Uppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral"

Transkript

1 Uppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral Rabei Jalil ST-läkare i allmänmedicin Capio vårdcentral Lina Hage Augusti 2014 Vetenskaplig handledare : Vetenskaplig handledare : Dr. Holger Theobald Jan-Erik Olsson Specialist i allmänmedicin Specialist i allmänmedicin Klinisk handledare : Dr. Pedja Stojsic Specialist i allmänmedicin Verksamhetschef : Mariana Ramselius Distriktssköterska

2 Sammanfattning Bakgrund Diabetes mellitus är en kronisk folksjukdom. Kliniska studier har visat ett samband mellan glukoskontroll och uppkomst av mikrovaskulära komplikationer. Ett stort antal patienter med typ 2-diabetes har hypertoni, övervikt, och lipidrubbningar, vilka ökar risken för nefropati, kardiovaskulära komplikationer, stroke, och död. Det är okänt om patienterna med typ 2- diabetes på Lina Hage vårdcentral uppnår socialstyrelsens behandlingsmål. Syfte Att utreda hur stor andel av patienter med typ 2-diabetes i åldersgrupp år på Lina Hage vårdcentral uppnår målvärden avseende HbA1c, LDL-kolesterol, och blodtryck. Material och metod Kvantitativ journalstudie som undersökte hur många patienter med typ 2-diabetes på Lina Hage vårdcentral som nådde socialstyrelsens behandlingsmål. Deskriptiv statistik användes. Namn och personnummer för aktuella patienter med typ 2-diabetes i åldersgrupp år togs fram från en förteckning som diabetessköterskorna förde. Parametrarna HbA1c, LDLkolesterol, blodtryck, och body mass index (BMI) för dessa patienter extraherades sedan från patientjournalen under perioden ( ). Resultat I diabetesförteckningen fanns 149 patienter med typ 2-mellan år. Studiepopulationen blev 111 patienter då 38 exkluderades. Femtioen procent uppnådde HbA1c-målet, 37 % uppnådde blodtrycksmålet, och 33 % uppnådde LDL-kolesterolsmålet. Dokumentation saknades hos 10 % för HbA1c, 62 % för LDL-kolesterol, 14 % för blodtryck, och 22 % för BMI. Kvinnorna hade signifikant högre BMI och lägre diastoliskt blodtryck än männen. Slutsats Av 111 patienter med typ 2-diabetes på Lina Hage vårdcentral uppnådde cirka hälften Hba1c målet och drygt en tredjedel blodtrycksmålet vilket ligger i nivå med NDR. Ingen signifikant könsskillnad. De flesta hade övervikt eller fetma där kvinnor hade signifikant högre värde. Det finns en utvecklingspotential beträffande LDL-kolesterol. MeSH-termer Typ 2-diabetes, kvalitetsindikatorer, kvalitetskontroll, patientjournaler. 2

3 Innehållsförteckning: Sammanfattning sidan 2 Bakgrund sidan 4 Syfte sidan 5 Frågeställningar sidan 5 Metod och material sidan 5 Etiska överväganden sidan 7 Resultat sidan 8 Diskussion sidan 9 Slutsatser sidan 11 Referenslista sidan 11 Bilagor sidan 13 3

4 Bakgrund Diabetes mellitus är en kronisk folksjukdom. Enligt rapport från World Health Organisation (WHO), publicerad 1997, fanns miljoner vuxna globalt med diabetes år 1995 [1]. De siffrorna förväntas stiga till ungefär miljoner år 2025 [1]. Prevalens för diabetes i Sverige är mellan 2-4%. Enligt en rapport från Socialstyrelsen redovisas en ökning av prevalens med 0,4 procentenheter för såväl män som kvinnor från 1985 till 1999 i åldersgruppen år [1]. Komplikationer vid diabetes är mikro- och makrovaskulära komplikationer. Mikrovaskulära komplikationer är retinopati, nefropati, och neuropati [2]. Retinopati är den vanligaste orsaken till blindhet hos personer under 65 år i västvärlden [2]. Diabetesnefropati är den vanligaste orsaken till uremi i Sverige och många andra länder [2], och svarar för drygt 30% av det totala dialys- och transplantationsbehovet i världen [3]. Perifer neuropati är en starkt bidragande orsak till diabetiska fotsår med risk för amputation [2]. Kliniska studier har visat ett samband mellan graden av glukoskontroll och uppkomst av mikrovaskulära komplikationer vid både typ I och typ 2-diabetes [2]. Makrovaskulära (kardiovaskulära) komplikationer hos patienter med diabetes är 2-4 gånger högre än hos patienter som inte har diabetes [4]. Stort antal patienter med typ 2-diabetes har också hypertoni, övervikt (eller fetma), och lipidrubbningar, vilket kallas för metabolt syndrom som ökar risken för nefropati, kardiovaskulära komplikationer, stroke, och död [5]. Sänkning av blodglukos, total kolesterol, LDL-kolesterol, blodtryck, samt body mass index (BMI) (vikt /längd 2 ) hos patienter med diabetes kan leda till nedsatt incidens av kardiovaskulära komplikationer [5,6,7]. I Sverige har 80 % av patienter med typ 2-diabetes övervikt eller fetma (BMI >=25 kg/m 2 )[7]. Socialstyrelsen har angivit behandlingsmål för HbA1c, LDL-kolesterol, och blodtryck i diabetesvården 2010 [7]. HbA1c är en indikator för bra glukoskontroll [8]. En ny metod för mätning av HbA1c [international federation for clinical chemistry and laboratory medicine (IFCC)] infördes 2010 i Sverige [9]. Man vet att god glukoskontroll är avgörande för att minska diabeteskomplikationer [2]. Högt HbA1c ökar risken för diabeteskomplikationer [7]. Därför bör man eftersträva ett HbA1c-värde <52 mmol/mol, med hänsyn tagen till den individuella patientens situation [7]. Kardiovaskulära komplikationer hos patienter med typ 2- diabetes kan minskas genom att också behandla hypertoni, minska LDL-kolesterol, minska BMI samt minska rökning [7,10]. Välkontrollerat blodtryck kan minska risken för mikrovaskulära samt kardiovaskulära komplikationer hos patienter med diabetes [5,7]. 4

