Rapporten är framtagen i samarbete mellan kommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv,

Transkript

1 Rapporten är framtagen i samarbete mellan kommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö

2

3 Förord Göteborgsregionens tretton kommuner har en gemensam strävan att arbeta för hälsosamma arbetsplatser som präglas av arbetsglädje och god hälsa. För att klara detta behövs kunskap. Denna rapport innehåller en liten del av den kunskap vi behöver. Den ger ett antal bilder och är inte en komplett beskrivning. Rapporten, som vi nu sammanställer för fjärde gången, innehåller personalnyckeltal kring personalstrukturer, hälso- och ohälsomönster, kostnader relaterade till detta och trender i utvecklingen. Vi gör arbetet tillsammans för att få ett bättre underlag, kunna jämföra och lära av varandra. Med rapporten som underlag kan vi, tillsammans i regionen och inom respektive kommun, arbeta vidare med aktiva åtgärder för att sänka sjukfrånvaron. För år 2005 kan vi konstatera att sjukfrånvaron har minskat något, men att mönstret inte är entydigt. Vi kan också konstatera att det finns stora skillnader i hälsa och ohälsa mellan olika yrkesgrupper. Ytterligare ett konstaterande är att det finns ett tydligt mönster, som också kan noteras över tid, att med ökande ålder ökar den långa sjukfrånvaron. En utmaning är att finna nya former för att anpassa arbetsplatser och arbetsformer för äldre medarbetare och för att samtidigt ta tillvara all upparbetad kunskap. Hösten 2006 genomförs gemensamt arrangemanget Mötesplats Hälsa. Idén till detta har kommit genom de gemensamma personalnyckeltalen. Här kommer goda exempel på hälsofrämjande arbete i våra kommuner att visas upp, det vill säga tillfälle att lära av varandra. Rapporten nyckeltal, hälsa ohälsa är vårt bidrag till det stora pusslet med ohälsofrågorna. Rapporten och vår roll begränsar sig till de trender och mönster som kan relateras till arbetsplatserna. Statliga regler och försäkringskassans sätt att hantera dem påverkar också sjukfrånvarotalen. Det gör också samarbetet mellan den enskilda kommunen och försäkringskassan. Ytterligare andra pusselbitar hittar vi i förändrade livsstilsmönster och attityder. Vi kan därför inte dra alltför stora slutsatser av ett begränsat underlag. Min förhoppning är att rapporten används som underlag till fortsatt arbete på vägen mot den hälsosamma arbetsplatsen. Ett stort tack till alla deltagare i projektgruppen! Göteborg den 22 maj 2006 Ulla-Britt Ek Representant för det regionala personalchefsnätverket 3

4 Innehåll 1. Inledning Kommunfakta Ale kommun Alingsås kommun Göteborgs Stad Härryda kommun Kungsbacka kommun Kungälvs kommun Lerums kommun Lilla Edets kommun Mölndals Stad Partille kommun Stenungsunds kommun Tjörns kommun Öckerö kommun Jämförande personalfakta Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro för samtliga anställda Upprepad sjukfrånvaro ofta sjuka Sjukfrånvaro för samtliga anställda, uppdelad på åldrar och kön Sjukfrånvaro för samtliga anställda, uppdelad på verksamhet och yrkesgrupp Sjukfrånvarons längd Sjukfrånvarons längd för samtliga anställda Sjukfrånvarons längd för samtliga anställda, uppdelat på åldrar Långtidsfriska Hel- och deltidssjukskrivna för samtliga månadsanställda i kommunen Sjuklönekostnad Arbetad tid och kostnader Ledartäthet Sammanfattning...29 Bilagor...32 Bilaga 1 Personalkategori och BSK Bilaga 2 Lagstadgad redovisning sjukfrånvaro

5 1. Inledning Denna rapport är den fjärde i ordningen av Nyckeltal inom personalområdet med fokus på hälsa och ohälsa, som tagits fram gemensamt av Göteborgsregionens kommunalförbunds (GRs) medlemskommuner. Den första rapporten togs fram som ett arbetsmaterial och underlag för fortsatt arbete och avsåg verksamhetsåret Rapporterna för 2003 och 2004 finns tillgängliga på under knappen Publicerat. Bakgrund Bakgrunden till projektet är den diskussion kring hälsa och ohälsa bland kommunanställda, som en längre tid har förts i personalchefsnätverket inom GR. Ett ytterligare motiv för arbetet är regeringens fokus på hälsooch ohälsofrågorna och de ökade krav som nu ställs på arbetsgivarna, både genom medfinansiering och obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro (i bilaga 2 finns förtydligande från Sveriges Kommuner och Landsting om redovisningens innehåll). Syfte Syftet med gemensamma nyckeltal är att: Ge ett underlag/instrument för att stödja, påverka och styra arbetet med att förändra hälsa respektive ohälsa för kommunanställda. Regionalt och kommungemensamt agerande ger dynamik för förändring. Utbyta idéer och skapa grund för nätverksbyggande. Uppdrag och process Personalcheferna i GRs medlemskommuner har utsett representanter till den arbetsgrupp som har arbetat fram materialet samt gett Ulla-Britt Ek, personalchef i Kungälv, uppdraget att representera personalcheferna i arbetsgruppen. Maria Andersson, Mölndals stad, har varit samordnare för projektet. Arbetsgruppen har bestått av en till två representanter per kommun, där deltagarna arbetar med olika kompetenser inom personalområdet; arbetsmiljö, personalekonomi, rehabilitering, rekrytering, förhandling, systemförvaltning mm. Uppstart för arbetet med nyckeltalen började i januari månad Arbetsgruppen har sedan träffats vid ytterligare tre tillfällen under arbetets gång. I likhet med föregående år har en av utmaningarna i arbetet med rapporten varit att personalsystemen i kommunerna har varierande förutsättningar och möjligheter för att ta fram jämförbara uppgifter. I årets rapport saknas uppgifter för Partille kommun på flera ställen, vilket beror på byte av personalsystem under Medverkande i arbetsgruppen Marja Jumisko Ale kommun Birgitta Wennerbom-Palm Kungsbacka kommun Noshin Hafizi Ale kommun Maria Gottfridsson-Granath Lerums kommun Anna Holwaster Alingsås kommun Marie Wallroth Lerums kommun Agneta Carlson Alingsås kommun Marianne Piiroinen Lilla Edets kommun Susanna Bladh Gustafsson Göteborgs Stad Maria Andersson Mölndals Stad Ann-Christine Eliasson Göteborgs Stad Kristin Perem Mölndals Stad Claes-Göran Frisell Härryda kommun Hans Nikell Partille kommun Ulla-Britt Ek Kungälvs kommun Jerker Gussmo Stenungsunds kommun Anders Brännström Kungälvs kommun Johan Stein Tjörns kommun Staffan Boethius Kungsbacka kommun Agneta Carlsson Öckerö kommun 5

