Bröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder?"

Transkript

1 Bröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder? En retrospektiv kohortstudie i Kiruna. ST-arbete: Samuel Blomqvist ST-läkare Allmänmedicin Granitens Hälsocentral Kiruna Datum: Handledare: Annika Andén

2 Innehållsförteckning Sammanfattning...2 Inledning...2 Syfte...2 Material och metod...3 Material...3 Data...3 Klassificering av socioekonomi...3 Bearbetning och analys...3 Etiska överväganden...4 Resultat...4 Diskussion...6 Felkällor...7 Bortfall...7 Tolkning av journaldata...7 Ålder vid 4-års kontroll...7 Ej journalförd information...7 Slutsats...7 Referenser...8 Illustrationsförteckning Diagram 1: Övervikt och fetma...4 Diagram 2: BMI med fördelning helammade...5 Diagram 3: BMI med fördelning delammade...5 Diagram 4: Övervikt och fetma helammade barn...5 Diagram 5: Övervikt och fetma delammade barn...5 Tabellförteckning Tabell 1: Korstabell helamning och övervikt...6 Tabell 2: Korstabell delamning och övervikt...6 Tabell 3: Korstabell socioekonomi och övervikt...6 Bilagor Bilaga 1: BMI-tabell isobmi för åldrarna 3 5 år

3 Sammanfattning I en retrospektiv kohortstudie visas på förekomsten av övervikt och fetma, vid 4 års ålder, hos två årskullar barn som besökt barnavårdscentralen i Kiruna. Det undersöks om amningstid, respektive socioekonomisk grupp påverkar utvecklingen av övervikt och fetma. I studien fann man inte något samband mellan längre amningstid respektive högre socialgrupp och frekvensen av övervikt och fetma i kohorten. Inledning Övervikt och fetma är ett ökande problem i hela världen och WHO talar om en global epidemi(1). I Socialstyrelsens riktlinjer angående amning(2) rekommenderas helamning i minst sex månader. Denna rekommendation är WHOs rekommendation från WHO rekommenderar nu längre amningstid och gör det inte bara utifrån dess förebyggande effekter i spädbarnsperioden utan hänvisar också till dess förebyggande effekter på hälsoproblem t.ex. hypertoni, övervikt och diabetes typ2 senare i livet(3). De senaste 15 åren har det gjorts flera studier om amning och huruvida det har någon effekt på senare övervikt och fetma hos barn. I en svensk studie på barn i sydöstra Sverige fann man ingen stark koppling mellan amning och minskad risk för övervikt vid 5 års ålder(4). Några studier i USA, som gällt barn till mödrar som på ett eller annat sätt var anslutna till någon socialhjälp visade endast på en minskad risk för fetma hos en liten undergrupp i materialet (barn till ickerökande vita kvinnor)(5). I en studie i Nederländerna, där föräldrarna själva har fått rapportera in vikt och när de slutat amma, visades på en kortvarig positiv effekt vad det gällde övervikt de två första levnadsåren(6). Studien var på ca 2300 personer och 80% svarade på alla frågeformulär. En skotsk studie av barn visade att det fanns en signifikant minskad risk för övervikt vid 3½ års ålder vid längre amningstid. Det skotska systemet liknar det svenska. Barnen mäts och vägs rutinmässigt på BVC vid flera tillfällen upp till 4 års ålder. Det förs också statistik på amningslängd och introduktion av bröstmjölksersättning eller annan föda(7). I de studier jag tittat på framgår att fler barn ammas en längre tid i Sverige än i de flesta andra västländer. I studierna från USA, Nederländerna och Skottland är det ett relativt fåtal som helammas längre än 3 månader. I mitt arbete med barn och föräldrar på BVC i Kiruna upplevde jag att många barn ammades länge och jag blev intresserad av att se om det stämde och huruvida det påverkade viktutvecklingen. Jag beslutade att göra en studie på barn födda 2006 och Eftersom socioekonomiska förhållanden under uppväxten har misstänkts påverka barnets vikt har även detta studerats. Syfte 1.) Att undersöka om det i den undersökta kohorten är vanligare med amning under längre tid jämfört med hela riket och jämfört med Norrbotten. 2.) Att se om det går att se en signifikant skillnad i viktutveckling mellan barn som del- eller helammats kort respektive lång tid. 3.) Att se om det är lägre frekvens av övervikt hos barn i en högre socioekonomisk grupp. 2

