Sjukfallskartläggning

Transkript

1 December (14) Sjukfallskartläggning Västra Götaland inför 2008 Sammanställning från Sjukfallskartläggning, Försäkringskassan Västra Götalands län. Annika Mansén Seppo Kerola Henrik Mäkinen

2 December (14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING...3 BAKGRUND OCH SYFTE...4 GENOMFÖRANDE - METOD OCH TEKNIK...5 RESULTAT FÖR VÄSTRA GÖTALAND...6 Kontakta gärna oss! För information och dialog kontakta ditt lokala Försäkringskontor. Växel Kontakta oss för visning av Sjukfallskartläggningen.

3 December (14) Sammanfattning Försäkringskassan i Västra Götaland har i samverkan med Försäkringskassan Skåne under hösten 2007 gjort en sjukfallskartläggning. Detta är femte året som Västra Götaland gör denna typ av kartläggning. Syftet är att öka kunskapen om våra längre sjukfall. Information från denna typ av kartläggningar blir också värdefull för Försäkringskassans dialog med arbetsgivare, Arbetsmiljöverket, sjukvård, Arbetsförmedling och andra aktörer i samhället. Under hösten 2003 gjordes sjukfallskartläggningar i både Västra Götaland och Skåne. För att ge möjlighet till jämförelser och att ta tillvara varandras erfarenheter har kartläggningarna sedan 2004 gjorts i samverkan med Försäkringskassan i Skåne. Denna typ av kartläggningar genomfördes också i de tidigare län som nu bildar Västra Götaland. Sjukfallskartläggningen ger en ögonblicksbild av de sjukfall som den 1 oktober 2007 pågått i minst 60 dagar. Vid tolkning av resultaten är det viktigt att komma ihåg att det sjukskrivningsmönster som redovisas är det som gällde just den 1 oktober Vidare bör man notera att sjukfall som understiger 60 dagar utgör en stor andel av det totala antal sjukfall som handläggs på Försäkringskassan. Kartläggningen ger därmed främst en bild av de längre sjukfallen. När det gäller jämförelser får vi i år möjlighet att göra direkta jämförelser med 2004, 2005 och 2006 års kartläggningar och till stora delar även med 2003 års kartläggning. Detta ger oss en möjlighet att följa utvecklingen av pågående sjukfall. Genom samverkan med Skåne får vi också möjlighet att göra jämförelser mellan dessa båda län som tillsammans avseende invånare utgör nästan 30 procent av riket. Det finns liksom vid förra årets kartläggning en del skillnader mellan länets olika geografiska områden och kommuner. Den minskning av det totala antalet fall som vi kunnat konstatera under året bekräftas också av denna kartläggning. I jämförelse med 2006 års kartläggning har antalet sjukfall som är längre än 60 dagar minskat med ca 12 procent i Västra Götaland. Mellan 2003 och 2004 års kartläggning var minskningen 20 procent, mellan 2004 och 2005 var den 14 procent samt 9 procent mellan 2005 och Den totala minskningen av antal kartlagda sjukfall mellan åren 2003 och 2007 är 45 procent. Det samlade resultatet från årets kartläggning liknar i mycket resultatet vid föregående års kartläggning. Antalet fall minskar fortsatt och psykisk ohälsa utgör en stor andel av sjukskrivningarna. Andelen arbetslösa är fortsatt 23 procent, vilket innebär att nästan var fjärde sjukskriven saknar anställning att återgå till.

