Jämställd behandling vid högt blodtryck

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jämställd behandling vid högt blodtryck"

Transkript

1 Jämställd behandling vid högt blodtryck Läkemedelsenheten vid Hälso- och sjukvårdsavdelningen Slutrapport från Gör det Jämt!

2 Läkemedelsenheten, Göteborg 2 Innehåll Innehåll..2 Allmänt...3 Ansvarig chef...3 Projektorganisation...3 Begreppsförklaring...3 Inledning....5 Beskrivning av verksamheten.5 Bakgrund...5 Problembeskrivning...5 Arbetsrutiner Hur ser det ut i Västra Götalandsregionen?...6 Vad säger forskningen?...6 Vad är jämställd vård?...6 Könsskillnader i läkemedelsbehandling Frågeställning Hypotes Syfte och mål Hälso- och sjukvårdsnämnden....8 Metod och resultat Diskussion Slutsats Fortsatt arbete Referenser Kontaktuppgifter.. 16

3 Läkemedelsenheten, Göteborg 3 Allmänt Ansvarig chef Karin Lendenius Projektorganisation Kristina Svenungsson läkemedelschef administrativ samordnare Begreppsförklaring av läkemedel som används vid högt blodtryck Läkemedelsbehandling vid högt blodtryck är till för att minska risken för allvarliga sjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt eller njurskador som kan leda till en för tidig död. Läkemedelsbehandlingen ger bara ett visst skydd för patienten; exempelvis minskar risken för stroke med ungefär en tredjedel och risken för hjärtinfarkt med drygt en tiondel. Läkemedelsbehandlingen sänker bara blodtycket så länge patienten tar sin medicin och behandlingen är oftast livslång. Det finns flera olika grupper av blodtryckssänkande läkemedel. Effekten av läkemedlen varierar från person till person och från kvinna till man. För att kunna sänka blodtrycket tillräckligt är det oftast nödvändigt att pröva sig fram till rätt medicinering. Det kan betyda att man behöver byta läkemedel eller kombinera två, tre eller till och med fyra olika mediciner i låga doser för att nå rätt effekt. Fem vanliga grupper av blodtryckssänkande mediciner är diuretika, kalciumflödeshämmare, betablockerare, ACE-hämmare och angiotensinreceptorblockerare (ARB). Diuretika Är ett vätskedrivande läkemedel som får njurarna att göra sig av med vatten och salt. Blodvolymen minskar då något och blodtrycket sänks. En viss vidgning av blodkärlen sker också. Kalciumflödeshämmare Detta läkemedel motverkar flödet av kalciumjoner i kroppens celler. Ett mindre flöde av kalciumjoner gör att muskelceller slappnar av i de små blodkärlen, vilket gör att blodkärlen vidgas och trycket sänks. Kalciumflödeshämmare sänker också pulsen. Betablockerande läkemedel Förenklat sett blockerar läkemedlet vissa stresshormoners effekt på hjärta och blodkärl. Pulsen sänks och blodvolymen som hjärtat pumpar ut blir mindre. Detta bidrar förmodligen till att blodtrycket sänks. ACE-hämmare ACE-hämmare (Angiotensin Converting Enzyme) motverkar bildningen av en hormonsubstans, angiotensin-2, som är ett kärlsammandragande och blodtryckshöjande ämne som kroppen bildar själv. En inte alltför ovanlig biverkan är rethosta.

4 Läkemedelsenheten, Göteborg 4 ARB ARB (Angiotensinreceptorblockerare) verkar genom att hindra kroppens egna angiotensin-2 att binda sig till den struktur (receptor) som förmedlar den kärlsammandragande och blodtryckshöjande effekten. ARB används oftast som ett alternativ till ACE-hämmare om patienten störs av biverkningar som till exempel rethosta. För att nå ett acceptabelt blodtryck kombineras ofta ACE-hämmare och ARB med andra verksamma blodtryckssänkande medel, till exempel diuretika, betablockerare och kalciumflödeshämmare.

5 Läkemedelsenheten, Göteborg 5 Inledning Gör det jämt! är ett utvecklingsarbete som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedriver med landstingen. I Västra Götalandsregionen deltar regionkansliets Hälso- och sjukvårdsavdelning (HSA) med fyra enheter och Läkemedelsenheten är en av dem. Utvecklingsarbetet vänder sig till regionala verksamheter som vill utveckla och förbättra utbudet av tjänster och service för kund, patient och brukare i regionen när det gäller jämställd vård. Beskrivning av verksamheten Hälso- och sjukvårdsavdelningen har till uppgift att stödja hälso- och sjukvårdsutskottet samt Regionstyrelsen i regionövergripande strategiska hälso- och sjukvårdsfrågor samt tandvårdsfrågor. Avdelningens enheter bereder ärenden bland annat gällande medicinska riktlinjer, långsiktiga utvecklings- och inriktningsfrågor, strukturfrågor samt frågor gällande verksamhetsutveckling, kvalitet och patientsäkerhet. Läkemedelsenheten ingår i hälso- och sjukvårdsavdelningen. Enheten samordnar och bevakar utvecklingen inom läkemedelsområdet och svarar fortlöpande för kontakter med hälso- och sjukvårdskanslier samt primärvårds- och sjukhusförvaltningar. Bakgrund Problembeskrivning Vid behandling av högt blodtryck rekommenderas i första hand läkemedel ur läkemedelsgrupperna diuretika, ACE-hämmare eller kalciumantagonister. Västra Götalandsregionen har haft en bristande följsamhet när det gäller Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV:s) rekommendationer av förskrivningen av ARB till patienter med diagnosen högt blodtryck. Enligt TLV:s rekommendationer för behandling av patienter med primärt högt blodtryck skall patienterna först ha prövat ACE-hämmare innan ARB-läkemedel förskrivs till patienten och full läkemedelsförmån utgår. Flertalet patienter med högt blodtryck i Västra Götaland har fått ARBläkemedel som behandling utan att först ha prövat ACE-hämmare. Förskrivningen innebär att läkemedelsbehandlingen av dessa patienter blir mycket dyrare för regionen än om patienten först hade fått prova ACE-hämmare och sedan förskrivits ARB-läkemedel som ett andrahandsalternativ eller som komplettering till ACE-hämmare enligt TLV:s rekommendation. Syftet med rekommendationer av läkemedel är att få ut så mycket hälsa som möjligt för varje skattekrona. Efter att den här kartläggningen gjordes har TLV beslutat att vissa ARB-läkemedel skall ingå i läkemedelsförmånen utan begränsning då priset sjunkigt betydligt. Arbetsrutiner Socialstyrelsen konstaterade redan i slutet av 90-talet att sjukvården inte var jämställd. På uppdrag av regeringen gjordes en omfattande kartläggning 2004 som sammanställdes i rapporten Jämställd vård En nyligen gjord uppföljning visar att endast marginella förbättringar gjorts, vilket går att läsa i rapporten Mot en mer jämställd vård och socialtjänst uppföljning Västra Götalandsregionen strävar efter att erbjuda sina medborgare en säker vård med hög kvalitet, men samtidigt har uppmärksamheten alltmer riktats mot att kartlägga vården för kvinnor och män för att identifiera könsspecifika skillnader vad gäller diagnostik, behandling, bemötande,