4 Material och metod Material Jag har extraherat redan insamlad data ur våra lokala BVC-journaler på barn boende i Kiruna och födda 2006 och 2007 och gjort en retrospektiv kohortstudie, där kohorten är alla barn som besökt BVC i Kiruna under två år. De exklusionskriterier jag använt: född före vecka 35, svår kronisk sjukdom, t.ex. diabetes, celiaki eller sjukdom i mag-tarmsystemet som förhindrar normal amning och matintag. Data Data (vikt, längd, BMI, tid helammad och tid delammad) från två årskullar barn (ca 500 barn) ur våra lokala BVC-journaler från Kiruna på barn födda 2006 och 2007 har registrerats. Anledningen till att jag valt det materialet är att det är lättillgängligt och relevant för mig då jag själv träffat flera av barnen. Då föräldrarnas yrken ofta saknas i BVC-journalerna har jag kompletterat med uppgifter från mödravårdsjournalen. För att kunna analysera eventuella extremvärden har även uppgifter om graviditetsdiabetes hos mödrarna registrerats. Klassificering av socioekonomi Socioekonomisk tillhörighet har beräknats utifrån standardiserat socioekonomiskt index (SEI) 10. Yrkestiteln har omvandlats enligt etablerade tabeller(8) till socioekonomisk gruppering, så kallad SEI-kod. Den förälder med högsta socioekonomiska index-värde har definierat barnets socioekonomiska tillhörighet. Det finns många sub-grupper i SEI och då materialet inte var så stort har jag valt att sammanföra grupperna till de två huvudgrupperna arbetare och tjänstemän. Bearbetning och analys Bearbetningen och analysen har gjorts i Microsoft Excel samt SPSS, båda tillhandahållna av Norrbottens Läns Landsting. Som gräns för övervikt och fetma har använts de gränser, justerade utifrån kön och ålder, som Cole et al(9) utarbetat. (Se bilaga 1) Kohorten delades in i grupper baserade på amningslängd. För att underlätta jämförelse mellan denna och andra studier användes liknande indelning. - Barn som helammats kortare tid än 3 månader. - Barn som helammats längre tid än 3 månader. - Barn som delammats kortare tid än 6 månader. - Barn som delammats längre tid än 6 månader. Det undersöktes om det fanns en skillnad i BMI vid fyra års ålder samt förekomst av övervikt och fetma vid fyra års ålder. Fyra års ålder användes eftersom det finns en rutinmässig kontroll då samt att det är en ålder som används för kontroll i flera både svenska och internationella studier. 3

5 Ett Chi2-test med signifikansnivå 0,05 utfördes. Grupperna jämfördes även vad det gäller socioekonomi. Gällande amningstid jämfördes grupperna även med övriga Norrbotten(10) (11). Etiska överväganden Då materialet är helt avidentifierat har jag utifrån konsensus i vetenskapliga journalstudier inte inhämtat informerat samtycke från barn eller föräldrar. Ingen personlig information ska kunna gå att spåra i denna studie då jag endast tittat på olika parametrar som uppmätts och registrerats i BVC-journalen. Etikprövningslagen (SFS 2003:460) kräver inte prövning av regional forskningsetisk nämnd då studien både är avidentifierad och ej medför någon form av ingrepp på individerna. Resultat Det fanns 390 barn födda 2006 och 2007 registrerade på BVC i Kiruna. Av dessa exkluderades 28 st p.g.a. att det saknades vikt och/eller amningsuppgifter och 2 st p.g.a. kroniska sjukdomar. Av kvarvarande barn var 199 födda 2006 och 161 var födda Fyraårskontrollerna var genomförda mellan åldrarna 3,5 och 4,6 år. 139 (35,6%) av barnen hade helammats kortare tid än 3 månader och 221 (65,4%) hade helammats längre tid än 3 månader. 134 barn (37,6%) hade delammats kortare tid än 6 månader och 222 (62,4%) hade delammats längre tid än 6 månader. Andelen ammade (hel eller del) vid 6 månader var 61,3% 2006 och 62,1% Det är lite lägre än rikssnittet som var 69,2% respektive 67,7% (11). Det är också mindre än genomsnittet i Norrbotten som var 71,1% (10), respektive Diagram 1: Övervikt och fetma. 68,1%(11) Andelen överviktiga fyraåringar i Kiruna åren 2010 och 2011 var 13,89% (se Diagram 1) (14,29% och 13,57% respektive år). Medel-BMI för barn som helammats kortare än 3 månader var 16,11294 och för barn som helammats längre än 3 månader var det 16, För barn som delammats kortare än 6 månader var medel-bmi 16,13560 och för de som delammats längre än 6 månader var medel-bmi 16, Det skiljer ~0,007kg/m 2 i medel-bmi mellan de barn som helammats kortare eller längre än 3 månader. Det skiljer ~0,04kg/m 2 i medel-bmi mellan barn som delammats kortare eller längre tid än 6 månader. Spridningen är större i de grupper som hel- eller delammats kortare tid. (Se Diagram 2 och 3) 4

6 Diagram 2: BMI med fördelning helammade Diagram 3: BMI med fördelning delammade Uppdelat i normalviktiga, överviktiga och feta ser man att i gruppen som helammats kortare tid är 17,27% överviktiga eller feta och i gruppen som helammats längre tid är 11,76% överviktiga eller feta. I gruppen som delammats kortare tid är 18,66% överviktiga eller feta och i gruppen som delammats längre tid är11,26% överviktiga eller feta. (Se Diagram 4 och 5). Chi-2-test visar ingen statistiskt signifikant skillnad mellan grupperna. (Se tabell 1-4) Diagram 4: Övervikt och fetma helammade barn. Diagram 5: Övervikt och fetma delammade barn. 5

