Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping april 2014
|
|
- Arne Bengtsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping april 2014
2 EKB Psykisk ohälsa Flera studier visar på samband mellan att vara flyktingbarn och psykisk ohälsa. I en svensk studie kartlades förekomsten av psykisk ohälsa hos flyktingbarn i åldern 3 15 år. 45 % av barnen hade en hög barnpsykiatrisk symtombelastning efter fem månaders vistelse i Sverige. Att jämföra med ca 15 procent av svenska barn i samma ålder (Hjern, )
3 Många har haft svåra uppväxt och levnadsvillkor som påverka barnens välbefinnande och resultera i svåra emotionella problem samt beteendeproblem. Det krävs noga genomtänkta strategier och skyddssystem för bemötandet av den särskilda situation dessa barn befinner sig i och de särskilda behov de har. Derluyn & Broekaert (2008)
4 I en av de största uppföljningsstudierna av andra världskrigets flyktingbarn följde psykiatrikern Keilson och hans medarbetare upp judiska barn vars föräldrar mördats av nazisterna. De intervjuades i årsåldern om sina liv, sina eventuella psykiatriska besvär och om vad som varit viktigast för dem för att skapa ett gott liv. Det visade sig att majoriteten levde ett liv som de själva uppfattade som gott utan några betydande psykiatriska eller sociala problem.
5 Trauma inte avgörande De barn som hamnat i familjer där de känt sig välkomna och älskade gick det i huvudsak bra för som vuxna, oavsett hur de haft det under själva kriget. För de barn som inte hamnat hos sådana familjer utgjorde de umbäranden de utstått under kriget en klar riskfaktor. Den hoppfulla slutsatsen av denna longitudinella forskning är att det är bemötandet efter umbäranden, snarare än umbärandet i sig, som är det viktigaste för drabbade barns möjligheter till ett gott liv som vuxna (Hjern, ).
6 Socialt stöd avgörande En faktor som är av särskild vikt för ensamkommande barn är boendeförhållanden i det nya landet. Många studier har påvisat att posttraumatiska stress symptom (PTSD) ökar hos barn som bor på boenden med lågt socialt stöd.
7 Det sociala nätverkets stöd upplösningen av ensamkommande flyktingbarns sociala nätverk och förlusten av föräldrarnas stöd som faktorer som allvarligt kan äventyra deras psykologiska välbefinnande. Det sociala stödet från personal på asylboenden och det sociala stödet från den etniska gemenskapen är enligt forskningen den klart viktigaste resursen för barnens välbefinnande Derluyn & Broekaert (2008).
8 Välbefinnande och belåtenhet över livssituationen i vuxen ålder De studier som beskriver vuxenlivet för ensamkommande barn pekar på att de flesta växer upp och skapar sig ett gott liv, även om de inte har tillgång till professionell hjälp för att bearbeta sina upplevelser. Faktorer som ett gott bemötande i mottagarlandet och tillgång till en trygg och kärleksfull miljö verkar vara nästintill en förutsättning för att dessa barn skall kunna få ett gott liv (Hjern, ).
9 Risk and resilience (risk och skyddsfaktorer) Under flera års tid fokuserade barnforskningen på att studera samband mellan risker eller dåliga uppväxtmiljöer och barns utveckling.
10 Nu ligger fokusen istället på att studera resilience, motståndskraft och skyddsfaktorer. Riskforskningen börjar i allt högre utsträckning konkurreras ut och ersättas med friskforskning. Den intressanta frågan att studera är vad är det som gör att vissa barn klarar risker förvånansvärt väl och utvecklas gynnsamt trots usla omständigheter?
11 Resilience? Professorn i barn-och ungdomspsykiatri Michael Rutters definition av resilience är den mest använda och vedertagna: resilience är processer som gör att utvecklingen når ett tillfredställande resultat, trots att barnet har haft erfarenheter av situationer som innebär en relativt stor risk att utveckla problem eller avvikelse (Borge, 2005,).
12 Olika typer av resiliens Intellektuell resiliens finns hos barn som gör sina läxor, klarar av skolan och når förhållandevis goda resultat även om hemförhållandena och andra svåra förhållanden pekar på att de egentligen inte skulle klara av den delen av vardagen.