4 December (14) Diagnoser kopplade till psykisk ohälsa är, liksom var fallet 2004, 2005 och 2006, den vanligaste orsaken till sjukskrivning bland de nu kartlagda sjukfallen. I 2003 års kartläggning var besvär från rörelseorganen den största enskilda diagnosgruppen. I flera rapporter om sjukskrivningar och ohälsa från Försäkringskassan, kan regionala och kommunala skillnader delvis förklaras av omständigheter som har att göra med: Befolkningssammansättning, till exempel köns- och åldersfördelning. Socioekonomisk situation, inkomst- och utbildningsnivå. Arbetsmarknadsstruktur, arbetslöshetsnivå, bransch och sektor. Bakgrund och syfte Försäkringskassan Västra Götaland har genomfört en kartläggning av sjukfall under oktober månad Den ger en ögonblicksbild över pågående sjukfall som varat i minst 60 dagar och längre. Totalt omfattar kartläggningen sjukfall att jämföra med sjukfall vid den kartläggning som genomfördes 20 augusti 2003, sjukfall vid 2004 års kartläggning, sjukfall för 2005 och för Försäkringskassan ska arbeta aktivt för att minska den ersatta sjukfrånvaron. En av åtgärderna består i att arbeta förebyggande, genom att sprida kunskap samt analysera och informera om sjukfrånvarons utveckling. Att påverka attityder hos arbetsgivare, vårdgivare, allmänheten och andra parter i samhället är ett annat viktigt uppdrag inom det förebyggande arbetet. Informationen från kartläggningen blir värdefull i Försäkringskassans dialoger regionalt och lokalt med: Västra Götalandsregionen Politiker och tjänstemän i Hälso- och sjukvårdsnämnder Näringslivet Arbetsmiljöverket Arbetsförmedlingen Kommunerna Arbetsgivare Fackliga organisationer

5 December (14) Genomförande - metod och teknik Under oktober månad 2007 registrerades sjukfall, som den 1 oktober 2007 varit pågående längre än 60 dagar utifrån följande variabler: Boendekommun/stadsdel Sjukanmälningsdatum Kön Ålder Sysselsättning Arbetsgivare Anmäld arbetsskada Vårdgivare Sjukskrivande vårdgivare Sjukskrivande läkare (för de vårdcentraler m.fl. som så önskat) Läkare önskar kontakt Diagnos Sjukskrivningsgrad Sjukskrivningens längd Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) Utöver ovanstående variabler har Försäkringskassan haft möjlighet att lägga till uppgifter som löpande registreras i sjukfallen såsom uppgift om inkomna rehabiliteringsutredningar och genomförda avstämningsmöten. Uppgifter om sjukfall som pågått i minst 60 dagar har tagits fram via Försäkringskassans handläggningsregister. Uppgifterna i sjukfallen har huvudsakligen hämtats från ärendehanteringssystemet (ÄHS). Uppgifter har sedan matats in i ett särskilt program och data har sedan konverterats till tabeller och diagram (excel). Resultatet av kartläggningen som nu kan presenteras innehåller endast avidentifierade uppgifter utifrån ovan beskrivna registrering av pågående sjukfall. Det går således inte att ta fram uppgifter rörande enskilda personer. Information om sjukfrånvaron För mer information om sjukfrånvaro och ohälsa, hänvisas till Försäkringskassans webbplats,

6 December (14) Resultat för Västra Götaland Nedan följer kommentarer till presentationen av resultaten från kartläggningen av sjukfall som pågick den 1 oktober Vid tolkning av resultaten är det viktigt att komma ihåg att uppgifterna i materialet bygger på en ögonblicksbild av de sjukfall som pågått minst 60 dagar. I rapporten presenteras hur resultatet av kartläggningen ser ut för hela Västra Götalands län (VG). Motsvarande uppgifter går även att ta fram på geografiska områden, kommunnivå och utifrån de indelningar som sjukvården använder sig av (primärvårsdområden och Hälso-och sjuvårdsnämndernas geografiska områden). Diagnosgrupper 22% 0% 3% 1% 5% 1% 39% 29% Hjärt-/kärl sjukdomar Magtarmsjukdomar Maligniteter Missbruk och beroende Psykisk ohälsa Rörelseorganen Övriga sjukdomar Den psykiska ohälsan är liksom vid 2006 års kartläggning den diagnosgrupp som står för den största andelen, 39 procent. Om man ser till antalet sjukfall så minskar det även för psykisk ohälsa medan andelen av totala antalet sjukfall har ökat med en procentenhet sedan I 29 procent (30 procent 2006) av sjukfallen är det besvär från rörelseorganen som är orsak till sjukskrivning. Andelen sjukfall med hjärt- och kärlsjukdomar och missbruk/beroende står liksom föregående år för 3 respektive 1 procent av sjukfallen. Om man ser till totala antalet sjukfall så har de minskat med ca 12 procent jämfört med 2006 års kartläggning. Det finns geografiska skillnader när det gäller de olika diagnosgruppernas