7 BMI grupper Normalviktig Överviktig Total Helamning <3 månader Antal >3 månader Antal Total Antal Tabell 1: Korstabell helamning och övervikt. BMI grupper Normalviktig Överviktig Total Delamning <6 månader Antal >6 månader Antal Total Antal Tabell 2: Korstabell delamning och övervikt. I gruppen barn till arbetare är andelen barn med övervikt och fetma 19,6%. I gruppen barn till tjänstemän är andelen barn med övervikt och fetma 12,4% (Se Tabell 3). Chi-2-test visar ingen statistiskt signifikant skillnad mellan grupperna. BMI grupper Normalviktig Överviktig Total Socioekonomi Arbetare Antal Tjänstemän, företagare Antal och lantbrukare Total Antal Tabell 3: Korstabell socioekonomi och övervikt Diskussion Den här studiens siffror för amning stämmer inte överens med de officiella siffrorna från Socialstyrelsen för Där ammades 74% av barnen i Kiruna vid 6 månaders ålder(10). Däremot stämmer de relativt väl överens med den officiella siffran från 2007 som var 65,7%(11). Det är oklart hur det kan skilja så mycket på siffrorna från 2006 eftersom rapporteringen till Socialstyrelsen bör ha gjorts på samma material. I min studie ser det ut som att amning inte påverkar medel-bmi hos populationen men spridningen påverkas och då framförallt uppåt. Detta överensstämmer väl med studien från Skottland(7). I den här studien har dock inte visats på någon statistiskt signifikant skillnad i frekvens av övervikt och fetma mellan grupperna vilket överensstämmer med den svenska studien(4). Kanske är materialet i den här studien är för litet. Det finns dock en tendens att barn som del- eller helammas längre har lägre frekvens av övervikt. Detta skulle kunna studeras i en större studie. 6

8 Vad det gäller socioekonomi och övervikt finns en tendens till mer övervikt hos barn till arbetare, något statistiskt signifikant samband har jag dock inte kunnat visa. En större studie skulle kunna ge tillräckligt mycket data för att visa på ett ev. samband. Felkällor Bortfall 30 barn föll bort ur studien, 28 st p.g.a. frånvaro av vikt-/längduppgifter och/eller amningsuppgifter. Av dessa hade 9 barn flyttat in från utlandet och 4 från annan del av landet. Ett barn var adopterat, tre barn hade inte varit på någon fyraårskontroll och i elva journaler var uppgifterna så otydliga att de inte gick att tolka. Två barn föll bort p.g.a. svår sjukdom som påverkade intag eller upptag av föda. Tolkning av journaldata Amningstid och införande av ersättning och/eller normalkost anges i BVC-journalen med ett pennstreck på en icke-linjär skala. Det finns en risk för fel både vid registrering och vid avläsning av skalan. Ålder vid fyraårskontroll Då det skiljer mer än ett år i ålder på barn som har varit på kontroll tidigt och de som varit på kontroll sent finns här en felkälla. För att försöka kompensera för detta har åldersjusterade gränser för varje barn, enligt isobmi(9) använts för att bedöma om ett barn bedöms vara normalviktig, överviktig eller fet. Detta korrigerar dock inte för fel vid uträkningen av medel-bmi. Ej journalförd information Yrken hos föräldrarna anges nästan aldrig i BVC-journalen, enligt en av BVC-sköterskorna, för att man inte ska ha förutfattade meningar om föräldrarna. Detta har gjort att jag fått söka dessa data i MVC-journalen men där står oftast bara moderns yrke. Detta innebär att de socioekonomiska data jag har är osäkra. Slutsats Mammor i Kiruna ammar inte sina barn längre än i övriga landet, inte heller längre än i övriga Norrbotten. I den här studien har jag inte kunnat visa på något samband mellan amningslängd och övervikt och fetma vid 4 års ålder. Inte heller har jag kunnat visa på något samband mellan socioekonomisk grupp och övervikt och fetma vid 4 års ålder. Det har funnits tendenser i materialet och vill man utforska dessa behöver man göra en större studie. 7

