Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Transkript

1 Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten

2 Dagens program Vad har hänt sedan sist? Motiverande samtal Monica Jonsson, universitetslektor/barnmorska Salut-satsningen & goda matvanor Magdalena Sundqvist, kostekonom Lunch Rörelse under graviditet och tillsammans med det lilla barnet Eva Eurenius, Med dr/sjukgymnast Hur går vi vidare? Kaffe Smått och gott! Tack för idag!

3 Salut-satsningen strävar mot att: Modul I: blivande mammor och nyfödda inte drabbas av livsstilsrelaterade komplikationer under graviditet och förlossning blivande mammor har en normal viktökning under graviditeten blivande föräldrar känner sig förberedda i sin föräldraroll blivande mammor lever i relationer fria från våld och kränkningar blivande mammor avstår från tobak, alkohol och droger blivande föräldrar äter regelbundna måltider blivande föräldrar äter fem frukter & grönsaker per dag blivande föräldrar borstar tänderna 2 gånger per dag med fluortandkräm blivande föräldrar har regelbunden tandvårdskontakt föräldrar rör sig minst 30 minuter per dag

4 Salut-satsningen strävar mot att: Modul I: blivande mammor och nyfödda inte drabbas av livsstilsrelaterade komplikationer under graviditet och förlossning blivande mammor har en normal viktökning under graviditeten blivande föräldrar känner sig förberedda i sin föräldraroll blivande mammor lever i relationer fria från våld och kränkningar blivande mammor avstår från tobak, alkohol och droger blivande föräldrar äter regelbundna måltider blivande föräldrar äter fem frukter & grönsaker per dag blivande föräldrar borstar tänderna 2 gånger per dag med fluortandkräm blivande föräldrar har regelbunden tandvårdskontakt föräldrar rör sig minst 30 minuter per dag

5 Salut-satsningen strävar mot att: Modul II: 1½-åringar har normal viktutveckling mammor återgår till sin ursprungsvikt 1 ½ år efter graviditeten föräldrar känner sig tillräckliga i sin föräldraroll barn och föräldrar har god anknytning och gott samspel kvinnor och barn lever i en miljö fri från våld och kränkningar barn och föräldrar får tillräckligt med sömn barn växer upp i en tobaks- och drogfri miljö utan hög alkoholkonsumtion barn rör sig fritt/leker minst en timme per dag föräldrar rör sig minst 30 minuter per dag barn avstår från TV-tittande/TV-spel barn ammas helt i sex månader och delvis amning ännu längre barn introduceras i att äta frukt & grönsaker till varje måltid föräldrar äter fem frukter & grönsaker/dag barn och föräldrar äter regelbundna måltider barn avstår från utrymmesmat barn och föräldrar borstar tänderna 2 gånger per dag med fluortandkräm (barnet från första tanden) föräldrar har regelbunden tandvårdskontakt

6 Salut-satsningen strävar mot att: Modul II: 1½-åringar har normal viktutveckling mammor återgår till sin ursprungsvikt 1½ år efter graviditeten föräldrar känner sig tillräckliga i sin föräldraroll barn och föräldrar har god anknytning och gott samspel kvinnor och barn lever i en miljö fri från våld och kränkningar barn och föräldrar får tillräckligt med sömn barn växer upp i en tobaks- och drogfri miljö utan hög alkoholkonsumtion barn rör sig fritt/leker minst en timme per dag föräldrar rör sig minst 30 minuter per dag barn avstår från TV-tittande/TV-spel barn ammas helt i sex månader och delvis amning ännu längre barn introduceras i att äta frukt & grönsaker till varje måltid föräldrar äter fem frukter & grönsaker/dag barn och föräldrar äter regelbundna måltider barn avstår från utrymmesmat barn och föräldrar borstar tänderna 2 gånger per dag med fluortandkräm (barnet från första tanden) föräldrar har regelbunden tandvårdskontakt

7 Vad har hänt sedan sist?

8 Till denna gång har MHV börjat dela ut Hälsoformulär MHV använt samtalsunderlaget i samtalet MHV frågat alla kvinnor om våld BVC börjat använda Barnens hälsoprogram BVC börjat screena vid 12 månaders ålder BVC frågat alla mammor om våld BVC genomfört mamma/pappasamtal FTV haft hälsosamtal FTV har erbjudit sig att delta vid föräldraträffar

