Uppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning?
|
|
- Jan Fredriksson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rapport VESTA Uppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning? En kvantitativ retrospektiv studie Sudaba Bhuyan, ST-läkare, Täby Kyrkby Husläkarmottagning hp2015/vp2016 Klinisk handledare: Susanne Rittsel, spec. i allmänmedicin Täby Kyrkby HLM Vetenskaplig handledare: Katharina Schmidt-Mende, specialist i allmänmedicin, doktorand på Karolinska Institutet 1
2 Sammanfattning Bakgrund: Hypertoni är en av de viktigaste orsakerna till sjukdom och förtida dödsfall. Endast % av hypertonipatienter når rekommenderat målblodtryck. Syfte: Att undersöka hur många patienter med hypertoni på Täby Kyrkby HLM uppnår målblodtrycket, samt att undersöka om det finns skillnader i förhållande till kön och ålder. Material och metod: Studien är en kvantitativ retrospektiv journalstudie som genomfördes på Täby Kyrkby HLM som är en mottagning med 9300 listade patienter. Målblodtryck definierades som blodtryck <140/90 mm Hg under perioden Skillnader i andel som uppnått målblodtryck beroende på kön och ålder (<65 år vs. 65 år) beräknades med Chi-Square test. Resultat: 68% av patienter med hypertoni uppnådde målblodtrycket. Det fanns inga könsskillnader eller skillnader i förhållande till ålder (<65 år vs. 65 år). Slutsats: Två av tre hypertonipatienter uppnår målblodtryck på HLM Täby Kyrkby. Detta är en högre andel än på andra vårdcentraler i Stockholms län, men det finns utrymme för förbättrad omhändertagande av hypertonipatienter. MeSH-termer: Hypertoni, Primärvård, Målblodtryck 2
3 Innehållsförteckning Bakgrund.4 Syfte 5 Frågeställningar...5 Material Metod 5 Metod..6 Statistik...8 Etiska övervägande Resultat...9 Diskussion 11 Styrkor och svagheter...11 Slutsats..12 Referenslista. 12 Bilagor
4 Bakgrund Hypertoni är den vanligaste orsaken till läkarbesök i primärvården och globalt sett en av de viktigaste orsakerna till sjukdom och förtida dödsfall (1). Uppskattningsvis har 1,8 miljoner invånare i Sverige hypertoni motsvarande 27 % av den vuxna befolkningen. Högt blodtryck är en riskfaktor för hjärtinfarkt och stroke (2). Det finns åldersskillnader i prevalensen av hypertoni. I yngre åldrar och medelåldern är hypertoni vanligare bland män jämfört med kvinnor. I äldre åldrar är däremot hypertoni något vanligare bland kvinnor. Totalt sett är fördelningen ganska jämn mellan könen(3). Hypertoni är oftast ett asymtomatiskt tillstånd men kan ge symtom såsom trötthet, huvudvärk eller andra ospecifika symtom. Högt blodtryck upptäcks inte sällan i förbigående vid hälsokontroll (4). Behandlingen är långsiktig och syftar till att sänka blodtrycket så mycket att risken för olika komplikationer och följdsjukdomar minskar (5). Även individer över 80 år har nytta av antihypertensiv behandling på grund av minskad risk för stroke (6). Man skiljer mellan farmakologisk och icke farmakologisk behandling (7). Exempel på icke-farmakologisk behandling är viktminskning, motion, rökstopp, minskat saltintag och minskad alkoholkonsumtion. Exempel på vanliga läkemedelsklasser som används för att minska blodtrycket är ACE-hämmare, angiotensinreceptorantagonister, betablockerare, calciumblockerare och diuretika (8). Endast % av hypertonipatienterna når rekommenderat målblodtryck som är mindre än 140/90 mmhg (9). Patienter som har diabetes, njursjukdom eller mycket högkardiovaskulär risk ska ha målblodtryck mindre än 140/85 mmhg (10). Ett bra omhändertagande av patienter med hypertoni inom primärvården är viktigt av flera anledningar: patientens, samhällets och vårdcentralens. För patienten för att undvika sjukdom och förtidig död. För samhället för att minska kostnader för sjukvård. För vårdcentralen för att minska antalet akuta besök och som en kvalitetsaspekt. Det är därför angeläget att undersöka i vilken omfattning vuxna patienter listade på Täby Kyrkby Husläkarmottagning (HLM) uppnår målblodtryck och om det finns skillnader i förhållande till kön eller ålder. Resultatet ska användas för att förbättra omhändertagandet av hypertonipatienter på vårdcentralen. 4