13 Beteendemässig resiliens finns hos barn som haft problem med uppförandet men som senare av någon anledning bättrar sig. Emotionell resiliens handlar om att vissa barn, trots att de utsätts för påfrestningar i familjen och närmiljön fungerar känslomässigt bra både som barn och vuxna (Borge, 2005,).
14 Resilience och motståndskraft Inom resilience-teorin talar man mycket om barns motståndskraft mot att utveckla psykiska problem. Motståndskraft är inte synonymt med begreppet resiliens då det inte är heltäckande. Ordet motståndskraft betonar i för hög grad det som är inom barnet och i för låg grad det som är i miljön (Borge, 2005).
15 En annan definitionen på ordet motståndskraft beskrivs som: ett sätt att tänka som främjar individens känsla av optimism, hopp," Lagerberg & Sundelin (2003).
16 Skyddsfaktorer Vissa faktorer är viktiga och gynnsamma för alla barn, t.ex. goda föräldrarelationer. Föräldrabarnförhållandet tillhör det som starkast påverkar ett barns välbefinnande eller brist på välbefinnande (Lagerberg & Sundelin, 2003).
17 Det finns också andra faktorer som är särskilt betydelsefulla för barn i utsatta situationer, t.ex. att ha tillgång till en förtrolig relation utanför familjen. För att barn ska få tillgång till denna skyddsfaktor krävs det dock oftast att barnet är omtyckt av omgivningen och inte ställer till med besvär.
18 Skyddsfaktorer "inom" barnet kan precis som riskfaktorer finnas både inom barnet och i dess miljö. Skyddsfaktorer hos barnet handlar om olika egenskaper eller personlighetsdrag som barnet har. Exempel på skyddsfaktorer inom barnet kan bl.a. vara: Förmåga till impuls- och känslokontroll(tålighet) God problemlösningsförmåga
19 Intelligens Goda skolprestationer Social kompetens Tillmötesgående beteende (lätt att tycka om) Humor (Lagerberg & Sundelin, 2003) ( Skerfving, 2005).
20 Skyddsfaktorer i barnets omgivning Skyddsfaktorer i barnets omgivning kan t.ex. vara: god omvårdnad Föräldrars övervakan och tillsyn
21 God familjesammanhållning Att inte drabbas av många separationer från vårdaren Att tillhöra en högt uppsatt social grupp (Lagerberg & Sundelin, 2003).
22 Sammanfattning av skyddande faktorer De skyddande faktorer som enligt forskningen har hjälpt högriskbarnen att utvecklas positivt i vuxen ålder är: en personlighet som väckt positiva reaktioner i barnets omgivning Förmåga och vilja att använda sina resurser
23 Omsorgsfulla föräldrar som gav barnet god självkänsla Andra stödjande vuxna Samt vändpunkter i samband med viktiga övergångar i livet
24 Coping En förklaring till varför vissa barn har lättare för att hantera svårigheter än andra är coping. Till skillnad från resilience är coping själva beteendet eller strategin en individ använder sig av i en stressituation. I coping inkluderas således inte personliga egenskaper eller skyddsfaktorer i omgivningen d.v.s. inre och yttre skyddsfaktorer.
25 Coping kan t.ex. läras ut i förskolan eller skolan i form av bemästring över vardagliga situationer. Resilience kan inte läras ut på samma sätt då det utvecklas i det verkliga livet i samspel med de risker som barnet utsätts för och barnets personliga egenskaper. (Skerfving 2005)
26 Olika coping modeller Det finns olika modeller för coping,man sammanfattar dessa genom att alla tillskrivs två poler. Den ena polen består av beteenden som riktas mot problemet och som aktivt försöker förändra det.
27 Den andra polen består av strategier som går ut på att hantera de negativa känslor som problemet skapar. Sådana strategier kan handla om att man blir passiv eller undvikande. Det kan även handla om att man känslomässigt anpassar sig till problemet eller t.o.m. accepterar det. (Lagerberg & Sundelin 2003).