5 Målvärdet för blodtrycket hos patienter med typ 2-diabetes enligt socialstyrelsen, är <130/80 mmhg [7]. Ju lägre LDL-kolesterol desto mindre risk för död hos patienter med typ 2- diabetes [7,10]. Målvärdet för LDL-kolesterol hos patienter med typ 2-diabetes enligt socialstyrelsen är <2,5 mmol/l [7]. NDR är ett nationellt kvalitetsregister som används för att utveckla och säkra diabetesvårdens kvalitet i Sverige [14]. NDRs årsberättelse 2013 visade måluppfyllelse av socialstyrelsens mål för HbA1c, blodtryck, och BMI för bland annat primärvårds patienter. Det är okänt om patienter med typ 2-diabetes på Lina Hage vårdcentral uppnår Socialstyrelsens behandlingsmål vad gäller ovan angivna diabetesparameterar. Syfte Att utreda hur stor andel av patienter med typ 2-diabetes i åldersgrupp år på Lina Hage vårdcentral som uppnår målvärdena avseende HbA1c, LDL-kolesterol, och blodtryck. Frågeställningar Hur stor andel av patienter med typ 2-diabetes mellan år på Lina Hage vårdcentral: 1) uppnår behandlingsmål för: HbA1c, LDL-kolesterol, och blodtryck enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvården ) ligger långt ifrån behandlingsmål för HbA1c, LDL-kolesterol, och blodtryck. 3) har övervikt, eller fetma. 4) Finns det signifikanta könsskillnader i måluppfyllelse eller genomsnittsmått för HbA1c, LDL-kolesterol, blodtryck eller BMI? Metod och material Studien är kvantitativ och retrospektiv. Diabetessköterskorna på Lina hage vårdcentral hade en förteckning över samtliga listade patienter som hade diabetes eller prediabetes. Namn och personnummer togs fram ur denna förteckning. Patienter med typ 2-diabetes vilka var födda under perioden inkluderades i studien. Åldersgruppen blev år den Patienter med typ I diabetes eller med prediabetes identifierades genom journalgenomgång och exkluderades från studien. Patienterna som alltid haft fasteblodsocker mellan 6 och 7 och som inte hade mediciner mot diabetes den exkluderades från studien. Avlidna t o m samt icke listade per exkluderades från studien. Studiepopulationen på listan avidentifierades och kodades. Studiepopulationen var 111 patienter inkluderade 35 kvinnor (31,5%) och 76 män (68,5%). Figur (1) visar patienturvalet. 5

6 524 patienter med diabetes på Lina Hage vårdcentral första halvåret patienter med diabetes eller prediabetes i åldersgrupp år (enligt diabetessköterskpärmen på vårdcentralen). -8 patienter: typ I diabetes patienter: olistade den -6 patienter: prediabetes patienter: avlidna. -1 patient: ej personnummer. 111 studiepopulationen Figur 1: Flödesschema som visar patienturvalet för patienter med typ 2-diabetes i åldersgrupp år på Lina Hage vårdcentral. Man gick igenom journalanteckningar manuellt under perioden för de patienterna som inkluderades i studien. En period på 1 år och 4 månader valdes, så att patienterna hann gå på årskontroller hos diabetessköterskorna. För varje patient registrerades senaste HbA1c, LDL-kolesterol, blodtryck, samt BMI under perioden Parametrarna registrerades från journalsystemet (MediDoc) i första hand samt från nationella diabetesregistret (NDR) i andra hand. Om ett värde eller en mätning saknades under perioden ovan så markerades detta med frågetecken. Parametrarna graderades på två nivåer för jämförelse med NDR årsrapport. LDL uppdelningen på <2,5 och >3,33 baserades på NDR 6

7 och en översiktsartikel i tidskriften (diabetes journal) 2008 [12]. Artikeln visade att de flesta patienter med diabetes hade LDL-kolesterol mellan 3,3 och 4,1. Tabell 1: Underlag för klassificering av resultat för patienter med typ 2-diabetes, år på Lina Hage vårdcentral i HbA1c, LDL-kolesterol, och blodtryck, baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetes 2010 och NDR-årsrapport Uppnått Långt ifrån behandlingsmål behandlingsmål HbA1c (mmol/mol) <52 >73 LDL-kolesterol (mmol/l) <2,5 >3,33 Blodtryck (mmhg) <130/80 >=160/100 BMI registrerades på tre nivåer: Normal (BMI < 25 kg/m 2 ), övervikt (BMI 25-29,9 kg/m 2 ), och fetma (BMI >=30 kg/m 2 ) Parametrarna registrerades i Excelprogrammet 2003 och beräknades med statistikprogrammet PAST. Variablerna är på intervallskala men är inte normalfördelade utom BMI enligt normalvärdestest i PAST varför olika genomsnittsmått användes. Medianvärde (Md), och kvartilavstånd (IQR), användes för deskriptiv statistik utom för BMI där medelvärde (M) och Standardavvikelse (Sd) användes. Jämförelser mellan könen beträffande måluppfyllese testades med Chi 2. För könsskillnader i genomsnittsmått användes Mann-Whitneys test samt med T-test för BMI och anges med 95 % konfidensintervall ( CI ). Etiska övervägande Risk för integritetsintrång både för patienter och kollegor vilka kunde påverkas av att författaren läste journalen. Under tiden när datainsamling gjordes var två läkare på vårdcentralen ansvariga för patienter med diabetes. Ingen person eller patient skulle kunna påverkas fysiskt eller psykiskt. Patientjournalerna som inkluderades i studien avidentifierades. Namn och personnummer kodades. Det var bara författaren som hade tillgång till kodningen. Verksamhetschefens godkännande hade inhämtats innan studien påbörjades. Information till patienterna anslogs i receptionen (bilaga). Materialet sparas på vårdcentralen och kommer att förstöras efter godkännande av studien. Resultatet presenteras på gruppnivå så att enskilda patienter inte kan identifieras. 7