5 Syfte Huvudsyftet med denna studie var att undersöka hur många patienter med hypertoni på Täby Kyrkby HLM som uppnår målblodtrycket, samt att undersöka om det finns skillnader i förhållande till kön och ålder. Frågeställningar 1. Hur stor andel av patienter med hypertonidiagnos nådde målblodtryck <140/90 under perioden ? 2. Hur stor andel av kvinnor uppnår målblodtryck <140/90 jämfört med män? 3. Hur stor andel av patienter yngre än 65 år uppnår målblodtryck <140/90 jämfört med patienter som är 65 år och äldre? Material och Metod Studiedesign Studien är en kvantitativ retrospektiv journalstudie. Material Studien genomfördes på Täby Kyrkby HLM som är en mottagning med ca 9300 listade patienter. VC har funnits sedan 1982 och drivs sedan 2001 i privat regi. Vårdcentralen har vårdavtal med Stockholms läns landsting. Totalt finns det 6717 (72 % av total listade) listade patienter över 18 år patienter är 65 år och äldre, varav 706 (51 %) är kvinnor patienter (57 % av total listade) är år gamla, varav 2700 (51 %) är kvinnor. 5
6 Studiepopulation, urvalskriterier och studiedeltagare För att identifiera vår studiepopulation screenade vi alla listade patienter (n=9300) som var 18 år och äldre samt som hade hypertonidiagnos (I10-I15). Detta skedde med hjälp av analysverktyget Medrave4 (Medicinska Rapport Verktyget version 4). Sedan applicerade vi våra exklusionskriterier som var: 1. Patienter som hade avlistat sig Patienter som hade avlidit Patienter som inte hade besökt vårdcentralen Patienter som hade besökt vårdcentralen med där man inte hade registrerat ett blodtryck under perioden Vi förväntade oss att c:a 800 patienter kvarstod efter att dessa exklusionskriterier hade applicerats. Detta antal var för stort för att göra en journalgranskning. Från det totala patienturvalet selekterades därför var sjätte patient med hjälp av systematisk slumpberäkning i Excel (figur 1). Patienterna som kvarstod utgjorde vår studiepopulation. För att kunna arbeta med avidentifierat patientmaterial, skapade vi en kodnyckel vilket betydde att varje patient fick ett anonymiserat ID-nummer. Samtliga patientjournaler granskades. Följande variabler ur patientjournalen noterades i en tabell: kön, ålder, blodtryck (tabell 1). Vi använde oss av det sista tillgängliga blodtrycket för perioden. Målblodtryck definierades som blodtryck <140/90 mm Hg under perioden Variabeln ålder kategoriserades i mindre än 65 år och 65 år och äldre. 6
7 Figur 1. Flödesschema över urvalsprocessen av studiepopulationen Totalt listade patienter n=9300 Hypertoni n=818 Exkluderade: Slumpad urval n=135 n=43 Avlidna n=4 Avlistade n=9 Blodtryck <140/90 Blodtryck 140/90 Saknad BT data under studieperioden n=20 <65 65 <65 65 Tabell 1. Kodningsmatrisen som illustrerar vilka variabler som hämtas ur patientjournalerna samt hur de dokumenteras/kodas Patientens ID Kön Ålder Ålder Systoliskt Diastoliskt Blodtrycksmål (anonymiserad) (numerisk) (år) blodtryck blodtryck (mmhg) (mm Hg) Kodning man=0, <65=0, <140/90=0, kvinna=1 65=1 140/90=1 7
8 Statistik Vi registrerade binära (kön, kategoriserad ålder, blodtrycksmål) och numeriska (ålder, blodtryck) variabler. Vi dokumenterade antalet patienter med uppnått blodtryck/ej uppnått blodtryck i den totala studiepopulation samt uppdelad i kön och ålderskategorier. För att undersöka om det fanns skillnader i hur många män/kvinnor och yngre/äldre patienter som uppnådde målblodtryck, användes Chi-Square test. Skillnader med p-värden <0,05 ansågs vara signifikanta. Vi använde oss av statistikprogrammet PAST (PAlaentological STatistics) och Excel för att utföra beräkningar. Etiska överväganden Projektet syftade till att utvärdera den vård som ges på Täby Kyrkby HLM. För att genomföra studien genomlästes enskilda patienters journaler vilket också medförde inblick i enskilda läkares handläggningar. Utöver detta blev patienterna inte utsatta för några risker. Materialet avidentifierades. Kodat material hanterades enbart av VESTA studenten och förvarades inlåst på Täby Kyrkby HLM. Kodnyckel skall destrueras efter godkänd projekt. Analys av materialet skedde på gruppnivå och inga enskilda studiedeltagare kunde identifieras vid presentation av resultatet. Journalen genomlästes enbart för att reda på hypertonibehandlingsresultat. På vårdcentralen fanns information på väntrums TV om att granskningar av datajournaler gjordes i kvalitetssyfte (Bild 1). Samtliga läkare på vårdcentralen hade fått muntlig information om studien. Ingen kontakt togs med enskilda patienter eller läkare. Verksamhetschefen gav sitt tillstånd att studieledaren får läsa journalerna och loggas i journalsystemet som behörig. Sammantaget ansåg vi att nyttan för studiedeltagarna överväger risker eftersom vi förväntar oss ett bättre omhändertagande av patienter med hypertonidiagnos. 8
