Svenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden. Anders Morin, Stefan Fölster och Johan Fall April 2003

Transkript

1 Svenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden Anders Morin, Stefan Fölster och Johan Fall April 0

2 2 Svenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden TEMO har, på uppdrag av Svenskt Näringsliv, genom intervjuer undersökt inställningen bland 1000 svenskar till välfärdssystemens utformning. Undersökningen har koncentrerats främst till allmänhetens uppfattning om välfärdssystem innehåller tillräckliga incitament till arbete det sker ett överutnyttjande av systemen kontrollen bör skärpas. Avslutningsvis berörs också frågan om välfärdens framtida finansiering mot bakgrund av den allt äldre befolkningsstrukturen och de ökade behov av sjukvård och äldreomsorg detta kommer att föra med sig. 1. Det finns många i Sverige som inte arbetar för att det inte lönar sig tillräckligt ekonomiskt jämfört med de bidrag man får. Instämmer till stor del 22% Instämmer helt % Instämmer något % 4% Instämmer inte alls %. Svaren visar att hela 81 procent instämmer helt eller till viss del i att många inte arbetar på grund av att det inte lönar sig ekonomiskt. De bidragssystem som här avses och som klargjorts för de svarande är sjukförsäkring, föräldraförsäkring, arbetslöshetsförsäkring och socialbidrag.

3 Om man skär svaren på frågan utifrån sysselsättningskategorier framkommer följande bild Eget företag Tjänsteman 41 2 Arbetare 27 1 Pensionär Annat % 10% % 0% 40% 50% 0% 70% 80% 0% 100% Instämmer helt Instämmer till stor del Instämmer något Instämmer inte alls Det som sticker ut här är gruppen egna företagare, som är mest bestämda i inställningen att många inte arbetar på grund av att det inte lönar sig. Noteras kan att grupperna arbetare respektive pensionärer i någon mån är mer bestämda i en sådan inställning än rikssnittet. 2. Det finns många i Sverige som inte arbetar för att man utnyttjar bidragssystemen i strid med gällande regler. Instämmer till stor del % Instämmer helt 24% Instämmer något % Instämmer inte alls 12% 5% Här kan konstateras att 8 procent instämmer helt eller till viss del i att många inte arbetar på grund av att bidragssystemen utnyttjas fel i förhållande till regelverket. Samma bidragssystem avses som i fråga 1.

4 4 Om man även skär denna fråga utifrån sysselsättning erhålls följande Eget företag 27 2 Tjänsteman Arbetare Pensionär Annat % % 40% 0% 80% 100% Instämmer helt Instämmer till stor del Instämmer något Instämmer inte alls Också här har egenföretagare den mest bestämda inställningen, att det förekommer att många utnyttjar bidragssystemen i strid med reglerna. Pensionärer och arbetare är också mer bestämda på denna punkt än rikssnittet.. Hur mycket högre än arbetslöshetsersättningen tycker Du att lönen efter skatter per dag måste vara - i en situation där Du tidigare arbetat men nu blivit arbetslös och får arbetslöshetsersättning - för att Du ska känna Dig riktigt motiverad att ta ett arbete? kr % 1-0 kr % kr 12% Mer än 1 kr % Under 50 kr % 12% Här framgår att 58 procent anser att skillnaden i ersättning bör vara större än 100 kronor per dag.

5 5 Om man delar upp de svarande efter hushållsinkomst erhålls följande bild Hushållsinkomst -0' '-250' '-250' >400' % % 40% 0% 80% 100% Under 50 kr kr kr 1-0 kr Mer än 0 kr Här framträder den anmärkningsvärda bilden att vid låga absoluta skillnader i kronor mellan jobb och bidrag har en större andel av de med lägst hushållsinkomster jämfört rikssnittet en låg motivation att söka jobb jämfört med den genomsnittliga andelen. Omvänt gäller att de med högst hushållsinkomster är mer motiverade att söka jobb än rikssnittet vid låga skillnader mellan jobb och bidrag. Det kan också konstateras att skillnaderna i uppfattning mellan olika hushållsinkomster är relativt små. 4. Hur viktig är ersättningsnivån i sjukförsäkringen för beslutet att gå till jobbet respektive att avstå och i stället få sjukersättning? De förutsättningar som gavs i frågan var: Antag att Du känner en stress eller vantrivsel på jobbet eller har problem i familjen. Du har egentligen inga sjukdomssymptom, men har möjlighet att sjukskriva Dig. Avgörande % Mycket viktigt % Inte alls viktigt % Viktigt 28% Inte särskilt viktigt % % 51 procent anser att ersättningsnivån är viktig för det egna beslutet att gå till jobbet i en situation när man inte har några egentliga sjukdomssymptom, men där annat i arbetssituationen eller familjesituationen är besvärligt. Uppenbarligen är också antingen kunskapen om sjukskrivningsreglerna eller respekten för dem otillräcklig, eftersom regelverket är så utformat att för att sjukskrivning ska få ske måste arbetsförmågan vara nedsatt till följd av sjukdom.