6 Läkemedelsenheten, Göteborg 6 och traditionella och strukturella skillnader i vården. Ett regionalt kunskapscentrum för jämställd vård har inrättats i regionen (KJV).som har till uppgift är att klarlägga de könsspecifika skillnader som finns inom vården. Ett balanserat styrkort för jämställdhetsarbetet inom hälso- och sjukvården har tagits fram för att visa vägen för hur ledningssystem för jämställdhet kan skapas. Stora satsningar har gjorts under för att utbilda de högsta ledningarna i genuskunskap. Läkemedelsenhetens uppdrag är att utveckla en regional och kostnadseffektiv läkemedelsanvändning samt att vara en stödfunktion till regionens förskrivare. För att förändra förskrivningsmönster krävs ett samarbete mellan alla berörda parter: förskrivare, förvaltningar och stödfunktioner. Vård skall ges på lika villkor, vara jämställd och jämlik. Detta innefattar också läkemedelsarbetet som är vårt huvudsakliga uppdrag på Läkemedelsenheten. Hur ser det ut i Västra Götalandsregionen? Västra Götalandsregionen strävar efter att erbjuda sina medborgare en säker vård med hög kvalitet. På senare tid har uppmärksamheten alltmer riktats mot att kartlägga vården av kvinnor och män med målet att identifiera könsspecifika skillnader vad gäller diagnostik, behandling, bemötande samt traditionella och strukturella skillnader i vården. Ett regionalt Kunskapscentrum för jämställd vård (KJV) har inrättats i regionen. KJV:s uppgift är att klarlägga de könsspecifika skillnader som finns inom vården. Ett balanserat styrkort en styrmetod som har andra perspektiv av en verksamhet än enbart det finansiella perspektivet för jämställdhetsarbetet inom hälso- och sjukvården har tagits fram för att visa vägen för hur ledningssystem för jämställdhet kan skapas. Stora satsningar har gjorts under för att utbilda de högsta ledningarna i genuskunskap. Läkemedelsenhetens uppdrag är att utveckla en regional och kostnadseffektiv läkemedelsanvändning och vara en stödfunktion till regionens förskrivare. För att förändra förskrivningsmönster krävs ett samarbete mellan alla berörda parter: förskrivare, förvaltningar och stödfunktioner. Vård skall ges på lika villkor, vara jämställd och jämlik. Detta innefattar också läkemedelsarbetet som är det huvudsakliga uppdraget på Läkemedelsenheten. Vad säger forskningen? Vad är jämställd vård? Socialstyrelsen skriver i sin rapport Jämställd vård 2004: Det saknas en entydig definition av begreppet jämställd vård inom hälso- och sjukvården. Det kan betyda att såväl kvinnor som män, oavsett ålder, socioekonomisk bakgrund och etniskt ursprung har tillgång till vård av god kvalitet på lika villkor. Ett vanligt sätt att definiera vård på lika villkor är att det är behovet av vård som skall ligga till grund för val av strategi för omhändertagande och behandlingsalternativ. Socialstyrelsen skriver vidare i rapporten: Det är numera väl dokumenterat att män ofta kommer senare i sjukdomsförloppet än kvinnor, och att de dör oftare i sjukdomar som hade gått att förebygga och behandla. En rad faktorer kopplade till mäns och kvinnors delvis olika villkor i samhället, såsom ekonomi, utbildningsnivå, kunskaper, attityder, värderingar samt förväntningar verkar påverka benägenheten att söka vård. Likaså kan det finnas människor som söker vård, men som kan vara i behov av andra insatser från samhället. Det finns stora skillnader mellan kvinnor och män när det gäller sjuklighet och dödlighet. Kvinnor lever i genomsitt fem år längre än männen i Sverige. Kvinnor är mer sjuka under sin livstid och uppsöker sjukvård oftare än männen. Socialstyrelsen skriver i rapporten: Orsakerna till dessa skillnader är komplexa, och har både med biologiska, kulturella, sociala och strukturella (till exempel makt, inflytande och resurs) faktorer att göra.

7 Läkemedelsenheten, Göteborg 7 Statistiska Centralbyrån, SCB, följer och mäter bland annat utvecklingen av levnadsförhållandena i Sverige på uppdrag av Sveriges riksdag. Undersökningen kallas ULF (utveckling av levnadsförhållanden). I ULF-undersökningen som senast uppdaterats redovisar SCB bland annat: Kvinnor rapporterar större psykisk ohälsa än män. Kvinnor uppger att de har sjukdomar i skelettet och rörelseorganen, av dessa är flera sjukdomar arbetsrelaterade. Risken att insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar ökar med åldern. Män riskerar att drabbas av dessa sjukdomar i högre grad än kvinnor. Skador och förgiftningar är den vanligaste dödsorsaken bland personer under 45 år. Fler män än kvinnor dör av skador många av dessa är fordonsrelaterade. Våld i hemmet drabbas nästan enbart kvinnor och barn. Våld och hot på arbetsplatsen drabbar främst kvinnor, utgör cirka 70 procent av anmälningarna. Anmälningarna kommer från kvinnodominerade arbetsplatser inom vård och omsorg. Könsskillnader i läkemedelsbehandling Läkemedel är den vanligaste behandlingsformen i öppenvården. Flera grupper av läkemedel förskrivs och används i större utsträckning av kvinnor än av män. Största skillnaderna finns bland läkemedel mot depression, psykiskt ohälsa och mot smärta. Den totala läkemedelskostnaden för kvinnor per år är högre än för männen. Detta beror till stor del på att kvinnorna är fler i de äldsta åldersgrupperna som är de största konsumenterna av läkemedel. En högre läkemedelkonsumtion bland kvinnor kan också förklaras av könsspecifika förhållanden. Att det förskrivs mer läkemedel till kvinnor kan delvis förklaras av att kvinnor använder preventivläkemedel, läkemedel i samband med graviditet samt att de får läkemedel vid menopaus. Kvinnor har också högre förekomst av vissa sjukdomar som sköldkörtelsjukdomar, autoimmuna sjukdomar (reumatiska sjukdomar) och multipel skleros. En amerikansk studie, som Socialstyrelsen hänvisar till i sin rapport, visar att sannolikheten är större att en kvinna som söker vård lämnar mottagningen med ett recept än att en man gör det. Kostnaden för varje receptförskrivet läkemedel till män är högre än till kvinnor i samtliga åldrar. Detta beror dels på mängden läkemedel som förskrivits och dels på preparatets pris. Den högre läkemedelskostnaden för män beror dels på att de får en större mängd läkemedel förskrivet vid förskrivningstillfället och att de får dyrare läkemedel. Av de läkemedel som används vid hjärt- och kärlsjukdom ordineras kvinnor i högre grad läkemedel i grupperna diuretika och betareceptorblockerare. Män ordineras oftare ACE-hämmare och kalciumantagonister. Uppgifterna är hämtade ur Socialstyrelsens rapport Jämställd vård Frågeställning Får kvinnor och män med högt blodtryck lika läkemedelsbehandling i Västra Götalandsregionen? Hypotes I denna förstudie är hypotesen att det finns könsskillnader vid förskrivning av läkemedel för patientgruppen. Att könsskillnaderna i Västra Götalandsregionen inte skiljer sig från hur det ser ut i övriga landet. Socialstyrelsen redovisar i sin rapport Jämställd vård 2004 att kvinnor får fler läkemedel förskrivet än män. En djupare analys visar att män oftare får nyare och dyrare läkemedel förskrivet.