9 Antal patienter Resultat I slutet av året 2015 fanns det 9300 listade patienter på Täby Kyrkby HLM. Därav var 51 % kvinnor och 49 % män (57%) patienter var <65 år, och 1860 (20 %) var 65 år. Under studieperioden fanns 818 (9% av total listade) patienter med diagnos hypertoni (figur 1), varav 135 patienter hade slumpats fram för analys (70 män, 65 kvinnor, medelålder 67år (standard deviation ± 9 år)) Patienter med hypertoni diagnos under <1år 1-6år 7-14år Åldersgrupper män (387) kvinnor (431) Figur 1. Köns- och åldersfördelning bland patienter med hypertoni på Husläkarmottagning Täby Kyrkby HLM (n=818). 68% (konfidensintervall 61-76%) av dessa patienter uppnådde målblodtryck <140/90 vid senaste mätningen. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan män och kvinnor avseende måluppfyllelse av blodtryck. Bland 70 män uppnådde 51 (73%) målblodtrycket. Bland 65 kvinnor uppnådde 41 (63%) målblodtrycket (p=0,22) (figur 2). 9
10 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 73% män 27% KÖNSFÖRDELNING <140/90 140/90 63% kvinnor 37% Figur 2. Uppnåelse av målblodtryck könsskillnader. Det fanns ingen signifikant åldersskillnad angående uppnåelse av målblodtryck (p=0,58) (figur 3). 71% (n=30) av patienter <65 år uppnådde målblodtryck, och 67% (n=62) av patienter 65 år uppnådde målblodtryck ÅLDERSFÖRDELNING 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 71% 29% yngre än 65 år 67% 33% 65 år och äldre <140/90 140/90 Figur 3. Uppnåelse av målblodtryck åldersskillnader. 10
11 Diskussion Denna journalstudie visar att 68% av patienter med hypertonidiagnos på Täby Kyrkby Husläkarmottagning uppnår målblodtrycket <140/90 år Det fanns inga könsskillnader och inga åldersskillnader angående måluppfyllelse av blodtryck. Vi jämförde våra resultat med flera andra vårdcentraler i Stockholms Län där man hade utfört liknande VESTA-projekt år 2011 [11]. Andelen av patienter som uppnår målblodtryck ligger i snitt på 40%. Att hypertonipatienter på HLM Täby uppnår målblodtryck i större utsträckning kan bero på att de studier som vi har jämfört med är flera år gamla. På de senaste åren har det skett en utveckling av icke-farmakologisk behandling (motion, viktminskning, rökstopp) och läkemedelsbehandling vilket är en möjlig förklaring till att fler patienter uppnår målblodtryck. Målblodtryck uppnåddes i samma utsträckning bland män och kvinnor. En stor svensk primärvårdsstudie har dock hittat skillnader mellan män och kvinnor (12,13). Äldre patienter har visats att inte nå målblodtryck i samma utsträckning som yngre patienter (12,13). Att vi inte har hittat skillnader i kön och ålder avseende uppnåelse av blodtryck, kan det bero på att vi har tittat på ganska få patienter. I den stora primärvårdsstudien tittade man på en stor populationsgrupp ( drygt med hypertonidiagnos) 24 vårdcentraler i Skaraborg (n=35695) och samlat data från 24 vårdcentraler i sydvästra Stockholm (40099) under studietiden Studien har visat att rekommendationer för behandling inte alltid följs och att det finns skillnader i behandlingen av vissa grupper till exempel unga och gamla och kvinnor och män. Vi valde dock population med 135 patienter och studerade på kort tid. En väsentlig anledning till bättre resultat på HLM är att vi anpassar oss efter gemensam behandlingsriktlinjer genom teamarbete mot behandlingsmålet. Det är därför ett intressant fynd att vår studier inte fanns några skillnader mellan andel yngre och äldre patienter som uppnår målblodtryck. Styrkor och svagheter Studiepopulationen var inte representativ för alla hypertonipatienter på HLM Täby Kyrkby, eftersom de patienter som söker vården kan förmodas bli bättre omhändertagna än de som sällan eller aldrig söker vårdcentralen. Detta betyder att den sanna andelen av hypertonipatienter med uppnått målblodtryck skulle kunna vara lägre än 68%. Man skulle 11
12 kunna överväga att kalla patienter som inte kommer till vårdcentralen, för att säkerställa att deras blodtrycksbehandling är ändamålsenlig. Nackdelen med att hämta blodtrycksvärden genom journalstudie är att blodtrycksvärden ofta rundas av vid registrering av blodtrycket (13). Detta betyder att den sanna andelen av hypertonipatienter med uppnått målblodtryck kan vara högre eller lägre i förhållande till våra resultat. I en ideal studiedesign skulle blodtrycket ha tagits av en studieledare på ett standardiserat sätt, vilket dock inte är genomförbart med våra resurser. Slutsatser Studien visar att två av tre hypertonipatienter på Täby HLM uppnår målblodtryck. Även om denna andel är högre än på andra vårdcentraler i Stockholms län, finns det utrymme för bättre omhändertagande av hypertonipatienter. 12