6 2. Kommunfakta Idetta kapitel finns en faktaruta för varje kommun avseende verksamhetsåret Innehållet i faktarutorna förklaras enligt nedan. Bokslut för kommunen 2005 Kommunens bruttokostnad redovisas fördelat på personalkostnader och övriga kostnader, i procent av bruttokostnad och i tkr. I personalkostader ingår alla kostnader som kan kopplas till anställd personal: lön, fyllnadslön, sjuklön, övertidsersättning, sociala avgifter, traktamenten, lunchsubventioner, pensioner, friskvård, företagshälsovård m.m. Arvoden till politiker och övriga arvoden ingår inte. I övrig kostnad finns alla kommunens kostnader som inte klassas som personalkostnader enligt ovan. Befolkning Siffrorna är hämtade från SCB befolkningsstatistik och visar antal invånare den 31/ Denna uppgift är med i faktarutan här som ett mått på kommunens storlek. Skatteintäkter Siffrorna är hämtade från RSV och finns med i faktarutorna för att visa på skatteuttaget i kommunen. Personal 1/ I siffrorna för personal ingår all månadsanställd personal inkl. långtidsvikarier (s.k. grupp 1 anställda), redovisat i antal årsarbetare (anställningar för personal i grupp 1 summerat till heltider) och antal anställda (antal personer som personal i grupp 1 utgör). Utifrån antalet anställda redovisas sedan i procentsatser hur personalen fördelas på kön och åldersgrupper samt medelålder. Personal i kommunala bolag, verksamhet i entreprenadform och deltidsbrandmän ingår inte i redovisningen. Genomsnittlig sysselsättningsgrad Sysselsättningsgraden är de anställdas genomsnittliga arbetstid i förhållande till ordinarie arbetstid vid heltidsanställning. Personal fördelat på verksamhetsområden Uppdelning av personalen på olika verksamhetsområden är gjord efter den indelning som Svenska kommunförbundet har definierat utifrån befattningskoder (BSK) inom varje verksamhetsområde. De yrkesgrupper som ingår i respektive verksamhetsområde visas i bilaga 1. Denna uppdelning är inte alltid helt rättvisande då kommunerna kan använda BSK lite varierande. Chefer ska t ex enligt definition ligga under administration men kan i vissa fall finnas kodade under verksamhetsområde. Göteborgs Stad använder inte de traditionella BSK utan har egendefinierade koder och har anpassat dem till Svenska kommunförbundets BSK i denna redovisning, så långt det är möjligt. 2.1 Fakta Ale kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2005 Personalkostnader... 63% tkr Övriga kostnader... 37% tkr Bruttokostnad % tkr BEFOLKNING Invånare 1/ SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt... 32:45 Varav primärkommunal skatt... 22:00 PERSONAL 1/ Månadsanställda inkl. långtidsvikarier (grupp 1) Antal årsarbetare Antal anställda GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD... 93% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor... 82% Män... 18% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR >29 år... 9% år... 50% 50< år... 41% PERSONALENS MEDELÅLDER... 45,6 år PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg... 32% Skola & Förskola... 43% Fritid & Kultur... 4% Teknik... 14% Administration... 7% 6

7 2.2 Fakta Alingsås kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2005 Personalkostnader... 63% tkr Övriga kostnader... 37% tkr Bruttokostnad % tkr BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt... 32:24 Varav primärkommunal skatt... 21:79 PERSONAL 1/ Månadsanställda inkl. långtidsvikarier (grupp 1) Antal årsarbetare Antal anställda GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD... 89% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor... 80% Män... 20% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR >29 år... 9% år... 47% 50< år... 44% PERSONALENS MEDELÅLDER... 45,2 år PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg... 44% Skola & Förskola... 32% Fritid & Kultur... 4% Teknik... 13% Administration... 7% 2.3 Fakta Göteborgs Stad BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2005 Personalkostnader... 53% tkr Övriga kostnader... 47% tkr Bruttokostnad % tkr BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt... 32:00 Varav primärkommunal skatt... 21:55 PERSONAL 1/ Månadsanställda inkl. långtidsvikarier (grupp 1) Antal årsarbetare Antal anställda GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD... 94% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor... 80% Män... 20% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR >29 år... 20% år... 39% 50< år... 41% PERSONALENS MEDELÅLDER... 45,5 år PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg... 37% Skola & Förskola... 39% Fritid & Kultur... 2% Teknik... 11% Administration... 11% 2.4 Fakta Härryda kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2005 Personalkostnader... 63% tkr Övriga kostnader... 37% tkr Bruttokostnad % tkr BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt... 31:75 Varav primärkommunal skatt... 21:30 PERSONAL 1/ Månadsanställda inkl. långtidsvikarier (grupp 1) Antal årsarbetare Antal anställda GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD... 89% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor... 84% Män... 16% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR >29 år... 9% år... 51% 50< år... 40% PERSONALENS MEDELÅLDER... 44,4 år PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg... 28% Skola & Förskola... 49% Fritid & Kultur... 4% Teknik... 12% Administration... 7% 2.5 Fakta Kungsbacka kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2005 Personalkostnader... 64% tkr Övriga kostnader... 36% tkr Bruttokostnad % tkr BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt... 31:25 Varav primärkommunal skatt... 21:53 PERSONAL 1/ Månadsanställda inkl. långtidsvikarier (grupp 1) Antal årsarbetare Antal anställda GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD... 87% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor... 84% Män... 16% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR >29 år... 8% år... 50% 50< år... 42% PERSONALENS MEDELÅLDER... 45,0 år PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg... 28% Skola & Förskola... 49% Fritid & Kultur... 3% Teknik... 14% Administration... 6% 7

8 2.6 Fakta Kungälvs kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2005 Personalkostnader... 53% tkr Övriga kostnader... 47% tkr Bruttokostnad % tkr BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt... 32:42 Varav primärkommunal skatt... 21:97 PERSONAL 1/ Månadsanställda inkl. långtidsvikarier (grupp 1) Antal årsarbetare Antal anställda GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD... 88% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor... 82% Män... 18% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR >29 år... 10% år... 50% 50< år... 40% PERSONALENS MEDELÅLDER... 45,0 år PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg... 33% Skola & Förskola... 40% Fritid & Kultur... 3% Teknik... 16% Administration... 8% 2.7 Fakta Lerums kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2005 Personalkostnader... 60% tkr Övriga kostnader... 40% tkr Bruttokostnad % tkr BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt... 31:73 Varav primärkommunal skatt... 21:28 PERSONAL 1/ Månadsanställda inkl. långtidsvikarier (grupp 1) Antal årsarbetare Antal anställda GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD... 91% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor... 82% Män... 18% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR >29 år... 12% år... 50% 50< år... 38% PERSONALENS MEDELÅLDER... 45,0 år PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg... 27% Skola & Förskola... 48% Fritid & Kultur... 2% Teknik... 15% Administration... 8% 2.8 Fakta Lilla Edets kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2005 Personalkostnader... 57% tkr Övriga kostnader... 43% tkr Bruttokostnad % tkr BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt... 33:25 Varav primärkommunal skatt... 22:80 PERSONAL 1/ Månadsanställda inkl. långtidsvikarier (grupp 1) Antal årsarbetare Antal anställda GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD... 94% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor... 85% Män... 15% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR >29 år... 10% år... 50% 50< år... 40% PERSONALENS MEDELÅLDER... 45,0 år PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg... 35% Skola & Förskola... 43% Fritid & Kultur... 1% Teknik... 14% Administration... 7% 2.9 Fakta Mölndals Stad BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2005 Personalkostnader... 61% tkr Övriga kostnader... 39% tkr Bruttokostnad % tkr BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt... 31:59 Varav primärkommunal skatt... 21:14 PERSONAL 1/ Månadsanställda inkl. långtidsvikarier (grupp 1) Antal årsarbetare Antal anställda GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD... 91% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor... 83% Män... 17% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR >29 år... 10% år... 49% 50< år... 41% PERSONALENS MEDELÅLDER... 46,0 år PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg... 35% Skola & Förskola... 42% Fritid & Kultur... 4% Teknik... 13% Administration... 6% 8

