Övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län"

Transkript

1 och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län Februari 2014 Folkhälsa och sjukvård Marit Eriksson

2 Inledning och fetma är riskfaktorer för bl. a. hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2 och sjukdomar i rörelseorganen. Prevalensen (förekomsten) av övervikt och fetma i den vuxna befolkningen har ökat både i världen och Sverige de senaste decennierna. 1 Även bland barn har prevalensen ökat och det är särskilt allvarligt då fetma i barndomen innebär en ökad risk för typ II diabetes, riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom och sämre psykisk hälsa. 2 Barn med fetma löper också högre risk än normalviktiga barn att ha fetma även som vuxna. 3 En Jönköpingsstudie visar samtidigt att de flesta 20-åringar med övervikt eller fetma var normalviktiga vid 5,5 års ålder och nästan hälften var normalviktiga vid 15 års ålder. 5 Sedan år 2004 har Landstinget särskilt följt utvecklingen av övervikt och fetma bland barnen i Jönköpings län och hade ett mål att prevalensen av fetma bland 4-åringar skulle minska med 20 procent mellan åren Resultatet blev en minskning med 11 procent. Målet att prevalensen av fetma bland 4-åringarna ska minska med 20 procent gäller även under perioden Denna rapport omfattar endast en presentation av förekomsten av övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län. Analys av resultaten måste göras i respektive kommun eller annan verksamhet med kunskap om lokalsamhället, liksom planering av insatser och utvecklingsarbeten. Här kan Landstingets avdelning Folkhälsa och sjukvård erbjuda ett stöd. Metod Information om längd och vikt insamlas årligen från barnhälsovårdsjournaler (4-åringarna) och skolhälsovårdsjournaler (förskoleklass, år 4, år 7 alt. 8 och år 1 i gymnasiet). Från dessa uppmätta värden beräknas body mass index, (vikten i kg/längden i m 2 ). För vuxna går gränsen för övervikt vid på 25 kg/m 2 och för fetma vid på 30 kg/m 2, enligt WHO:s definition. För barn och ungdomar varierar kraftigt med ålder och kön, vilket medför att man måste ta hänsyn till dessa faktorer vid skattning av övervikt och fetma bland barn. Prevalens av övervikt och fetma beräknas här genom en metod utvecklad av primärvårdens FoU-enhet utifrån den av WHO rekommenderade metoden. 6 Bortfallet är inte dokumenterat för samtliga kommuner varför det inte redovisas. Data från barnhälsovården finns för samtliga och från skolhälsovården för alla kommuner utom Mullsjö för årets undersökning. Resultat och kommentarer Tabell 1-5 visar -medelvärde samt prevalens av övervikt (motsvarande 25 <30) respektive fetma (motsvarande 30) uppdelat på kön samt totalt i varje åldersgrupp. Prevalensen av övervikt har minskat bland 4-åringarna och gymnasieungdomarna medan den var små förändringar i övriga åldersgrupper jämfört med förra året. Prevalensen av fetma har minskat bland gymnasieungdomarna, ökat barnen i skolår 7 eller 8 medan det var små förändringar i övriga åldersgrupper. Det finns skillnader mellan pojkar och flickor. 1 - problem och åtgärder. SBU-rapport 160. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering, Goran MI, Ball GD, Cruz ML. Obesity and risk of type 2 diabetes and cardiovascular disease in children and adolescents. J Clin Endocrinol Metab. 2003;88(4): Guo SS, Wu W, Chumlea WC, Roche AF. Predicting overweight and obesity in adulthood from body mass index values in childhood and adolescence. Am J Clin Nutr Sep;76(3): Budget Landstinget i Jönköpings län. 5 Fåhraeus C1, Wendt LK, Nilsson M, Isaksson H, Alm A, Andersson-Gäre B. Overweight and obesity in twenty-year-old Swedes in relation to birthweight and weight development during childhood. Acta Paediatr Jun;101(6): Cole TJ, Bellizzi MC, Flegal KM, Dietz WH. Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: international survey. BMJ. 2000;320:

3 Tabell 1. -medelvärde samt prevalens av övervikt (motsvarande 25 <30) och fetma (motsvarande 30) bland 4-åringarna, uppdelat på kön och födelseår. Flickor Pojkar Totalt Födelseår N N N ,0 13,9 2, ,2 10,9 2, ,1 12,4 2, ,1 13,5 4, ,1 10,0 1, ,1 11,7 3, ,0 12,7 2, ,1 10,2 2, ,1 11,5 2, ,1 14,5 3, ,2 11,2 2, ,1 12,8 2, ,1 14,3 3, ,1 10,2 2, ,1 12,2 2, ,0 13,4 2, ,1 10,5 1, ,1 11,9 1, ,0 12,7 2, ,1 10,0 2, ,0 11,3 2, ,0 12,0 3, ,1 9,9 2, ,0 10,9 2, ,0 13,3 2, ,1 9,3 2, ,0 11,2 2, ,0 13,0 2, ,0 8,2 1, ,0 10,6 2,3 Totalt ,0 13,3 2, ,1 10,0 2, ,1 11,6 2,4 Tabell 2. -medelvärde samt prevalens av övervikt (motsvarande 25 <30) och fetma (motsvarande 30) bland barnen i förskoleklass, uppdelat på kön och läsår. Flickor Pojkar Totalt Läsår N N N ,2 15,5 4, ,3 11,8 4, ,2 13,6 4, ,1 13,1 4, ,2 10,4 4, ,2 11,7 4, ,1 12,7 3, ,4 12,0 3, ,3 12,4 3, ,2 13,9 4, ,2 10,6 3, ,2 12,2 3, ,2 13,8 4, ,2 11,9 3, ,2 12,8 4, ,4 16,3 5, ,3 13,2 3, ,4 14,7 4, ,2 14,1 4, ,2 10,9 4, ,2 12,5 4, ,2 14,5 4, ,3 11,8 3, ,2 13,1 3, ,2 13,9 4, ,3 12,1 3, ,2 13,0 4,0 Totalt ,2 14,2 4, ,3 11,6 3, ,2 12,9 4,1 Tabell 3. -medelvärde samt prevalens av övervikt (motsvarande 25 <30) och fetma (motsvarande 30) bland barnen i skolår 4, uppdelat på kön och läsår. Flickor Pojkar Totalt Läsår N N N ,2 17,5 3, ,3 16,8 4, ,2 17,2 4, ,2 18,9 3, ,2 17,7 3, ,2 18,3 3, ,9 16,3 2, ,2 17,2 3, ,1 16,8 3, ,1 16,0 3, ,2 16,2 4, ,2 16,1 4, ,0 16,2 4, ,3 16,5 4, ,2 16,3 4, ,1 16,1 3, ,3 18,2 4, ,2 17,2 3, ,2 17,6 3, ,5 19,0 5, ,4 18,3 4, ,3 19,3 3, ,3 17,1 4, ,3 18,2 3, ,3 18,1 4, ,5 18,7 5, ,4 18,4 5,0 Totalt ,1 17,4 3, ,3 17,4 4, ,2 17,4 4,1

4 Tabell 4. -medelvärde samt prevalens av övervikt (motsvarande 25 <30) och fetma (motsvarande 30) bland barnen i skolår 7 eller 8, uppdelat på kön och läsår. Flickor Pojkar Totalt Läsår N N N ,5 14,3 3, ,1 15,6 3, ,3 15,0 3, ,5 14,3 3, ,2 15,3 4, ,3 14,8 3, ,4 13,4 2, ,0 14,8 3, ,2 14,1 3, ,6 15,8 2, ,5 16,2 5, ,6 16,0 4, ,5 14,2 3, ,4 17,3 4, ,5 15,8 3, ,6 16,4 2, ,6 17,0 6, ,6 16,7 4, ,5 12,1 4, ,6 15,8 5, ,6 14,0 5, ,7 15,6 4, ,6 17,9 5, ,6 16,8 4, ,6 14,5 3, ,7 18,5 5, ,6 16,5 4,6 Totalt ,5 14,5 3, ,3 16,4 4, ,4 15,5 4,0 Tabell 5. -medelvärde samt prevalens av övervikt (motsvarande 25 <30) och fetma (motsvarande 30) bland barnen i skolår 1 i gymnasiet, uppdelat på kön och läsår. Flickor Pojkar Totalt Läsår N N N ,1 14,2 3, ,0 15,0 3, ,0 14,6 3, ,9 13,4 2, ,2 16,7 5, ,0 15,1 3, ,9 13,0 3, ,0 16,7 3, ,0 14,9 3, ,0 14,0 3, ,1 16,4 4, ,1 15,3 4, ,2 15,4 3, ,2 16,2 5, ,2 15,8 4, ,9 12,4 2, ,2 16,3 4, ,0 14,4 3, ,0 14,1 3, ,4 16,3 7, ,2 15,2 5, ,0 14,8 3, ,5 17,7 7, ,3 16,2 5, ,0 13,8 3, ,4 17,7 6, ,2 15,8 4,8 Totalt ,0 13,9 3, ,2 16,5 5, ,1 15,2 4,3 I figur 1 presenteras prevalens av övervikt+fetma sammantaget (motsvarande 25) för respektive kön och åldersgrupp. Ser man över hela perioden har andelen med övervikt varierat mellan undersökningsåren i de flesta åldersgrupperna. Möjligen ses en svagt nedåtgående trend i andel med övervikt bland 4-åringarna, i alla fall bland pojkarna, medan det ser mer bekymmersamt ut bland pojkarna i skolår 7 eller 8 och gymnasiet. Figurerna tydliggör också att det i de två yngsta åldersgrupperna är en större andel flickor än pojkar som har övervikt eller fetma, medan det bland de äldre barnen är tvärtom.

5 Figur 1. Prevalens av övervikt+fetma (motsvarande 25) i respektive åldersgrupp per födelseår/läsår. För barnen födda mellan år 2000 och 2006 finns två mätpunkter; vid 4 års ålder och i förskoleklass och för dem födda år 2000, 2001 och 2002 finns tre mätpunkter; vid 4 års ålder, i förskoleklass och i skolår 4. I figur 2 presenteras prevalens av övervikt (motsvarande 25 <30) samt fetma (motsvarande 30) vid 4 års ålder, i förskoleklass och, där data finns, i skolår 4 för barnen födda Prevalensen av både övervikt och fetma har ökat mellan mätningarna både bland flickor och pojkar. Då vi endast har avidentifierade data kan vi ej justera för ut- och inflyttning, vilket medför att de födda t ex år 2000 inte består av exakt samma barn som 4-åringar, i förskoleklass respektive skolår 4 (figur 2).