13 Referenser 1. Wandell, P. Carlsson, A. C. Wettermark, B. Lord, G. Cars,T. Ljunggren, G. & Uppsala universitet, M. och farmaceutiskavetenskapsområdet Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap,geriatrik, Originator. (2013). Most common diseases diagnosed in primary care in Stockholm, Sweden, in Family Practice, Lindholm LH, Agenäs I, Carlberg B, Dahlgren H, de Faire U, Hedblad B, et al. Måttligt förhöjt blodtryck. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning for medicinsk utvärdering 2004; SBU-rapport 170/1. Uppdatering 2007; SBU-rapport 170/1U. 3. Kahan T, Nyström F. Hypertoni och 24-timmars mätning av blodtryck. Studentlitteratur; 2009, ISBN CHAD S. KESSLER, MD, and YAZEN JOUDEH, MD, University of Illinois at Chicago College of Medicine, Chicago, Illinois Evaluation and Treatment of Severe Asymptomatic Hypertension, Am Fam Physician Feb 15;81(4): Carlsson, Axel, Author, Hypertension : Epidemiological studies of prevalence, prevention, treatment and prognoses in men and women, Stockholm: Karolinska Institutet, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Treatment of Hypertension in Patients 80 Years of Age or Older, Nigel S. Beckett, M.B., Ch.B., Ruth Peters, Ph.D., Astrid E. Fletcher, Ph.D., Jan A. Staessen, M.D., Ph.D., Lisheng Liu, M.D., Dan Dumitrascu, M.D, et al for the HYVET Study Group N Engl J Med 2008; 358: May 1, 2008DOI: /NEJMoa JAMA Network JAMA 2014 Evidence-Based Guideline for the Management of High Blood Pressure in Adults: Report From the Panel Members Appointed to the Eighth Joint National Committee (JNC 8), u.å. 8. Lund universitet, M. Institutionen för kliniska vetenskaper, Cederholm, J. Author, Fröberg, I., Author (2002). Blood pressure and other cardiovascular risk factors among treated hypertensives in Swedish primary health care. Scandinavian Journal of Primary Health Care, Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård Graham, 2007 European Society of Cardiology, Guidelines on arterial hypertension, J hypertens. 31 (7): , juli Uppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker?, u.å. 12. Jan Hasselström, Ramin Zarrinkoub, Charlotte Holmquist, Per Hjerpe, Charlotta Ljungman, Mirjan Qvarnström, el al.,(2014) The Swedish Primary Care Cardiovascular Database (SPCCD) ) 13. Ljungman, MD, PhD, Thomas Kahan, MD, Linus Schiöler, PhD, Per Hjerpe, MD, PhD,Jan HasselstrUom, MD, PhD, Björn Wettermark, MSc, PhD, el al., 2014) Gender differences in antihypertensive drug treatment: result from the Swedish Primary Care Cardiovascular Database (SPCCD) 13
14 Bilaga 1 Pat s anonym ID Kön man=0, kvinna=1 Ålder (numerisk) Ålder <65=0, >65=1 Systolisk blodtryck (mm Hg) Diastoliskt blodtryck (mm Hg) Blodtrycksmål <140/90=0, >140/90=
15
16
17
18 Bild 1. Informationsbild från väntrums TV KVALITETSARBETE PÅGÅR På Täby Kyrkby Husläkarmottagning bedrivs kvalitetsarbete av olika slag för att ständigt förbättra vården. Detta innefattar även journalgranskning. Sådan görs för närvarande av våra ST-läkare. Alla data som tas fram behandlas konfidentiellt och resultat redovisas enbart på gruppnivå. 18
19 19
Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014
Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist
Läs merUppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker?
Rapport VESTA Uppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker? En kvantitativ retrospektiv studie Sofia Wiegurd, ST-läkare, Vårdcentralen Husläkarna i Österåker Oktober
Läs merDiagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral
Vesta Uppsats HP 2014 Ferzana Kamal Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Författare: Ferzana Kamal, ST-Läkare i allmämedicin, Spånga vårdcentral Handledare:
Läs merNDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid
NDR och blodtryck Årsrapporten 2011 Trender över tid Ur Sammanfattningen NDR visar att diabetesvården fortsätter att bli mer jämlik i de olika landstingen och en stadig förbättring kan konstateras t ex
Läs merPatienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer?
Rapport VESTA hp 15 Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer? Jan Vouis, ST-läkare, Djursholms Husläkarmottagning 15
Läs merHur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014.