7 December (14) andel. I Göteborgs kommun utgör psykisk ohälsa 44 procent och rörelseorganen 25 procent, medan motsvarande andelar i t.ex. Skaraborg är 32 procent psykisk ohälsa och 34 procent rörelseorganen. Diagnosgrupp Kvinna Man Antal totalt Hjärt-/kärlsjukdomar 38 % 62 % 669 Magtarmsjukdomar 52 % 48 % 151 Maligniteter 65 % 35 % 1187 Missbruk och beroende 71 % 29 % 289 Psykisk ohälsa 67 % 33 % 8661 Rörelseorganen 62 % 38 % 6385 Övriga sjukdomar 54 % 46 % 4918 Uppgift saknas 1 Totalt antal Procentuell fördelning 62 % 38 % 100 % I fördelningen av sjukfallen finns det en tydlig skillnad mellan kvinnor och män. Kvinnorna svarar för 62 procent av sjukfallen och männen för 38 procent. Fördelningen skiljer sig inte mycket i jämförelse med förra årets kartläggning eller andra undersökningar. När det gäller fördelningen mellan kvinnor och män kan man liksom föregående år se att kvinnor har en större andel bland sjukfallen med psykisk ohälsa medan männen dominerar när det gäller hjärt- kärlsjukdomar. För kvinnor är andelen med psykisk ohälsa 42 procent och diagnosgruppen övriga sjukdomar står för 19 procent. Motsvarande andelar för män är 38 procent psykisk ohälsa och 27 procent övriga sjukdomar. Fördelningen av sjukfallen på de olika diagnosgrupperna varierar för de olika åldersgrupperna. I åldersgruppen år utgör diagnosen Psykisk ohälsa 54 % och denna andel minskar med stigande ålder för att för åldersgruppen > 60 år endast utgöra 19 %. Det omvända gäller för diagnosgruppen Rörelseorganen där denna utgör 36 % för åldersgruppen > 60 år, men enbart 17 % för åldersgruppen år. Liksom vid förra årets kartläggning har vi möjlighet att ta fram uppgifter om diagnos på detaljerad nivå genom att de diagnoskoder som sjukskrivande läkare anger på varje läkarintyg också är de som registrerats i kartläggningen. Detta ger också en större säkerhet i kartläggningen. Koderna grundar sig på det särskilda klassificeringssystem av diagnoser, benämnt ICD 10, som används. Med hjälp av detta får vi en mycket god kunskap om vilka sjukdomstillstånd som leder till sjukskrivning.

8 December (14) Antal ICD 10 grupp Totalt Andningsorganens sjukdomar J00-J Blod- och immunologiska sjukdomar D50-D Cirkulationsorganens sjukdomar I00-I Endokrina sjukdomar E00-E Faktorer av betydelse för kontakter med hälso- och sjukv Z00-Z Graviditet, förlossning och barnsängstid O00-O Hudsjukdomar L00-L Infektionssjukdomar A00-B Matsmältningsorganens sjukdomar K00-K Medfödda missbildningar Q00-Q Muskuloskeletala sjukdomar M00-M Neurologiska sjukdomar G00-G Psykiska sjukdomar och beteendestörningar F00-F Sjukdomar i urin- och könsorganen N00-N Skador och förgiftningar S00-T Symtom, sjukdomstecken och onormala fynd R00-R Tumörer C00-D Vissa perinatala tillstånd P00-P96) Yttre orsaker till sjukdom och död V01-Y Ögonsjukdomar H00-H Öronsjukdomar H60-H Totalt Ar