9 2.10 Fakta Partille kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2005 Personalkostnader... 56% tkr Övriga kostnader... 44% tkr Bruttokostnad % tkr BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt... 31:19 Varav primärkommunal skatt... 20:74 PERSONAL 1/ Månadsanställda inkl. långtidsvikarier (grupp 1) Antal årsarbetare Antal anställda GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD*... % PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor... 82% Män... 18% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR >29 år... 11% år... 52% 50< år... 37% PERSONALENS MEDELÅLDER... 44,0 år PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN* Vård & Omsorg... % Skola & Förskola... % Fritid & Kultur... % Teknik... % Administration... % 2.11 Fakta Stenungsunds kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2005 Personalkostnader... 63% tkr Övriga kostnader... 37% tkr Bruttokostnad % tkr BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt... 32:77 Varav primärkommunal skatt... 22:32 PERSONAL 1/ Månadsanställda inkl. långtidsvikarier (grupp 1) Antal årsarbetare Antal anställda GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD... 92% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor... 83% Män... 17% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR >29 år... 7% år... 50% 50< år... 43% PERSONALENS MEDELÅLDER... 46,0 år PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg... 34% Skola & Förskola... 46% Fritid & Kultur... 3% Teknik... 11% Administration... 6% *Partille kommun har inte haft möjlighet att lämna in uppgifter om sysselsättningsgrad och personal fördelat på verksamhetsområde för 2005, pga. byte av personalsystem Fakta Tjörns kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2005 Personalkostnader... 61% tkr Övriga kostnader... 39% tkr Bruttokostnad % tkr BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt... 32:09 Varav primärkommunal skatt... 21:64 PERSONAL 1/ Månadsanställda inkl. långtidsvikarier (grupp 1) Antal årsarbetare Antal anställda GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD... 88% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor... 85% Män... 15% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR >29 år... 6% år... 55% 50< år... 49% PERSONALENS MEDELÅLDER... 47,0 år PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg... 34% Skola & Förskola... 39% Fritid & Kultur... 4% Teknik... 14% Administration... 9% 2.13 Fakta Öckerö kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2005 Personalkostnader... 56% tkr Övriga kostnader... 44% tkr Bruttokostnad % tkr BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt... 31:64 Varav primärkommunal skatt... 21:19 PERSONAL 1/ Månadsanställda inkl. långtidsvikarier (grupp 1) Antal årsarbetare Antal anställda GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD... 82% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor... 84% Män... 16% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR >29 år... 9% år... 50% 50< år... 41% PERSONALENS MEDELÅLDER... 47,0 år PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg... 35% Skola & Förskola... 40% Fritid & Kultur... 2% Teknik... 14% Administration... 9% 9

10 3. Jämförande personalfakta Itabell 1 har några av de siffror som finns i kommunernas faktarutor samlats för att enklare möjliggöra en jämförelse. Antal årsarbetare anger hur många anställda respektive kommun skulle ha haft om den faktiska sysselsättningsgraden räknas om till heltidsanställningar. I uppgiften ingår endast de personer som har månadslön. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden varierar mellan procent, för 2005, i kommunerna. Flera kommuner har under året haft ett politiskt uttalat mål att minska den ofrivilliga deltiden hos de anställda, särskilt inom verksamheten vård och omsorg. Detta kan vara en bidragande faktor till att medelvärdet i år är 90 procent. Det är en ökning med 2 procent jämfört med åren då medelvärdet legat konstant på 88 procent. I Lilla Edet och på Tjörn ökade sysselsättningsgraden mest, med 8 procentenheter. Dessa båda kommuner har tidigare haft låg sysselsättningsgrad i jämförelse med övriga kommuner. I Stenungsunds kommun har sysselsättningsgraden minskat mest, från procent. Medelåldern i GR kommunerna har ökat från 45,2 år 2004 till 45,4 år Efter att antalet årsarbetare i Göteborgsregionen minskat under åren sker en ökning under 2005 och antalet årsarbetare är återigen över för hela regionen. Andelen kvinnliga anställda inom kommunen är betydligt högre än männen. För fjärde året i rad är medelvärdet 83 procent kvinnor och 17 procent män. Göteborg och Alingsås har högst andel män, med 20 procent. Jämför man personalfakta över åren är det inte olikheterna som är mest slående, utan snarare likheterna. Könsfördelningen, medelåldern och sysselsättningsgraden har små variationer kommunerna och åren emellan. TABELL 1 Antal årsarbetare Genomsnittlig Antal Andel i % Personalens sysselsättningsgrad i % anställda medelålder Kvinnor Män Ale % 89% % 18% 45,6 Alingsås % 89% % 20% 45,2 Göteborg % 90% % 20% 45,5 Härryda % 89% % 16% 44,4 Kungsbacka % 86% % 16% 45,0 Kungälv % 88% % 18% 45,0 Lerum % 89% % 18% 45,0 Lilla Edet % 86% % 15% 45,0 Mölndal % 92% % 17% 46,0 Partille % % 18% 44,0 Stenungsund % 95% % 17% 46,0 Tjörn % 80% % 15% 47,0 Öckerö % 84% % 16% 47,0 GÖTEBORGSREGIONEN % 19% - MEDELVÄRDE % 88% - 83% 17% 45,4 10

11 I diagram A visas en sammanställning över hur kommunernas personal fördelar sig procentuellt mellan de olika verksamheterna. Dessa siffror är hämtade från varje kommuns faktaruta. Fördelningen nedan baseras på befattningskoder i personalsystemen (BSK) summerat enligt Svenska kommunförbundets definition. I bilaga 1 redovisas vilka befattningar som ingår under respektive verksamhetsrubrik. Denna uppdelning är inte alltid helt rättvisande då kommunerna kan använda BSK lite varierande. Chefer ska t.ex. enligt definition ligga under administration men kan i vissa fall finnas kodade under verksamhetsområde. Göteborgs Stad använder inte de traditionella BSK utan har egendefinierade koder och har anpassat dem till Svenska kommunförbundets BSK i denna redovisning, så långt det är möjligt. DIAGRAM A Partille kommun har inte haft möjlighet att lämna in uppgifter om personal fördelat på verksamhetsområde för 2005, pga. byte av personalsystem. 11