Rapport VESTA Hur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014. Andreas Lenander, ST-läkare, Täby kyrkby HLM September 2015 dr.andreas.lenander@gmail.com Klinisk
Läs merBlodtrycksbehandling vid diabetes. Bo Carlberg bo.carlberg@umu.se Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet
Blodtrycksbehandling vid diabetes Bo Carlberg bo.carlberg@umu.se Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Högt blodtryck vid typ-2-diabetes Hur bör man mäta blodtrycket? Hur mycket bör man
Läs merHur korrelerar vitrockhypertoni med ålder och kön?
Projektplan VESTA norra programmet 2011 Hur korrelerar vitrockhypertoni med ålder och kön? Tomas Rosblom, ST-läkare i allmänmedicin Täby Centrum Doktorn Vetenskaplig handledare Holger Theobald, MD, specialist
Läs merPatienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor?
Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor? Amanda Gudesjö, ST-läkare i allmänmedicin Husläkarmottagningen Johannes Mars
Läs merUppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral
Uppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral Rabei Jalil ST-läkare i allmänmedicin Capio vårdcentral Lina Hage Augusti 2014 Vetenskaplig handledare : Vetenskaplig handledare :
Läs merMalmö Kost Cancer undersökningen
Malmö Kost Cancer undersökningen Sociala förhållanden och hjärtkärlsjukdom Maria Rosvall, MD, PhD Carotid Atherosclerosis in relation to Socioeconomic Status and Gender Maria Rosvall, MD, PhD Socialepidemiologi,
Läs merHandläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral.
Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. En deskriptiv journalstudie. Camilla Magelssen: ST-läkare Forums vårdcentral Vetenskaplig handledare: Teresa
Läs merHandläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012
1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin
Läs merReceptförnyelse utan kontroll?
Receptförnyelse utan kontroll? En studie av indirekt förskrivning till hypertoniker på Skärholmens vårdcentral med avseende på uppföljning och blodtryckskontroll. Kristina Nyberg Skärholmens vårdcentral
Läs merDiagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral
Diagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral Projektansvarig: Suzan Gorgis Leg. läk. ST- läkare i allmänmedicin Nykvarns vårdcentral suzan.gorgis@proxima.se Vetenskaplig
Läs merKARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL
KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL RIFAT ROB ST-läkare TENSTA VÅRDCENTRAL E-mail: rifat.rob@sll.se Tfn: 073-772 43
Läs merDiabetes mellitus typ 2 och mikroalbuminuri - hur handlägger vi det på SöderDoktorn?
Diabetes mellitus typ 2 och mikroalbuminuri - hur handlägger vi det på SöderDoktorn? Åsa Winberg, ST-läkare, SöderDoktorn Maj 2015 aasawinberg@gmail.com Klinisk handledare: Charlotta Brohult, MD, specialist
Läs merHögt blodtryck Hypertoni
Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,
Läs merHur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR?
VESTA Norra Programmet 2013 Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR? Ett projekt på Tranebergs VC, Riksby VC och Brommaplans VC Lovisa Elinder Grönlund, ST-läkare, Tranebergs VC Klinisk
Läs merPigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier?
Studie under specialisttjänstgöring i allmänmedicin Pigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier? Oxana Anckar
Läs mer2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar
Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet
Läs merInledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.
Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik
Läs merVad döljer sig bakom diagnosen Oro för sjukdom?
Vad döljer sig bakom diagnosen Oro för sjukdom? Ett projektarbete om ICD-10 diagnosen Z711 på Tallhöjdens vårdcentral i Södertälje. Per Broman, ST-läkare Tallhöjdens vårdcentral Vetenskaplig handledare:
Läs merDiabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral
Diabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral Mariam Salam, ST-läkare Forums vårdcentral Höstprogrammet 2011/09-2012/05 Vetenskaplig handledare: Bo Christer Bertilson,
Läs merVESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie.
31 augusti 2012 VESTA Vårprogrammet 2010 Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. Författare: Johan Hadodo ST-läkare inom allmänmedicin Scania Husläkarmottagning Sydgatan
Läs merFörbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre
Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist
Läs merHögt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte
Högt blodtryck Åderlåtning i Landeryd/Hylte 2 Bra källor att läsa om hypertoni Läkemedelskommitténs Terapirekommendationer 2014 Nya riktlinjer från Läkemedelsverket 2014 som kommer senast i början av hösten,
Läs merMedicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering
Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes
Läs merFysisk aktivitet på Recept (FaR)
VESTA Södra Programmet 2 Fysisk aktivitet på Recept (FaR) Hur används FaR av läkare i primärvården i Huddinge? Ingela Liljebjörn, ST-läkare Vårby Vårdcentral 2 Handledare: Bo-Christer Bertilson, leg läkare,
Läs merMethodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes
Sida 1 av 5 Startsidan 2007-11-04 Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes Hans-Ivar Påhlsson, verksam i Visby, försvarade
Läs merStatistik Lars Valter
Lars Valter LARC (Linköping Academic Research Centre) Enheten för hälsoanalys, Centrum för hälso- och vårdutveckling Statistics, the most important science in the whole world: for upon it depends the applications
Läs merDiabetes på Tranebergs Vårdcentral
Diabetes på Tranebergs Vårdcentral I vilken utsträckning uppnår vi målvärden för långtidsblodsocker, blodtryck och blodfetter enligt Nationella riktlinjer? Ett projektarbete under ST i allmänmedicin 2011
Läs merBlodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet?
Blodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet? Izabela Shahrokni, ST-läkare, Medicin- och rehabiliteringskliniken, Piteå sjukhus Handledare: Mats Eliasson,
Läs merNEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi
Statistik över dabigatran (Pradaxa) t o m oktober 2012. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Sammanfattning Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos
Läs merRiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015
RiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015 i RiksSvikt ett doktorandprojekt Isabelle Johansson Huvudhandledare: Anna Norhammar Bihandledare: Lars Rydén, Magnus Edner, Per Näsman AT-läkare,
Läs merThe lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro
The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro Karin Manhem Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Överlevnad Blodtryck Överlevnad NEJ Blodtryck Överlevnad Blodtryck Blodtryck och
Läs merÄldres läkemedelsbehandlingl
Äldres läkemedelsbehandlingl Äldre patienter behandlas oftast med utgångspunkt från n studier påp personer
Läs merFalls and dizziness in frail older people
Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre
Läs merVårdens resultat och kvalitet
Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport
Läs merHypertoni. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland
Hypertoni Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 juni 2016 Gäller: t.o.m. 1 juni 2018 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Terapirekommendation
Läs merPatienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral.
Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral. 009 Av: Masudur Rahman ST-Läkare i allmänmedicin Vårby vårdcentral. Klinisk handledare: Jan Dahllöf Specialist i allmänmedicin Vårby vårdcentral.
Läs merWiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM
2010 Omhändertagande av patienter med astma på Blackebergs vårdcentral Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM Wiaam Safaa Blackebergs Vårdcentral
Läs merFörekomst av vitrockhypertoni på Tranebergs Vårdcentral
Vesta-Projekt Susanna Solhaug 2013-05-03 Förekomst av vitrockhypertoni på Tranebergs Vårdcentral Susanna Solhaug, ST-läkare, Tranebergs Vårdcentral Klinisk Handledare: Monica Bäck, specialist i allmänmedicin,
Läs merD-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13
D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende Maria Samefors 2012-09-13 D-vitamin Ett fettlösligt vitamin med hormonella egenskaper. 2 källor till D-vitamin: kost och solljus, varav solljus svarar för 90%
Läs merDelområden av en offentlig sammanfattning
Olmestad Comp 20 mg/12,5 mg filmdragerade tabletter Olmestad Comp 20 mg/25 mg filmdragerade tabletter 17.12.2015, version V1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig
Läs merHypertoni på akuten. Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset
Hypertoni på akuten Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset Hypertoni är en folksjukdom 27% av den vuxna befolkningen i Sverige har hypertoni (SBU) Hypertoni är den ledande orsaken
Läs merSTROKE- vad är det? En kort översikt
STROKEvad är det? En kort översikt Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen i ett område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden En folksjukdom Den vanligaste orsaken till handikapp 20
Läs merNår patienter med diagnoskombinationen diabetes mellitus typ 2 och hypertoni målblodtryck?
VESTA-rapport Når patienter med diagnoskombinationen diabetes mellitus typ 2 och hypertoni målblodtryck? - En journalstudie på Luna Vårdcentral. Rahel Duman Isik, ST-läkare, Luna Vårdcentral. Mars-2015.
Läs merOlmesartan medoxomil STADA. 10.11.2015, Version V1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Olmesartan medoxomil STADA 10.11.2015, Version V1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Olmesartan medoxomil STADA 10 mg filmdragerade tabletter
Läs merInnehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings
Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings Universitetssjukhus, Hur ICD-patientens förståelse för behandlingen
Läs merCaroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus
Multiprofessionellt utbildningsprogram för närstående till hjärtsviktspatienter Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus
Läs merHandläggning av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom vid Vallentuna Husläkargrupp
Projektrapport VESTA Handläggning av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom vid Vallentuna Husläkargrupp Följsamhet till SFAM`s kvalitetsindikatorer Lena Roth, ST-läkare, Vallentuna Husläkargrupp
Läs merX (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar. 200510,2 liter 20129,2 liter*
Karolinska Institutet Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Centrum för psykiatriforskning och utbildning Stockholms läns landsting Karolinska sjukhuset Ulric Hermansson Universitetslektor vid Karolinska
Läs merDIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt
Ny indikation för DIOVAN DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt Ny indikation för DIOVAN: Behandling av hjärtsvikt efter hjärtinfarkt 25 % riskreduktion av total mortalitet Fakta om hjärtinfarkt Hjärtinfarkt
Läs mer30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod
30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod Vid all form av hjärt-kärlsjukdom rekommenderas rökstopp och anpassad fysisk aktivitet. För rökstopp se kapitel 19 Tobaksavvänjning. terapiråd Rekommenderad
Läs merDelprov 3 Vetenskaplig artikel
Delprov 3 Vetenskaplig artikel of Questions: 10 Total Exam Points: 10.00 Question #: 1 I denna uppgift ska du besvara ett antal frågor kring en vetenskaplig artikel: Different systolic blood pressure targets
Läs merSvensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005
Svensk Dialysdatabas Blodtryck och blodtrycksbehandling HD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Systoliskt BT (mm Hg) före dialys...4 Figur
Läs merVIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)
VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN
Läs merVälkommen till Blodtrycksutbildningen. Inger Norvinsdotter Borg
Välkommen till Blodtrycksutbildningen Inger Norvinsdotter Borg Tänkvärt Blodtrycksmätning är den enda undersökningen för att ställa diagnosen högt blodtryck. Mätning av blodtryck är en av de vanligaste
Läs merOmhändertagande av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom på Lisebergs Vårdcentral
VESTA rapport 2016 Omhändertagande av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom på Lisebergs Vårdcentral Jenni Viitala, ST-läkare, Lisebergs VC jenniviitala@hotmail.com Vetenskaplig handledare: Jörgen
Läs merPrimärvårdspatienter med förmaksflimmer
Primärvårdspatienter med förmaksflimmer Val av strokeprofylax i relation till stroke- och blödningsrisk på VC Forshaga Daniel Fröding, ST-läkare allmänmedicin, VC Forshaga Akademisk handledare: Riitta
Läs merHur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet?