28 + _ Problemfokuserande strategier Primär kontroll (gör ingripanden i situation ) Närmande Känslofukuserande beteende Sekundär kontroll (hanterar de känslor som uppstår situationen ) Undvikande
29 Religion Gamla omständigheter Misstro Självständigt Religion Religion kontinuitet Religion Aktiv överlevnad Anpassning Religion Undertryckande Positivitet Religion Religion Kopingsstrategier Nuvarande omständigheter Sammanhang
30 Litteratur Almqvist, K & Broberg. G, A. (1999). Mental health and social adjustment in young refugee children 3 12 years after their arrival in Sweden. American Academy of Child and adolescent psychiatry, 36, 6, Angel, B. Hjern, A. & Ingleby, D. (2001). Effects of War and Organized Violence on Children: A Study of Bosnian Refugees in Sweden. American Journal of Orthopsychiatry, 73, 1, Antonovsky, Aaron. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm. Natur och kultur Ascher, H. (2009). Ensamkommande flyktingbarn måste få stöd. Respekt och omsorg kan begränsa effekterna av tidigare trauman. Läkartidningen, 106, 18 19, Aspers, Patrik. (2007). Etnografiska metoder. Malmö: Liber Backe-Hansen, Elisabeth & Ogden, Terje (red.) (1998). 10-åringer i Norden: kompetense, risiko og oppvekstmiljø. København: Nordisk Ministerråd Borge, Anne Inger Helmen. (2005). Resiliens: risk och sund utveckling. Lund: Studentlitteratur Derluyn, I. & Broekaert, E. (2007) Different perspectives on emotional and behavioural problems in unaccompanied refugee minors. Ethnicity and Health, 12, Derluyn, I. & Broekaert, E. (2008) Unaccompanied refugee children and adolescent: the glaring contrast between a legal and a psychological perspective. International Journal of Law and Psychiatry, 31,
31 Tack! Yassin Ekdahl
Betydelsefulla faktorer för ensamkommande barn
Stockholms Universitet Institutionen för socialt arbete C-uppsats VT: 2010 Betydelsefulla faktorer för ensamkommande barn En kvalitativ studie om faktorer som påverkar ensamkommande flyktingbarns liv Författare:
Läs merMÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG
MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG Seminarium med psykolog och Fil. Dr. Atle Dyregrov och psykolog Magne Raundalen Senter for Krisepsykologi, Fortunen 7, 5013 Bergen atle@uib.no www.krisepsyk.no www.kriser.no
Läs merSalutogen miljöterapi på Paloma
Salutogen miljöterapi på Paloma Innehållsförteckning Bakgrund s.2 Den salutogena modellen s.3 Begriplighet s.3 Hanterbarhet s.3 Meningsfullhet s.3 Den salutogena modellen på Paloma s.4 Begriplighet på
Läs merFlyktingbarnteamet Göteborg
UNHCR/M.Maguire Ett samarbete mellan: Barn- och ungdomspsykiatri, Gamlestaden Flyktingbarnteamet Göteborg UNHCR UNHCR / B. Szandelszky UNHCR / F. Noy UNHCR UNHCR UNHCR / D. Lom UNHCR / B. Szandelszky Att
Läs merAtt möta föräldrar som har omfattande problem i sitt föräldraskap
Att möta föräldrar som har omfattande problem i sitt föräldraskap Mikaela Starke Fil Dr & socionom Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Hur är det att vara förälder idag? Att få ihop
Läs merUr boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar
Ur boken Bortom populärpsykologi och enkla sanningar av Magnus Lindwall, Göteborgs universitet Begreppet självkänsla har under de senaste åren fått stor uppmärksamhet i populärvetenskapliga böcker. Innehållet
Läs merPerspektiv på prevention
Perspektiv på prevention Torbjörn Forkby, Docent i socialt arbete Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR Bild: Pia Schmidtbauer Utbildning? Metoder? Teorier? Målgrupper? Varför? När? Var? Ett arbete i en
Läs merHFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson
HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson Definition av hälsa Tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte
Läs merKris och Trauma hos barn och unga
Kris och Trauma hos barn och unga Lovisa Bonerfält lovisa.bonerfalt@orebroll.se Olika typer av kriser Livskriser Sorg Traumatiska kriser Kris och trauma hos barn och unga Hur reagerar barn i kris? Hur
Läs merFolkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017
Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och
Läs merLikabehandlingsplanen
Likabehandlingsplanen Handlingsplan vid fall av kränkning Reviderad sept. 2014 Drakbergsskolans mål Varje elev och all personal på Drakbergsskolan skall kunna gå till skolan utan att vara orolig för att
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN STUBBEN
LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN STUBBEN Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan Ett barn eller en elev får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon
Läs merÅrlig plan mot diskriminering och kränkande behandling
Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolor och annan pedagogisk verksamhet Planen gäller från 2014-10-15 Planen gäller till 2015-10-15 Sida 1 av 7 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Vad
Läs merBäckalyckans förskola
Olika men ändå lika. Bäckalyckans förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling januari 2009 reviderad september 2013 Grunduppgifter Ansvariga för planen: Samtliga medarbetare på förskolan,
Läs merNågra tankar om mentalisering i bedömningssamtal
ERICASTIFTELSEN Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15 hp. HT2011 Examinationsuppgift - Sofie Alzén Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal Inledning Barn- och
Läs merSocialistiska Psykologers yttrande o ver utkastet till lagra dsremiss Begra nsningar av mo jligheten att fa uppeha llstillsta nd i Sverige
Socialistiska Psykologers yttrande o ver utkastet till lagra dsremiss Begra nsningar av mo jligheten att fa uppeha llstillsta nd i Sverige Socialistiska psykologer samlar ett hundratal verksamma psykologer,
Läs merCoachning - ett verktyg för skolan?