6 Figur 2. Andel av barnen födda år med övervikt (motsvarande 25 <30) respektive fetma (motsvarande 30) vid 4 års ålder, i förskoleklass samt skolår 4. Geografisk indelning I följande diagram presenteras 3-årsmedelvärden för prevalens av övervikt+fetma (motsvarande 25) för varje skolår uppdelat på kommun. De olika staplarna visar medelvärdet för läsåren 04/05-06/07, 05/06-07/08, 06/07-08/09, 07/08-09/10, 08/09-10/11, 09/10-11/12 respektive 10/11-12/13. Det finns ganska tydliga skillnader i andel överviktiga barn mellan kommunerna, där prevalensen ökat i vissa kommuner och åldrar och minskat i andra. Totalt i länet har 3-årsmedelvärdet ökat mellan första och sista mätperiod i samtliga årsklasser utom bland 4-åringarna, där en minskning har skett de senaste åren.

7 Figur 3. 3-årsmedelvärden för prevalens av övervikt+fetma (motsvarande 25) bland 4-åringarna, uppdelat på kommuner och födelseår. Figur 4. 3-årsmedelvärden för prevalens av övervikt+fetma (motsvarande 25) bland barnen i förskoleklass, uppdelat på kommuner och läsår. Gislaved saknar data läsår 09/10. Sävsjö saknar data 11/12. Mullsjö saknar data 10/11, 11/12 och 12/13, varför resultat inte presenteras för de två senaste mätningarna.

8 Figur 5. 3-årsmedelvärden för prevalens av övervikt+fetma (motsvarande 25) bland barnen i skolår 4, uppdelat på kommuner och läsår. Gislaved saknar data läsår 09/10. Habo saknar data 10/11. Mullsjö saknar data 10/11, 11/12 och 12/13, varför resultat inte presenteras för de två senaste mätningarna. Figur 6. 3-årsmedelvärden för prevalens av övervikt+fetma (motsvarande 25) bland barnen i skolår 7 eller 8, uppdelat på kommuner och läsår. Vaggeryd saknar data läsår 06/07, Eksjö saknar data läsår 08/09, Gislaved saknar data läsår 09/10 och Sävsjö saknar data 11/12. Mullsjö saknar data 10/11, 11/12 och 12/13, varför resultat inte presenteras för de två senaste mätningarna.

9 Figur 7. 3-årsmedelvärden för prevalens av övervikt+fetma (motsvarande 25) bland barnen i skolår 1 i gymnasiet, uppdelat på kommuner och läsår. Gnosjö saknar data läsår 04/05, Gislaved saknar data läsår 09/10. Sävsjö saknar data läsår 11/12. Mullsjö har väldigt få gymnasieelever och har inte rapporterat för dessa på tre år, varför de ej finns med i diagrammet. I figur 8-12 presenteras prevalens av övervikt+fetma (motsvarande 25) i de tre sjukvårdsområdena per födelseår/läsår. Minskningen av andel 4-åringar med övervikt+fetma tycks ha skett främst i Jönköpings och Värnamo sjukvårdsområde, medan Höglandet startade från en lägre nivå. Däremot ser även här en negativ utveckling i de äldre åldersgrupperna.

10 Figur 8. Medelvärden för prevalens av övervikt+fetma (motsvarande 25) bland 4-åringarna, uppdelat på sjukvårdsområden och födelseår. Figur 9. Medelvärden för prevalens av övervikt+fetma (motsvarande 25) bland barnen i förskoleklass, uppdelat på sjukvårdsområden och läsår.

11 Figur 10. Medelvärden för prevalens av övervikt+fetma (motsvarande 25) bland barnen i skolår 4, uppdelat på sjukvårdsområden och läsår. Figur 11. Medelvärden för prevalens av övervikt+fetma (motsvarande 25) bland ungdomarna i skolår 7 eller 8, uppdelat på sjukvårdsområden och läsår.

12 Figur 12. Medelvärden för prevalens av övervikt+fetma (motsvarande 25) bland ungdomarna i gymnasiet år 1, uppdelat på sjukvårdsområden och läsår. I tabell 6 presenteras 5-årsmedelvärdet för prevalens av övervikt+fetma (motsvarande 25) på kommunnivå. Totalt i länet har prevalensen minskat något bland 4-åringarna under de fem mätperioderna, läsår 04/05-08/09, 05/06-09/10, 06/07-10/11, 07/08-11/12 respektive 08/09-12/13, medan den ökat något i övriga årsklasser. Det finns stora variationer mellan kommunerna.