9 Till denna gång har Öppna förskolan har utomhusverksamhet Öppna förskolan har hälsosamma mellanmål Öppna förskolan främjar anknytning genom att vara modeller i samspelet med barnet Socialtjänsten har utsett en kontaktperson... Socialtjänstens kontaktperson är känd av MHV/BVC... Socialtjänsten har utvecklat rutinerna för faderskapsbekräftelse alla har spridit Salut till sina kollegor alla har utsett en teamansvarig alla team har bokat en ny träff

10 Erfarenhetsutbytet Vad har vi på plats?

11 Grupprum Öppna spisen-rummet John-Erik Stora rummet Jane Stora rummet Monica Konfirmand-rummet - Eva Allrummet - Magdalena Foajen - Lina

12 Det ofödda barnet MODUL I Mödrahälsovårdens hälsoprogram Mödrahälsovården & Salut-satsningen i Västerbotten

13 Salut-satsningen & goda matvanor Magdalena Sundqvist Hälsoutvecklare kostekonom FoUU-staben

14 Medveten och systematisk användning av bästa tillgängliga vetenskapliga fakta. Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonal skall utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet Källa: LYHS kap :531 Svenska näringsrekommendationerna

15 Vad är en näringsrekommendation? Vad kroppen behöver & i vilka mängder: Fett Kolhydrater Proteiner Vitaminer Mineraler Spårämnen

16 Hur tas näringsrekommendationer fram? Nordisk expertgrupp går igenom vetenskaplig litteratur och rapporter och tar sedan fram förslag till Nordiska näringsrekommendationer (NNR). Förslaget sänds på remiss till andra experter, forskningsinstitut, myndigheter och övriga intresserade. I den kommande revideringen av NNR, som påbörjas 2009 och beräknas vara klar 2012, kommer processen att vara mer systematisk och transparent än tidigare. Vilar på en bred vetenskaplig grund - tusentals studier. Är aktuella och revideras vart åttonde år.

17 Nordiska näringsrekommendationerna (NNR) Svenska näringsrekommendationerna (SNR) Svenska näringsrekommendationerna översatt till livsmedel (SNÖ) Svenska kostråd

18 Vad är kostråd? Hur man äter för att få rätt mängd av olika näringsämnen Generella råd för friska personer som syftar till sunda, hälsosamma matvanor under hela livet. Kostråden ska vara lätta att förstå och använda. Kostråden är inte bantningsråd.

19 Hur tar man fram kostråd? Baseras på kunskap om: behov av näringsämnen (nä-rekommendationer) hälsoeffekter av olika livsmedel (som frukt och grönt, fullkorn) hälsoproblem i befolkningen

20 Kunskap om hälsoproblem i befolkningen Cirka dör av hjärt- och kärlsjukdom varje år* varav cirka 80% skulle kunna förebyggas med bättre matvanor, rökstopp och tillräckligt med fysisk aktivitet** får diagnosen cancer varje år* varav cirka 30% skulle kunna förebyggas med bättre matvanor, rökstopp och tillräckligt med fysisk aktivitet** frakturer relaterade till benskörhet varje år* Mer än hälften av männen och drygt en tredjedel av kvinnorna är överviktiga eller har fetma.* Källor: *Folkhälsorapport 2009 och **WHO:s World Health Report 2002

21 Kunskap om hälsoproblem i befolkningen Cirka dör av hjärt- och kärlsjukdom varje år* varav cirka 80% skulle kunna förebyggas med bättre matvanor, rökstopp och tillräckligt med fysisk aktivitet** får diagnosen cancer varje år* varav cirka 30% skulle kunna förebyggas med bättre matvanor, rökstopp och tillräckligt med fysisk aktivitet** frakturer relaterade till benskörhet varje år* Mer än hälften av männen och drygt en tredjedel av kvinnorna är överviktiga eller har fetma.* Källor: *Folkhälsorapport 2009 och **WHO:s World Health Report 2002