8 Antal pat Resultat På Lina Hage vårdcentral var 524 patienter med diabetes registrerades år I åldrarna år fanns 149 (28 %) patienter med typ 2-diabetes. Studiepopulationen blev 111 patienter då 38 exkluderades. Det var 76 män (68 %) och 35 kvinnor (32 %). Medianålder var 56 år (IQR 12). Se figur (2) kv m Åldersgrupper Figur 2: Åldersfördelning i grupper för patienter med typ 2-diabetes mellan år på Lina Hage vårdcentral. N=111. Total andel patienter som uppnådde behandlingsmålet (<52 mmol/mol) för HbA1c var 51% (Md = 50,5), (IQR= 15). Total andel patienter som uppnådde behandlingsmålet (<130/80) för blodtrycket var 37% (Md = 130/76), (IQR = 20/10) Total andel patienter som uppnådde behandlingsmålet (<2,5) för LDL-kolesterol var 33% (Md = 2,7), (IQR = 0,9) Dokumentation av LDL-kolesterol saknades för (62 %) av patienterna. Se tabell 2. Vad gäller BMI, hade (68 %) av patienterna övervikt eller fetma. Se tabell 3. 8

9 Tabell 2: Sammanfattning av data för andel patienter (%) med typ 2-diabetes år på Lina Hage vårdcentral som uppnådde behandlingsmål eller låg långt från behandlingsmål för HbA1c, LDL-kolesterol och blodtryck, där kriterier för både systoliskt och diastoliskt tryck måste uppfyllas. Uppnått målvärde Långt ifrån målvärdet Variabel N Målvärde % Värde % HbA1c 100 <52 mmol/mol 51 >=73 mmol/mol 12 LDL 42 <2,5 mmol/l 33 >3,3 mmol/l 14 Blodtryck 95 <130/80 mm Hg 37 >=160/100 mm Hg 0 Tabell 3: Indelning av patienter år med typ 2-diabetes på Lina Hage vårdcentral i utifrån BMI. N=87 efter bortfall. M för BMI var 30,5 och Sd 5,6. BMI Antal N=111 (%) Normal 11 (10) Övervikt 33 (30) Fetma 43 (39) Dokumentation saknades 24 (22) Inga signifikanta könsskillnader i måluppfyllelse noterades för HbA1C, LDL eller blodtryck med Chi 2 (P>0,05). Signifikanta skillnader i genomsnittsvärden mellan män och kvinnor fanns för BMI med T-test (p=0,0008). Män hade lägre BMI-medelvärde 29,3 (CI 28-30,5), (N =61) än kvinnor 33,5 (CI 31-36), ( N= 26). Det diastoliska medianblodtrycket var signifikant lägre för kvinnor 70 (CI 62-72), (N= 28) än för män 78 (CI 76-81) (N=67). P=0,01 med Mann-Whitney test. För HbA1c, LDL, och systoliskt blodtryck fanns inga signifikanta könsskillnader i genomsnittsvärden. Diskussion Ungefär hälften av studiepopulationen uppnådde behandlingsmålet för HbA1c. En tredjedel av de i studiepopulationen där värde för LDL-kolesterol fanns, uppnådde behandlingsmålet för LDL-kolesterol. En tredjedel uppnådde behandlingsmålet för blodtryck. En dryg tiondel av patienterna låg långt ifrån behandlingsmål för HbA1c och LDL. Inga patienter låg långt ifrån behandlingsmål för blodtryck. Inga signifikanta könskillnader i måluppfyllelse 9

10 noterades. De flesta patienter av studiepopulationen var antingen överviktiga eller hade fetma. Kvinnornas medel BMI var signifikant högre än männens. Resultatet jämfördes med NDR-årsrapporten 2013 [14] och med en studie i Alby vårdcentral i Stockholm [13]. Behandlingsmål för HbA1c låg på samma nivå som i NDR värden i årsrapport 2013 och i studien på Alby vårdcentral. Även resultat för patienter som låg långt ifrån mål för HbA1c låg på samma nivå som i NDR. En tredjedel av de i studiepopulationen där värde för LDL-kolesterol fanns, uppnådde behandlingsmålet för LDL-kolesterol. NDR-årsrapporten visade att 58 % av primärvårdspatienter uppnådde behandlingsmålet för LDL-kolesterol. Majoriteten av studiepopulationen på Lina Hage vårdcentral saknade dokumenterat värde på LDL-kolesterol vilket gör resultatet mycket osäkert. Detta fynd visar på behov av kvalitetsdiskussioner på vårdcentralen när det gäller LDL-kolesterol kontroller hos diabetespatienter. En tredjedel uppnådde behandlingsmålet för blodtryck vilket var på samma nivå som redovisades i NDR men på lägre nivå jämfört med Alby vårdcentral där drygt två tredjedelar av patienterna uppnådde behandlingsmålet för blodtryck. Inga patienter låg långt ifrån behandlingsmålet för blodtryck vilket var ett bra resultat. Inga jämförbara data fanns i NDRs-årsrapport vad gäller patienter som låg långt ifrån behandlingsmålet för blodtryck. Dokumentation av blodtryck fattades hos 14 % av patienterna. Dokumentationen av BMI saknades hos en femtedel. Här finns ett förbättringsutrymme. Styrkor och svagheter Alla patienter med typ 2-diabetes på Lina Hage vårdcentral mellan år togs med i studien. Det fanns ingen säker journaldatabas för statistikurval På Lina Hage vårdcentral, vilket var svaghet för studien. Risk för bortfall fanns. Dokumentation av HbA1c saknades hos (10 %). Anledningen var oklar. Urvalsprocessen av patienterna var osäker eftersom patienterna som registrerades i diabetessköterskepärmar var patienter med typ I diabetes, typ 2-diabetes eller prediabetes. Det fanns också risk med överregistrering då patienter som var avlidna eller var olistade fanns med i registret. Därför var det svaghet att inte registrera exakt antal patienter med typ 2-diabetes i åldersgrupp år. Felkällor fanns bland data. HbA1coch LDL-data kunde vara feldata från laboratoriet, eller kunde registreras fel. Ett exempel var att patienten inte varit fastande vid provtagningen. BMI-data mättes inte med samma våg eller samma måttband vilket var också en felkälla. Felkällor för registrering av blodtrycket kunde vara att det inte alltid fanns registrerat hur man mätte blodtrycket. Felkällor kunde påverka 10