9 Referenser 1. World Health Organization. Obesity: Preventing and Managing the Global Epidemic: Report of a WHO Consultation. Geneva: World Health Organization; Ny rekommendation Endast bröstmjölk upp till sex månaders ålder [Internet]. [citerad 23 januari 2012]. Hämtad från: 3. WHO Infant and young child feeding [Internet]. WHO. [citerad 16 januari 2012]. Hämtad från: 4. Huus K, Ludvigsson JF, Enskär K, Ludvigsson J. Exclusive breastfeeding of Swedish children and its possible influence on the development of obesity: a prospective cohort study. BMC Pediatr. 8: Bogen DL, Hanusa BH, Whitaker RC. The effect of breast-feeding with and without formula use on the risk of obesity at 4 years of age. Obes Res. september 2004;12(9): Gubbels JS, Thijs C, Stafleu A, van Buuren S, Kremers SPJ. Association of breast-feeding and feeding on demand with child weight status up to 4 years. Int J Pediatr Obes IJPO Off J Int Assoc Study Obes. juni 2011;6(2-2):e Armstrong J, Reilly JJ. Breastfeeding and lowering the risk of childhood obesity. Lancet. 08 juni 2002;359(9322): MIS 1982:4. Socioekonomisk indelning (SEI) - Statistiska centralbyrån. SCB; Cole TJ, Bellizzi MC, Flegal KM, Dietz WH. Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: international survey. BMJ. 06 maj 2000;320(7244): Socialstyrelsen. Amning av barn födda Socialstyrelsen; 2008 s 40. Report No.: Socialstyrelsen. Amning och föräldrars rökvanor - barn födda Socialstyrelsen; 2009 s 57. Report No.:

10 Bilaga 1: BMI-tabell isobmi för åldrarna 3 5 år. Age (years) Body mass index 25 kg/m2 Body mass index 30 kg/m2 Males Females Males Females

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län Februari 2014 Folkhälsa och sjukvård Marit Eriksson Inledning och fetma är riskfaktorer för bl. a. hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2 och sjukdomar i rörelseorganen.

Läs mer

Bakgrund. Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011

Bakgrund. Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011 Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011 Bakgrund Fetma är en av västvärldens snabbast växande hälsoproblem. Trenden likartad över hela världen. WHO klassificerar fetma som kronisk sjukdom Nationella data

Läs mer

Barns och ungdomars vikt i Västernorrland - insamlat genom barnavårdscentraler och skolsköterskors hälsosamtal i skolan.

Barns och ungdomars vikt i Västernorrland - insamlat genom barnavårdscentraler och skolsköterskors hälsosamtal i skolan. Barns och ungdomars vikt i Västernorrland - insamlat genom barnavårdscentraler och skolsköterskors hälsosamtal i skolan. Folkhälsocentrum och Primärvårdscentrum, Landstinget Västernorrland 6 Bakgrund Fetma

Läs mer

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3 EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i

Läs mer

Liv & Hälsa tand. December 2009

Liv & Hälsa tand. December 2009 Liv & Hälsa tand December 9 Jörgen Torstensson Tandvårdsenheten Landstinget Sörmland Gunnar Ekbäck Hälsokansliet Landstinget Örebro 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Allmänt om tandhälsa... 5 Undersökningen

Läs mer

Fetma under graviditet en interventionsstudie

Fetma under graviditet en interventionsstudie Fetma under graviditet en interventionsstudie Ing-Marie Claesson RNM, PhD Body mass index (BMI) WHO Normalvikt 18,5 24,9 Övervikt 25,0 29,9 Fetma, grad I 30,0 34,9 Fetma, grad II 35,0 39,9 Fetma, grad

Läs mer

Tema övervikt 26-27 januari 2016

Tema övervikt 26-27 januari 2016 Tema övervikt 26-27 januari 2016 Laslo Erdes laslo.erdes@vgregion.se Central barnhälsovården Södra Älvsborg Borås Övervikt/fetma Vad är problemet? Somatiska risker/problem från 1177.se högt blodtryck diabetes

Läs mer

Faktamaterial om barn och ungdomar

Faktamaterial om barn och ungdomar BARN OCH UNGDOM -6 Faktamaterial om barn och ungdomar Tidigare har folkhälsoenheten inom sekretariatet som faktaunderlag till hälso- och sjukvårdsberedningarna tagit fram dokumentet Allmänt om hälsan hos

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

Folkhälsovetenskap. ett exempel. Amning

Folkhälsovetenskap. ett exempel. Amning Bild 1 Folkhälsovetenskap ett exempel Amning Clara Aarts, lektor Institutionen för Folkhälsa och Vårdvetenskap Jag vill belysa ett exempel på folkhälso-område som Ragnar Westerling har undervisat om utifrån

Läs mer

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006 Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006 Andel med långvarig sjukdom, 16-84 år (åldersstand. ) Norrbotten 41 43 42 Jokkmokk

Läs mer

Amning och föräldrars rökvanor

Amning och föräldrars rökvanor HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2015 Amning och föräldrars rökvanor Barn födda 2013 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och Sjukvård Amning och föräldrars rökvanor Barn födda 2013 OFFICIAL

Läs mer

Välkommen till en ny Salut-dag!