8 Läkemedelsenheten, Göteborg 8 Syfte och mål Syftet med undersökningen är att kartlägga om det i Västra Götalandsregionen finns skillnader mellan kvinnor och män när det gäller läkemedelsförskrivning vid högt blodtryck. Kartläggningen kan vara ett underlag för en förbättrad läkemedelsförskrivning enligt TLV:s rekommendationer. Med en förbättrad följsamhet av TLV:s rekommendationer kan stora resursbesparingar göras i regionen. Hälso- och sjukvårdsnämnden Politiska beslut fattas i Västra Götalandsregionen i ett stort antal politiska nämnder och styrelser. Den politiska styrningen i regionen grundar sig på allmänna val vart fjärde år. Nämnderna och styrelserna är sammansatta av representanter för de politiska partierna i Västra Götaland. Det finns tolv hälso- och sjukvårdsnämnder, HSN, med politiskt utsedda ledamöter i Västra Götalandsregionen. Nämndernas uppgift är att verka för en god hälsa och vård på lika villkor för befolkningen i regionen. Nämnderna ska se till att befolkningen får tillgång till den vård som behövs. HSN är befolkningens företrädare och ansvarar för att kartlägga behovet av hälso- och sjukvård och prioritera mellan olika behovs- och patientgrupper. Dessutom har nämnden till uppdrag att föra en dialog med befolkningen för att öka förutsättningarna för ett demokratiskt inflytande. Hälso- och sjukvårdsnämnderna är: 1. Norra Bohuslän 2. Dalsland 3. Trestad 4. Tjörn, Öckerö, Stenungsund, Kungälv, Ale 5. Göteborg centrum-väster 6. Mittenälvsborg 7. Partille, Härryda, Mölndal 8. Sjuhärad 9. Västra Skaraborg 10. Östra Skaraborg 11. Göteborg Hisingen 12. Göteborg nord-östra Metod och resultat I den här förhandsstudien ingår öppenvårdsbesök hos privata vårdgivare, exklusive primärvården, och sjukhusens öppenvårdsmottagningar. Det totala antalet besök är 7 766, fördelade på män och kvinnor, se tabell nedan.

9 Läkemedelsenheten, Göteborg 9 Öppenvårdsbesök totalt VGR, H Serie Man Kvinna Totalt Tabellen nedan visar hur öppenvårdsbesöken är fördelade i regionens tolv Hälso- och sjukvårdsnämnder. Antal öppenvårdsbesök per HSN, H Antal besök Kvinnor Män Hälso- o sjukvårdsnämnder (HSN) Underlaget för det här utvecklingsarbetet är alla öppenvårdsbesök gjorda hos privata förskrivare och på sjukhusens öppenvårdsmottagningar under första halvåret 2009 med huvuddiagnos essentiell hypertoni (högt blodtryck utan känd orsak), I10.9 enligt ICD:s internationella klassifikationssystem. ICD är en internationell sjukdomsklassifikation med diagnoskoder för att gruppera sjukdomar och dödsorsaker som i sin tur är underlag för statistiska sammanställningar och analyser.

10 Läkemedelsenheten, Göteborg 10 Uppgifterna är hämtade ur Västra Götalandsregionens patientdatabas, VEGA. Alla öppenvårdsbesök med någon form av hjärtsjukdom som bidiagnos har tagits bort. Patienter med både högt blodtryck och hjärtsjukdom kan ordineras samma läkemedel för både högt blodtryck och hjärtsjukdomen. Öppenvårdsbesöken i förstudien visar om patienten är man eller kvinna och vilken hälso- och sjukvårdsnämnd patienten tillhör. Urvalet av öppenvårdsbesöken har samkörts med Socialstyrelsens läkemedelsregister. I registret finns uppgifter om förskrivna läkemedel vid öppenvårdsbesöket som patienten hämtat ut på apotek under första halvåret Uthämtade förskrivna läkemedel mot högt blodtryck som finns med i kartläggningen är: ACE-hämmare, inklusive kombinationer. Diuretika. Kalciumantagonister. Beta-receptorblockerare. ARB inklusive kombinationer. ARB som tidigare inte förskrivits ACE-hämmare, enligt samma mätmetod som tillämpats i Öppna jämförelser 2009 som är statistik på årsbasis som jämför kvalitet på vård och omsorg i hela Sverige. Statistiken ger insyn och bidrar till lärande, uppföljning och förbättring inom vård och omsorg i Sverige. Frågeställningar: 1. Hur många i gruppen har under perioden hämtat ut ACE-hämmare inklusive kombinationer? 2. Hur många i gruppen har under perioden hämtat ut diuretika? 3. Hur många i gruppen har under perioden hämtat ut kalciumantagonister? 4. Hur många i gruppen har perioden hämtat ut beta-receptorblockerare? 5. Hur många individer i gruppen har under perioden hämtat ut ARB inklusive kombinationer? 6. Hur många individer i gruppen har under perioden har hämtat ut ARB som tidigare inte förskrivits ACE-hämmare enligt samma mätmetod som tillämpats i Öppna jämförelser 2009? Frågeställning 1 Hur många i gruppen har under perioden hämtat ut ACE-hämmare, inklusive kombinationer, diuretika och kalciumantagonister?