11 resultatet. Åldersfördelningen på Alby och Lina Hage vårdcentraler var olika vilket gjorde det svårt att göra jämförelser. Medelvärde/median och spridning saknades i Alby. Slutsatser Av 111 patienter med typ 2 diabetes på Lina Hage vårdcentral uppnådde cirka hälften av patienterna Hba1c målet och drygt en tredjedel blodtrycksmålet vilket ligger i nivå med NDR. Inga signifikanta könsskillnader i måluppfyllese. De flesta hade övervikt eller fetma där kvinnor hade signifikant högre BMI värde. Det finns en utvecklingspotential framförallt beträffande LDL-kolesterol. Referenser 1) Schersten B. Epidemiologi vid typ 2-diabetes och möjligheter till prevention. I: Agardh C D, Berne C, Östman J: Diabetes. Stockholm: Studentlitteratur; 2005: ) Agardth.C D. Mikroangiopati. I: Agardh C D, Berne C, Östman J: Diabetes. Stockholm: Studentlitteratur; 2005:233. 3) Strömberg U, Attvall S, Hansson B G. Diabetesnefropati. Hämtad ) Sjöholm Å, Hansson B G. Diabetes, makrovaskulära komplikationer. Hämtad ) Biswas A, Alvarez A, Mukherjee D. Hypertension in diabetes: Optimal pharmacotherapy. Cardiovasc Hematol Agents Medical Chemistry ) Hong W, Mao-Jin X, Da-jin Z, Qiao-jun H, Xue H. Intensive glycemic control and macrovascular events in type 2 diabetes mellitus: a meta-analysis of randomized controlled trials. Chinese medical journal. 2010; 123: ) Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för diabetesvården Hämtad ) Little RR, Rohlfing CL, Sacks DB. Status of haemoglobin A1c measurement and goals for improvement: from chaos to order for improving diabetes care. Clinical Chemistry. Feb 2011; 57(2): Epub 9 Dec ) Landin-Olsson M, Jeppsson J O, Nordin G. HbA1c ny standardisering införs i Sverige. Läkartidningen. 2010; 107: ) Orozco Beltran D, De la Sen Fernandez C, Guillen VG, Munuera CC, Perez JN. [Diabetes mellitus and cardiovascular risk. Is integrated therapy of type 2 diabetes and cardiovascular risk factors necessary?]. Aten Primaria. Sep 2010; 42 suppl 1:

12 11) McAdam-Marx C, Bouchard J, Aagren M, Conner C, Brixner DI. Concurrent control of blood glucose, body mass, and blood pressure in patients with type 2 diabetes: an analysis of data from electronic medical records. Clinical therapeutics journal. Jan 2011; 33(1): ) Richard W, Nesto MD. LDL cholesterol lowering in type 2 diabetes: What is the optimum approach? Diabetes journal/clinical diabetes. 2008; 26: No 1(8-13). 13) Al-Banna T. Ett kvalitetsprojekt om unga diabetiker på Alby vårdcentral. 14) NDR. Nationella diabetesregistret årsrapport Hämtad

13 Bilagor Patientinformation vid receptionen i Lina Hage vårdcentral På denna vårdcentral gör vi granskningar av våra datajournaler i kvalitetssyfte för att förbättra och utveckla vården. Om du har frågor eller synpunkter är du välkommen att kontakta verksamhetschefen Mariana Ramselius

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist

Läs mer

Att välta ett landsting

Att välta ett landsting Att välta ett landsting Regional kvalitetsregisterkonferens 5 september 2014 Marianne Olsson Landstinget Västmanland Ansamling av riskfaktorer hos primärvårdens patienter (mikroalbuminuri, HbA1c>70, LDL>2.5,

Läs mer

Diabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral

Diabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral Diabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral Mariam Salam, ST-läkare Forums vårdcentral Höstprogrammet 2011/09-2012/05 Vetenskaplig handledare: Bo Christer Bertilson,

Läs mer

NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid

NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid NDR och blodtryck Årsrapporten 2011 Trender över tid Ur Sammanfattningen NDR visar att diabetesvården fortsätter att bli mer jämlik i de olika landstingen och en stadig förbättring kan konstateras t ex

Läs mer

Diabetes på Hässelby Vårdcentral:

Diabetes på Hässelby Vårdcentral: Rapport för VESTA Diabetes på Hässelby Vårdcentral: Uppnås målvärdena för HbA1c, blodtryck och kolesterol? Ken Ikonen ST-läkare, Hässelby vårdcentral Maj 2013 ken.ikonen@gmail.com Vetenskaplig handledare:

Läs mer

REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE

REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE Reviderad januari 2012 Innehållsförteckning DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE... 2 Bakgrund patientens delaktighet

Läs mer

Diabetes på Tranebergs Vårdcentral

Diabetes på Tranebergs Vårdcentral Diabetes på Tranebergs Vårdcentral I vilken utsträckning uppnår vi målvärden för långtidsblodsocker, blodtryck och blodfetter enligt Nationella riktlinjer? Ett projektarbete under ST i allmänmedicin 2011

Läs mer

Analysförklaring. är det den senaste registreringen/patient som gäller

Analysförklaring. är det den senaste registreringen/patient som gäller Analysförklaring Vid analys: är det den senaste registreringen/patient som gäller (patienten kan bara vara med 1 gång) är det minst 1 patienter/enhet av andel måste frågan vara besvarad med ja eller nej

Läs mer

Min personliga diabetesbok

Min personliga diabetesbok Min personliga diabetesbok Ta alltid med dig din diabetesbok när du ska träffa någon inom sjukvården. Min personliga diabetesbok Namn Personnummer Min diabetesläkare Min diabetessköterska Telefonnummer

Läs mer

Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes

Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes Sida 1 av 5 Startsidan 2007-11-04 Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes Hans-Ivar Påhlsson, verksam i Visby, försvarade

Läs mer

Uppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker?

Uppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker? Rapport VESTA Uppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker? En kvantitativ retrospektiv studie Sofia Wiegurd, ST-läkare, Vårdcentralen Husläkarna i Österåker Oktober

Läs mer

HbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska

HbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska HbA1c diagnostik och monitorering Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska Cumulative Incidence (%) DCCT 1993 bevisar blodsockrets betydelse 60 76% Risk Reduction 59% Risk Reduction 39% Risk Reduction

Läs mer

KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL

KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL RIFAT ROB ST-läkare TENSTA VÅRDCENTRAL E-mail: rifat.rob@sll.se Tfn: 073-772 43

Läs mer

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte Högt blodtryck Åderlåtning i Landeryd/Hylte 2 Bra källor att läsa om hypertoni Läkemedelskommitténs Terapirekommendationer 2014 Nya riktlinjer från Läkemedelsverket 2014 som kommer senast i början av hösten,

Läs mer

Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar.

Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar. Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar. Uppföljning av åren 2012 2014 Forslin B, Gidlund A, Möllerswärd P (2016) Folkhälsoenheten 2016 03 09 2016 03 09 2(24) 2016 03 09 3(24) SAMMANFATTNING

Läs mer

Uppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning?

Uppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning? Rapport VESTA Uppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning? En kvantitativ retrospektiv studie Sudaba Bhuyan, ST-läkare, Täby Kyrkby Husläkarmottagning hp2015/vp2016 sudaba.bhuyan@gmail.com

Läs mer

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland Agenda Lipidvärden och lipidsänkande behandlingdata från nya årsrapporten Vad har NDR lärt oss om lipidvärden och lipidsänkande behandling

Läs mer

Samband mellan riskfaktorer. komplikationer vid diabetes. n klinik och vetenskap originalstudie

Samband mellan riskfaktorer. komplikationer vid diabetes. n klinik och vetenskap originalstudie originalstudie läs mer Engelsk sammanfattning http://ltarkiv.lakartidningen.se Samband mellan riskfaktorer och komplikationer vid diabetes Rapport efter 13 år med Nationella diabetesregistret (NDR) JAN

Läs mer

Bilaga 3A. Metaanalyser

Bilaga 3A. Metaanalyser Bilaga 3A. Metaanalyser Metaanalyser till avsnitt 3.1.1 Måttlig lågkolhydratkost jämfört med lågfettkost vid fetma Figur 3.1.1.1. Effekt av måttlig lågkolhydratkost (LCHO) jämfört med lågfettkost (LF)

Läs mer

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist

Läs mer

Renata Kolanowska ST-läkare Aleris Tyresöhälsan Vårdcentral. Höstprogrammet 2011/2012. Renata Kolanowska

Renata Kolanowska ST-läkare Aleris Tyresöhälsan Vårdcentral. Höstprogrammet 2011/2012. Renata Kolanowska Uppnår patienter med diabetes mellitus typ 2 på Aleris TyresöHälsan Vårdcentral målvärde avseende blodtryck och HbA1c enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer? Renata Kolanowska ST-läkare Aleris Tyresöhälsan

Läs mer

VESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie.

VESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. 31 augusti 2012 VESTA Vårprogrammet 2010 Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. Författare: Johan Hadodo ST-läkare inom allmänmedicin Scania Husläkarmottagning Sydgatan

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Trosa

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Trosa Kvalitetsbokslut Vårdcentralen Trosa Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan?

Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan? Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan? Hjördis Fohrman Allmänläkare Hjällbo VC Västra Götalands reklista

Läs mer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut

Läs mer

Månadstema Dokumentation & uppföljning Diabetes

Månadstema Dokumentation & uppföljning Diabetes 1 (7) Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Mars-April 2012 Månadstema Dokumentation & uppföljning Diabetes Utse någon som dokumenterar de punkter som behöver föras vidare till APT, t.ex. frågor, förbättringsförslag,

Läs mer

Provtagning för S-kobalamin hos metforminbehandlade patienter med diabetes mellitus typ 2, följs Läkemedelsverkets rekommendationer?

Provtagning för S-kobalamin hos metforminbehandlade patienter med diabetes mellitus typ 2, följs Läkemedelsverkets rekommendationer? VESTA 2014 Provtagning för S-kobalamin hos metforminbehandlade patienter med diabetes mellitus typ 2, följs Läkemedelsverkets rekommendationer? Ingrid Härmestad, ST-läkare, Älvsjö VC Klinisk handledare:

Läs mer

Diabetes mellitus typ 2 och mikroalbuminuri - hur handlägger vi det på SöderDoktorn?

Diabetes mellitus typ 2 och mikroalbuminuri - hur handlägger vi det på SöderDoktorn? Diabetes mellitus typ 2 och mikroalbuminuri - hur handlägger vi det på SöderDoktorn? Åsa Winberg, ST-läkare, SöderDoktorn Maj 2015 aasawinberg@gmail.com Klinisk handledare: Charlotta Brohult, MD, specialist

Läs mer

få kontroll över din diabetes

få kontroll över din diabetes VAR aktiv goda råd om hur du kan få kontroll över din diabetes RESAN MOT KONTROLL Diabetes-utbildning Mina värden Datum / / / / / / / / / / / / HbA1c LDL-kolesterol (mmol/l) Blodtryck (mmhg) Vikt Midjemått

