskilja bipolär sjukdom från

Läs mer

Otitis Media Och Antibiotikabehandling. Sammanfattning - 1 - Salam Ayal

Otitis Media Och Antibiotikabehandling. Sammanfattning - 1 - Salam Ayal - 1 - Otitis Media Och Antibiotikabehandling Salam Ayal Sammanfattning Akut otitis media (AOM) är den vanligaste orsaken till antibiotikabehandling hos barn och är den näst vanligaste infektionen efter

Läs mer

Na#onella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 Stöd för styrning och ledning

Na#onella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 Stöd för styrning och ledning Na#onella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 Stöd för styrning och ledning Åsa Kadowaki Leg. läkare, specialist i psykiatri Leg KBT- psykoterapeut Kliniskt verksam i primärvården

Läs mer

Psykiater i Primärvården. Elizabeth Aller Överläkare Spec i allmän psykiatri

Psykiater i Primärvården. Elizabeth Aller Överläkare Spec i allmän psykiatri Psykiater i Primärvården Elizabeth Aller Överläkare Spec i allmän psykiatri Bakgrund till projektet Primärvården har i uppdrag att vara första instansen/basen för den psykiska ohälsan Många allmänläkare

Läs mer

Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral.

Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral. Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral. En retrospektiv studie av patientjournaler. Författare: Dr. Jose Hastie, ST-läkare i allmänmedicin Jakobsbergs vårdcentral, Järfälla

Läs mer

Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016

Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016 1 (14) 2015-12-16 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016 4. Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig

Läs mer

Maria Ljunggren Jenny Lee 2015-12-01

Maria Ljunggren Jenny Lee 2015-12-01 Maria Ljunggren Jenny Lee Motiv för granskning 2 En del av programmet Medborgarna och förvaltningen. Andelen av befolkningen som lider av lätt till medelsvår psykisk ohälsa ökar. Allvarliga konsekvenser

Läs mer

Rapport VESTA SP14. Kvaliteten av astmavård för vuxna patienter vid Familjeläkargruppen Odenplan

Rapport VESTA SP14. Kvaliteten av astmavård för vuxna patienter vid Familjeläkargruppen Odenplan Rapport VESTA SP14 Kvaliteten av astmavård för vuxna patienter vid Familjeläkargruppen Odenplan Av Michael Hedlund michaelhedlund@hotmail.com Vetenskaplig handledare Rune Lindqvist Klinisk handledare Kerstin

Läs mer

Behandling av depression

Behandling av depression Behandling av depression Våra rekommendationer Terapigrupp Psykiatri Pouya Movahed Diagnos ställs med hjälp av: Diagnos Klinisk bedömning och Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV eller V Ett av dessa två

Läs mer

Spirometri, rökanamnes och rökavvänjning vid Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom

Spirometri, rökanamnes och rökavvänjning vid Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom Spirometri, rökanamnes och rökavvänjning vid Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom En journalstudie på Järna VC Matti Yacob, ST-läkare, Järna VC Handledare: Dr Rune Lindqvist Specialistläkare, i allmänmedicin,

Läs mer

Utvärdering av Lindgården.

Utvärdering av Lindgården. 1 av 5 2009 09 17 20:52 Utvärdering av Lindgården. Under årsmötesdagarna i Helsingborg i oktober presenterade doktorand Bengt Svensson en del resultat från Lindgårdenstudien. Lindgården är ett behandlingshem

Läs mer

Svar på fråga från Lena Lundberg (FP) om psykiatrin

Svar på fråga från Lena Lundberg (FP) om psykiatrin LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 4 (40) Dnr CK 2012-0119 42 Svar på fråga från Lena Lundberg (FP) om psykiatrin Förslag till beslut

Läs mer

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin PSYKIATRI AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar fluoxetin AFFEKTIVA SYNDROM Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och

Läs mer

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011 Utdrag Protokoll III:6 vid regeringssammanträde 2010-12-22 S2010/9122/SF Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011 1 bilaga Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Rubrik på lämplig Demens yta i motivet

Rubrik på lämplig Demens yta i motivet Rubrik på lämplig Demens yta i motivet Foto: Anne Dillner/Scandinav bildbyrå Vägvisare demens Upplands-Bro kommun och Stockholms läns landsting Demens hör till en av de största folksjukdomarna. I Sverige

Läs mer

Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård

Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Sida 1(6) Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Rapportering av nedanstående uppgifter skall ske senast den 31 januari påföljande år i den webbaserade inrapporteringsmallen, WIM. Mallen görs tillgänglig

Läs mer

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin. 3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri Barn- och ungdomspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes

Läs mer

I särskola eller grundskola?

I särskola eller grundskola? I särskola eller grundskola? Gränsproblematiken och vikten av ingående utredningar och välgrundade beslut! Seminarieledare Verica Stojanovic. Resultat- handläggningen kan bli bättre Tydliga rutiner men

Läs mer

Bilaga 4 Fråga Nuläge 5 år perspektiv 15 år perspektiv

Bilaga 4 Fråga Nuläge 5 år perspektiv 15 år perspektiv Bilaga 4 Fråga Nuläge 5 år perspektiv 15 år perspektiv 2015 SUS Malmö ålder 20-74 292028 2015 SUS Malmö ålder 75+ 31653 2020 Sus Malmö ålder 20-74 308946 2020 Sus Malmö ålder 75+ 35506 2030 Sus Malmö ålder

Läs mer

Svårläkta bensår- hanterar vi dem enligt riktlinjer på Capio Stadshusdoktorn Lidingö?

Svårläkta bensår- hanterar vi dem enligt riktlinjer på Capio Stadshusdoktorn Lidingö? Svårläkta bensår- hanterar vi dem enligt riktlinjer på Capio Stadshusdoktorn Lidingö? Malena Wengberg, ST-läkare Capio Stadshusdoktorn Lidingö Maj 2015 Vetenskaplig handledare: Aurelija Dubicke, MD, PhD,

Läs mer

Yttrande motion om kommunal handlingsplan för suicidprevention

Yttrande motion om kommunal handlingsplan för suicidprevention Tjänsteskrivelse 1 (7) 2015-11-05 FHN 2015.0094 Handläggare Cecilia Ljung, Folkhälsoförvaltningen Yttrande motion om kommunal handlingsplan för suicidprevention Sammanfattning Inga-Lill Andersson, Centerpartiet

Läs mer

Psykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid

Psykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid Psykisk sjukdom i samband medgraviditet och spädbarnst Psykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid Ulla Björklund Överläkare, mödrahälsovård och förlossningsvård Psykisk sjukdom

Läs mer

Rutiner vid användande av

Rutiner vid användande av Centrala Barnhälsovården Göteborg Rutiner vid användande av Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS), åtgärder och dokumentation inom Mödra- och barnhälsovården Göteborg 2 Bakgrund Depression postpartum

Läs mer