FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION

Transkript

1 FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION Tel: +46 (0) Sidan 1 av 7

2 SMAL Start Marketing All Looks Small Medium And Large Stop Marketing Anorectic Looks Följande fakta är sammanställt av SMAL. Faktasammanställningen är menat som ett hjälpmedel för de som vill läsa mer. Faktasammanställningen kan även användas av de som vill göra skolarbeten inom området och vill kunna ta del av material som det finns studier på, samt få nya idéer till nya infallsvinklar på sitt skolarbete. I Sverige genomförs sedan 1985/86 en riksomfattande enkätundersökning vart fjärde år bland landets femte-, sjunde- och niondeklasser. Sedan 1993 har undersökningen genomförts av Folkhälsoinstitutet. Undersökningen är internationell och den senaste genomfördes år 2005/06 i ett drygt 40-tal olika länder eller regioner. I enkäten ställs en rad frågor som rör olika dimensioner av hälsa, hälsobeteende och miljöer som på olika sätt har betydelse för hur barn och ungdomar mår. Denna rapport innehåller i huvudsak resultat från den svenska undersökningen 2005/06 med vissa jämförelser till tidigare datainsamlingar. De internationella resultaten publiceras i en separat rapport från WHO. 1 Frågor om kroppsuppfattning har varit med sedan 1993/94 2. Utdrag ur: Svenska Skolbarns Hälsovanor 2005/ Utdrag ur: Svenska Skolbarns Hälsovanor 2001/ Utdrag ur: Folkhälsorapport Utdrag ur: Folkhälsorapport Utdrag ur: SMALs faktasammanställning Förord, Svenska Barns Hälsovanor 2005/2006, Gunnar Ågren, generaldirektör 2 Danielsson M, Marklund U. Svenska skolbarns hälsovanor 1997/98. Tabellrapport 2000:5. Stockholm: Folkhälsoinstitutet; Tel: +46 (0) Sidan 2 av 7

3 Utdrag ur: Svenska Skolbarns Hälsovanor 2005/2006 Kroppsuppfattning Statens Folkhälsoinstitut Det finns inte någon annan period under människans livstid som kroppen förändras så mycket och snabbt som under ungdomsåren. Under puberteten blir kroppens utseende alltmer viktigt. I ett hjärtförebyggande hälsoprogram riktat till ungdomar i USA fann man att uppfattningen om kroppens utseende var viktigare än någon annan livsstilsfaktor för ungdomarna själva och att dess betydelse ökade med åldern. 3 I undersökningen ställs också en fråga om i vilken utsträckning man bantar eller gör någonting annat för att gå ned i vikt. Andelen pojkar som gör något för att gå ned i vikt är densamma i alla åldrar, cirka 6 procent. Bland flickorna är det dock vanligare att de gör något för att gå ned i vikt då de blir äldre. 3 King A, Wold B, Tudor Smith C, Harel Y. The Health of Youth: A Cross National Survey. Canada: WHO regional publications. European series; Report 69. Tel: +46 (0) Sidan 3 av 7

4 Utdrag ur: Svenska Skolbarns Hälsovanor 2001/2002 Kroppsuppfattning Statens Folkhälsoinstitut Kroppsuppfattningen skiljer sig mellan åldrarna fast på olika sätt hos pojkar och flickor. Andelen pojkar som tycker att de är för smala ökar med åldern och andelen pojkar som tycker de är lagom minskar. På motsvarande sätt minskar andelen flickor som tycker de är lagom med åldern och andelen som tycker att de är för tjocka ökar. På samma sätt ökar då skillnaderna mellan pojkar och flickor. Då de är 11 år är deras kroppsuppfattning lika medan den därefter skiljer sig (figur 10). I undersökningen ställs också en fråga om i vilken utsträckning man bantar eller gör någonting annat för att gå ned i vikt. Inte helt oväntat hänger detta samman med redovisning av kroppsuppfattningen ovan. Det är flickorna i de två äldre ålderskategorierna, 15 %, som i högst utsträckning säger att de bantar eller gör något annat för att gå ned i vikt. Av 11-åringarna och pojkarna anger 4 6 % att de bantar. Även om majoriteten inte gör något för att förändra sin vikt är det fler med ökande ålder som tycker att de borde antingen gå upp (vanligare hos pojkar) eller gå ned (vanligare hos flickor) i vikt. Tel: +46 (0) Sidan 4 av 7

5 Utdrag ur: Folkhälsorapport 2005 Kapitel 7, Barn och ungdomars hälsa Socialstyrelsen I Skolbarns hälsovanor har man sedan 1985 ställt frågan Hur trivs du med livet just nu?. För flickorna i 15-årsåldern har en klart negativ trend noterats (figur 7:9), som inte alls varit lika markerad hos pojkarna. I en nationell studie undersöktes längdoch viktutvecklingen mellan 7 och 18 års ålder för barn födda 1973 och I den senare gruppen ökade den andel vars relativa vikt minskade under tonåren markant, i synnerhet bland flickor. Detta talar för att medveten viktminskning genom bantning har blivit betydligt vanligare bland svenska tonåringar. I Skolbarns hälsovanor uppgav 15 procent av flickorna och 4 procent av pojkarna i 15-årsåldern att de aktivt hade försökt minska sin vikt genom bantning 5. I en svensk studie fann man att 22 flickor per och 1 pojke per i grupperna födda vårdats på sjukhus på grund av anorexia nervosa någon gång under Werner B, Bodin L. Sekulär förändring i längd och BMI. Örebro;2004 (manus). 5 Danielsson M. Svenska skolbarns hälsovanor. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; Rapport 2003:50. 6 Lindberg L, Hjern A. Risk factors for anorexia nervosa: A national cohort study. Int J Eat Disord 2003;34(4): Tel: +46 (0) Sidan 5 av 7