11 Läkemedelsenheten, Göteborg Andel (%) individer med uttag av ATC-kod C09A+B redovisat på kvinnor och män Kvinna Man 70 Andel (%) HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 10 HSN 11 VGR HSN 12 Fler män får ACE-hämmare inklusive kombinationer förskrivet än kvinnor i alla tolv HSN i Västra Götalandsregionen (VGR). I Västra Götalandsregionen totalt får fler män än kvinnor ACE-hämmare inklusive kombinationer av diuretika eller kalciumantagonister. I gruppen som hämtade ut ACE-hämmare inklusive kombinationer ingick totalt individer. Av dem var män och var kvinnor. Frågeställning 2 Hur många i gruppen har under perioden hämtat ut diuretika? Andel (%) individer med uttag av diuretika, ATC-kod C03A redovisat på kvinnor och män Kvinna Man 70 Andel (%) HSN 6 HSN 5 HSN 4 HSN 3 HSN 2 HSN 1 HSN 9 HSN 8 HSN 7 VGR HSN 12 HSN 11 HSN 10

12 Läkemedelsenheten, Göteborg 12 I diuretikagruppen ingår totalt individer fördelat på 896 kvinnor och 539 män. I diagrammet ovan redovisas kvinnor och män i procent uppdelat på HSN-nivå samt i Västra Götalandsregionen totalt. Det är fler kvinnor än män som får diuretika förskrivet i samtliga HSN och i Västra Götalandsregionen totalt. Frågeställning 3 Hur många i gruppen har under perioden hämtat ut kalciumantagonister? Andel (%) individer med uttag av kalciumantagonister, ATC-kod C08 redovisat på kvinnor och män Kvinna Man Andel (%) VGR HSN 12 HSN 11 HSN 10 HSN 9 HSN 8 HSN 7 HSN 6 HSN 5 HSN 4 HSN 3 HSN 2 HSN 1 I den här gruppen ingår totalt individer, fördelat på män och kvinnor. Fler män än kvinnor har hämtat ut kalciumantagonister i Västra Götalandsregionen totalt. Detta gäller i alla HSN förutom i HSN 10 där fler kvinnor hämtat ut kalciumantagonister. Totalt i Västra Götalandsregionen hämtar män ut mer kalciumantagonister än kvinnor. Frågeställning 4 Hur många i gruppen har under perioden hämtat ut beta-receptorblockerare?

13 Läkemedelsenheten, Göteborg Andel (%) individer med uttag av ATC-kod C07 redovisat på kvinnor och män Kvinna Man Andel (%) HSN 3 HSN 2 HSN 1 HSN 6 HSN 5 HSN 4 HSN 9 HSN 8 HSN 7 VGR HSN 12 HSN 11 HSN 10 I gruppen ingår totalt individer, fördelat på kvinnor och män. Fler kvinnor hämtar ut beta-receptorblockerare totalt i Västra Götalandsregionen. I HSN 2 och 12 hämtar fler män än kvinnor ut beta-receptorblockerare. Avvikelsen i HSN 2 beror på att det är ett lågt antal individer, endast 15 kvinnor och 11 män. Frågeställning 5 Hur många i gruppen har under perioden hämtat ut ARB inklusive kombinationer? Andel (%) Andel (%) indivder med uttag av ATC-kod C09C+D redovisat på kvinnor och män Kvinna Man HSN 2 HSN 1 HSN 4 HSN 3 HSN 6 HSN 5 HSN 8 HSN 7 HSN 9 HSN 10 HSN 11 VGR HSN 12 I gruppen ingår totalt individer, varav kvinnor och män. I den här gruppen är det relativt jämt fördelat mellan kvinnor och män totalt sett i Västra Götalandsregionen, även om antalet män som hämtat ut de här medicinerna överväger en aning.

14 Läkemedelsenheten, Göteborg 14 Frågeställning 6 Antal och andel i procent av individer i gruppen som under perioden har hämtat ut ARB som tidigare inte förskrivits ACE-hämmare, enligt samma mätmetod som tillämpats i Öppna jämförelser Andel (%) nya ARB-användare som tidigare inte förskrivits ACE-hämmare redovisat på kvinnor och män Kvinna Man 70 Andel (%) HSN 2 HSN 1 HSN 4 HSN 3 HSN 6 HSN 5 HSN 8 HSN 7 HSN 9 HSN 10 HSN 11 VGR HSN 12 I gruppen ingår totalt 492 individer, 272 kvinnor och 220 män. Också här är en liten övervägande del män totalt sett i Västra Götalandsregionen. I sex av nämnderna, HSN 1, 4, 5, 8, 10 och 12 finns fler män som är ARB-användare och som inte tidigare förskrivits ACE-hämmare. I övriga HSN 3, 6, 7, 9 och 11 är fler kvinnor än män ARB-användare och har inte förskrivits ACEhämmare tidigare. Diskussion Socialstyrelsens rapport visar att män oftare får ACE-hämmare och kalciumantagonister ordinerat än kvinnor. I denna förstudie av öppenvårdsbesök hos privata vårdgivare och på sjukhusens öppenvårdsmottagningar inom Västra Götalandsregionen visar på samma förhållande. Fler män än kvinnor hämtar ut dessa ordinerade läkemedel. Intressant är att det skiljer sig mellan de tolv Hälso- och sjukvårdsnämnderna. Beror skillnaderna på olika ordinationsvanor hos förskrivarna i våra nämnder? Västra Götalandsregionen har tidigare varit uppdelad på fyra landsting och regionen bildades I dessa fyra landsting fanns också fyra läkemedelskommittéer som slogs sammas Kan detta bidra till att det finns olikheter idag i våra tolv nämnder? Finns det biologiska skillnader? Till exempel olika biverkningsprofil för män och kvinnor? Kan det vara olika ålder på kvinnor och män i gruppen när de får sitt läkemedel? Det finns också en möjlighet att en individ kan få en kombination av flera läkemedel för att uppnå sitt blodtrycksmål. Kan det i den här gruppen också kanske finnas bortfall på grund av dålig diagnossättning?