12 4. Sjukfrånvaro Här redovisas sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetstid. Redovisningen följer Sveriges kommuner och landstings rekommendationer där sjukfrånvarotiden relateras till den tillgängliga ordinarie arbetstiden. Detta innebär att avvikelser i arbetstid från den avtalade tiden ska tas hänsyn till. I praktiken kan sägas att arbetstid som avser tid under vilken den anställde beviljats tjänstledighet i tjänsten skall ingå i den ordinarie arbetstiden, medan tjänstledighet från tjänsten inte skall ingå. I bilaga 2 finns utdrag från Svenska kommunförbundets cirkulär från den 7 november 2004, med definitioner förtydligat. Redovisningen i hela avsnitt 4 skall omfatta samtliga arbetstagare i kommunen som under 2005 haft en eller flera anställningar, inklusive vikarier, feriearbetare m.fl. Lilla Edet och Göteborg inkluderar dock inte timavlönade i sin redovisning. 4.1 Sjukfrånvaro för samtliga anställda Tabell 2 visar sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetstid i kommunerna. Sjukfrånvaron är därefter uppdelad på tillsvidareanställda och övriga anställda. Att särredovisa tillsvidareanställda påverkar sjukfrånvaron då gruppen övriga omfattas av vikarier och timavlönade, som har kortare anställningsperioder än tillsvidareanställda, vilket innebär att sannolikheten för att bli sjuk under anställningen minskar. Medelvärdet för sjukfrånvaron för samtliga anställda är 8,8 procent vilket är en återgång till 2003 års nivå. Göteborg, Mölndal och Partille har samtliga en sjukfrånvaro som överstiger 10 procent. Ale kommun har lägst sjukfrånvaro, med 7,6 procent. För enbart tillsvidarean- TABELL 2 Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid, samtliga anställda 2004 Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid, samtliga anställda 2005 Andel i % som utgörs av tidsbegränsade sjukersättningar 2005 Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid, för tillsvidareanställda 2005 Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid, kvinnor Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid, män Ale 7,7% 7,6% 1,7% 8,9% 8,6% 3,5% Alingsås 9,0% 8,9% 2,8% 10,2% 9,9% 5,5% Göteborg 10,9% 10,6% 2,2% 11,5% 11,7% 6,4% Härryda 10,3% 9,2% 3,0% 10,6% 10,2% 4,8% Kungsbacka 7,2% 7,7% 0,9% 8,2% 8,2% 5,0% Kungälv 8,9% 8,1% 1,4% 9,2% 9,2% 3,5% Lerum 8,2% 7,8% 0,9% 9,3% 9,0% 3,5% Lilla Edet 9,5% 9,0% 1,2% 9,8% 9,9% 4,7% Mölndal 10,3% 10,6% 2,8% 11,3% 11,7% 5,5% Partille 10,0% 10,4% 2,1% - 11,7% 5,3% Stenungsund 9,0% 8,5% 2,6% 9,6% 9,4% 4,7% Tjörn 7,7% 7,7% 2,7% 9,0% 8,2% 6,8% Öckerö 7,8% 7,9% - 8,9% 9,7% 4,7% MEDELVÄRDE 8,9% 8,8% 2,0% 9,7% 9,9% 4,7% 12

13 ställda blir sjukfrånvaron högre med medelvärdet 9,7 procent. Göteborg och Mölndal har högst sjukfrånvaro bland tillsvidareanställda, med över elva procent. I Härryda, Mölndal, Alingsås och Lilla Edet är frånvaron också högre än medelvärdet. Lägst sjukfrånvaro bland tillsvidareanställda har Kungsbacka kommun med 8,2 procent. Jämför man med tidigare rapporter ser man att kvinnornas sjukfrånvaro minskar 2005 för första gången sedan framtagandet av dessa nyckeltal startade Kvinnornas sjukfrånvaro går från 10,3 procent till 9,9 procent, en minskning med 0,4 procentenheter, mellan 2004 och Männens sjukfrånvaro är betydligt lägre än kvinnornas men har ökat med 0,1 procentenheter från 4,6 procent till 4,7 procent. I år har kommunerna för första gången redovisat hur stor del av sjukfrånvaron som utgörs av tidsbegränsade sjukersättningar 1). Det går inte att dra någon generell slutsats att de som har stor andel sjukersättningar även har högst sjukfrånvaro. Samtliga kommuner konstaterar att ett aktivt samarbete kring rehabiliteringsfrågor med försäkringskassan blir allt viktigare. Diagrammen nedan, B och C, har skapats utifrån tabell 2. Diagram B är sorterat efter högsta sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetstid. Diagram C är sorterat efter högsta sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetstid för kvinnor. DIAGRAM B DIAGRAM C 1 Om en anställd som är mellan 30 och 64 år blir så sjuk att man måste vara hemma i minst ett år, men beräknas kunna återgå till arbete på sikt, kan man få tidsbegränsad sjukersättning. 13

14 4.2 Upprepad sjukfrånvaro ofta sjuka Tabell 3 visar antal tillsvidareanställda som under 2005 haft 6 eller fler sjuktillfällen. Skälet till att redovisa just 6 tillfällen är att arbetsgivaren ska upprätta en rehabiliteringsutredning för de anställda som har en upprepad sjukfrånvaro, 6 tillfällen eller mer. Det blir här tydligt vilket rehabiliteringsansvar kommunen har utöver det för långtidssjukskriven personal. Erfarenheter visar att för de personer som har många korta sjuktillfällen övergår sjukskrivningen inte sällan i en långtidsfrånvaro. Det är därför viktigt att arbeta förebyggande och med målsättningen att minska antalet personer med upprepad sjukfrånvaro. GR-kommunerna beskriver generellt att de arbetar med ett nytt förhållningssätt och är mer systematiska i sitt rehabiliteringsarbete, både de som är sjukskrivna under lång tid, men även de som har upprepad frånvaro. Exempel på detta är Rehabgrupper, chefsutbildningar och mer aktiv uppföljning på individnivå. Jämfört med 2004 har medelvärdet ökat från 2,2 till 3,5 procent. Göteborg har högst andel ofta sjuka med 4,9 procent, men är tillsammans med Tjörn de enda kommuner som minskar jämfört med föregående år. Samtliga övriga kommuner ökar sin andel. Lägst andel ofta sjuka har Lerum med 1,4 procent. En ökad andel upprepad korttidsfrånvaro är en signal som är oroande och bör följas upp. TABELL 3 Antal tillsvidareanställda under 2005 Andel tillsvidareanställda under 2005 med 6 eller fler sjuktillfällen Andel tillsvidareanställda under 2004 med 6 eller fler sjuktillfällen Ale ,5% 2,2% Alingsås ,2% 4,2% Göteborg ,9% 5,1% Härryda ,6% 4,0% Kungsbacka ,1% 3,8% Kungälv ,9% 3,8% Lerum ,4% 0,9% Lilla Edet 863 4,1% 2,8% Mölndal ,6% 3,3% Partille Stenungsund ,6% 3,8% Tjörn ,9% 2,6% Öckerö 894 4,4% 3,4% Göteborgsregionen Medelvärde 3,5% 2,2% DIAGRAM D 14