Coachning - ett verktyg för skolan? Om coachning och coachande förhållningssätt i skolvärlden Anna-Karin Oskarsson Några ord om den ursprungliga uppsatsen Det här är en förkortad version av magisteruppsatsen
Läs merVärdegrund och uppdrag
MONTESSORIFÖRSKOLAN PÄRLUGGLANS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH FÖR LIKABEHANDLING. Lagar och förordningar som styr arbetet mot diskriminering och för lika behandling. Skollagen (2010:800) Diskrimineringslagen
Läs merTraumamedveten omsorg
Traumamedveten omsorg Länsstyrelsen 14 oktober 2015 Pernilla Rempe Sjöstedt, Leg. psykolog Rädda Barnens centrum - för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 Agenda Vad är trauma? Vad händer i
Läs merLuleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Luleå kommun/buf sid 1/5 ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Verksamhetsår 2012/2013 Luleå kommun/buf sid 2/5 Vår vision Alla på vår förskola ska känna sig
Läs merFRÅN AFGHANISTAN TILL SVERIGE SOM ENSAMKOMMANDE BARN. Elinor Brunnberg Mehrdad Darvishpour 29 februari 2016
FRÅN AFGHANISTAN TILL SVERIGE SOM ENSAMKOMMANDE BARN Elinor Brunnberg Mehrdad Darvishpour 29 februari 2016 ANTAL ENSAMKOMMANDE POJKAR OCH FLICKOR 2015 Ålder Flickor Pojkar Totalt 0 6 år 157 155 312 7
Läs merÖppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.
Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Vi behöver dig som kan finnas där när det blir jobbigt,
Läs merBarn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET Läsåret 2007/2008 1. Inledning Alla barn och elever skall kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin individualitet. Likabehandlingsplanen
Läs merLuleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA
Luleå kommun/buf sid 1/6 ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Verksamhetsår 2014 Luleå kommun/buf sid 2/6 Vår vision Alla på vår förskola, både barn och vuxna,
Läs merEn bra start i livet (0-20år)
En bra start i livet (0-20år) Strategi för ungas trygghet, hälsa och utveckling Fastställd av kommunstyrelsen, 2015-06-03 Dnr: KS 2014/00231 Innehållsförteckning En bra start i livet (0-20år) 1 1 Inledning
Läs merLikabehandlingsplan. Nordanby förskola
Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Nordanby förskola November 2010 Inledning Det här är Nordanby förskolas handlingsplan för att motverka alla former av trakasserier, diskriminering och
Läs merHur frågar man om våld, och vad får man för svar?