Hur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet? Rose-Mharie Åhlfeldt Högskolan Skövde Ture Ålander Läkarpraktik, Uppsala Universitet Deployment
Läs merHögt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.
Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär
Läs merDe arbeten som bedrivs och publiceras inom Kompetenscentrums regi presenteras antingen som utvecklingsprojekt (2 nivåer) eller forskningsprojekt.
Förord Rapporten Blodtrycksbehandling på vårdcentral är lika mycket ett forskningsprojekt i betydelsen kunskapsinhämtning, som ett utvecklingsprojekt där förändringsarbetet på vårdcentralen beskrivs. Man
Läs merObesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985
Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data
Läs merSvensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling PD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005
Svensk Dialysdatabas Blodtryck och blodtrycksbehandling PD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Systoliskt BT 5...4 Figur 2. Andel med
Läs merVårdförbundets medlemmars syn på Journal via nätet - En första titt på enkätresultaten
DOME Deployment of Online Medical records and E-health services Bakgrund Forsknings- och införandeprojekt Vårdförbundets medlemmars syn på Journal via nätet - En första titt på enkätresultaten Isabella
Läs merTENTAMEN KVANTITATIV METOD (100205)
ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B, Vetenskaplig metod TENTAMEN KVANTITATIV METOD (205) Examinationen består av 11 frågor, några med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt anslutning
Läs meräldre dar? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande rande Läkemedelskommitten Götaland
Får r vi tillräckligt med läkemedel l påp äldre dar? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande rande Läkemedelskommitten i Västra V Götaland 80-åringar och äldre använder
Läs merHjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård
Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha
Läs merVälkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt vt 2015
Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt vt 2015 Mitt Kom-i-håg: Chefer och handledare och seminariedag Pärm och Närvaro Läxor Statistik! Grupparbete och feed-back Skriftlig rapport (8),
Läs merDiagnostik och behandling vid hjärtsvikt - en kvalitetsgranskning ÖLL, 2001 och 2003
Diagnostik och behandling vid hjärtsvikt - en kvalitetsgranskning ÖLL, 1 och 3 Redovisning av ett kvalitetsprojekt i samarbete med CAMTÖ och Hälsokansliet Diana Ticic, Kardiologkliniken / Centrum för evidensbaserad
Läs merEn hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck
En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots
Läs merAnvändarmanual Blodtrycksmätare
Användarmanual Blodtrycksmätare Tack för att du köpt din blodtrycksmätare hos oss Kära kund Ca. 1 miljon har för högt blodtryck har det någon betydelse? Ca. 50% av befolkningen känner inte till sin blodtrycksnivå
Läs merMaria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning
Aptit för livet Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning Bakgrundsfakta Retrospektiv kartläggning av 58 patienter från kirurg-,
Läs merVÄGLEDNING för litteraturöversikt om
MALMÖ HÖGSKOLA Hälsa och samhälle Utbildningsområde omvårdnad VÄGLEDNING för litteraturöversikt om ett folkhälsoproblem KENT JOHNSSON INGELA SJÖBLOM LOTTIE FREDRIKSSON Litteraturöversikt Omvårdnad II OV311A
Läs merProvtagning för S-kobalamin hos metforminbehandlade patienter med diabetes mellitus typ 2, följs Läkemedelsverkets rekommendationer?
VESTA 2014 Provtagning för S-kobalamin hos metforminbehandlade patienter med diabetes mellitus typ 2, följs Läkemedelsverkets rekommendationer? Ingrid Härmestad, ST-läkare, Älvsjö VC Klinisk handledare:
Läs merPatienter med diabetes typ 2 på Täby vårdcentral: uppnår de målblodtrycket?