9 December (14) Diagnosgrupper år 21% 0%1% 2% 5% 17% 54% Hjärt-/kärl sjukdomar Magtarmsjukdomar Maligniteter Missbruk och beroende Psykisk ohälsa Rörelseorganen Övriga sjukdomar Den psykiska ohälsans andel av sjukskrivningarna är störst bland unga, 54 procent, och då särskilt för unga kvinnor, 59 procent. För unga män är andelen med psykisk ohälsa 46 procent. Om man därtill ser till gruppen unga arbetslösa är den psykiska ohälsans andel av sjukskrivningarna så hög som 64 procent. Jämfört med 2006 års kartläggning har antalet unga arbetslösa med psykisk ohälsa minskat med 14 procent, medan andelen av totala antalet fall för denna grupp ökat från 62 till 64 procent.

10 December (14) Vårdgivare 6% 13% 1% 10% 35% 7% 0% 28% Företagshälsovård Missbruksmottagning Privata Psykiatrisk öppenvård Sjukhus Utländska vårdgivare Vårdcentral, offentlig Vårdcentral, privat Andelen sjukfall som sjukskrivits vid vårdcentral är 41 procent, sjukhus 28 procent och företagshälsovård 13 procent. Fördelningen av sjukfall mellan olika vårdgivare överensstämmer i stort med tidigare kartläggningar. Det finns stora variationer mellan olika kommuner om man ser på fördelning av sjukskrivande vårdgivare, vilket främst beror på vilket utbud av olika vårdgivare som finns på orten. I Göteborgs kommun har 32 procent sjukskrivits vid vårdcentral och 17 procent vid privata mottagningar. I andra delar av länet är det vanligare att sjukskrivningar sker vid vårdcentraler (> 40 procent) och betydligt lägre andelar sjukskrivs vid privata mottagningar (< 10 procent).

11 December (14) Sjukskrivningsgrad 1/4 13% 3/4 6% 1/2 23% 1/1 58% I mars 2003 lade regeringen fram en proposition (2002/03:89) om förändringar inom sjukförsäkringen för ökad hälsa i arbetslivet. I denna lades fast att fokus ska sättas på kvarvarande arbetsförmåga istället för arbetsoförmåga. Deltidssjukskrivning ska vara norm och användas istället för heltidssjukskrivning när det är möjligt. Sjukfallskartläggningen bekräftar en fortsatt ökning av andelen partiella sjukskrivningar. Vid 2003 års kartläggning var andelen partiellt sjukskrivna 31 procent att jämföra med 35 procent 2004, 38 procent 2005, 41 procent 2006 och 42 procent i årets kartläggning. Vi tror att de insatser som gjorts, främst dialog med vårdgivare och arbetsgivare, är det som lett till ökningen av andelen partiellt sjukskrivna. Liksom vid förra årets kartläggning är kvinnor partiellt sjukskrivna i högre grad än männen, 45 respektive 36 procent. När man ser på hur olika vårdgivare använder sig av partiell sjukskrivning framgår att företagshälsovården i högre grad sjukskriver partiellt, 64 procent, jämfört med privatläkare 44 procent, vårdcentraler 43 procent, och sjukhus 34 procent. Här ska man dock beakta att sjukskrivna som samtidigt saknar anställning är den grupp där heltidssjukskrivning klart dominerar och de är ju inte heller anslutna till företagshälsovården. Dock är företagshälsovården den vårdgivare som även med bortseende av gruppen arbetslösa använder partiell sjukskrivning mest. Skillnaden jämfört med vårdcentraler blir dock inte så stor i en sådan beräkning. Om man bortser från gruppen arbetslösa är andelen partiellt sjukskrivna totalt sett så hög som 51 procent. Andelen partiellt sjukskrivna varierar mellan olika sysselsättningar. För privat