Läs mer

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin

Läs mer

SFAM-Q. Bättre följsamhet till lokala diabetes vårdprogrammet

SFAM-Q. Bättre följsamhet till lokala diabetes vårdprogrammet SFAM-Q Bättre följsamhet till lokala diabetes vårdprogrammet 2010-11-11 Vårdcentralen Wisby söder Gotland Barbara Koch, ST-läkare Presentationens innehåll Bakgrund Syfte Mål och mått Resultat Slutsatser

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

Johan Blomgren, överläkare, medicinkliniken Eksjö. Nationella Diabetesregistret, Registercentrum VGR, Göteborg

Johan Blomgren, överläkare, medicinkliniken Eksjö. Nationella Diabetesregistret, Registercentrum VGR, Göteborg Johan Blomgren, överläkare, medicinkliniken Eksjö Nationella Diabetesregistret, Registercentrum VGR, Göteborg Höglandssjukhuset 11. Länssjukhuset Ryhov 145. Värnamo sjukhus 85. Analysförklaring Vid analys:

Läs mer

Statistik Lars Valter

Statistik Lars Valter Lars Valter LARC (Linköping Academic Research Centre) Enheten för hälsoanalys, Centrum för hälso- och vårdutveckling Statistics, the most important science in the whole world: for upon it depends the applications

Läs mer

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes

Läs mer

Statinbehandling hos patienter med typ 2 diabetes mellitus på Flemingsberg VC

Statinbehandling hos patienter med typ 2 diabetes mellitus på Flemingsberg VC 1 VESTA projekt höstprogrammet 2011 Statinbehandling hos patienter med typ 2 diabetes mellitus på Flemingsberg VC Följsamhet till regionala riktlinjer Ban Istefan ST-läkare i Allmänmedicin Flemingsberg

Läs mer

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Erfarenheter från Skaraborg och Jönköpings län Hans Lingfors, distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet,

Läs mer

Förbättring? Peter Olsson Jokkmokk

Förbättring? Peter Olsson Jokkmokk Förbättring? Peter Olsson Jokkmokk 1 1 Förbättring-vad är det och hur? På fm patienternas mätbara uppgifter på vårdcentralen X, de ger en mycket begränsad bild DAL: 1 2 3 4 5 6 DAS: 1 2 3 4 PATIENT 2 2Vad

Läs mer

Rutin för årskontroll/nyinskrivning

Rutin för årskontroll/nyinskrivning Vård och omsorg Töreboda kommun 120411 Primärvården Töreboda Rutin för årskontroll/nyinskrivning Bakgrund Gäller patienter inskrivna i kommunal hälso- och sjukvård, omsorg och socialpsykiatrin 1. Planering

Läs mer

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt

Läs mer

Bröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder?

Bröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder? Bröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder? En retrospektiv kohortstudie i Kiruna. ST-arbete: Samuel Blomqvist ST-läkare Allmänmedicin Granitens Hälsocentral Kiruna

Läs mer

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp

Läs mer

Yttrande med anledning av Översyn av de nationella kvalitetsregistren. Guldgruvan i hälso-och sjukvården. Förslag till gemensam satsning 2011-2015

Yttrande med anledning av Översyn av de nationella kvalitetsregistren. Guldgruvan i hälso-och sjukvården. Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Uppsala 2011-03-14 1 (1) Socialdepartementet registrator@social.ministry.se s.hs@social.ministry.se Yttrande med anledning av Översyn av de nationella kvalitetsregistren. Guldgruvan i hälso-och sjukvården.

Läs mer

Diabetes och njursvikt

Diabetes och njursvikt Diabetes typ 2 i 18 år Bosse 53 år (1) Diabetes och njursvikt peter.fors@hotmail.com Riskfaktorer: Snusar, hypertoni, hyperkolesterolemi, överviktig (midjemått 107 cm), motionerar inte, nästan aldrig alkohol.

Läs mer

23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser

23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Ettårs dödlighet (%) 2014-01-14 Fettskolan Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Skräddarsydda råd om mat Varför då? Type 2 Diabetes + stable CAD + angiography n = 2 368 Follow Up: 5.3

Läs mer

Matematisk statistik allmän kurs, MASA01:B, HT-14 Laboration 2

Matematisk statistik allmän kurs, MASA01:B, HT-14 Laboration 2 Lunds universitet Matematikcentrum Matematisk statistik Matematisk statistik allmän kurs, MASA01:B, HT-14 Laboration 2 Rapporten till den här laborationen skall lämnas in senast den 19e December 2014.

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer?

Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer? Rapport VESTA hp 15 Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer? Jan Vouis, ST-läkare, Djursholms Husläkarmottagning 15

Läs mer

Variabler i BORIS. Formulär / Modul När registrera Variabel Beskrivning / Kommentar Alternativ Hjälptext

Variabler i BORIS. Formulär / Modul När registrera Variabel Beskrivning / Kommentar Alternativ Hjälptext PATIENTINFORMATION Obligatoriska uppgifter vid nyregistrering Personnummer De fyra sista sifforna lagras kodat och visas inte. De fyra sista sifforna i personnumret lagras kodat och visas inte efter man

Läs mer

DIABETES KOMPLIKATIONER. Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus

DIABETES KOMPLIKATIONER. Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus DIABETES KOMPLIKATIONER Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus Antalet patienter med diabeteskomplikationer förväntas öka * Ökningen av diabetessjukdomen avser spec typ

Läs mer

Att följa upp läkemedelsbeh.

Att följa upp läkemedelsbeh. Att följa upp läkemedelsbeh. Behandlingsplanen Uppföljningsmetoder Compliance TDM att mäta läkemedelskonc. Läkemedelsinteraktioner Biverkningar och rapportering Kvalitet= Den process som leder till att

Läs mer

Nätverken -Hälsa och Demokrati -Uppdrag Hälsa

Nätverken -Hälsa och Demokrati -Uppdrag Hälsa Nätverken -Hälsa och Demokrati -Uppdrag Hälsa Lärandeseminarium den 6 december 2013 Styrning med pengar Milan Knezevic Beställarchef Landstinget Sörmland Aktörer: Opinion (media) Befolkning Marknad (industri)

Läs mer

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma

Läs mer

Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt?

Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt? Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt? -en prospektiv incident fall-kontrollstudie i ett populationsbaserat material i norra Sverige Patrik Wennberg, Bureå VC Handledare: Jan-Håkan Jansson, Medicin-Geriatrikkliniken,

Läs mer

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting

Läs mer

RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010

RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010 RättspsyK Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010 juni, 2011 Innehåll 1 Inledning.........................................................................

Läs mer

Diagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral

Diagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral Diagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral Projektansvarig: Suzan Gorgis Leg. läk. ST- läkare i allmänmedicin Nykvarns vårdcentral suzan.gorgis@proxima.se Vetenskaplig

Läs mer

Tidig intervention vid typ-2 diabetes nya insikter från ADA och EASD 2015 en personlig reflektion

Tidig intervention vid typ-2 diabetes nya insikter från ADA och EASD 2015 en personlig reflektion Tidig intervention vid typ-2 diabetes nya insikter från ADA och EASD 2015 en personlig reflektion Magnus Löndahl överläkare Endokrinologen Skånes Universitetssjukhus En bild fr Hur bör vi använda behandlingsriktlinjer?

Läs mer

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem 1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet

Läs mer

Albuminuri hos diabetiker

Albuminuri hos diabetiker Albuminuri hos diabetiker en viktig riskfaktor som är otillräckligt uppmärksammad i primärvården 2010-04-10 Lina Hedén, ST-läkare i allmänmedicin Solna Centrum Vårdcentral VESTA höstprogrammet 2009 Handledare:

Läs mer

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Ett projektarbete inom magisterprogrammet i klinisk farmaci Vårterminen 2008 Petra Laveno

Läs mer

Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p)

Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) Tentamen i forskningsmetodik, arbetsterapi, 2011-09-19 Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) 1. Syftar till att uppnå

Läs mer

Hur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014.

Hur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014. Rapport VESTA Hur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014. Andreas Lenander, ST-läkare, Täby kyrkby HLM September 2015 dr.andreas.lenander@gmail.com Klinisk

Läs mer

Blodtrycksbehandling vid diabetes. Bo Carlberg bo.carlberg@umu.se Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet

Blodtrycksbehandling vid diabetes. Bo Carlberg bo.carlberg@umu.se Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Blodtrycksbehandling vid diabetes Bo Carlberg bo.carlberg@umu.se Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Högt blodtryck vid typ-2-diabetes Hur bör man mäta blodtrycket? Hur mycket bör man

Läs mer

SWEDIABKIDS-IQ1projektet

SWEDIABKIDS-IQ1projektet SWEDIABKIDS-IQ1projektet Jan 2011- okt 2012 KVALITETSUTVECKLINGSPROJEKT tillsammans med Qulturum TEAM BARN-OCH UNGDOMSKLINIKEN CSK, KRISTIANSTAD Karin Larsson Vad är SWEDIABKIDS? Nationellt diabetesregister

Läs mer

Screening för GDM. Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr

Screening för GDM. Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr Screening för GDM Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr General oral glucose tolerance test during pregnancy An opportunity for improved pregnancy outcome and improved future health Screening 1. Att testa

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2011 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, februari 2012 Tobias Sundberg, Med dr Kontakt: I C The Integrative Care Science Center VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro

Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro Anders G Olsson Professor emeritus, Hälsouniversitetet, Linköping Stockholm Heart Center SFD:s Vårmöte i Visby 2012-05-10 Potentiella bindningar Anders G Olsson har forskningssamarbete

Läs mer

Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen

Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen Janusinfo Stockholms läns landsting Utskriftsversion Nyhet 2007-10-19 Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen Hittills har förskrivningen av bantningsmedlet Acomplia varit

Läs mer

Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 2010

Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 2010 Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 21 Eva Törnvall Kvalitetssamordnare FoU-enheten för närsjukvården 1 (7) Uppföljning av diabetes inom primärvården 21. Enligt avtal

Läs mer

Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken?

Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken? Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken? CARL JOHAN ÖSTGREN Intressekonflikt Konsultuppdrag och föreläsningar för: AstraZeneca, BMS, NovoNordisk, MSD, Lilly, SanofiAventis,

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3 EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i

Läs mer

Rave3. Användarmanual. Dr Per Stenström 2011-06-20 Specialist i Allmänmedicin

Rave3. Användarmanual. Dr Per Stenström 2011-06-20 Specialist i Allmänmedicin Rave3 Användarmanual Dr Per Stenström 2011-06-20 Specialist i Allmänmedicin 1 Rave3 - Den medicinska resultatrapporten för primärvården Dataprogrammet ger dig information om verksamheternas utveckling

Läs mer

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län Februari 2014 Folkhälsa och sjukvård Marit Eriksson Inledning och fetma är riskfaktorer för bl. a. hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2 och sjukdomar i rörelseorganen.

Läs mer

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro Karin Manhem Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Överlevnad Blodtryck Överlevnad NEJ Blodtryck Överlevnad Blodtryck Blodtryck och

Läs mer

Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR?

Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR? VESTA Norra Programmet 2013 Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR? Ett projekt på Tranebergs VC, Riksby VC och Brommaplans VC Lovisa Elinder Grönlund, ST-läkare, Tranebergs VC Klinisk

Läs mer

10 Vad är ett bra HbA1c?

10 Vad är ett bra HbA1c? 10 Vad är ett bra HbA1c? HbA1c och blodsocker HbA1c är ett mått på medelblodsockret de senaste 6-8 veckorna. Observera att HbA1c inte anger medelblodsockret utan måste översättas enligt: Det finns en hel

Läs mer

Ett Kvalitetsprojekt om unga diabetiker på Alby Vårdcentral. Författare: Dr. Tomas Al-Banna ST-läkare på allmänmedicin i Alby vårdcentral

Ett Kvalitetsprojekt om unga diabetiker på Alby Vårdcentral. Författare: Dr. Tomas Al-Banna ST-läkare på allmänmedicin i Alby vårdcentral 1 Ett Kvalitetsprojekt om unga diabetiker på Alby Vårdcentral Författare: Dr. Tomas Al-Banna ST-läkare på allmänmedicin i Alby vårdcentral Dr. Håkan Killgren Specialist i allmänmedicin klinisk handledare

Läs mer

Studier, forskning och grupputbildning

Studier, forskning och grupputbildning Diabetesmottagningar på alla tre sjukhus Huvudsakligen personer med typ 1 diabetes NDR (2013) Antal pat Medelålder USÖ 1111 per 48 år Karlskoga 230 per 51 år Lindesberg 141 per 46 år Barn- ungdom 197 per

Läs mer

Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor?

Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor? Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor? Amanda Gudesjö, ST-läkare i allmänmedicin Husläkarmottagningen Johannes Mars

Läs mer

Genomförande av Hälsokurvan

Genomförande av Hälsokurvan Senast uppdaterad 2012-09-06 Genomförande av Hälsokurvan 1. Förslag till kallelserutiner Inbjudan, information, frågeformulär, svarsbrev (se bilagor) och svarskuvert skickas ut cirka en månad före planerad

Läs mer

SUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004

SUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004 Department of Cardiothoracic Surgery Stig Steen, Professor SUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004 Stig Steen, Maria Buchar, Ewa Larsson Department of Cardiothoracic Surgery Heart-Lung Division of Lund S-221

Läs mer

Handläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie

Handläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie Handläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie Ahmad Armando El Hage, ST-läkare, VC Jakobsgårdarna Oktober 2015 ahmad.elhage@ltdalarna.se Handledare Witold Pisarek, distriktsläkare,

Läs mer

Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral.

Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral. Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral. En retrospektiv studie av patientjournaler. Författare: Dr. Jose Hastie, ST-läkare i allmänmedicin Jakobsbergs vårdcentral, Järfälla

Läs mer

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Vesta Uppsats HP 2014 Ferzana Kamal Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Författare: Ferzana Kamal, ST-Läkare i allmämedicin, Spånga vårdcentral Handledare:

Läs mer

Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret?

Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret? Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret? 2014-11-12 Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge 1 Komplikationer vid typ 2-diabetes Risk för Hjärt-kärlsjukdom Cerebrovaskulär

Läs mer

Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes

Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes Patientcentrerad vård Mats Eliasson Medicinkliniken, Sunderby Sjukhus, Luleå mats.eliasson@nll.se April 2012 Syftet med behandling av typ

Läs mer

Repetition 2016-08-31. Cirkulationsorganens sjukdomar. Kardiovaskulära sjukdomar den främsta orsaken till död i världen

Repetition 2016-08-31. Cirkulationsorganens sjukdomar. Kardiovaskulära sjukdomar den främsta orsaken till död i världen Cirkulationsorganens sjukdomar Upplägg Gr B Gr A 1. Hypertoni och arytmier 5/9 fm 3/10 fm 2. Akuta koronara syndrom 5/9 em 3/10 em 3. Hjärtsvikt 6/9 4/10 HT 16 Catarina Nahlén Bose, leg ssk, Med Dr, Biträdande

Läs mer

Statistik och epidemiologi T5

Statistik och epidemiologi T5 Statistik och epidemiologi T5 Anna Axmon Biostatistiker Yrkes- och miljömedicin Dagens föreläsning Fördjupning av hypotesprövning Repetition av p-värde och konfidensintervall Tester för ytterligare situationer

Läs mer

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG)

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter Linda Schiller, Leg Dietist SÄS, Skene Best avaliliable evidence (bästa bedömning utifrån dagens kunskap) vikt, hjärtsjukdom, diabetes Diabetes Nutrition Study Group

Läs mer

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland Barndiabetes skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland oktober 2012 Diabetes är den näst vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och ungdomar i Sverige

Läs mer

Målvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll

Målvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll Målvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll Per-Olof Olsson Med.dr., specialist i endokrinologi och diabetes Endokrin- och Diabetescentrum, Karlstad Poor glycated haemoglobin

Läs mer

Typ 2 diabetes hos äldre. Anders Tengblad Distriktsläkare, Med Dr Jönköping

Typ 2 diabetes hos äldre. Anders Tengblad Distriktsläkare, Med Dr Jönköping Typ 2 diabetes hos äldre Anders Tengblad Distriktsläkare, Med Dr Jönköping 1 5 50% Ej diabetes Diabetes 40% Risk att få hjärtinfarkt inom 7 år 30% 20% 10% 0% hjärtfrisk Tidigare hjärtinfarkt Blodsockret

Läs mer

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR 6 februari 2013 Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR NDR utveckling sedan 1996 Verktyg i förbättringsarbetet Mer än 1200 enheter online 2012 Nationella riktlinjer 100% av sjukhusklinikerna Kvalitetskontroll

Läs mer

Når patienter med diagnoskombinationen diabetes mellitus typ 2 och hypertoni målblodtryck?

Når patienter med diagnoskombinationen diabetes mellitus typ 2 och hypertoni målblodtryck? VESTA-rapport Når patienter med diagnoskombinationen diabetes mellitus typ 2 och hypertoni målblodtryck? - En journalstudie på Luna Vårdcentral. Rahel Duman Isik, ST-läkare, Luna Vårdcentral. Mars-2015.

Läs mer

Äldres läkemedelsbehandlingl

Äldres läkemedelsbehandlingl Äldres läkemedelsbehandlingl Äldre patienter behandlas oftast med utgångspunkt från n studier påp personer

Läs mer

David Nathanson. Diabetescentrum Södersjukhuset AB

David Nathanson. Diabetescentrum Södersjukhuset AB David Nathanson Diabetescentrum Södersjukhuset AB Utveckling av diabetessjukdomen och dess komplikationer Progression of Type 2 Diabetes Mellitus Insulin resistance Hepatic glucose production Insulin level

Läs mer

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg

Läs mer

Allmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan.

Allmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Allmän information Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Vissa uppgifter är inte möjliga att hämta ur befintliga IT-system under 2010. Vissa uppföljningsparametrar

Läs mer