15 Läkemedelsenheten, Göteborg 15 Slutsats Helt klar är att det inom Västra Götalandsregionen finns skillnader i förskrivningen av läkemedel till kvinnor och män i den här patientgruppen. Det behövs fler undersökningar för att ta reda på om skillnaderna går att förklara medicinskt, men samma mönster finns i Västra Götalandsregionen som Socialstyrelsen tar upp i sin rapport om jämställd vård i Sverige. Fler kvinnor får diuretika och betablockerare förskrivet än män i regionen precis som i övriga landet. Diuretika och betablockerare är äldre och billigare läkemedel. Kvinnorna i patientgruppen är oftast äldre än männen när de drabbas av högt blodtryck. Kan det vara så att kvinnor i högre ålder inte prioriteras lika mycket som männen som oftast är yngre när de drabbas av högt blodtryck? I patientgrupperna som får ACE-hämmare och ARB med eller utan kombinationer är patienterna fler män än kvinnor. Det är dyrare och nyare läkemedel. En annan orsak till att fler män än kvinnor får ACE-hämmare förskrivet skulle kunna vara att kvinnor oftare får biverkningar av ACE-hämmare. Torrhosta är en biverkning som kvinnor får oftare än män. Dessa frågor kan man fortsätta fundera kring. Antalet patienter har ibland varit få i vissa nämnder och det kan då ge en missvisande bild av resultatet. Nämnd 2 har ett lågt befolkningsunderlag. Nämnd 9 och 10 har få privata vårdgivare. Men om man tittar på resultatet totalt för Västra Götalandsregionen får man en mer rättvis bild. Jag valde att redovisa underlaget per nämnd och inte bara resultatet från Västra Götalandsregionen totalt eftersom en fortsatt analys av materialet i den här förstudien kan ge en mer detaljerad bild om siffrorna från alla nämnderna finns med. Det vore intressant att analysera hur könsfördelningen ser ut för denna patientgrupp idag i Västra Götlandsregionens primärvård. Primärvården har sedan resultaten i rapporten inhämtades omorganiserats och idag har vi en primärvård där både privata och offentliga vårdcentraler konkurrerar på lika villkor. I ersättningen som nu utgår till primärvården finns verktyg som styr hur bland annat den rekommenderade läkemedelshanteringen ska se ut. Följer inte vårdcentralen riktlinjerna för till exempel läkemedel utgår lägre ersättning. Kan detta kanske bidra till att skillnaderna vid läkemedelsförskrivningen mellan män och kvinnor suddas ut? Är detta verktyg mer kraftfullt även vid snedfördelning mellan könen vad gäller läkemedelsbehandling över lag? Fortsatt arbete Det finns fortfarande många frågor kvar att besvara och flera kartläggningar som behöver göras för att få ett fullständigt svar på frågan om män och kvinnor med högt blodtryck behandlas jämlikt när det gäller läkemedelsbehandlingen i Västra Götalandsregionen. Nedan finns ett antal frågeställningar, förslag och kommentarer som man på olika vis skulle kunna arbeta vidare med i framtiden. Hur ser det ut med förskrivningen av läkemedlen idag? Finns könsskillnaderna kvar? En möjlighet är att göra en större kartläggning av förskrivningen av läkemedel vid högt blodtryck när det gäller både den offentliga och den privata primärvården. Kan man i det regionala läkemedelsarbetet nå ut med information till förskrivare om könsskillnader vid läkemedelsförskrivning? Hur skulle det i så fall gå till? Att med hjälp av den här kartläggningen visa att nya förskrivningsmönster behöver utvecklas. Att jobba för att den här kartläggningen och det fortsatta arbetet skall leda till en ökad kunskap och medvetenhet om könsaspekter i hälso- och sjukvården. Att fortsätta med utvecklingsinsatser som förhindrar könsskillnader i behandling av sjukdomar i hälso- och sjukvården. Men det är inte helt okomplicerat att arbeta för fortsatt jämställd vård.

16 Läkemedelsenheten, Göteborg 16 Vården är en del av ett större samhälle där mäns och kvinnors liv ser olika ut. Vården får ibland kompensera för ojämlika förhållanden i samhället, till exempel olika arbetsvillkor, löner, hälsa, kvinnors och mäns olika roller inom både familjen och i samhället. Det är viktigt att framtida forskning av könsskillnader tar hänsyn till att vården utgör en del av samhället. Referenser Socialstyrelsens rapport Jämställd vård 2004 Socialstyrelsens rapport Mot en mer jämställd vård och socialtjänst uppföljning 2004 Öppna jämförelser 2009 Statistik på årsbasis från Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting Statistiska Centralbyråns ULF-undersökning Västra Götalandsregionens hemsida, :s hemsida, Hjärt- och lungfondens hemsida, hjart-lungfonden.se Wikipedia, Kontaktuppgifter Ansvarig chef Karin Lendenius Läkemedelschef (växel) Arbetsgrupp Kristina Svenungsson Administrativ samordnare

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning (ateroskleros) Sammanfattning Vid åderförkalkning ateroskleros blir blodkärlen stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Ateroskleros

Läs mer

Omprövad subvention av ARB-läkemedel som innehåller losartan eller kombinationen losartan och hydroklortiazid

Omprövad subvention av ARB-läkemedel som innehåller losartan eller kombinationen losartan och hydroklortiazid Omprövad subvention av ARB-läkemedel som innehåller losartan eller kombinationen losartan och hydroklortiazid Presenterades 9 mars 2011 Besluten träder i kraft den 1 maj 2011 Bakgrund TLV inledde en omprövning

Läs mer

Ett tandvårdsstöd för alla fler och starkare patienter (SOU 2015:76)

Ett tandvårdsstöd för alla fler och starkare patienter (SOU 2015:76) YTTRANDE Vårt dnr: 2016-01-22 Avdelningen för vård och omsorg Maria Johansson Socialdepartementet 103 33 Stockholm Ett tandvårdsstöd för alla fler och starkare patienter (SOU 2015:76) Sammanfattning Sveriges

Läs mer

Handlingsplan för uppföljning av jämlik och jämställd hälso och sjukvård

Handlingsplan för uppföljning av jämlik och jämställd hälso och sjukvård ÄRENDE 11 RSK 124 2011 Handlingsplan för uppföljning av jämlik och jämställd hälso och sjukvård Delrapport 2013 01 09 I föreliggande delrapport ges en sammanfattning av olika insatser som ingår i Handlingsplan

Läs mer

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa

Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa NY VERSION Datum 2015-01-22 Dnr Arbetsutskottet Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa Bakgrund Folkhälsan i Sverige har blivit allt bättre och medellivslängden har ökat under flera

Läs mer

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin. 3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av

Läs mer

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013 14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och

Läs mer

Äldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18

Äldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Äldre och läkemedel Slutrapport Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Sammanfattning Under 2013 har projektet Äldre och läkemedel pågått och FoUrum har haft en projektledare avsatt för området på 25 %. Projektet

Läs mer

Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015. Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015

Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015. Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015 Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015 Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015 Innehåll Sammanfattning... 3 Överenskommelse om tillgänglighet

Läs mer

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014 Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 2014 års rapport Syftet med öppna jämförelser är att stimulera kommuner och landsting att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten

Läs mer

Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för psykiatri.

Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för psykiatri. Beställarförbundet DELTA Tjänsteutlåtande Dnr 2004/23 på Hisingen 2004-10-13 Sekretariatet Ärendenr. 6 Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden 643/2006. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

Läkemedelsförmånsnämnden 643/2006. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT 1 (7) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 080214 Vår beteckning 643/2006 FÖRETAG AstraZeneca Sverige AB 151 85 SÖDERTÄLJE SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

Läs mer

?! Myter och fakta 2010

?! Myter och fakta 2010 ! yter ch fakta 2010 Det finns en massa föreställningar om den kommunala sektorn och dess verksamheter. I vissa fall är de rent felaktiga, i andra fall baseras de på en förenkling av verkligheten som

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd?

Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd? Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd? Fokusgrupper med anhöriga och närstående i Skaraborg 007. Innehållsförteckning...Sida Inledning... Fokusgrupp som metod... Fokusgrupper

Läs mer

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa 7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att

Läs mer

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av 2 problem för välfärdens finansiering. Att vi lever längre är inte ett problem, det är en glädjande utveckling. Men samtidigt som andelen äldre ökar blir fler blir den andel som ska stå för välfärdens

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

Behovsstyrning genom behovsanalyser. Nätverket Region Östergötland Uppdrag hälsa, 2015-03-12, Anna Bengtsson

Behovsstyrning genom behovsanalyser. Nätverket Region Östergötland Uppdrag hälsa, 2015-03-12, Anna Bengtsson Behovsstyrning genom behovsanalyser Nätverket Uppdrag hälsa, 2015-03-12, Anna Bengtsson Hälso- och sjukvårdsstyrning efter behov Östgötens behov Hälso- och sjukvårdsinsatser God hälsa Styrning av hälso-

Läs mer

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll!

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll! Ett gott liv i Malmö Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014 Allas rätt till välfärd, delaktighet och engagemang i samhällsbygget är grunden för den socialdemokratiska politiken. Det handlar

Läs mer

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Besvär i rörelseorganen Rörelseorganen är ett samlingsnamn på skelett, muskler, senor och ledband och besvär och rapporteras oftast från nacke, skuldra,

Läs mer

Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010.

Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010. För Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson Äldre Multisjuka - riktlinjer och omhändertagande Slutrapport 19/5 2010 LANDSTINGET KRONOBERG 2010-05-19 2 (5) Äldre multisjuka

Läs mer

Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016

Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Socialdemokraternas i ärende 20, mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Hälsa Region Halland verkar för en god och jämlik hälsa hos invånarna i Halland.

Läs mer

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling.

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Folkhälsoplan 2013 2014 1 Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Längre ner i visionstexten står det att Vi värnar om varandra och vårt samhälles

Läs mer

Kjell-Åke Halldén Sekreterare

Kjell-Åke Halldén Sekreterare 14/ 26 Plats Byggmästareföreningens lokaler, Storgatan 9, Luleå Beslutande Bill Nilsson, (s), Älvsbyn, Marlene Haara, (s), Haparanda Rita Poromaa, (s), Gällivare Ayse Duyar, (mp), Luleå Övriga deltagande

Läs mer

Jämställdhetsarbete i Västerbottens läns landsting

Jämställdhetsarbete i Västerbottens läns landsting 2009-01-30 Strategisk handlingsplan för Jämställdhetsarbete i Västerbottens läns landsting 1. INLEDNING... 3 1.1 VAD INNEBÄR JÄMSTÄLLDHET?... 3 1.2 GENUS... 3 1.3 METOD JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING... 4 2.

Läs mer

Tingsryd i toppform med FYSS

Tingsryd i toppform med FYSS 1(11) NSV Tingsryd 2008-01-24 Tingsryd i toppform med FYSS Projektarbete Vårdcentralen Tingsryd Olle Björmsjö Birgitta Arvidsson Berith Andersson Kontaktperson Birgitta Arvidsson 0477/794880 Mailadress

Läs mer

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Fakta om spridd bröstcancer

Fakta om spridd bröstcancer Fakta om spridd bröstcancer Världens vanligaste kvinnocancer Bröstcancer står för närmare 23 procent av alla cancerfall hos kvinnor och är därmed världens vanligaste cancerform bland kvinnor i såväl rika

Läs mer

Handlingsplan för gynekologi och urologi

Handlingsplan för gynekologi och urologi 1 Hälso- och sjukvårdavdelningen Referens Datum Diarienummer Daniel Holmdahl 2007-03-06 RSK 549-2006 Handlingsplan för gynekologi och urologi Bakgrund Tillgängligheten till delar av den gynekologiska och

Läs mer

Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län

Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län Projekt Sammanhållen hemvård i Gävleborg 2012-02-22 Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län - utredning av förutsättningar för och förslag till kommunalisering av hemsjukvården

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret

Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret Inledning I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhetsarbete. Tanken är att denna ska användas som en hjälp

Läs mer

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Analys av sambandet mellan stabiliteten i vårdcentralernas läkarbemanning och den patientupplevda kvaliteten RAPPORT Juni

Läs mer

Inledning. Bakgrundsfakta för Sotenäs

Inledning. Bakgrundsfakta för Sotenäs Välfärdsbokslut 2005 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

BESLUT. Datum 2012-04-25

BESLUT. Datum 2012-04-25 BESLUT 1 (6) Datum 2012-04-25 Vår beteckning FÖRETAG Rubin Medical AB Box 30044 200 61 Limhamn SAKEN Omprövning av beslut inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket beslutar

Läs mer

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk

Läs mer

Vad är god, jämlik och jämställd vård? Goldina Smirthwaite Mariehamn, Åland 2016-06-14

Vad är god, jämlik och jämställd vård? Goldina Smirthwaite Mariehamn, Åland 2016-06-14 Vad är god, jämlik och jämställd vård? Goldina Smirthwaite Mariehamn, Åland 2016-06-14 Innehåll Vad är god vård? Vad är jämlik vård Jämställd vård vad är det? Genusbias i medicinen Genusperspektiv på vårdkvalitet

Läs mer

Hjärtinsufficiens = hjärtsvikt. Hjärtat kan inte utföra sin uppgift att pumpa runt blodet i kroppen.

Hjärtinsufficiens = hjärtsvikt. Hjärtat kan inte utföra sin uppgift att pumpa runt blodet i kroppen. Brev 15 Hjärtinsufficiens = hjärtsvikt. Hjärtat kan inte utföra sin uppgift att pumpa runt blodet i kroppen. Kompensationsmekanismer: Hjärtfrekvensen ökar, även kontraktionskraften hos hjärtslagen, vilket

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

En rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet!

En rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet! Reservation i landstingsstyrelsen 26 maj 2008, ärende 85 Socialdemokraternas alternativ till preliminär plan och budget 2009-2011 för Landstinget i Uppsala län En rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet!

Läs mer

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes

Läs mer

Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Läkemedlen har en dokumenterad nytta Alla läkemedel har godkänts av läkemedelsmyndigheterna och har

Läs mer

Det statliga tandvårdsstödet

Det statliga tandvårdsstödet Det statliga tandvårdsstödet 15 oktober 2014 Sofia Wallström Generaldirektör Översikt Läget före 2008 års reform Utformning av det nuvarande statliga tandvårdsstödet Hur har det blivit? Diskussion Läget

Läs mer

Lägesrapport avseende införandet av miljöledningssystem med förslag till det fortsatta arbetet.

Lägesrapport avseende införandet av miljöledningssystem med förslag till det fortsatta arbetet. Tjänsteutlåtande Kommunledningskontoret 2007-08-13 Johan Sundqvist 08-590 977 68 Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2006:137 Johan.Sundqvist@upplandsvasby.se /Kommunstyrelsen/ Lägesrapport avseende införandet av

Läs mer

Handlingsplan Modell Västerbotten

Handlingsplan Modell Västerbotten Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan

Läs mer

Min guide till säker vård på lättläst svenska

Min guide till säker vård på lättläst svenska Min guide till säker vård på lättläst svenska Prata och fråga Undersökning Behandling Uppföljning Lagar och regler Mer information Den här guiden tillhör Namn: Adress: Telefonnummer: Mobilnummer: E-post:

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2478 av Cecilia Widegren m.fl. (M) En tydlig strategi för apotek och läkemedel patienten i centrum

Motion till riksdagen 2015/16:2478 av Cecilia Widegren m.fl. (M) En tydlig strategi för apotek och läkemedel patienten i centrum Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2478 av Cecilia Widegren m.fl. (M) En tydlig strategi för apotek och läkemedel patienten i centrum Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning 2 Förslag till

Läs mer

2013-05-23. Jämlik hälsa

2013-05-23. Jämlik hälsa 2013-05-23 Jämlik hälsa 2 (13) Innehållsförteckning Inledning... 3 En god hälsa för alla medborgare... 4 Den geografiska ojämlikheten... 4 Socioekonomiska förutsättningar för en god hälsa... 5 Ojämlikhet

Läs mer

Värmdö kommun. Samverkan kommun och landsting Förstudie. KPMG AB Offentlig sektor 2012-01-17 Antal sidor: 7

Värmdö kommun. Samverkan kommun och landsting Förstudie. KPMG AB Offentlig sektor 2012-01-17 Antal sidor: 7 Samverkan kommun och landsting Förstudie KPMG AB Offentlig sektor Antal sidor: 7 KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative Innehåll 1. Sammanfattning 1 2.

Läs mer

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder

Läs mer

Jämlik vård är det möjligt? Hanna Wallin SKL

Jämlik vård är det möjligt? Hanna Wallin SKL Jämlik vård är det möjligt? Hanna Wallin SKL Reflektionsövning - Jag har aldrig haft några större ekonomiska problem. - Jag kan gå hand i hand på stan med den jag älskar utan att få konstiga blickar eller

Läs mer

Människor med funktionshinder i Västra Götaland

Människor med funktionshinder i Västra Götaland Människor med funktionshinder i Västra Götaland Inventering av målgrupper Kortversion 2000 Regionens Hus, 462 80 Vänersborg Tel: 0521-27 52 30 Fax 0521 27 52 57 Texttel: 0521-27 50 90 Inledning I denna

Läs mer

Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Omvärldsspaning Den demografiska utvecklingen pekar på att vi blir allt fler äldre och tack vare medicinska

Läs mer

Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt

Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt Hjärtsvikt är ett mycket vanligt tillstånd, framförallt hos äldre. Ändå är diagnostiken och behandlingen ofta bristfällig. Vanliga symtom vid hjärtsvikt

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa

Läs mer

BESLUT. Datum 2012-04-25

BESLUT. Datum 2012-04-25 BESLUT 1 (8) Datum 2012-04-25 Vår beteckning FÖRETAG Medtronic AB Box 1034 164 21 Kista SAKEN Omprövning av beslut inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket beslutar att nedanstående

Läs mer

Allmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan.

Allmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Allmän information Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Vissa uppgifter är inte möjliga att hämta ur befintliga IT-system under 2010. Vissa uppföljningsparametrar

Läs mer

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Koncept Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2011-01-27 nr Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Karin Hellqvist tel. 08 405 59 23 Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för

Läs mer

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Regional handlingsplan 2012-2014 med fokus på Mest sjuka äldre Borås 27 febr ann-christine.baar@vgregion.se tel 070 2398324 Varför en handlingsplan? 291.664

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

Kontaktsjuksköterska i cancersjukvården

Kontaktsjuksköterska i cancersjukvården ETT UTVECKLINGSARBETE INOM ÄNNU BÄTTRE CANCERVÅRD Kontaktsjuksköterska i cancersjukvården DELRAPPORT 2011 1 Sammanfattning Insatser för fler kontaktsjuksköterskor eller motsvarande inom cancervården är

Läs mer

Janssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient?

Janssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient? Janssen Nyhetsbrev Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient? Förord Under årets Almedalsvecka var Janssen självklart på plats. Vi anordnade två populära seminarier

Läs mer

Hälsosamt åldrande hela livet

Hälsosamt åldrande hela livet Hälsosamt åldrande hela livet Åldrande med livskvalitet Livsvillkoren och våra levnadsvanor påverkar vår hälsa. Det är den grundläggande utgångspunkten för allt folkhälsoarbete. Vi kan aldrig undvika det

Läs mer

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-08-21 AN-2013/60.730 1 (3) HANDLÄGGARE Werner, Anna 08-535 312 03 Anna.Werner@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi

Läs mer

Sluta röka, börja leva

Sluta röka, börja leva Patientinformation om CHAMPIX och LifeREWARDS Till dig som fått CHAMPIX (vareniklin) Sluta röka, börja leva Ett bra beslut! När du tog de där första blossen anade du nog inte hur svårt det skulle vara

Läs mer

Mål för att minska miljöpåverkan från Västra Götalandsregionens

Mål för att minska miljöpåverkan från Västra Götalandsregionens Bilaga 1 2009-04-14 Handlingsplan för att minska miljöpåverkan från Västra Götalandsregionens läkemedelsanvändning Vision Västra Götalandsregionen skall, utan att påverka patientnyttan, minimera miljöbelastningen