Hur frågar man om våld, och vad får man för svar? Konferens 28 januari 2015, Burgårdens utbildningscentrum Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet Specialistpsykolog,
Läs merBarn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist
Barn som far illa Utsatta Barn Hur ska det vara? Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig
Läs merBarn och Trauma - bedömning och behandling
Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling förskolorna, Boxholms kommun November 2014 Innehållsförteckning Vår vision sid. 2 Planens giltighetstid sid. 2 Ansvarig för denna plan sid. 2 Bakgrund
Läs merBarn som lever i våld
Barn som lever i våld en ny riskgrupp? Göran Lindén goran.linden@socialresurs.goteborg.se Våld mot närstående eller av närstående Typsituation: Pappa är våldsam mot mamma 10 % av alla barn/ungdomar har
Läs merBarns och ungas hälsa
Svenska barn tillhör de friskaste i världen! Barns och ungas hälsa Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet september Men det finns problem, t ex: Skador Infektioner
Läs merMellanvångens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015
Mellanvångens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 1 Vår vision Till Mellanvångens förskola går barn, föräldrar och personal med glädje. Var och en ska känna sig trygg och bli
Läs merNORRTÄLJE KOMMUN. Skarsjö förskola. Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16
NORRTÄLJE KOMMUN Skarsjö förskola Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16 Innehåll Skarsjö förskolas Likabehandlingsplan... 3 För förebyggande av diskriminering och kränkande behandling...
Läs merUng och utlandsadopterad
Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier ISV LiU Norrköping Ung och utlandsadopterad En intervjustudie om problembilden kring utlandsadopterade ungdomar Maria Persson Uppsats på grundläggande nivå
Läs merLikabehandlingsplan. Förskolan Lärkdrillen
Likabehandlingsplan Förskolan Lärkdrillen 2011 10 25 Styrdokument Läroplanen för förskolan, Lpfö 98/10, poängterar vikten av en lika behandling av alla individer inom verksamheten, bl.a. går det att läsa:
Läs merIPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.
1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline
Läs merLikabehandlingsplan Pedagogisk omsorg Svalan 2015 SÄTERS KOMMUN
Likabehandlingsplan Pedagogisk omsorg Svalan 2015 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1 Vision... 2 2 Rutiner för hur förskolan arbetar för att upptäcka, åtgärda och
Läs merUppdragsutbildning KURSPLAN. Utvecklingspsykologi och socialt arbete med utsatta barn och ungdomar 8 hp avancerad nivå
1 (5) Institutionen för socialt arbete Uppdragsutbildning KURSPLAN Utvecklingspsykologi och socialt arbete med utsatta barn och ungdomar 8 hp avancerad nivå Developmental Psychology and Social Work with
Läs merFörutsättningar och utmaningar i elevhälsans arbete
Förutsättningar och utmaningar i elevhälsans arbete Psykisk (O)hälsa 3 februari 2016 Åsa Backlund Institutionen för socialt arbete Stockholm asa.backlund@socarb.su.se Upplägg Skola som risk eller skydd
Läs merLikabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Föreskoleverksamheten Torsby kommun
Datum 2015-08-24 11 Antal sidor Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Föreskoleverksamheten Torsby kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Vad är diskriminering? 4 Vision 5 Till dig som förälder/vårdnadshavare
Läs merLikabehandlingsplan. Förskolan Ugglan. Ph-12
Likabehandlingsplan Förskolan Ugglan Ph-12 2012/2013 Innehåll sida Inledning 3 Vår vision, målsättning 4 Delaktighet 5 Utvärdera 6 Främja 7 Kartläggning 8 Kontinuerliga mål: Kön 9 Etnisk tillhörighet 10
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2015/2016
Plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2015/2016 Förskolan Fågelbo och fritidshemmet Smultronstället 19 november 2015 1. Vision På förskolan Fågelbo och fritidshemmet Smultronstället
Läs merRiktlinjer för anhörigstöd
Vård, omsorg och IFO Annelie Amnehagen annelie.amnehagen@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 1(7) Riktlinjer för anhörigstöd 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Anhörigas
Läs merNu är det läge... att arbeta förebyggande i gymnasieskolan! S:t Gertrud, Malmö 2009-01-29. Folkhälsokoordinator Ingela Sjöberg
Nu är det läge..... att arbeta förebyggande i gymnasieskolan! S:t Gertrud, Malmö 2009-01-29 Folkhälsokoordinator Ingela Sjöberg Det finns bara två bestående gåvor vi kan ge våra barn. Den ena är rötter,