15 4.3 Sjukfrånvaro för samtliga anställda, uppdelad på åldrar och kön Tabell 4 visar sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetstid, för samtliga anställda i kommunerna. Personalens sjukfrånvaro är i tabellen uppdelad på åldersgrupperna >29 år, år och 50< år. Sjukfrånvaron redovisas dels på ålder, dels på kön. Dessutom visas hur stor andel av personalen som finns i de olika åldersgrupperna. Öckerö har inte haft möjlighet att redovisa uppgiften fördelat på kön. För att ge en mer samlad bild över hur sjukfrånvaron fördelar sig visar diagram E nedan medelvärdet för sjukfrånvaron uppdelat på kön och åldrar. I varje kommuns siffror finns stora variationer, i jämförelse med andra kommuner och med medelvärdet. Tidigare år har vi sett att kvinnornas sjukfrånvaro ökar betydligt mer med stigande ålder än motsvarande för männen. Kvinnor i åldersgruppen 50 år och äldre redovisar även 2005 den högsta sjukfrånvaron, 10,4. I år kan vi dock utläsa av materialet att männen som är 50 år och äldre står för den största ökningen, från 4,8 procent till 5,4 procent. Flera kommuner rapporterar om att männen numera sjukskrivs för symptom som tidigare var mer kvinnodominerade, exempelvis utmattningsdepression, vilket gör att de är sjukskrivna längre perioder. Detta kan vara en möjlig förklaring till att deras sjukfrånvaro ökar. Efter att kvinnor i åldersgruppen år har ökat sin sjukfrånvaro under tre år, ser vi i år en glädjande minskning från 9,3 procent till 9,0 procent. TABELL 4 Åldersgruppen 29 år. Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid Åldersgruppen år. Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid Åldersgruppen 50 år. Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid Andel anställda i åldersgruppen 29 år Andel anställda i åldersgruppen år Andel anställda i åldersgruppen 50 år Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Totalt Totalt Ale 3,2% 3,7% 1,2% 7,4% 8,3% 3,3% 9,0% 10,3% 4,4% 9% 50% 41% Alingsås 3,8% 4,4% 2,0% 9,3% 10,4% 4,7% 10,2% 11,0% 7,3% 9% 47% 44% Göteborg 6,9% 7,5% 3,8% 10,3% 11,4% 6,0% 11,7% 13,0% 7,3% 20% 39% 41% Härryda 4,8% 4,9% 4,6% 9,2% 10,3% 4,4% 10,5% 11,6% 5,4% 9% 51% 40% Kungsbacka 5,6% 6,0% 3,7% 6,8% 7,3% 4,0% 9,1% 9,8% 6,2% 8% 50% 42% Kungälv 4,3% 4,9% 1,6% 8,4% 9,7% 2,7% 8,9% 10,0% 4,8% 10% 50% 40% Lerum 3,8% 4,3% 2,0% 7,2% 8,4% 2,5% 9,9% 11,3% 5,1% 12% 50% 38% Lilla Edet 5,3% 5,8% 3,3% 8,8% 9,5% 4,8% 10,0% 11,2% 5,0% 10% 50% 40% Mölndal 6,6% 6,9% 4,9% 10,2% 11,3% 4,9% 11,8% 13,3% 6,2% 10% 49% 41% Partille 4,3% 4,7% 2,4% 10,1% 11,7% 3,9% 13,3% 14,6% 8,1% 11% 52% 37% Stenungsund 5,1% 5,4% 3,6% 8,7% 9,8% 3,8% 9,1% 10,1% 5,6% 7% 50% 43% Tjörn 4,0% 4,0% 3,7% 7,8% 8,6% 3,0% 8,6% 9,6% 4,4% 6% 55% 49% Öckerö 2,9% - - 7,8% - - 9,2% - - 9% 50% 41% MEDELVÄRDE 4,3% 4,8% 2,8% 8,0% 9,0% 3,7% 9,4% 10,4% 5,4% 10% 49% 41% MEDELVÄRDE ,1% 5,2% 2,8% 9,0% 9,3% 3,9% 10,4% 10,6% 4,8% 11% 49% 40% DIAGRAM E 15

16 4.4 Sjukfrånvaro för samtliga anställda, uppdelad på verksamhet och yrkesgrupp I samtliga kommuner i Göteborgsregionen återfinns en majoritet av personalen inom verksamheterna vård och omsorg samt skola och förskola. I rapporten redovisas därför sjukfrånvaron inom dessa verksamheter. Då yrkesgrupperna undersköterskor och förskollärare utgör en stor del av personalen inom verksamhetsområdena och att de samtidigt är relativt enkla att definiera för samtliga kommuner, redovisas dessa särskilt. Avsikten med att titta på stora yrkesgrupper är att finna och kunna följa mönster. Anställda inom vård och omsorg samt undersköterskor Tabell 5 visar att i samtliga kommuner är sjukfrånvaron högre för anställda inom vård och omsorg än sjukfrånvaron är för samtliga anställda, 10,5 procent jämfört med 8,8 procent. Dock minskar sjufrånvaron för anställda inom vård- och omsorg från 11 procent 2004, till 10,5 procent Fyra kommuner (Göteborg, Härryda, Lilla Edet och Mölndal) har en sjukfrånvaro som ligger över medelvärdet. Öckerö har lägst sjukfrånvaro inom verksamhetsområdet med 8,1 procent. För yrkesgruppen undersköterskor är medelvärdet 11,6 procent, vilket är högre än för hela vård- och omsorgsområdet på 10,4 procent. Öckerö har lägst sjukfrånvaro för undersköterskor med 7,4 procent. I Mölndal är sjukfrånvaron bland undersköterskorna 16,4 procent, vilket är högst bland kommunerna. Anställda inom skola och förskola samt förskollärare Tabell 5 visar också att i de flesta kommunerna är sjukfrånvaron lägre för anställda inom skola och förskola än sjukfrånvaron för samtliga anställda. Medelvärdet för skola och förskola är 8,7 procent. En minskning med 0,4 procent jämfört med föregående år. Göteborg, Härryda, Mölndal och Öckerö ligger över medel. Kungsbacka har lägst sjukfrånvaro inom verksamhetsområdet med 6,9 procent. För yrkesgruppen förskollärare är sjukfrånvarons medelvärde 10,4 procent, vilket är en minskning med 0,3 procent jämfört med Härryda har högst sjukfrånvaro för förskollärare med 12,9 procent och Tjörns kommun har lägst sjukfrånvaro för förskollärare med 7,7 procent. Intressant att notera i årets material är att sjukfrånvaron inom både vård och omsorg samt skola och förskola minskar jämfört med tidigare år. Efter att ha ökat under två år är detta ett välkommet trendbrott. I alla kommuner, utom i Göteborgs Stad, är antal anställda män inom ovanstående yrkesgrupper mycket få. Detta gör att en enskild individ kan få en stor påverkan på sjukfrånvaron. I ett försök att utjämna detta slår övriga GR-kommuner samman männen inom yrkesgrupperna till en något större population. Samma siffror visas separat för Göteborgs Stad. Resultatet redovisas i tabell 6 tillsammans med siffror över antal anställda i yrkesgruppen uppdelat på kön. TABELL 5 Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid Samtliga anställda (från avsnitt 4.1) Personal inom Vård och omsorg Personal inom Skola och förskola Undersköterskor Förskollärare Ale 7,6% 10,0% 7,7% 12,9% 10,1% Alingsås 8,9% 10,3% 8,5% 10,6% 8,8% Göteborg 10,6% 12,4% 10,3% 13,6% 11,0% Härryda 9,2% 11,5% 9,8% 10,5% 12,9% Kungsbacka 7,7% 9,5% 6,9% 11,7% 8,9% Kungälv 8,1% 9,6% 7,4% 9,5% 12,3% Lerum 7,8% ,0% 10,4% Lilla Edet 9,0% 11,2% 8,3% 11,3% 11,4% Mölndal 10,6% 12,4% 10,3% 16,4% 10,2% Partille 10,4% Stenungsund 8,5% 9,8% 8,5% 13,5% 10,4% Tjörn 7,7% 9,6% 8,6% 9,4% 7,7% Öckerö 7,9% 8,1% 9,7% 7,4% 10,6% MEDELVÄRDE 8,8% 10,4% 8,7% 11,6% 10,4% MEDELVÄRDE ,0% 11,0% 9,1% 11,9% 10,7% 16