Välkommen till en ny Salut-dag! Motiverande samtal som redskap i samtal om hälsosamma levnadsvanor Skellefteå Lycksele Umeå februari 2014 Välkommen till en ny Salut-dag! Här hittar du bildspelet från Salut-dagen 2014 samt litteraturförteckning

Läs mer

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma

Läs mer

Amningsstatistik

Amningsstatistik Amningsstatistik 2012 2014-10-07 Sammanfattning I ett internationellt perspektiv är amningsfrekvensen hög i Sverige. I genomsnitt ammades 96 procent helt eller delvis vid en veckas ålder. Vid sex månaders

Läs mer

Självskattad hälsa och BMI hos elever

Självskattad hälsa och BMI hos elever Självskattad hälsa och BMI hos elever 2006-2016 Hälsosamtal i skolan, Västernorrlandsmodellen 2016-12-02 Handläggare Anna Gidlund, Jessica Wiklund Folkhälsoenheten 20161202 2(9) Bakgrund Varje läsår genomför

Läs mer

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist

Läs mer

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010 Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-1-2 Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den nationella folkhälsoenkäten

Läs mer

Patientens upplevelse av obesitaskirurgi

Patientens upplevelse av obesitaskirurgi Patientens upplevelse av obesitaskirurgi My Engström Specialistsjuksköterska i kirurgi, Medicine doktor Gast.lab, Kirurgen, SU/Sahlgrenska & Avd. f. Gastrokirurgisk forskning och utbildning & Institutionen

Läs mer

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13 D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende Maria Samefors 2012-09-13 D-vitamin Ett fettlösligt vitamin med hormonella egenskaper. 2 källor till D-vitamin: kost och solljus, varav solljus svarar för 90%

Läs mer

Föräldrars gränssättning i relation till barns BMI SDS

Föräldrars gränssättning i relation till barns BMI SDS Examensarbete C-uppsats, grundnivå 15hp ht 2013 Föräldrars gränssättning i relation till barns BMI SDS En enkätstudie på barn födda 2008 och 2009 Davidsson, Sandra Ulander, Angelica Institutionen för kostvetenskap

Läs mer

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt

Läs mer

Sjukfallskartläggning

Sjukfallskartläggning December 2007 1(14) Sjukfallskartläggning Västra Götaland inför 2008 Sammanställning från Sjukfallskartläggning, Försäkringskassan Västra Götalands län. Annika Mansén 031-700 5101 Seppo Kerola 033-16 60

Läs mer

Hur hör högstadielärare?

Hur hör högstadielärare? Hur hör högstadielärare? Författare: Anna-Marta Stjernberg, specialist i allmänmedicin. Handledare: Karin Lisspers, med.dr., specialist i allmänmedicin. Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning

Läs mer

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten Dagens program 09.40 Vad har hänt sedan sist? 10.40 Motiverande samtal Monica Jonsson, universitetslektor/barnmorska 11.00 Salut-satsningen

Läs mer

Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning

Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning Aptit för livet Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning Bakgrundsfakta Retrospektiv kartläggning av 58 patienter från kirurg-,

Läs mer

Amning och föräldrars rökvanor Barn födda 2013 HS0103

Amning och föräldrars rökvanor Barn födda 2013 HS0103 Statistik och jämförelser/statistik 2 2015-10-29 1(6) Amning och föräldrars rökvanor Barn födda 2013 HS0103 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och

Läs mer

Ung och utlandsadopterad

Ung och utlandsadopterad Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier ISV LiU Norrköping Ung och utlandsadopterad En intervjustudie om problembilden kring utlandsadopterade ungdomar Maria Persson Uppsats på grundläggande nivå

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin

Läs mer

XL-S Medical Fettbindare är ingen mirakelkur vid viktminskning

XL-S Medical Fettbindare är ingen mirakelkur vid viktminskning PRODUKTINFORMATION XL-S Medical Fettbindare är ingen mirakelkur vid viktminskning Det är ett komplement till kalorisnål kost och anpassad träning som ser till att patientens egen insats gör större skillnad

Läs mer

FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01

FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01 FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01 Tel: +46 (0) 0733 29 66 80 Sidan 1 av 7 SMAL Start Marketing All Looks Small Medium And Large Stop Marketing Anorectic Looks Följande fakta är sammanställt

Läs mer

DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA?

DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA? DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA? Bertil Lindahl Forskningsstrateg, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Uppsala Clinical Research

Läs mer

http://www.wcrf.org/

http://www.wcrf.org/ http://www.wcrf.org/ Non communicable disease - NCD Allt fler lever längre med kroniska sjukdomar Den tyngsta sjukdomsbördan i världen Ca 40% alla >15 år har minst en kronisk sjukdom Av dem > 65 år har

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

Diabetes hos barn. Lisa Engleson SUS SFD-höstmöte 9 November 2012

Diabetes hos barn. Lisa Engleson SUS SFD-höstmöte 9 November 2012 Diabetes hos barn Lisa Engleson SUS SFD-höstmöte 9 November 2012 Typer av barndiabetes Typ 1 Autoimmun Insulinbrist Alltid insulin Sekundär: CF, steroidbehanding MODY: Maturity Onset Diabetes in the Young;

Läs mer

Aktuellt perspektiv 2015. I kommunerna, i länet. Seminarium 11 19 20 maj 2016

Aktuellt perspektiv 2015. I kommunerna, i länet. Seminarium 11 19 20 maj 2016 Aktuellt perspektiv 2015 I kommunerna, i länet Seminarium 11 19 20 maj 2016 Indikator Källa Övervikt/fetma, 6 år, %, minska Övervikt/fetma, 10 år, %, minska Barn/ungas psykiska hälsa, index (100 max),