22 BMI Män fördelning i BMI grupper Källa; Västerbottens hälsoundersökning 40-,50- och 60-åringar, Margareta Norberg

23 BMI Kvinnor fördelning i BMI grupper Källa; Västerbottens hälsoundersökning 40-,50- och 60-åringar, Margareta Norberg

24 Dödligheten i hjärt- och kärlsjukdom halverad senaste 20 åren sänkta kolesterolvärden förklarar nästan 40 % av den minskade dödligheten i hjärt- kärlsjukdom* mindre rökning förklarar cirka 10 % av minskningen* medicinsk behandling, till exempel medicinering, förklarar sammanlagt 36 % av minskningen* risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar skulle kunna minska med 1/3 om vi åt 10 gram mindre mättat fett per dag** * Modelling the decreasing coronary heart disease mortality in Sweden between 1986 and 2002, European Heart Journal ** WHO:s World Health Report 2002

25 Hur tar man fram kostråd? Baseras på kunskap om: behov av näringsämnen (nä-rekommendationer) hälsoeffekter av olika livsmedel (som frukt och grönt, fullkorn) hälsoproblem i befolkningen matvanor, traditioner och kultur näringsinnehåll i livsmedel fokuserar på de viktigaste förändringarna i matvanorna

26 godsakerna! godsakerna! godsakerna! godsakerna! Minska på Minska Minska Minska p p p SLV:s kostråd

27 Saluts fokusområden för goda matvanor Frukt och grönsaker Minska på utrymmesmaten Bra måltidsordning

28 Varför valde Salut dessa? enkla budskap viktiga för barn & ungdomar okontroversiella förbättringsområden för många relevanta för de verksamheter som Salut samarbetar med

29 Ät mer frukt och grönsaker Vuxna + barn från 11 år; ½ kg frukt & grönt/dag minskad risk hjärt-kärlsjukdom, övervikt & vissa cancerformer Barn 4-10 år; 400 g frukt & grönt/dag mycket f&g = mindre söta & feta produkter Barn 0-1 år; varje dag, gärna varje måltid Näringstät = mkt vitaminer och mineraler i förhållande till energiinnehåll

30 Öppna jämförelser 25% sämsta 50% mittimellan 25% bästa Ur Hälsa på lika villkor och Liv & hälsa 2008

31 Av alla kommuner tillhörde Södra Lapplands de 25% sämsta

32 Hälsoformulär till blivande mammor & pappor Salut-satsningens pilotområden Hälsoformulär Till dig som väntar barn! mamma Hälsoformulär Till er som väntar barn! Pappa/partner Mödrahälsovården & Salut-satsningen i Västerbotten Mödrahälsovården & Salut-satsningen i Västerbotten 472 blivande mammor och 415 blivande pappor 29 år och 30 år

33 Intag av frukt och grönsaker mamma (n=451) pappa (n=393) mamma (n=451) pappa (n=398) <1 gång/dag 1 gång/dag >1 gång/dag 0 <1 gång/dag 1 gång/dag >1 gång/dag E. Eurenius, Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten

34

35 Juice? Räknas till frukt Rekommendera max 1 dl/dag C-vit fibrer 1 apelsin: 58 mg 2,1 mg 1 dl juice: 35 mg 0,1 mg Frukostkomponent INGEN MÅLTIDSDRYCK