17 Tabell 6 visar att männen som arbetar som undersköterskor och förskollärare, har lägre sjukfrånvaro än vad kvinnorna har inom dessa yrkesgrupper. Vid en jämförelse med enbart män i de båda yrkesgrupperna framgår att de manliga förskollärarna har en högre sjukfrånvaro, 7,1 procent mot undersköterskornas som är 1,9 procent. Föregående år var situationen den omvända, undersköterskorna hade högre frånvaro. För Göteborg redovisas uppgifterna i separat tabell, och även här är situationen motsvarande som ovan. Då männen, som tidigare nämnts, är en relativt liten grupp i båda yrkesgrupperna kan enstaka sjukdomsfall få stort utslag när det redovisas statistiskt. TABELL 6 Summerat för kommunerna Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid Undersköterskor Förskollärare Antal anställda i yrkesgruppen Undersköterskor Förskollärare Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Övriga GR-kommuner 11,9% 13,6% 1,9% 9,9% 10,4% 7,1% Göteborgs Stad 13,6% 14,0% 10,0% 11,0% 11,1% 8,3% Sjukfrånvarons längd Vid årsskiftet 2005 ändrades antalet dagar som arbetsgivaren är betalningsansvarig för från tidigare 21 dagar till 14 dagar. Arbetsgivaren fick även ett generellt medfinansieringsansvar på 15 procent av kostnaden för medarbetare sjukskrivna på heltid. Denna kostnad redovisas under kapitel 8 i rapporten. I avsnitt 5 redovisas den lagstadgade obligatoriska redovisningen vad gäller sjukfrånvarons längd, totalt för samtliga anställda samt uppdelat på åldrar i intervallen 1-59 dagar samt 60 dagar och uppåt. De intervall som är intressant att redovisa är beroende dels av den tid arbetsgivaren har ansvar för sjukpenning, dels av de krav som finns på när rehabutredning ska göras. Lagen säger att redovisningen ska ske i timmar samt att uppgifter som ska rapporteras in till SCB ska redovisas i intervallen 1-59 dagar samt 60 dagar och uppåt. (I bilaga 2 finns den lagstadgade redovisningens sju parametrar angivna.) 5.1 Sjukfrånvarons längd för samtliga anställda Vid uppdelning av sjukfrånvarons längd, i två intervall, framgår att av den totala sjukfrånvaron är merparten av sjukfrånvaron överstigande 60 dagar, med 68 procent 17 jämfört med 32 procent för den kortvariga sjukfrånvaron. Därmed är siffrorna åter nere på samma nivå som 2003, efter en ökning under Tabell 7 visar hur frånvaron under- och överstigande 60 dagar fördelar sig per kommun. I kommunerna Alingsås, Göteborg, Lerum, Partille och Tjörn är mer än 70 procent av frånvaron överstigande 60 dagar. Mölndal har med sina 79 procent sjukfrånvaron som är över 60 dagar, den högsta andel långtidsfrånvaro bland kommunerna. Ale har lägst långtidsfrånvaro med 58 procent. Tabell 7 visar sjukfrånvaro under en sammanhängande period, uppdelade på två tidsintervall, för samtliga arbetstagare i kommunen som under 2005 haft en eller flera anställningar, oavsett anställningsform (inkl. vikarier, feriearbetare m.fl.). Lilla Edet och Göteborg inkluderar inte timavlönade i sin redovisning. De kommuner som redovisar en stor andel tidsbegränsade sjukersättningar (se tabell 2 i kapitel 4.1) har även en större andel sjukfrånvaro överstigande 60 dagar. Ser man till fördelningen mellan kvinnor och män (redovisas inte i tabellen) är kvinnorna i samtliga kommuner, förutom Öckerö, långtidsfrånvarande i större utsträckning än männen.