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Vår referens Sofia Karlsson s. r egistr ator@reger ingskansliet. se s.fs@r egeringskansliet. se

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Vår referens Sofia Karlsson s. r egistr ator@reger ingskansliet. se s.fs@r egeringskansliet. se HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 15 juni 2015 Dnr.nr S2014/9003/FS Vår referens Sofia Karlsson s. r egistr ator@reger ingskansliet. se s.fs@r egeringskansliet. se Remissvar: Läkemedel för djur, maskinell

Läs mer

Yttrande över revisionsrapport Vård på lika villkor, sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet

Yttrande över revisionsrapport Vård på lika villkor, sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet REMISSYTTRANDE 1 Datum 2015 01 28 Vår beteckning LTV 141567 Yttrande över revisionsrapport Vård på lika villkor, sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet Landstingets revisorer har överlämnat revisionsrapporten

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Sammanställning Uddevalla 1 (6) Handläggare Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson Telefon 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppna

Läs mer

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Anna Bengtsson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 Landstingsstyrelsen har i sin verksamhetsplan för år 2012 uppdragit

Läs mer

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel Beräkningsunderlag för undersökningspanel Kund Mottagare Ann Dahlberg Författare Johan Bring Granskare Gösta Forsman STATISTICON AB Östra Ågatan 31 753 22 UPPSALA Wallingatan 38 111 24 STOCKHOLM vxl: 08-402

Läs mer

Seminarium nr 5: Hållbar samhällsplanering på regional nivå

Seminarium nr 5: Hållbar samhällsplanering på regional nivå Handläggare: Ida Broman, Folkhälsoförvaltningen Seminarium nr 5: Hållbar samhällsplanering på regional nivå Michael Sjöberg - Planeringsdirektör och kanslichef, Örebro läns landsting Michael introducerar

Läs mer

Gott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program 2010-2025

Gott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program 2010-2025 Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program 2010-2025 Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program för Gotland 2010 2025 En tid framöver står vårt samhälle inför en rad utmaningar som

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN LOSATRIX 12,5 MG FILMDRAGERADE TABLETTER Datum: 8.9.2015, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

Uppföljning av regelbunden tillsyn i förskoleverksamheten

Uppföljning av regelbunden tillsyn i förskoleverksamheten 1 (12) Uppföljning av regelbunden tillsyn i förskoleverksamheten i Stockholms kommun. Bakgrund Skolinspektionen har genomfört tillsyn i Stockholm kommun av förskoleverksamheten (dnr 43-2010:5285). Tillsynen

Läs mer

JämKAS Plus. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd

JämKAS Plus. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd JämKAS Plus Trappsteg 5 6 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och modeller för hur man

Läs mer

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 1 (11) Typ: Program Giltighetstid: 2011-2016 Version: 1.0 Fastställd: KF 2011-11-16, 126 Uppdateras: 2015 Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 Styrdokument för kommunens folkhälsoarbete Innehållsförteckning

Läs mer

Äldrerapport för Östergötland 2011

Äldrerapport för Östergötland 2011 Äldrerapport för 2011 En rapport från s kommuner och Landstinget i Dragning, WRETA möte 2012 04 12 (Henning Elvtegen, Landstingets Ledningsstab) Äldrerapport för 2011 Äldreuppdraget: Säkrad Vårdkedja Återhämtning

Läs mer

Delområden av en offentlig sammanfattning

Delområden av en offentlig sammanfattning Olmestad Comp 20 mg/12,5 mg filmdragerade tabletter Olmestad Comp 20 mg/25 mg filmdragerade tabletter 17.12.2015, version V1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig

Läs mer

Behov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)

Behov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Våren 2006 1 (13) i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Sammanfattning från förtroendemannagruppens samtal med personer med astma och/eller kronisk

Läs mer

Riktlinjer för likabehandling

Riktlinjer för likabehandling Riktlinjer för likabehandling samt Jämställdhetsplan Antagen av: Kommunstyrelsen Datum för antagande: 2010-05-26, 148 Kontaktperson: Jerker Andersson Liljestrand Innehåll Inledning...3 Personalpolitisk

Läs mer

RAPPORT. (S)-förslag hotar minst 1700 ungdomsjobb i Skaraborg

RAPPORT. (S)-förslag hotar minst 1700 ungdomsjobb i Skaraborg RAPPORT (S)-förslag hotar minst 1700 ungdomsjobb i Skaraborg (S)-förslag om höjda arbetsgivaravgifter hotar minst 1700 ungdomsjobb i Skaraborg Socialdemokraternas förslag om höjda arbetsgivaravgifter slår

Läs mer

I ÅR FYLLER NYCKELTALSINSTITUTET 20 ÅR!

I ÅR FYLLER NYCKELTALSINSTITUTET 20 ÅR! NYCKELTALS- INSTITUTETS ÅRSRAPPORT 2016 I ÅR FYLLER NYCKELTALSINSTITUTET 20 ÅR! Vi började 1996 med en ambition att skapa ett gemensamt språk inom HR ekonomi, en slags svensk standard för att mäta och

Läs mer

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013 Nyckeltalsinstitutets årsrapport 2013 För 18:e året i rad sammanställer Nyckeltalsinstitutet en rad olika personalnyckeltal. För tolfte året presenteras Attraktiv Arbetsgivarindex AVI och för nionde året

Läs mer

Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas

Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas Bilaga till skrivelse 2015-09-30 Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Uppföljning av användning Lemtrada vid skovvis förlöpande Multipel Skleros (slutrapport april 2015)

Uppföljning av användning Lemtrada vid skovvis förlöpande Multipel Skleros (slutrapport april 2015) Uppföljning av användning Lemtrada vid skovvis förlöpande Multipel Skleros (slutrapport april 2015) En del av Nationellt ordnat info rande av la kemedel (pilotfo rso k) Bakgrund SKL:s projekt Ordnat info

Läs mer

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:3040 av Emma Henriksson m.fl. (KD, M, C, FP) med anledning av skr. 2014/15:72 Riksrevisionens rapport om primärvårdens styrning Förslag till riksdagsbeslut

Läs mer

Förslag för en bättre arbetsmiljö och ett friskare arbetsliv

Förslag för en bättre arbetsmiljö och ett friskare arbetsliv Förslag för en bättre arbetsmiljö och ett friskare arbetsliv Våra tre partier står gemensamt bakom målet arbete åt alla. Det räcker dock inte med att alla som kan och vill arbeta får möjlighet till det.

Läs mer