13 Tabell 6. 5-årsmedelvärden för prevalens av övervikt+fetma (motsvarande 25) i respektive årsklass, uppdelat på kommuner. Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Totalt 4-åringar Förskoleklass Skolår 4 Skolår 7 el 8 År 1 gymnasiet ,1 12,3 16,2 18,3 15,6 14, ,3 13,1 10,9 14,4 13, , ,4 12,6 16,4 16,9 15,5 14,4 17, , ,4 14,2 15,1 14, ,3 12,8 16,4 15,9 13,7 13,8 15,4 12,8 12,9 13,4 13,1 16,6 14,6 14, ,5 12,7 17,4 16,5 12,5 13,6 15,4 12,7 13,0 13,5 12,8 17,0 13,8 14, ,2 13,2 16,5 17,6 12,4 13,1 13,9 11,6 14,2 13,3 12,7 17,4 13,2 13, ,6 12,3 15,5 18,1 12,5 12,6 12,8 11,6 13,9 14,1 13,4 16,4 13,0 13, ,5 14,9 16,8 19,3 18,9 15, ,8 21,1 10,9 16,2 20,6 18,3 16, ,6 16,2 d 19,1 17, ,7 17,7 19,6 11,6 16,8 20,5 18,6 16, ,7 15,9 16, ,4 15,9 13,5 g 17,9 20,2 12,1 17,5 20,6 18, ,7 15,9 16,8 18,0 18,4 15,9 13,5 g 17,9 20,2 12,1 17,5 20,6 18,8 17, ,0 15,6 18,0 17,9 17,0 15,7 g 18,3 17,6 14,3 19,8 22,4 19,4 17, , ,6 24, ,4 19,5 21,9 25, ,3 24,2 22,9 20, ,6 18,8 21,6 d 24,6 17,5 19,5 20,1 23,5 26,4 16,1 20,2 23,3 22,1 20, ,1 19,4 22, ,9 h 19,7 20,1 g 23,8 23,5 15,8 21,8 23,3 22,3 20, ,8 19,3 22,7 25,4 17,8 20,1 21,1 g 23,5 24,4 16,5 22,5 23,0 23,1 21, ,7 19,1 24,0 26,6 18,5 21,2 g 24,1 22,1 16,2 22,8 22,8 23,9 22, ,4 22,6 f 19 20,2 17,3 17,6 16, ,7 16,5 21,7 e 20,2 19,4 18, ,6 21,4 f 19,6 d 19,7 16,8 17,8 19,8 19,6 23,2 16,8 21,2 e 21, , ,7 20,7 20,1 18,6 16, ,5 g 20,1 23,9 16,9 21,3 20,9 20,3 19, ,1 21,3 21,2 18,0 19,1 18,8 21,3 g 22,0 26,1 17,2 22,2 22,6 20,7 20, ,5 21,0 20,0 20,7 18,7 19,6 g 23,6 26,5 17,7 21,5 21,2 21,4 20, a 21,1 18,9 16,9 b a 18 19,4 19,7 23,3 19,7 21,5 20,5 18,8 19, a 22,4 19,1 c 16 a 18, ,1 19,3 23,2 18,7 19,6 19, a 22,6 19,7 c 17 a 18,4 17,8 g 18,5 21, ,3 19,7 20,3 19, a 23,9 19,8 c 18,1 a 19,5 g 17,6 21,6 19,7 24,8 20,4 20,8 20, a 22,5 21,3 18,4 a 19,7 i 18,7 22,4 19,0 20,7 20,1 21,6 20,2 a Har inget gymnasium b Saknar data för gymnasiet läsår 04/05 c Saknar data för gymnasiet läsår 09/10 d Saknar data för samtliga skolår läsår 09/10 (4-åringar finns) e Saknar data för skolår 7 alt. 8 läsår 06/07 f Saknar data för skolår 7 alt. 8 läsår 08/09 g Saknar data för samtliga skolår läsår 10/11, 11/12 samt 12/13 (4-åringar finns) h Saknar data för skolår 4 läsår 11/10 i Har ej rapporterat för gymnasiet de senaste fem åren.

14 Sammanfattning Sammanfattningsvis har det skett en del förändringar i prevalens av övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län sedan 2004, då Landstingets sammanställningar inleddes. Det har skett en positiv utveckling bland 4-åringarna där andelen har minskat under perioden. Däremot är det en negativ utveckling bland skolbarnen. Både 3-års- och 5-årsmedelvärdena har ökat i dessa åldersgrupper under perioden. Framför allt är utvecklingen oroväckande i de högre åldersgrupperna. En viktig observation är att variationen både mellan och inom kommunerna är ganska stor. I vissa åldersgrupper har det skett en ökning i andra en minskning i samma kommun. Analys av resultaten måste göras i respektive kommun eller annan verksamhet med kunskap om lokalsamhället, liksom planering av insatser och utvecklingsarbeten. Här kan Landstingets avdelning Folkhälsa och sjukvård erbjuda ett stöd.

Barns och ungdomars vikt i Västernorrland - insamlat genom barnavårdscentraler och skolsköterskors hälsosamtal i skolan.

Barns och ungdomars vikt i Västernorrland - insamlat genom barnavårdscentraler och skolsköterskors hälsosamtal i skolan. Barns och ungdomars vikt i Västernorrland - insamlat genom barnavårdscentraler och skolsköterskors hälsosamtal i skolan. Folkhälsocentrum och Primärvårdscentrum, Landstinget Västernorrland 6 Bakgrund Fetma

Läs mer

Bröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder?

Bröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder? Bröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder? En retrospektiv kohortstudie i Kiruna. ST-arbete: Samuel Blomqvist ST-läkare Allmänmedicin Granitens Hälsocentral Kiruna

Läs mer

Självskattad hälsa och BMI hos elever

Självskattad hälsa och BMI hos elever Självskattad hälsa och BMI hos elever 2006-2016 Hälsosamtal i skolan, Västernorrlandsmodellen 2016-12-02 Handläggare Anna Gidlund, Jessica Wiklund Folkhälsoenheten 20161202 2(9) Bakgrund Varje läsår genomför

Läs mer

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3 EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i

Läs mer

Bakgrund. Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011

Bakgrund. Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011 Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011 Bakgrund Fetma är en av västvärldens snabbast växande hälsoproblem. Trenden likartad över hela världen. WHO klassificerar fetma som kronisk sjukdom Nationella data

Läs mer

Övervikt och fetma iso-bmi i Jönköpings län

Övervikt och fetma iso-bmi i Jönköpings län Övervikt och fetma iso-bmi 4 -åringar samt Elever årsklasser; F-klass, år 4, år 7 alt.8 samt gymn. år 1 Läsåren 24/25, 25/26, 26/27 samt 27/28 Definition av Body Mass Index - BMI BMI beräknas som vikten

Läs mer

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel Beräkningsunderlag för undersökningspanel Kund Mottagare Ann Dahlberg Författare Johan Bring Granskare Gösta Forsman STATISTICON AB Östra Ågatan 31 753 22 UPPSALA Wallingatan 38 111 24 STOCKHOLM vxl: 08-402

Läs mer

Längd och vikt hos barn och ungdomar i Marks kommun 2004

Längd och vikt hos barn och ungdomar i Marks kommun 2004 Längd och vikt hos barn och ungdomar i Marks kommun 4 Bakgrund WHO har förklarat övervikt som en form av epidemi i I-länderna, och man har i Sverige från många olika håll sett att både vuxna och även barn

Läs mer

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07 1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och

Läs mer

SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR

SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR Presentation av resultat Västernorrland Detta material är använt i en muntlig presentation. Materialet är inte en komplett spegling av Sironas perspektiv. Materialet

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län och Marit Eriksson Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Disposition Bakgrund, syfte och metod Svarsfrekvens

Läs mer

Aktuellt perspektiv 2015. I kommunerna, i länet. Seminarium 11 19 20 maj 2016

Aktuellt perspektiv 2015. I kommunerna, i länet. Seminarium 11 19 20 maj 2016 Aktuellt perspektiv 2015 I kommunerna, i länet Seminarium 11 19 20 maj 2016 Indikator Källa Övervikt/fetma, 6 år, %, minska Övervikt/fetma, 10 år, %, minska Barn/ungas psykiska hälsa, index (100 max),

Läs mer

Läkemedelskonsumtion Avstått köpa medicin trots recept län och rike

Läkemedelskonsumtion Avstått köpa medicin trots recept län och rike Avstått köpa medicin trots recept län och rike Andel (%) och 16-84 år som avstått köpa ut medicin*, trots recept, i Jönköpings län och riket 5 Åldersstandardiserade värden Källa: Nationella folkhälsoenkäten

Läs mer

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl.

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl. Återkoppling 2014 Råby m.fl. Undersökningen genomfördes på skoltid under januari och februari månad 2014. Av drygt 7700 utskickade enkäter blev 6330 enkäter besvarade. Bakgrund Liv och Hälsa Ung Västmanland

Läs mer

Primärvårdsforum. Spira 25 mars 2014

Primärvårdsforum. Spira 25 mars 2014 Primärvårdsforum Spira 25 mars 2014 Dagens program Inriktning för primärvården Uppdragsförändringar 2015 Vårdval specialiserad ögonsjukvård Hälsofrämjande insatser Ersättningsrelaterade kvalitetsvariabler

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2015 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Resultat från pilotprojektet med en gemensam elevhälsoenkät i nio kommuner under läsåret 2009/10 www.fhi.se A 2011:14

Läs mer

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn

Läs mer

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren. Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.

Läs mer

Allergi och Astma REGIONAL BARNMILJÖHÄLSORAPPORT 2013 (BMHE 11)

Allergi och Astma REGIONAL BARNMILJÖHÄLSORAPPORT 2013 (BMHE 11) Allergi och Astma REGIONAL BARNMILJÖHÄLSORAPPORT 2013 (BMHE 11) Ximing Yuan, Docent, ST-Läkare Arbets- och miljömedicin Universitetssjukhuset Landstinget i Östergötland Barn andas in mer luft per kilo

Läs mer

16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa

16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa JANUARI 8 Psykisk hälsa I hälsosamtalet ställs frågor om självupplevda symptom inom psykisk hälsa. Den ena dimensionen är mer somatisk och omfattar symptomen huvudvärk, magont och värk i rygg, nacke och

Läs mer

Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index

Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 1 [11] Kvalitetsstöd

Läs mer

Övergångar från gymnasium till högskola 2014

Övergångar från gymnasium till högskola 2014 FS 15:5 15-11- FOKUS: STATISTIK Övergångar från gymnasium till högskola 14 Detta dokument redovisar två olika sätt att mäta övergångsfrekvensen till högskolestudier. Måtten mäter olika saker men resultaten

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2015 Antalet arbetslösa minskar igen Arbetsmarknadsläget i Jönköpings