18 TABELL 7 Sjukfrånvarons längd Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid 1-59 dagar i % av totalen 60 dagar i % av totalen för samtliga anställda (från avsnitt 4.1) därav 1-59 dagar därav 60 dagar Ale 42% 58% 7,6% 3,2% 4,4% Alingsås 24% 76% 8,9% 2,1% 6,8% Göteborg 25% 75% 10,6% 2,7% 7,9% Härryda 36% 64% 9,2% 3,3% 5,9% Kungsbacka 41% 59% 7,7% 3,2% 4,5% Kungälv 40% 60% 8,1% 3,2% 4,9% Lerum 28% 72% 7,8% 2,2% 5,6% Lilla Edet 30% 70% 9,0% 2,7% 6,3% Mölndal 21% 79% 10,6% 2,2% 8,4% Partille 24% 76% 10,4% 2,5% 7,9% Stenungsund 32% 68% 8,5% 2,7% 5,8% Tjörn 26% 74% 7,7% 2,0% 5,7% Öckerö 35% 65% 7,9% 2,8% 5,1% MEDELVÄRDE 32% 68% 8,8% 2,8% 6,0% MEDELVÄRDE % 66% 9,0% 3,1% 5,9% 5.2 Sjukfrånvarons längd för samtliga anställda, uppdelat på åldrar Sjukfrånvarons längd uppdelad på tidsintervall och åldrar visar om det finns skillnader för hur den yngre respektive äldre personalens sjukdomsperioder fördelar sig. Tabell 8 visar att av den totala andelen sjukfrånvaro bland åldersgruppen 29 år och yngre är medelvärdet 66 procent för frånvaro understigande 60 dagar och 34 procent för frånvaro över 60 dagar. För åldersgruppen år är situationen den omvända, 32 procent under 60 dagar och 68 procent över 60 dagar. För åldersgruppen 50 år och äldre fördelas frånvaron enligt 26 procent under 60 dagar och hela 74 procent över 60 dagar. Sjukfrånvaron blir således längre med stigande ålder. I kommunerna Göteborg, Stenungsund och Tjörn är, av sjukskrivna personer i åldersgruppen 29 år och yngre, de anställda i högre grad långtidsfrånvarande än i övriga kommuner. Lilla Edet har inga långtidsfrånvarande, över 60 dagar, i åldersgruppen 29 år och yngre. Tabell 8 visar sjukfrånvaro under en sammanhängande period, uppdelat på åldrar och två tidsintervaller, för samtliga arbetstagare i kommunen som under 2005 haft en eller flera anställningar, oavsett anställningsform (ink. vikarier, feriearbetare m.fl.). Tabellen visas grafiskt i diagram F. TABELL dagar 60 dagar Andel anställda i åldersgruppen 29 år år 50 år 29 år år 50 år 29 år år 50 år Ale 80% 45% 35% 20% 55% 65% 9% 50% 41% Alingsås 66% 26% 20% 34% 74% 80% 9% 47% 44% Göteborg 53% 26% 20% 47% 74% 80% 20% 39% 41% Härryda 71% 39% 29% 29% 61% 71% 9% 51% 40% Kungsbacka 74% 44% 35% 26% 56% 65% 8% 50% 42% Kungälv 67% 39% 38% 33% 61% 62% 10% 50% 40% Lerum 57% 31% 22% 43% 69% 78% 12% 50% 38% Lilla Edet 100% 27% 25% 0% 73% 75% 10% 50% 40% Mölndal 52% 21% 16% 48% 79% 84% 10% 49% 41% Partille 49% 27% 18% 51% 73% 82% 11% 52% 37% Stenungsund 68% 30% 28% 32% 70% 72% 7% 50% 43% Tjörn 49% 27% 23% 51% 73% 77% 6% 55% 49% Öckerö 70% 36% 31% 30% 64% 69% 9% 50% 41% MEDELVÄRDE 66% 32% 26% 34% 68% 74% 10% 49% 41% 18

19 DIAGRAM F 19

20 6. Långtidsfriska Det finns flera olika definitioner av långtidsfrisk, där definitionen kan vara allt från 0-5 sjukdagar på ett eller två år. Det mått som valts här är det som de flesta kommuner kan ta fram på ett förhållandevis enkelt sätt. Andelen långtidsfriska omfattar här den personal som någon gång under året haft en tillsvidareanställning i kommunen och som inte haft någon sjukfrånvaro under året. Endast Lerum har ökat andelen långtidsfriska 2005 jämfört med Övriga kommuner redovisar en minskning eller samma värde för åren och medelvärdet sjunker från 39 till 37 procent. Det finns anledning att noga följa utvecklingen. Skillnaden är 11 procentenheter mellan den kommun som har högst andel långtidsfriska och den som har lägst andel. Tjörn hade 43 procent och Göteborg 32 procent långtidsfriska under perioden. Inom kommunens verksamhet finns flera yrkesgrupper som arbetar nära människor, dessa löper större risk än övriga anställda att bli smittade. Olika förutsättningar för att vara långtidsfrisk borde därmed variera med verksamhetsområde. Likaså om man har möjlighet att arbeta hemifrån, utnyttja flex, ta semesterdagar vid sjukdom etc. Flera kommuner har uppgett att Vinterkräksjukan, som slog hårt mot flera av de kommunala verksamheterna under förra året, kan ses som en bidragande orsak till att andelen långtidsfriska minskat. Diagram G är sorterat från högsta till lägsta andel långtidsfriska. TABELL 9 Andel tillsvidareanställda under 2004 med 0 sjukdagar Andel tillsvidareanställda under 2005 med 0 sjukdagar Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid för tillsvidareanställda (från kap 4.1) Antal tillsvidareanställda under 2005 Ale 40% 40% 8,9% Alingsås 40% 36% 10,2% Göteborg 34% 32% 11,5% Härryda 44% 36% 10,6% Kungsbacka 39% 36% 8,2% Kungälv 37% 36% 9,2% Lerum 35% 38% 9,3% Lilla Edet 44% 38% 9,8% 863 Mölndal 39% 37% 11,3% Partille 37% Stenungsund 45% 37% 9,6% Tjörn 43% 43% 9,0% Öckerö 36% 33% 8,9% 894 MEDEL 39% 37% 9,7% DIAGRAM G 20

21 7. Hel- och deltidssjukskrivna för samtliga månadsanställda Det har funnits funderingar kring att möjligheterna för att komma tillbaka i arbete efter en sjukskrivning ökar om sjukskrivningen är på deltid istället för heltid. Nu visar studier på en motsatt trend. I allmänhet verkar personer som sjukskrivits på deltid i början av sjukfallet vara sjukskrivna längre tid jämfört med dem som sjukskrivs på heltid 2). I tabell 10 redovisas hur andel deltids- och heltidssjukskrivningar fördelar sig i kommunerna. Jämfört med tidigare år kan noteras en större andel sjukskrivna på deltid än tidigare. Andelen sjukskrivna på deltid ökar från 43 till 47 procent. Några orsaker är säkert att Försäkringskassan numera har sjukskrivning på deltid som norm samt lagen som trädde i kraft den 1 januari 2005, om arbetsgivarens medfinansiering med 15 procent av sjukpenningen vid heltidssjukskrivning. Mättillfället för samtliga siffror i tabeller och diagram i avsnitt 7 avser den 1 november I tabellens två första kolumner nedan visas andelen månadsanställd personal som är fullt arbetsföra och andelen månadsanställd personal som är sjukskrivna. Partille kommun har inte haft möjlighet att ta fram uppgifterna på grund av byte av personalsystem under Diagram H visar andelen sjukskrivna i procent av samtliga månadsanställda, från tabellen ovan, uppdelat på heltids- respektive deltidssjukskrivna. Diagrammet är sorterat efter högsta andel sjukskrivna i procent av samtliga månadsanställda. TABELL 10 1 november 2005 Andel fullt arbetsföra i procent av samtliga månadsanställda Andel sjukskrivna i procent av samtliga månadsanställda Andel av de sjukskrivna som är det på heltid Andel av de sjukskrivna som är det på deltid Ale 89,9% 10,1% 53% 47% Alingsås 89,2% 10,8% 51% 49% Göteborg 87,5% 12,5% 58% 42% Härryda 87,7% 12,3% 53% 47% Kungsbacka 92,3% 7,7% 40% 60% Kungälv 90,3% 9,7% 53% 47% Lerum 88,0% 12,0% 65% 35% Lilla Edet 89,2% 10,8% 54% 46% Mölndal 86,6% 13,4% 56% 44% Partille Stenungsund 89,9% 10,1% 54% 46% Tjörn 98,6% 1,4% 50% 50% Öckerö 92,1% 7,9% 55% 45% MEDELVÄRDE 90,1% 9,9% 53% 47% MEDELVÄRDE ,8% 10,2% 57% 43% DIAGRAM H 2 Se t.ex. Den höga sjukfrånvaron sanning och konsekvens Christer Hogstedt, Mats Bjurvald, Staffan Marklund, Edward Palmer, Töres Theorell (red) Statens Folkhälsoinstitut rapport 2004:15 issn isbn