Rapport VESTA Patienter med diabetes typ 2 på Täby vårdcentral: uppnår de målblodtrycket? Jórunn Harpa Ragnarsdóttir, ST läkare, Täby vårdcentral Oktober 2012 Jórunn Harpa Ragnarsdóttir Klinisk handledare:
Läs merFysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården
Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Medicinska, hälsoskäl
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
LOSATRIX 12,5 MG FILMDRAGERADE TABLETTER Datum: 8.9.2015, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst
Läs merAnne Persson, Professor anne.persson@his.se
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH STRUKTUR FÖR ATT HANTERA KUNSKAP OCH KUNSKAPSUTVECKLING Anne Persson, Professor anne.persson@his.se Bild 1 AGENDA Kunskapsarbete i verksamheter en kort introduktion Hur kan en kunskapsportal
Läs merAllmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan.
Allmän information Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Vissa uppgifter är inte möjliga att hämta ur befintliga IT-system under 2010. Vissa uppföljningsparametrar
Läs merÖvervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län
och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län Februari 2014 Folkhälsa och sjukvård Marit Eriksson Inledning och fetma är riskfaktorer för bl. a. hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2 och sjukdomar i rörelseorganen.
Läs merAtt förebygga stroke är att behandla stroke
Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter stroke Signild Åsberg, Akademiska sjukhuset Att förebygga stroke är att behandla stroke Rökning Fysisk inaktivitet Alkohol överkonsumtion Övervikt Hypertension
Läs merVIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg
VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION
Läs merInnehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Emma Sandgren och Johan Engdahl,
Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Emma Sandgren och Johan Engdahl, Hallands sjukhus, Varberg/Halmstad EKG- diagnostik med
Läs merLäkemedelshantering hos de äldre finns det risker med ApoDos? Christina Sjöberg, Geriatrik Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läkemedelshantering hos de äldre finns det risker med ApoDos? Christina Sjöberg, Geriatrik Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset ApoDos 180 000 användare För den som inte klarar sin läkemedelshantering
Läs merLäkemedelsförmånsnämnden 643/2006. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.
BESLUT 1 (7) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 080214 Vår beteckning 643/2006 FÖRETAG AstraZeneca Sverige AB 151 85 SÖDERTÄLJE SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.
Läs merVarför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget
Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma
Läs merSUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004
Department of Cardiothoracic Surgery Stig Steen, Professor SUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004 Stig Steen, Maria Buchar, Ewa Larsson Department of Cardiothoracic Surgery Heart-Lung Division of Lund S-221
Läs merRisk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?
Läs merVIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)
VIDARKLINIKEN 2011 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, februari 2012 Tobias Sundberg, Med dr Kontakt: I C The Integrative Care Science Center VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION
Läs merLATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING
LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING INDIKATIONER OCH DOSERING Pradaxa är ett antikoagulantium med indikationerna prevention av stroke och systemisk embolism hos patienter med förmaksflimmer samt behandling
Läs merUtvärdering av Prime For Life utbildning.
Utvärdering av Prime For Life utbildning. Alkoholbeteende och riskuppfattning bland värnpliktiga före och efter Prime For Life utbildning. Författare: Barbro Arvidson Handledare: Peter Palm ergonom vid
Läs merMÅTTLIGT FÖRHÖJT BLODTRYCK
Bilaga 2 MÅTTLIGT FÖRHÖJT BLODTRYCK SBU:s sammanfattning och slutsatser Från SBU-rapport nr 121, publicerad i juni 1994 53 Följande personer ingick i SBU:s styrelse och expertgrupp vid den aktuella tidpunkten.
Läs mer23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser
Ettårs dödlighet (%) 2014-01-14 Fettskolan Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Skräddarsydda råd om mat Varför då? Type 2 Diabetes + stable CAD + angiography n = 2 368 Follow Up: 5.3
Läs merDiabetes på Hässelby Vårdcentral:
Rapport för VESTA Diabetes på Hässelby Vårdcentral: Uppnås målvärdena för HbA1c, blodtryck och kolesterol? Ken Ikonen ST-läkare, Hässelby vårdcentral Maj 2013 ken.ikonen@gmail.com Vetenskaplig handledare:
Läs merHälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar
Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar
Läs merUtvärderingars roll när politik omsätts i praktik
Utvärderingars roll när politik omsätts i praktik Bo Burström, professor/överläkare i socialmedicin Karolinska institutet/centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, SLL Varför är det viktigt att utvärdera?
Läs merDagens Nyheter. Måndagen 6 september 2004
Dagens Nyheter Måndagen 6 september 2004 Medicin mot depression i onödan Fyrtiofyra procent av de äldre på sjukhemmen i Stockholm äter antidepressiv medicin, visar en undersökning. Av de som äter medicinen
Läs mer