36 Utrymmesmat: 4-6 år Totalt under en vecka

37 Utrymmesmat: 2 år Totalt under en vecka

38 Måltidsordning 20-25% 25-35% 25-35% 1-3 mellanmål 5-15%

39 De flesta barn behöver inte äta mindre, utan BÄTTRE!!

40 Tack för att ni lyssnade!

41 Nytt upplägga av screening Samtala om: Mat & småbarn Matglädje Familjemåltid Tallriksmodell Mjölk Tröst/belöning Tandhälsa Förslag på frågor: Barnet - Hur mår ditt/ert barn? - Uppföljning av föregående samtal vid behov. - Samtala kring Mat för småbarn från 1års ålder. - Tycker ditt/ert barn om att äta? - Äter alla i familjen frukost/lunch/middag tillsammans? Var äter ni? Äter ni samma mat? - Äter ditt/ert barn enligt tallriksmodellen? - Ger du/ni ditt/ert barn mjölk/mjölkprodukter? - Hur tröstar/belönar du ditt barn? Brukar det vara med mat? - Samtala kring tänder, tandborstning och fluor. - Påminn om vikten av ett lågt sockerintag för barnets hälsa Screening för extrabesök hos tandhygienist Om en av dessa fem frågeställningar besvaras med Ja bör barnet erbjudas extrabesök hos tandhygienist. Berätta att du kontaktar folktandvården och att föräldrarna sedan blir kontaktade av en tandhygienist. Sjukdomar 1. Har barnet någon kronisk sjukdom, t. ex astma eller hjärtsjukdom, som kan påverka tandhälsan? Ja Nej Nattätande 2. Ammas eller får barnet nappflaska under natten? Ja Nej Tillsatt socker 3. Får barnet sötad mat och dryck i oroväckande mängd? Ja Nej Tandborstning 4. Borstas barnets tänder oregelbundet? Ja Nej Föräldraträffar 5. Missade föräldrarna föräldraträff med tandhygienist? Ja Nej

42 Nytt upplägga av screening Screening för extrabesök hos tandhygienist Om en av dessa fem frågeställningar besvaras med Ja bör barnet erbjudas extrabesök hos tandhygienist. Berätta att du kontaktar folktandvården och att föräldrarna sedan blir kontaktade av en tandhygienist. Sjukdomar 1. Har barnet någon kronisk sjukdom, t. ex astma eller hjärtsjukdom, som kan påverka tandhälsan? Ja Nej Nattätande 2. Ammas eller får barnet nappflaska under natten? Ja Nej Tillsatt socker 3. Får barnet sötad mat och dryck i oroväckande mängd? Ja Nej Tandborstning 4. Borstas barnets tänder oregelbundet? Ja Nej Föräldraträffar 5. Missade föräldrarna föräldraträff med tandhygienist? Ja Nej

43 Hur går vi vidare?

44 Vad har vi fått för idéer av det vi lyssnat på? - Vad har hänt sedan sist? - Motiverande samtal - Matvanor - Rörelsevanor

45 Till nästa gång har MHV börjat dela ut Hälsoformulär MHV använt samtalsunderlaget i samtalet MHV frågat alla kvinnor om våld MHV motiverande samtal om fysiska aktivitet MHV testat att skriva ut ett recept på fysiska aktivitet MHV motiverande samtal om frukt&grönt/utrymmesmat BVC börjat använda Barnens hälsoprogram BVC börjat screena vid 12 månaders ålder BVC frågat alla mammor om våld BVC genomfört mamma/pappasamtal BVC motiverande samtal om fysiska aktivitet BVC testat att skriva ut ett recept på fysiska aktivitet BVC motiverande samtal om frukt&grönt/utrymmesmat FTV haft hälsosamtal FTV har erbjudit sig att delta vid föräldraträffar FTV motiverande samtal om frukt&grönt/utrymmesmat

46 Till nästa gång har Öppna förskolan har utomhusverksamhet Öppna förskolan har hälsosamma mellanmål Öppna förskolan främjar anknytning genom att vara modeller i samspelet med barnet Öppna förskolan diskuterat utrymmesmat vid något tillfälle Socialtjänsten har utsett en kontaktperson... Socialtjänstens kontaktperson är känd av MHV/BVC... Socialtjänsten utvecklar rutinerna för faderskapsbekräftelse Socialtjänsten ett diskuterat utrymmesmat vid något tillfälle alla har spridit Salut till sina kollegor alla har utsett en teamansvarig alla team bokat en ny träff

47 Hälsoformulär och enkäter - Skicka enkäter till: Lina Tjärnström FoUU-staben Skellefteå Lasarett Skellefteå - Föräldrainfo BVC - Barnets hälsa i fokus - Modul III-VII

48 Vad händer framöver? Ytterligare ett seminarium: 16 november LS 4 tandhälsa/matvanor Lycksele Öppna förskolans dag 4 oktober Utbildning i Motiverande samtal: Beror på efterfrågan

49

50 Konsumtion av läsk & saft % mamma pappa 10 0 aldrig dagligen per månad per vecka

51 Familjen Mutans Hemort: Munnen Befolkning: Beroende på tillgång på föda Sysselsättning; Producerar klibb och klet Plack + Meny Socker Klibbiga kolhydrater Karies

52 år 2 år