Läs mer

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor Regional medicinsk riktlinje Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor Fastställd av HSD (HSD-D 13-2015) giltigt till september 2017. Utarbetad av Sektorsråden i allmänmedicin och odontologi

Läs mer

Viktigt med Vikten i Värmdö

Viktigt med Vikten i Värmdö Viktigt med Vikten i Värmdö Sammanfattning Övervikt/fetma är ett ökande folkhälsoproblem. Fetma har kommit att bli en folksjukdom. Övervikt och fetma i unga år ökar risken för fetma som vuxen. Fetma är

Läs mer

Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012.

Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012. Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012. Kontaktperson på Karlstads kommun är Sofia Nylander. Undersökningen

Läs mer

Det tredelade föräldrasystemet SOCIALFÖRVALTNINGEN

Det tredelade föräldrasystemet SOCIALFÖRVALTNINGEN YTTERSTA ANSVARET Det tredelade föräldrasystemet PRAKTISKA EMOTIONELLA VÅRDEN Familjehem/ Institution SOCIALFÖRVALTNINGEN 1 VÅRDNAD EMOTIONELL RELATIONEN 2 Forskningsområdet Det tredelade föräldraskapet

Läs mer

Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn 2013 HS0107

Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn 2013 HS0107 Statistik och jämförelser/statistik 2 2014-12-19 1(6) Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn 2013 HS0107 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och

Läs mer

Stressade studenter och extraarbete

Stressade studenter och extraarbete Stressade studenter och extraarbete En kvantitativ studie om sambandet mellan studenters stress och dess orsaker Karolina Halldin Helena Kalén Frida Loos Johanna Månsson Institutionen för beteendevetenskap

Läs mer

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg

Läs mer

Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2013

Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2013 Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2013 RSL 11 dec 2013 Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland Öppna jämförelser 2013 SKL/Socialstyrelsen

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

Välkomna till BORIS-dagen 2016!

Välkomna till BORIS-dagen 2016! Välkomna till BORIS-dagen 2016! BORIS-dagen 2016 10.00 11.00 Vad hände 2015? Pernilla Danielsson-Liljeqvist, Claude Marcus Vart står vi idag? Resultat och utmaningar Kurvologi ny BMI SDS referens 11:00

Läs mer

Välfärdsredovisning 2009

Välfärdsredovisning 2009 Välfärdsredovisning 29 Välfärdsredovisningen bygger på hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer som har störst betydelse för att främja hälsa. Dessa beskrivs utifrån ett statistiskt material

Läs mer

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kristianstad 2015-02-23 Innehållsförteckning Kunskapsstöd Inledning 3 Definition 3 Förekomst 3 Orsak 3 Risker 4 Aktuell forskning 4 Behandling

Läs mer

Varför är det så viktigt att barnfetma uppmärksammas tidigt?

Varför är det så viktigt att barnfetma uppmärksammas tidigt? Varför är det så viktigt att barnfetma uppmärksammas tidigt? Claude Marcus National Childhood Obesity Centre Karolinska Institutet Stockholm, Sweden Varför är det så viktigt att barnfetma uppmärksammas

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö Stadens sociala samband, 2012-06-05 - Anna Balkfors Klimatsmart Hälsa/välbefinnande Direktiv Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag till strategier för hur

Läs mer

Manual FaR-METODEN. Personcentrerad. samtalsmetodik. Receptet: Uppföljning. FYSS 2015 och andra rekommendationer

Manual FaR-METODEN. Personcentrerad. samtalsmetodik. Receptet: Uppföljning. FYSS 2015 och andra rekommendationer Manual FaR-METODEN Personcentrerad samtalsmetodik Receptet: FaR/MIN PLAN Samverkan med aktivitets arrangörer/ egen aktivitet FYSS 05 och andra rekommendationer Utgåva april 05. Allt material kan laddas

Läs mer

Dödsorsaker 2014 HS0301

Dödsorsaker 2014 HS0301 S/ST1 2015-08-24 1(8) Dödsorsaker 2014 HS0301 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll och tillförlitlighet

Läs mer

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk

Läs mer

Längd och vikt hos barn och ungdomar i Marks kommun 2004

Längd och vikt hos barn och ungdomar i Marks kommun 2004 Längd och vikt hos barn och ungdomar i Marks kommun 4 Bakgrund WHO har förklarat övervikt som en form av epidemi i I-länderna, och man har i Sverige från många olika håll sett att både vuxna och även barn

Läs mer

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt och fetma Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt & Fetma ÖVERVIKT En riskfaktor för fetma Prevention Kost Motion Levnadsvanor FETMA En sjukdom E66.0 Behandling Beteendeförändring

Läs mer

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl.