Läs merMTM:S INFORMATIONSSERIE. Talböcker i skolan. För dig som möter elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi
MTM:S INFORMATIONSSERIE Talböcker i skolan För dig som möter elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Läsnedsättning och talböcker En god förmåga att läsa och skriva förutsätts ofta i vår tid, men
Läs merBarn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem
Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Björn Kadesjö Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa Öl. vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 Varför utmanar? Får den vuxne att
Läs merYttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion
YTTRANDE 1(4) Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion Carina Lindberg (v) m fl har i motion till kommunfullmäktige i Gotlands kommun föreslagit
Läs merPionens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Pionens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN. för FYRENS FÖRSKOLA
LIKABEHANDLINGSPLAN för FYRENS FÖRSKOLA OKTOBER 2013 Inledning Det här är förskolan Fyrens handlingsplan för att motverka alla former av trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling. Vi
Läs merProtecting YOU Protecting ME
Protecting YOU Protecting ME Max Hansson max.hansson@lnu.se Protecting YOU/Protecting ME (PY/PM) Ingen modell passar alla. En modell kan som bäst passa många. Den kunskap vi har idag om Protecting YOU/
Läs mer3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN
KORSHOLMS KOMMUNS Innehållsförteckning 1 MÅL FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN 1.1 Stödjandet av hemmets och skolans fostrande arbete...3 1.2 Stödjandet av välbefinnandet, känslolivet och den sociala
Läs merVanliga familjer under ovanliga omständigheter
Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet,, Psykologiska Institutionen, Göteborgs G Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Allmänn modell
Läs merArealens Förskola Arealens Förskola A
Arealens Förskola Arealens Förskola A Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Likabehandlingsplan för Arealens förskola Syfte:
Läs merPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN
PLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR PRAKTISKA I VÄXJÖ Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphörde att gälla den 1 januari 2009.
Läs merTill dig som är pedagog och arbetar med barn i förskola i Vingåkers kommun
Till dig som är pedagog och arbetar med barn i förskola i Vingåkers kommun Språkutvecklingsprogram 2 Till dig som är pedagog och arbetar med barn i våra förskolor i Vingåkers kommun Detta språkutvecklingsprogram
Läs merHälsa enligt WHO (1945)
Hälsa enligt WHO (1945) Hälsans bestämningsfaktorer Bearbetning efter original av Svanström & Haglund Psykisk hälsa i ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk
Läs merKrigstrauma i bagaget och mobbad i skolan
Krigstrauma i bagaget och mobbad i skolan Anders Hjern, barnläkare, professor, Sachsska Barnsjukhuset och KI/CHESS Monica Brendler-Lindqvist psykoterapeut, verksamhetschef, Röda korsents center för torterade
Läs mer3. Bakgrund och metod
3. Bakgrund och metod 3. Bakgrund och metod Studierna i denna antologi utgår från det material som samlades in för Skolverkets Utvärdering av metoder mot mobbning. 1 Forskarna har gjort fördjupade studier
Läs merSalutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com
Salutogent tänkande Att jobba med det friska hos barn och ungdomar BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset Salutogenes Utveckling mot hälsa Stress- sårbarhetsmodellen STRESS Hög - Livshändelser ohälsa
Läs merBeslut efter riktad tillsyn
Lessebo kommun lnfo@lessebo.se efter riktad tillsyn av utbildning i Lessebo kommun för asylsökande barn och barn som vistas i Sverige utan tillstånd 2(12) Riktad tillsyn i Lessebos kommun Skolinspektionen
Läs merSamtal, bemötande och lite till Thomas Gustavsson leg psykolog ACT-Tränare thomas@humanact.se 0707-764276 www.humanact.se
Samtal, bemötande och lite till Thomas Gustavsson leg psykolog ACT-Tränare thomas@humanact.se 0707-764276 www.humanact.se Vem är jag?! Psykolog sedan 15 år, ACT-trainer och författare! Jobbat mycket som
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Järntorgets förskola Vision På Järntorgets förskola ska barn och vuxna känna sig trygga och ingen ska bli utsatt för diskriminering, trakasserier