22 Diagram I visar andel månadsanställda i arbete (deltidssjukskrivna + fullt arbetsföra) den 1 november för respektive år 2005 och Stenungsunds kommun kan inte redovisa siffror för 2004 och Partille kommun har inte möjlighet att ta fram uppgiften för något av åren. En positiv förändring är att andel fullt arbetsföra har ökat med drygt 11 procent mellan åren, både för män och kvinnor. I tidigare rapporter har det varit en stor skillnad mellan kvinnor och män när det gällde sjukskrivningar på hel- respektive deltid. För 2005 har männens andel deltidssjukskrivningar ökat med hela 9 procentenheter från 38 till 47 procent. Samtidigt har heltidssjukskrivning för män också minskat med 9 procentenheter, från 62 till 53 procent. Att männens sjukfrånvaro på deltid ökar, samtidigt som deras sjukfrånvaro ökar totalt sett, kan vara ett intressant fördjupningsområde för den egna kommunen. DIAGRAM I TABELL 11 1 november 2005 Andel fullt arbetsföra i procent av samtliga månadsanställda Andel sjukskrivna i procent av samtliga månadsanställda Andel av de sjukskrivna som är det på heltid Andel av de sjukskrivna som är det på deltid Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Ale 88,8% 94,8% 11,2% 5,2% 53% 57% 47% 43% Alingsås 87,9% 94,4% 12,1% 5,6% 50% 59% 50% 41% Göteborg 86,3% 92,3% 13,7% 7,7% 57% 66% 43% 34% Härryda 86,5% 93,8% 13,5% 6,2% 53% 52% 47% 48% Kungsbacka 91,7% 95,6% 8,3% 4,4% 40% 39% 60% 61% Kungälv 88,9% 96,6% 11,1% 3,4% 53% 57% 47% 43% Lerum 86,7% 94,2% 13,3% 5,8% 67% 52% 33% 48% Lilla Edet 88,3% 94,1% 11,7% 5,9% 56% 38% 44% 63% Mölndal 85,2% 93,8% 14,8% 6,2% 55% 59% 45% 41% Partille Stenungsund 87,5% 79,5% 10,8% 4,5% 54% 50% 46% 50% Tjörn 98,3% 100,0% 1,7% - 50% - 50% - Öckerö 91,7% 94,3% 8,3% 5,7% 55% 56% 45% 44% Medelvärde 89,0% 93,6% 10,9% 5,5% 53% 53% 47% 47% Medelvärde ,8% 82,2% 11,6% 5,4% 52% 62% 48% 38% 22

23 Diagrammen nedan visar andelen sjukskrivna i procent av samtliga månadsanställda, fördelat på män och kvinnor från tabell 11, uppdelat på heltids- respektive deltidssjukskrivna. Diagrammet är sorterat efter högsta andel sjukskrivna i procent av samtliga månadsanställda kvinnor respektive män. Statens Folkhälsoinstituts rapport 2004:15 Den höga sjukfrånvaron, sanning och konsekvens (se fotnot 2 s. 21) Visar på några ekonomiska aspekter av deltidssjukskrivningar. Inkomstnivån spelar roll, ju högre inkomst en individ har, desto vanligare är det att deltidssjukskrivas. Studien visar även på att deltidssjukskrivna har svaga ekonomiska incitament att återgå i arbete då inkomstbortfallet är litet. I praktiken får man därför en finansierad deltidstjänst och risken att den blir permanent ökar. Motivationen att arbeta med rehabilitering riskerar att försvinna därför, för både den anställde och arbetsgivaren. DIAGRAM J 23

24 Diagram K visar andel månadsanställda i arbete (deltidssjukskrivna + fullt arbetsföra) den 1 november för respektive år 2005 och 2004, för kvinnor i första diagrammet och för män i det andra. Stenungsund redovisar inte 2004 års siffror. Partille har inte möjlighet att ta fram uppgiften för något av åren. DIAGRAM K 24

25 8. Sjuklönekostnad Sjuklönekostnaden här är den kostnad som arbetsgivaren betalar vid sjukskrivning. Från den 1 januari 2005 gäller nya regler inom sjukförsäkringen, bl.a. en återgång till 14 dagars sjuklönekostnad för arbetsgivaren. Dessutom infördes en medfinansiering på 15 procent av sjukpenningen för medarbetare som är heltidssjukskrivna. Antal anställda och personalkostnaden som sjuklönekostnaden relateras till i tabell 12 och diagrammet nedan, är uppgifter som har hämtats från faktarutorna i kapitel 2. Medfinansieringsavgiften redovisas som en kostnad fördelad på antalet grupp 1 anställda (månadsanställda inkl. långtidsvikarier) i kommunen. De ekonomiska konsekvenserna av medfinansieringen varierar kraftigt mellan kommunerna. För några innebär den sänkta arbetsgivaravgiften att systemet ger en kostnadsminskning. För andra innebär det en merkostnad. Kommunerna blir också beroende av Försäkringskassans hantering, vilket får särskilt tydliga konsekvenser i och med medfinansieringen. Att de ekonomiska effekterna blev lindrigare än beräknat beror enligt Sveriges Kommuner och Landsting på flera faktorer. De skriver i sin rapport Ett år med medfinansiering av sjukpenningen bland annat att andelen deltidssjukskrivna är stort, fler får sjukersättning och fler av den relativt stora andelen timavlönade i sektorerna omfattas inte av medfinansieringen. TABELL 12 Sjuklönekostnad per anställd (inkl generellt po-påslag på 40%) Sjuklönekostnad i procent av kommunens totala personalkostnader Medfinansieringsavgift kronor per anställd Ale kr 1,4% 693 kr Alingsås kr 1,5% 736 kr Göteborg kr 1,5% 787 kr Härryda kr 1,4% 667 kr Kungsbacka kr 1,4% 632 kr Kungälv kr 1,0% 724 kr Lerum kr 1,3% 691 kr Lilla Edet kr 1,6% 661 kr Mölndal kr 1,6% 875 kr Partille kr 1,9% 817 kr Stenungsund kr 1,4% 692 kr Tjörn kr 1,2% 496 kr Öckerö kr 1,5% 625 kr MEDELVÄRDE kr 1,4% MEDELVÄRDE kr 1,6% Siffrorna i tabellens två första kolumner visas grafiskt i diagrammet nedan, sorterat efter högsta sjuklönekostnaden. DIAGRAM L 25