Läs mer

Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa

Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa NY VERSION Datum 2015-01-22 Dnr Arbetsutskottet Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa Bakgrund Folkhälsan i Sverige har blivit allt bättre och medellivslängden har ökat under flera

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa

Läs mer

Fetma under graviditet en interventionsstudie

Fetma under graviditet en interventionsstudie Fetma under graviditet en interventionsstudie Ing-Marie Claesson RNM, PhD Body mass index (BMI) WHO Normalvikt 18,5 24,9 Övervikt 25,0 29,9 Fetma, grad I 30,0 34,9 Fetma, grad II 35,0 39,9 Fetma, grad

Läs mer

Landstingets vision. År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning

Landstingets vision. År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning Landstingets vision År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning Fysisk aktivitet eller stillasittande? Regelbunden fysisk aktivitet är en skyddsfaktor mot många sjukdomar

Läs mer

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010 Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-1-2 Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den nationella folkhälsoenkäten

Läs mer

Levnadsförhållanden i Skaraborg

Levnadsförhållanden i Skaraborg Levnadsförhållanden i Skaraborg Rapport 2013 Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Mariestad inkl Folkhälsoenheten Innehållsförteckning Inledning... 1 Folkhälsan i Sverige 2012... 2 Folkhälsans utveckling...

Läs mer

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27 Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern

Läs mer

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2015

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2015 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ANMÄLAN 2016-04-15 1 (2) HSN 2016-0588 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden Siri Lindqvist Ståhle 2016-05-24, p 28 Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 7/8 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 7

Läs mer

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk

Läs mer

Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01

Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, TRF, ansvarar för regionplanering och regionala utvecklingsfrågor

Läs mer

Regional underindelning Region öst

Regional underindelning Region öst Regional underindelning Region öst Delrapport: Polisområden och Lokalpolisområden Torbjörn Johansson Håkan Boberg Ove Callheim Patrik Crafoord Ann-Louise Kämpe Hanna Sjögren Ann-Louise Stenius Martin Ulvenhag

Läs mer

Faktamaterial om barn och ungdomar

Faktamaterial om barn och ungdomar BARN OCH UNGDOM -6 Faktamaterial om barn och ungdomar Tidigare har folkhälsoenheten inom sekretariatet som faktaunderlag till hälso- och sjukvårdsberedningarna tagit fram dokumentet Allmänt om hälsan hos

Läs mer

2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011.

2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011. 2012-02-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

Välkommen till den första länsdialogen! Strategi för länets folkhälsoarbete

Välkommen till den första länsdialogen! Strategi för länets folkhälsoarbete Välkommen till den första länsdialogen! Strategi för länets folkhälsoarbete En dialog där vi gemensamt ställer frågor och hittar svar som gör skillnad! Varför länsdialoger? 1. Samverka fram en levande

Läs mer

Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid

Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid Avdelningen för analys och prognos 1 Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid Inledning Under senare år har ohälsotalet minskat. Minskningstakten har dock varit betydligt långsammare i gruppen under

Läs mer

Befolkning & tillgänglighet

Befolkning & tillgänglighet Rapport Maj 2009 Befolkning & tillgänglighet En sammanställning av Glesbygdsverkets GIS-kartor Omslagsbilder Karta över Jämtlands län. Illustration: Glesbygdsverket och Nordregio. Tågspår i solnedgång.

Läs mer

Barns och ungas hälsa

Barns och ungas hälsa Svenska barn tillhör de friskaste i världen! Barns och ungas hälsa Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet september Men det finns problem, t ex: Skador Infektioner

Läs mer

Företagsamhetsmätning Uppsala län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Uppsala län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Uppsala län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Uppsala län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Uppföljning av kunskapsresultat

Uppföljning av kunskapsresultat 2015-01-26 Uppföljning av kunskapsresultat Bilaga 8 till slutrapport projekt Regionalt skolstöd (KUL) 2012-2014 2 (17) Innehåll Inledning... 4 Uppföljning... 5 Årskurs 3... 5 Nationella prov matematik...

Läs mer

Hälsa. k plan. Sid. mig själv (ELSA) procent. i nära relation. Karlstads kommun. 651 84 Karlstad. E-post. Webbplats karlstad.se k.

Hälsa. k plan. Sid. mig själv (ELSA) procent. i nära relation. Karlstads kommun. 651 84 Karlstad. E-post. Webbplats karlstad.se k. Sid 1(7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-02-04 Lina Helgerud, 054-540 10 40 lina.helgerud@karlstad.se Hälsa Vi kan fortsatt se att en stor andel av barnen och eleverna uppgerr

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika

Läs mer

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma

Läs mer

Tema övervikt 26-27 januari 2016

Tema övervikt 26-27 januari 2016 Tema övervikt 26-27 januari 2016 Laslo Erdes laslo.erdes@vgregion.se Central barnhälsovården Södra Älvsborg Borås Övervikt/fetma Vad är problemet? Somatiska risker/problem från 1177.se högt blodtryck diabetes

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011 1 (14) Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011 Ämnesproven i årskurs 9 är obligatoriska 1 och resultaten används som ett av flera mått på måluppfyllelse i grundskolan. Resultaten ger en

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län?