6 Utdrag ur: Folkhälsorapport 2001 Kapitel 4, Barn och ungdomars hälsa Socialstyrelsen Totalt 19 procent av barnen i Sverige uppgavs ha psykosomatiska besvär som huvudvärk, magsmärtor m.m., den lägsta siffran bland de nordiska länderna. Psykosomatiska besvär och i mindre grad långvarig sjukdom, ökar kraftigt med åldern. För pojkar rapporterades 11 procent mer långvarig sjukdom än för flickor, medan psykosomatiska besvär var drygt 30 procent vanligare hos flickor. Resultaten stämmer med andra europeiska studier av barns hälsa Världshälsoorganisationen gör sedan början av 1980-talet vart fjärde år undersökningar om europeiska skolbarns hälsovanor i klasserna 5, 7 och 9. I den senaste datainsamlingen 1997/98 i 28 länder deltog elever från hela Sverige. Frågor om kroppsuppfattning har varit med sedan 1993/94 7. Under talet har båda könen i årskurs 5 och pojkarna i alla årskurser blivit mer medvetna om sin vikt. I årskurs 5 finns knappt några könsskillnader. Ungefär 80 procent av barnen där anser att de är lagom, men i årskurserna 7 och 9 anser en stor andel av flickorna att de är för tjocka medan pojkarna anser sig vara för smala. En tredjedel av friska svenska flickor och var femte pojke tycks övervärdera sin kroppsstorlek 8. Av flickorna i årskurs 9 bantar 8 procent medan 43 procent anser att de borde gå ner i vikt. Anorexia nervosa (självsvält) och bulimi (hetsätning med kräkningar) är sjukdomar som drabbar mer än en av hundra tonårsflickor och mer än en av tusen pojkar. Anorexi är av de vanligaste sjukdomarna hos tonårsflickor. Mindre än hälften har fått psykoterapi och en fjärdedel tycks aldrig ha sökt vård. Unga kvinnor som utövar hård fysisk träning ökar risken för utebliven menstruation, hämmad pubertetsutveckling och negativ påverkan på skelettutvecklingen. Huvudproblemet tycks vara bristfälligt näringsintag i relation till den hårda träningen. Hård fysisk träning i ungdomsåren är således en faktor som ökar risken för anorektiskt beteende hos flickor 9. 7 Danielsson M, Marklund U. Svenska skolbarns hälsovanor 1997/98. Tabellrapport 2000:5. Stockholm: Folkhälsoinstitutet; Bergström E, Stenlund H, Svedjehäll B. Assessment of body perception among Swedish adolescents and young adults. J Adolesc Health 2000;26: LindénHirschberg A, Hagenfeldt K. Hård träning i unga år kan ge allvarliga skelettskador. Läkartidningen 1998;95: Tel: +46 (0) Sidan 6 av 7

7 Delar ur faktasammanställning från utställningen SMAL mot ett skönhetsideal, Medborgarhuset i Stockholm % av normala bantare blir sjukligt bantande % av alla sjukligt bantande får mindre eller fullt utvecklade ätstörningssyndrom % av alla med ätstörningar är kvinnor 12 Ätstörningssjukdomar har den högsta dödligheten bland alla typer av psykiska sjukdomar 13 Var femte person som lider av ätstörningar kommer att dö i förtid av komplikationer som hjärtproblem och självmord 14 Genomsnittsmodellen väger 23 % mindre och har nära hälften så mycket kroppsfett, som en frisk kvinna ska ha. 15 I Amerika vill hälften av alla åriga flickor gå ner i vikt på grund av bilder i modetidningar Shisslak M., Crago M. & Estes S. (1995) The spectrum of eating disturbances. International Jpurnal of Eating Disorders, 18 (3), Shisslak M., Crago M. & Estes S. (1995) The spectrum of eating disturbances. International Jpurnal of Eating Disorders, 18 (3), Claes Norring ( ). Ätstörningar och övervikt, ett debattinlägg. Från nedlagda NÄT, Nationellt Kunskapscentrum för Ätstörningar 13 Sullivan Patrick F. (1995). American Journal of Psychiatry. Vol. 152 (7) July 1995 & The Renfrew Center Foundation for Eating Disorders (2002). Eating disorder 101 Guide: A Summery of Issues, Statistics and Resources. (senast uppdaterad ) Tillgänglig ( ) & 14 Sullivan Patrick F. (1995). American Journal of Psychiatry. Vol. 151 (7) July 1995 & The Renfrew Center Foundation for Eating Disorders (2002). Eating disorder 101 Guide: A Summery of Issues, Statistics and Resources. (senast uppdaterad ) Tillgänglig ( ) & 15 British Medical Association, board of Science and Medication (2000). Eating Disorders, body image & the media. 16 The Renfrew Center Foundation for eating disorders (2002). Eating disorders 101 Guide: A Summery of Issues, Statistics and Resources. (senast uppdaterad ) Tel: +46 (0) Sidan 7 av 7