12 December (14) anställda utgör partiell sjukskrivning 46 procent, medan motsvarande andel för anställda inom region/landsting är så hög som 61 procent. Sjukskrivningsgrad Arbetslösa 1/2 10% 1/4 2% 3/4 2% 1/1 86% Bland arbetslösa sjukskrivna är endast 14 procent partiellt sjukskrivna, vilket är en ökning med 2 procentenheter sedan förra året. Sedan 2003 har det inte skett någon större förändring i detta avseende, vilket får beaktas som anmärkningsvärt då bedömningen av arbetsförmågans nedsättning för arbetslösa ska göras utifrån varje på arbetsmarknaden förekommande arbete.

13 December (14) Sysselsättning 7% 6% 0% 23% 4% 36% 24% Arbetslös Egen företagare Anställd kommun Anställd privat Anställd region/landsting Anställd statligt Övrigt (stud och uppdragstagare) Av de undersökta fallen arbetade drygt 40 procent inom privat sektor (privatanställda, egenföretagare och övriga) och 37 procent inom offentlig sektor (stat, kommun och landsting). Andelen arbetslösa är 23 procent. I åldersgruppen år, är andelen arbetslösa så hög som 43 procent. I jämförelse med 2003 har andelen arbetslösa ökat från 20 procent till 23 procent medan privatanställda minskat från 42 procent till 36 procent. Om man ser till antal fall så minskar dessa i alla sysselsättningsgrupper. Antalet fall för arbetslösa minskar dock mindre än antalet fall för privat resp. offentligt anställda. Sysselsättning Minskning Arbetslösa Offentligt anställda Privat anställda Om man bortser från arbetslösa och övriga anställningsformer blir fördelningen att 52 procent av de sjukskrivna arbetar inom privat sektor medan 48 procent arbetar inom offentlig sektor. Det kan jämföras med 2003 års fördelning som var 58 procent inom privat sektor respektive 42 procent i offentlig sektor. Enligt siffror från SCB som togs fram i samband med 2003 års kartläggning arbetade 65 procent av de anställda i Sverige inom privat sektor. Liksom tidigare år visar kartläggningen således på en fortsatt överrepresentation av anställda inom offentlig sektor respektive en underrepresentation av anställda inom privat sektor. Det har inte tagits hänsyn tagits till skillnader i åldersfördelning mellan offentligt och privat anställda.

14 December (14) Gruppen arbetslösa är dock den grupp som är mest överrepresenterad i kartläggningen. Den totala arbetslösheten i Västra Götaland var i oktober ,3 procent medan andelen arbetslösa i kartläggningen är 23 procent. Detta innebär således att var fjärde som varit sjukskriven längre än 60 dagar saknar ett arbete att återgå till. Sjukpenningkostnad Diagnosgrupper Månadsbelopp Uppgift saknas Hjärt-/kärl sjukdomar Magtarmsjukdomar Maligniteter Missbruk och beroende Psykisk ohälsa Rörelseorganen Övriga sjukdomar Totalt Ovanstående tabell visar sjukpenningkostnaden fördelat på diagnosgrupper. Den totala sjukpenningkostnaden för de kartlagda fallen var drygt 255 mkr/månad (brutto). Beräkningen är gjord utifrån den sjukpenninggrundande inkomsten i varje enskilt ersättningsfall. Här kan man då vidare konstatera att enbart samhällets sjukpenningkostnad för den psykiska ohälsan uppgår till nästan 98 mkr/månad i Västra Götaland. Den minskning av antalet sjukfall som skett jämfört med 2006 innebär en minskning av månadskostnaden för sjukpenning på ca 28 mkr per månad i Västra Götaland. Den procentuella minskningen av kostnaden är ca 10 procent, medan antalet sjukfall minskat med ca 12 procent.