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Jönköpings län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på

Läs mer

Liv & Hälsa tand. December 2009

Liv & Hälsa tand. December 2009 Liv & Hälsa tand December 9 Jörgen Torstensson Tandvårdsenheten Landstinget Sörmland Gunnar Ekbäck Hälsokansliet Landstinget Örebro 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Allmänt om tandhälsa... 5 Undersökningen

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 6/7 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning 5 Bästa möjliga hälsa 5 En god utbildning

Läs mer

Stockholm 2016-04-14

Stockholm 2016-04-14 Stockholm 2016-04-14 Once upon a time Bedömning av tunntarmsbiopsi vid misstänkt celiaki enl KVASTgruppen (Sv patol fören) IEL=intraepiteliala lymfocyter. Ökat antal IEL kan förekomma vid andra tillstånd

Läs mer

Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen

Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Sabina Andersson Alexandra Hansson Omvårdnadsprogrammet Sunnerbogymnasiet

Läs mer

Ungdomars arbetsmarknadssituation en europeisk jämförelse

Ungdomars arbetsmarknadssituation en europeisk jämförelse AM 110 SM 1302 Ungdomars arbetsmarknadssituation en europeisk jämförelse The labour market situation for youth a European comparison I korta drag Temarapporten för första kvartalet 2013 beskriver ungdomars

Läs mer

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5

Läs mer

Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012.

Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012. Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012. Kontaktperson på Karlstads kommun är Sofia Nylander. Undersökningen

Läs mer

Vad tycker man om sin vårdcentral?

Vad tycker man om sin vårdcentral? Qulturum Rapport Vad tycker man om sin vårdcentral? En befolkningsenkät 2001 Kjell Lindström Sofia Eriksson Primärvårdens FoU-enhet 2002:3 Författare: Kjell Lindström, distriktsläkare Primärvårdens FoU-enhet

Läs mer

Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. Statistikbilaga. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. Statistikbilaga. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa Statistikbilaga LANDSTINGETS REVISORER 2014-01-15 2(18) Bakgrund Revisorerna i Landstinget Västernorrland, Härnösands kommun, Sundsvalls kommun och Örnsköldsviks

Läs mer

Ung och utlandsadopterad

Ung och utlandsadopterad Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier ISV LiU Norrköping Ung och utlandsadopterad En intervjustudie om problembilden kring utlandsadopterade ungdomar Maria Persson Uppsats på grundläggande nivå

Läs mer

Välfärdsredovisning 2013

Välfärdsredovisning 2013 STRÖMSTADS KOMMUN Kallelse/föredragningslista Sida 12 (18) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 214-4-24 Kf 39 Ks 49 Au 7 Ks/214-172 Välfärdsredovisning 213 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar

Läs mer

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.

Läs mer

Företagsamhetsmätning Örebro län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Örebro län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Örebro län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Örebro län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet personer

Läs mer

Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2012

Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2012 Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG Ungdomars boende lägesrapport 2012 Ungdomars boende lägesrapport 2012 Boverket april 2012 Titel: Ungdomars boende lägesrapport 2012 Rapport: 2012:7 Utgivare: Boverket april

Läs mer

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Besvär i rörelseorganen Rörelseorganen är ett samlingsnamn på skelett, muskler, senor och ledband och besvär och rapporteras oftast från nacke, skuldra,

Läs mer

Världskrigen. Talmanus

Världskrigen. Talmanus Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen

Läs mer

Vårdcentralsrapport. Västernorrland

Vårdcentralsrapport. Västernorrland Landstinget Västernorrland Liv och hälsa i Norrland Vårdcentralsrapport Västernorrland Rättelse 1 Denna bild ersätter felaktig bild för Kramfors Sollefteå på sidan 9. Andel i befolkningen som är fysiskt

Läs mer

Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen

Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen Janusinfo Stockholms läns landsting Utskriftsversion Nyhet 2007-10-19 Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen Hittills har förskrivningen av bantningsmedlet Acomplia varit

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län

RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län 2008-07-09 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag

Läs mer

Förskolornas arbete med fysisk aktivitet, matvanor och ljudmiljö i Jönköpings län

Förskolornas arbete med fysisk aktivitet, matvanor och ljudmiljö i Jönköpings län 1 Folkhälsoavdelningen Marit Eriksson Förskolornas arbete med fysisk aktivitet, matvanor och ljudmiljö i Jönköpings län Fysisk aktivitet, goda matvanor och god ljudmiljö är av stor betydelse för vår hälsa

Läs mer

Skolundersökning 2009 Gymnasieskolan årskurs 2. Kunskapsgymnasiet, Globen. På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning

Skolundersökning 2009 Gymnasieskolan årskurs 2. Kunskapsgymnasiet, Globen. På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning Skolundersökning 00 Gymnasieskolan årskurs På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning Syften: Att mäta den upplevda kvaliteten i stadens pedagogiska verksamheter. Att vara ett underlag för stadens

Läs mer

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Förtroendemannagruppen Endokrina sjukdomar september 2005 1 Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Diabetes Förekomst I Sverige är totalt 4 %, 350 000 personer, drabbade av sjukdomen diabetes. Detta

Läs mer

Beredskap för förändrade förutsättningar i gymnasieverksamheten. Botkyrka kommun

Beredskap för förändrade förutsättningar i gymnasieverksamheten. Botkyrka kommun Revisionsrapport Beredskap för förändrade förutsättningar i gymnasieverksamheten Botkyrka kommun Henrik Fagerlind Sofia Regnell Marta Rivelis Innehåll 1. Sammanfattande bedömning och rekommendationer...