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl. Återkoppling 2014 Råby m.fl. Undersökningen genomfördes på skoltid under januari och februari månad 2014. Av drygt 7700 utskickade enkäter blev 6330 enkäter besvarade. Bakgrund Liv och Hälsa Ung Västmanland

Läs mer

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren. Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.

Läs mer

Regionrapport Preventiv Kvinnohälsovård 2012

Regionrapport Preventiv Kvinnohälsovård 2012 Regionrapport Preventiv Kvinnohälsovård 2012 Introduktion Den regionala gruppen för preventiv kvinnohälsovård bildades i december 2008 med syftet att göra fördjupade analyser och arbeta fram förbättringsmöjligheter

Läs mer

kompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den

kompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Effekten

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Hälsa på lika villkor? År 1 Luleå kommun Innehållsförteckning: Om undersökningen... 1 Hälsa... 1 Kroppslig hälsa... 1 Psykisk hälsa... 7 Tandhälsa... 9 Delaktighet och inflytande... 1 Social trygghet...

Läs mer

Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p)

Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) Tentamen i forskningsmetodik, arbetsterapi, 2011-09-19 Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) 1. Syftar till att uppnå

Läs mer

Stockholm 2016-04-14

Stockholm 2016-04-14 Stockholm 2016-04-14 Once upon a time Bedömning av tunntarmsbiopsi vid misstänkt celiaki enl KVASTgruppen (Sv patol fören) IEL=intraepiteliala lymfocyter. Ökat antal IEL kan förekomma vid andra tillstånd

Läs mer

Folkhälsa. Maria Danielsson

Folkhälsa. Maria Danielsson Folkhälsa Maria Danielsson Människors upplevelse av sin hälsa förbättras inte i takt med den ökande livslängden och det gäller särskilt det psykiska välbefi nnandet. Hur ska denna utveckling tolkas? Är

Läs mer

Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171 77 Stockholm

Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171 77 Stockholm En dödlig utveckling Örjan Hallberg, civ.ing. Polkavägen 14B, 142 65 Trångsund Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Studerandes sysselsättning 2014 YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget

Läs mer

Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013.

Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013. Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013. Resultat Resultat Varje vår och höst sedan 2005 erbjuder Statistiska centralbyrån

Läs mer

Nya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd

Nya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd Nya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd Dagens Medicin Livsstil och hälsa 8 oktober Birger Forsberg, Enhetschef Enheten för hälsoutveckling,

Läs mer

Små barns hälsa, kost och tillväxt. Tillväxtprojektet (Tp)

Små barns hälsa, kost och tillväxt. Tillväxtprojektet (Tp) Små barns hälsa, kost och tillväxt. Tillväxtprojektet (Tp) Almquist-Tangen Gerd Roswall Josefine Dahlgren Jovanna Bergman Stefan Alm Bernt Nutritions- och Tillväxtmönster Height Vad får det för konsekvenser?

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2011 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, februari 2012 Tobias Sundberg, Med dr Kontakt: I C The Integrative Care Science Center VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer

Läs mer

MHV. Livsstils- och folkhälsofrågor inom Mödrahälsovården. Rimlig viktuppgång under graviditet utifrån ingångs-bmi

MHV. Livsstils- och folkhälsofrågor inom Mödrahälsovården. Rimlig viktuppgång under graviditet utifrån ingångs-bmi MHV PM Kvinnokliniken Länssjukhuset Kalmar Författare: Helene Muhr Giltigt from 2014-09-11 Giltigt tom 2016-09-11 Livsstils- och folkhälsofrågor inom Mödrahälsovården Fysisk aktivitet under graviditet

Läs mer

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Följande förkortningar gäller för tabellerna i Appendix 1A: Kvalitetsindikatorer: (1) Fanns det en adekvat beskrivning av urvalet? (2) Redovisas bortfall och

Läs mer

TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING

TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2015/2016 TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2015/2016 Statistics Sweden 2016 Report 2016:2 The

Läs mer

Generella statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner och landsting Bidragsåret 2001

Generella statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner och landsting Bidragsåret 2001 Generella statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner och landsting Bidragsåret 2001 OE0110 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Offentlig ekonomi A.2 Statistikområde Kommunernas finanser A.3

Läs mer

Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt?

Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt? Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt? -en prospektiv incident fall-kontrollstudie i ett populationsbaserat material i norra Sverige Patrik Wennberg, Bureå VC Handledare: Jan-Håkan Jansson, Medicin-Geriatrikkliniken,

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013 2013 2013 Att Delade vara turer i kongressombud välfärdssektorn Delade turer i välfärdssektorn Faktaunderlag Rapport av Kristina Mårtensson

Läs mer

Jämlik hälso- och sjukvård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla med respekt för varje individ

Jämlik hälso- och sjukvård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla med respekt för varje individ Jämlik hälso- och sjukvård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla med respekt för varje individ Jämlik vård? Agnes Wold - slår hål på myter Professor vid Sahlgrenska akademin,

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Förskolan framgångsfaktor enligt OECD

Förskolan framgångsfaktor enligt OECD Förskolan framgångsfaktor enligt OECD ger bättre Pisa-resultat i matematik och läsning Rapport från Lärarförbundet 2014-05-15 Att satsa på förskolan är smart politik Elever som har gått i förskolan har

Läs mer

Brukarenkät IFO 2014. Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT

Brukarenkät IFO 2014. Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät IFO 2014 Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät 2014 visar att förvaltningen totalt sett har en mycket god brukarnöjdhet (kundnöjdhet) i alla de områden som berörs i enkäten.