Läs merPlan mot kränkande behandling och diskriminering. ( nedan kallad Pkbd) vid. Lunds skola Fritidshem, 13/14. Vår policy. Mål. Vision
Plan mot kränkande behandling och diskriminering ( nedan kallad Pkbd) vid Lunds skola Fritidshem, 13/14 Planen antogs i november 2013 och gäller i ett år. Vår policy Vi på Lunds skola bygger vår verksamhet
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskoleavdelningen Jollen 2010 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1. Vision...2 2. Vad säger lagen...2 3. Rutiner
Läs merLikabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016
Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016 Diskrimineringsgrunder och definitioner Diskrimineringsgrunder Enligt diskrimineringslagen (2008:567) är diskriminering när verksamheten behandlar ett
Läs merProblemformulering och frågor
Bakgrund Varje år avlider ca 1500 personer till följd av självmord Gruppen efterlevande barn är osynlig Forskning visar att det är en högriskgrupp för psykisk ohälsa, självmordsförsök och fullbordade självmord
Läs merBarnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd
Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd Carolina Jernbro Barnmisshandel som folkhälsoproblem Vanligt förekommande Stora konskevenser på individ och samhälle
Läs merBättre hälsa: antagande
VILKA PSYKOLOGISKA FAKTORER HINDRAR OSS ATT ÄNDRA VÅRT V BETEENDE OCH VÅR V R LIVSSTIL FÖR F R ATT UPPNÅ BÄTTRE HÄLSA? H Marcelo Rivano-Fischer Fil Dr Psykolog 061124 Mat Tobak Alkohol Droger Luft Motion
Läs merADHD från 8-18 års ålder
ADHD från 8-18 års ålder Några resultat från en longitudinell studie av tvillingar Jan-Olov Larsson Attention Deficit Hyperactivity Disorder Förr Tillstånd hos pojkar i skolåldern Nu Potentiellt kronisk
Läs merKyviksängs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Kyviksängs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Förskolechef tillsammans med pedagoger från förskolan.
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN OCH ÅRLIG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR LYCKORNAS FÖRSKOLA LÄSÅR 2012/2013
LIKABEHANDLINGSPLAN OCH ÅRLIG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR LYCKORNAS FÖRSKOLA LÄSÅR 2012/2013 Vad du vill att andra ska göra mot dig, ska du göra mot dem. Vision Lyckorna ska vara
Läs merRiktlinjer fö r pedagögisk ömsörg i Nörrta lje kömmun
Riktlinjer fö r pedagögisk ömsörg i Nörrta lje kömmun (Antagna i barn-och skolnämnden den 20121217) P O S T A D R E S S B E S Ö K S A D R E S S T E L E F O N E - P O S T P L U S G I R O Box 803, 761 28
Läs merTRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala
TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA Malmö 151126 Heljä Pihkala Ett samarbete mellan Psykiatriska klinikerna i Skellefteå och Umeå, Socialtjänsten i Skellefteå
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling i Förskolan. läsåret 2014/2015
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i Förskolan läsåret 2014/2015 Innehåll Inledning... 3 Lagar och styrdokument... 4 Begreppsförklaringar - Definitioner... 5 Kartläggning och nulägesanalys...
Läs merTraumatisk stress. Lästips från sjukhusbiblioteket
Traumatisk stress Lästips från sjukhusbiblioteket Sjukhusbiblioteken i Värmland 2016 Att hantera traumarelaterad dissociation : färdighetsträning för patienter och deras terapeuter (2012) Av Suzette Boon,
Läs merAnknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11
Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Anknytningssystemets betydelse
Läs merTrygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1
Sammanställning värdegrundsbegrepp personal. Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1 Begrepp som
Läs merTvärprofessionella samverkansteam
Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Västanvindens förskola Upprättad 201601 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och
Läs merKolibri AB Rotorvägen 6, 722 24 Västerås 021-18 89 03. Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar
Kolibri AB Rotorvägen 6, 722 24 Västerås 021-18 89 03 Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar LIKABRHANDLINGSPLAN - plan mot kränkande behandling INLEDNING
Läs merVision för. Höörs kommuns. Barn- och ungdomspolitik
Vision för Höörs kommuns Barn- och ungdomspolitik Antaget av kommunfullmäktige 2008-12-17 1 Barn- och ungdomspolitik i Höör Kommunfullmäktiges vision för Höör år 2015: Höör är Skånes bästa boendekommun:
Läs merAtt få eller skaffa svenska kompisar det är inte lätt faktiskt.