Läs mer

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kristianstad 2015-02-23 Innehållsförteckning Kunskapsstöd Inledning 3 Definition 3 Förekomst 3 Orsak 3 Risker 4 Aktuell forskning 4 Behandling

Läs mer

Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen jämförelser mellan landsting

Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen jämförelser mellan landsting 10 oktober 2007 Bilaga till huvudrapport Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2007 Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningeredning

Hälso- och sjukvårdsberedningeredning Hälso- och sjukvårdsberedningeredning öst Verksamhetsområde: Kalix Överkalix Haparanda Övertorneå Lennart Holm, S Överkalix Britt-Marie Vikström, S Kalix-Nyborg Kurt-Åke Andersson, S Kalix Siv-Britt Harila,

Läs mer

Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning

Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning Aptit för livet Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning Bakgrundsfakta Retrospektiv kartläggning av 58 patienter från kirurg-,

Läs mer

Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15. Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15.

Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15. Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15. Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15 Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15. Upplands Väsby kommun Utbildningskontoret Gunnar Högberg 2015-10-12 Betygsstatistik

Läs mer

Arbetsmarknad, näringsliv och utbildning

Arbetsmarknad, näringsliv och utbildning Arbetsmarknad, näringsliv och utbildning 46 5:1 Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren 2002-2003 16-w år Näringsgren 2002 2003 (förvärvsarbetande 1-w tim) Antal % Antal % Jordbruk, skogsbruk

Läs mer

Fördjupade enkäter i Adolfsberg, Drottninghög, Dalhem, Fredriksdal, Söder-Eneborg-Högaborg, Planteringen, Närlunda, Maria. Välkomna!

Fördjupade enkäter i Adolfsberg, Drottninghög, Dalhem, Fredriksdal, Söder-Eneborg-Högaborg, Planteringen, Närlunda, Maria. Välkomna! Fördjupade enkäter i Adolfsberg, Drottninghög, Dalhem, Fredriksdal, Söder-Eneborg-Högaborg, Planteringen, Närlunda, Maria Välkomna! Hälsoläget i Helsingborg 2000-12 Helsingborgsresultaten följer i stort

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER

Läs mer

Ett prospektivt longitudinellt forskningsprogram om ungdomars sociala nätverk, missbruk, psykiska hälsa och skolanpassning.

Ett prospektivt longitudinellt forskningsprogram om ungdomars sociala nätverk, missbruk, psykiska hälsa och skolanpassning. LORDIA- LONGITUDINAL RESEARCH ON DEVELOPMENT IN ADOLESCENCE Ett prospektivt longitudinellt forskningsprogram om ungdomars sociala nätverk, missbruk, psykiska hälsa och skolanpassning. Fokus på sociala

Läs mer

Företagsamhetsmätning - Skåne län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning - Skåne län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning - Skåne län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Skåne län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet personer

Läs mer

Alkohol, tobak, narkotika och dopning

Alkohol, tobak, narkotika och dopning 7 APRIL 21 Alkohol, tobak, narkotika och dopning Elever i årskurs sju och gymnasiets första år tillfrågades om alkohol- och tobaksbruk, liksom om inställning till narkotika, och om de använt narkotika

Läs mer

Kartläggning av målgruppen

Kartläggning av målgruppen Bilaga 1till Lokal överenskommelse mellan Eskilstuna Kommun och Arbetsförmedlingen i Eskilstuna Kartläggning av målgruppen Innehåll 1. Kartläggning av målgruppens storlek... 2 1.1 Elever som inte har fullgoda

Läs mer

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten

Läs mer

RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010

RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010 RättspsyK Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010 juni, 2011 Innehåll 1 Inledning.........................................................................

Läs mer

Ubåtsnytt nr 7. 12-stegs behandling i kommunal och privat verksamhet. Kerstin och Bengt-Åke Armelius

Ubåtsnytt nr 7. 12-stegs behandling i kommunal och privat verksamhet. Kerstin och Bengt-Åke Armelius 215-11-3 Ubåtsnytt nr 7 12-stegs behandling i kommunal och privat verksamhet. Vad tycker klienter och handläggare och hur går det för klienterna? I detta nummer beskrivs skillnader mellan 12-stegs behandling

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5 Drogvaneundersökning Åk 2 gymnasiet Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73

Läs mer

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem 1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet

Läs mer

FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01

FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01 FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01 Tel: +46 (0) 0733 29 66 80 Sidan 1 av 7 SMAL Start Marketing All Looks Small Medium And Large Stop Marketing Anorectic Looks Följande fakta är sammanställt

Läs mer

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Attityder kring SBU:s arbete Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Hösten 2010 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning... 1 Inledning...

Läs mer

Befolkningens behov av hälso- och sjukvård. ett kunskapsunderlag för Västernorrland

Befolkningens behov av hälso- och sjukvård. ett kunskapsunderlag för Västernorrland Befolkningens behov av hälso- och sjukvård ett kunskapsunderlag för Västernorrland Framtagen av Landstinget Landstingsstaben Hälso- och sjukvård i samarbete med Landstingsservice Konsult Foto: Håkan Kvam

Läs mer