Läs mer

Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig

Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig Vad vet vi om fordonsavgaser och luftvägsbesvär/sjukdomar bland vuxna? Luftföroreningar påverkar luftvägarna Experimentella studier

Läs mer

Generella statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner och landsting Bidragsåret 2003

Generella statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner och landsting Bidragsåret 2003 Generella statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner och landsting Bidragsåret 2003 OE0110 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Offentlig ekonomi A.2 Statistikområde Kommunernas finanser A.3

Läs mer

Konjunkturstatistik, löner för landsting 2002 AM0109

Konjunkturstatistik, löner för landsting 2002 AM0109 ES/LA 2014-01-31 1(12) Konjunkturstatistik, löner för landsting 2002 AM0109 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Förebyggande åtgärder mot fetma

Förebyggande åtgärder mot fetma Sammanfattning och slutsatser Förebyggande åtgärder mot fetma En systematisk litteraturöversikt November 2004 Uppdatering av kapitlen om förebyggande åtgärder i SBU:s rapport Fetma problem och åtgärder,

Läs mer

Statistik om kommunal familjerådgivning 2015 2015

Statistik om kommunal familjerådgivning 2015 2015 Beskrivning av statistiken 2016-05-18 SO0206 1(10) Statistik och jämförelser Jesper Hörnblad Statistik om kommunal familjerådgivning 2015 2015 SO0206 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014 Studerandes sysselsättning 2015 YH-studerande som examinerades 2014 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget att följa

Läs mer

Kommunal familjerådgivning 2006 SO0206

Kommunal familjerådgivning 2006 SO0206 Socialtjänsteavdelningens statistikenhet 2008-05-12 1(8) Kommunal familjerådgivning 2006 SO0206 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.

Läs mer

Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr.

Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr. Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr. Friskrivningsklausul Denna sammanfattning, om inte annat anges, av amputationsstatistik i Sverige är tagen från Socialstyrelsen

Läs mer

Arbetslöshet bland unga

Arbetslöshet bland unga Fördjupning i Konjunkturläget juni 212(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 212 97 FÖRDJUPNING Arbetslöshet bland unga Diagram 167 Arbetslöshet 3 3 Fördjupningen beskriver situationen för unga på

Läs mer

A.1 Ämnesområde Hälso- och sjukvård A.2 Statistikområde Hälsa och sjukdomar A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik

A.1 Ämnesområde Hälso- och sjukvård A.2 Statistikområde Hälsa och sjukdomar A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Cancerregistret 2001 HS0105 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Hälso och sjukvård A.2 Statistikområde Hälsa och sjukdomar A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik A.4 Ansvarig Myndighet/organisation:

Läs mer

Vårdcentralsrapport. Västernorrland

Vårdcentralsrapport. Västernorrland Landstinget Västernorrland Liv och hälsa i Norrland Vårdcentralsrapport Västernorrland Rättelse 1 Denna bild ersätter felaktig bild för Kramfors Sollefteå på sidan 9. Andel i befolkningen som är fysiskt

Läs mer

Sex av tio anställda i Blekinge är överviktiga

Sex av tio anställda i Blekinge är överviktiga Pressmeddelande 30 oktober Sex av tio anställda i Blekinge är överviktiga Sex av tio anställda i Blekinge, 60 procent, är överviktiga. Bland anställda över 50 år har hela 68 procent ett BMI över 25, medan

Läs mer

Forskningsplan. Bihandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet. Forskningsplan

Forskningsplan. Bihandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet. Forskningsplan 1 Forskningsplan Kvinnans body mass index (BMI) under graviditeten och fosterviktens betydelse för förekomsten av bäckenbottenbesvär 20 år efter förlossningen Leg läkare Maria Gyhagen Avdelningen för obstetrik

Läs mer

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Ökat fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete för att klara framtidens utmaningar Den

Läs mer

RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010

RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010 RättspsyK Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010 juni, 2011 Innehåll 1 Inledning.........................................................................

Läs mer

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Erfarenheter från Skaraborg och Jönköpings län Hans Lingfors, distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet,

Läs mer

Nyckeltal 2015. Rapport Vuxenpsykiatri

Nyckeltal 2015. Rapport Vuxenpsykiatri Nyckeltal 215 Rapport Vuxenpsykiatri April 216 Innehållsförteckning 1. Om Nysam...3 2. Vuxenpsykiatri...4 3. Befolkning och jämförelsedata...5 4. Nyckeltalsgrafer...6 5. Fördjupning 215: Beroendevårdens

Läs mer

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem 1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet

Läs mer