Att få eller skaffa svenska kompisar det är inte lätt faktiskt. - En studie om ensamkommande flyktingungdomars sociala nätverk i Sverige Socionomprogrammet socialt arbete med barn och ungdomar Självständigt
Läs merSkolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv
Skolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv Skolkuratorsdagarna, Visby 13 oktober 2015 Åsa Backlund Institutionen för
Läs merFlyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv
Flyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv BUPs asylpsykiatriska enhet Anneli.Eriksson-Bagri@sll.se Karin.Hedberg@sll.se 1 januari 2016 fanns i Stockholm 5000 asylsökande ensamkommande barn och 3600
Läs merAndelen trygga relationer i förskolan
Andelen trygga relationer i förskolan har minskat de senaste 2o åren Detta gäller speciellt de små barnen som är mer beroende av vuxna för att reglera sina känslor Större barngrupper, fler barn per vuxen,
Läs merLikabehandlingsplan -ett handlingsprogram för att motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling-
Barn- och ungdomsförvaltningen Starrkärrs förskola Likabehandlingsplan -ett handlingsprogram för att motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling- 1. Inledning Alla barn är välkomna
Läs merSammanfattning av likabehandlingsplanen och åtgärder vid diskriminering och kränkande behandlingar på Montessoriföreningen Maria
Likabehandlingsplan Montessoriföreningen Maria Läsåret 2015-2016 Sammanfattning av likabehandlingsplanen och åtgärder vid diskriminering och kränkande behandlingar på Montessoriföreningen Maria 1. Vi på
Läs merSkolans årliga plan mot kränkande behandling Läsåret 2012/2013 A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ
Skolans årliga plan mot kränkande behandling Läsåret 2012/2013 A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ Enhetens övergripande mål för likabehandling: Alla elever är trygga i skolan. Alla elever behandlas lika oavsett kön,
Läs merBorgviks förskola och fritidshem
Likabehandlingsplan 2013/2014 Borgviks förskola och fritidshem Inledning Att verka för hälsa, lärande och trygghet i förskola och fritidshem handlar om att utveckla goda relationer mellan verksamheten,
Läs merPLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för SÖRÄNGS SKOLA
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för SÖRÄNGS SKOLA Verksamhetsformer som omfattas av planen: Sörängs skola F-6 Ansvariga för planen: Rektor/förskolechef Vår vision: Sörängsområdet ska vara
Läs merAtt samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan
Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan Hur kan vi förändra förhållningssätt och undervisningsformer för att nå alla elever i deras väg mot en högre måluppfyllelse? Vi lyfter fram
Läs merLIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A
LIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A L Ä S Å R E T 2 0 1 4 2015 INNEHÅLL Inledning 4 D E L 1 : B A K G R U N D, B E G R E P P O C H R U T I N E R Skollagen och diskrimineringslagen
Läs merBEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM
BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM Vi är specialister inom DBT och vårt mål är att ge individen en inre emotionell balans och en meningsfull tillvaro. OM OSS På Kullabygdens DBT hem hjälper vi ungdomar i åldern
Läs merOderljunga skolas likabehandlingsplan. Läsåret 15/16
Perstorps kommun Revideras Okt 2015 Barn och utbildningsnämnden OD F-6 Oderljunga skolas likabehandlingsplan Läsåret 15/16 att främja barns och elevers rättigheter och att förebygga och förhindra diskriminering,
Läs merKyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16
Kyrkbyns förskola Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Innehållsförteckning Bakgrund/Definition Kränkande Behandling..
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2015-10-16 2016-10-16 Junibackens förskola FÖRKOLANS VISION SAMT DELAKTIGHET: Vision: Alla barn och vuxna i Gagnefs kommun tar bestämt avstånd mot
Läs mer#gillamig #gilladig - Kan man gilla sig själv utan att vara gillad av andra? - Kan man gilla andra utan att gilla sig själv? Barn och ungdomar är idag experter på mobbning, men har sällan
Läs merPlan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR
Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR Det är i de vardagliga mötena som värderingar och attityder förmedlas Varje verksamhet skall ha skriftlig plan för
Läs merLikabehandlingsplan vid Tjelvarskolan
Likabehandlingsplan vid Tjelvarskolan Inledning. Den här planen omfattar alla verksamheter, skola såväl som förskoleklass och fritidshem, på Tjelvarskolan. Eftersom våra verksamheter samarbetar tätt kring
Läs mer