6 Här är av särskilt intresse att studera hur olika åldersgrupper svarat % % 40% 0% 80% 100% Avgörande Mycket viktig Viktig Inte särskilt viktig Inte alls viktig Av diagrammet kan utläsas att ungdomar, åldersgruppen -2 år, i betydligt större utsträckning än andra ålderskategorier anser att ersättningsnivån är viktig vid beslut om sjukskrivning. En fråga är givetvis om den bristande kunskapen om eller respekten för reglerna är en företeelse som är mest utbredd i yngre ålder och sedan avtar ju äldre man blir eller om det är fråga om en grundläggande attitydförändringar som många av dagens yngre kommer att föra med sig i medelåldern. 5. Hur stor bör skillnaden i pengar efter skatter per dag vara mellan arbete och sjukersättning? Denna fråga har bara ställts till dem som i fråga 4 ansåg ersättningsnivån vara avgörande, mycket viktig eller viktig (5 personer) kr 27% 1-0 kr 17% Mer än 1 kr 25% kr 10% Under 50 kr 10% 11% procent anser att skillnaden bör vara större än 100 kronor per dag för det personliga incitamentet att välja arbete framför sjukskrivning. Detta ska jämföras med att det är en lägre andel, 5 procent, som anser att skillnaden bör vara större än 100 kronor för det personliga incitamentet att vara motiverad att söka jobb. De nuvarande reglerna för a-kassa och sjukersättning innebär att för många är det precis tvärtom, d v s att vinsten

7 7 av att jobba jämfört med sjukskrivning är lägre än vinsten av att jobba jämfört med att vara arbetslös och få a-kassa. Detta beror bl a på att inkomsttaket i sjukförsäkringen är högre än i arbetslöshetsförsäkringen. 1 En fördelning av svaren efter hushållsinkomst ger följande resultat Hushållsinkomst -0' '-250' '-250' >400' % % 40% 0% 80% 100% Under 50 kr kr kr 1-0 kr Mer än 0 kr Liksom när det gäller nivån på skillnad mellan arbete och a-kassa för att skapa incitament till arbete gäller också här så att vid relativt låga ersättningsnivåer har en större andel av de personer med lägst hushållsinkomster låg benägenhet att gå till arbetet jämfört med den genomsnittliga andelen. Det kan också konstateras att skillnaderna i uppfattning mellan olika hushållsinkomster är relativt små. Skillnaden mellan att arbeta och inte arbeta Det är av intresse att relatera svar i frågorna och 5 till hur stor skillnaden mellan lön efter skatter och ersättningen vid arbetslöshet och sjukdom faktiskt är idag i olika inkomstskikt. Svenskt Näringsliv har beräknat detta. 2 1 Baserna i fråga och 5 är olika. Medan basen i fråga är samtliga svaranden är basen i fråga 5 de som svarat att ersättningsnivån är avgörande, mycket viktig eller viktig för beslutet att sjukskriva sig (i den i frågan skisserade situationen). 2 Till stöd för beräkningarna har vi utnyttjat samma databaser och modeller som Finansdepartementet använder (HINK resp. FASIT). Dessa modeller gör det möjligt för beräkningarna att i detalj följa alla de regler som gäller för a-kassa respektive sjukpenning.

8 8 Vinsten vid återgång till arbete, -kr-intervall Antal personer "Gamla" tak Höjda tak kr per dag i vinst vid återgång till arbete Diagrammet visar att vinsten av att jobba jämfört med att vara arbetslös eller sjukskriven blir mindre än 100 kronor för av 4 personer. Den vertikala axeln avser antal personer och den horisontella hur stor vinsten efter skatter är i kronor vid lön från arbete jämfört med ersättning från a-kassa respektive sjukpenning. Resultaten visar dels effekterna av reglerna som gällde 02 (första halvåret) gamla tak, dels effekterna av den nyligen genomförda inkomsttakhöjningen i a-kassan, och den aviserade, men uppskjutna, takhöjningen inom sju kförsäkringen höjda tak. Takhöjningarna minskar vinsten av arbete. Tidigare var det ungefär 2 av som tjänade mindre än 100 kr per dag vid återgång till arbete. 75,0% Andel av alla arbetslösa resp. sjukskrivna som per dag tjänar mindre än 100 kr efter skatter när de kan börja arbeta. 72,5% 70,0% 7,5% 5,0% Före takhöjningar Efter takhöjningar (inkl. förslag i sjukförsäkringen) En betydande majoritet av de svarande i frågorna och 5 anger att vinsten av arbeta jämfört arbetslöshetsersättning respektive sjukersättning bör vara över 100 kr per dag efter skatter för det personliga incitamentet till arbete, d v s ett betydligt högre belopp som drivkraft till arbete än vad skillnaden mellan att arbeta jämfört sjukersättning och arbetslöshetsersättning är idag för flertalet inkomsttagare. Det visar också att en stor Observera att detta avser alla personer, som någon gång under året haft (minst) en dags ersättning från a-kassa eller sjukpeng. Det är betydligt fler än antalet personer som vid en viss tidpunkt haft a-kassa eller sjukpeng.

9 del av befolkningen är benägen att utnyttja sjukförsäkringen i strid med gällande regler så länge nuvarande nivåer på skillnaden i ersättning mellan arbete och att vara sjukskriven inte ökar.. För den som har en månadslön på.000 kr är skillnaden mellan att jobba och att få a-kassa eller sjukpenning i dag 5 kr per dag. 4 Skillnaden mellan jobb och a-kassa eller sjukpenning Är lagom stor 7% Borde vara större 44% Borde vara mindre 10% % Som framgår av diagrammet ovan anser nästan hälften att skillnaden borde vara större, medan knappt 4 av 10 anser att den är lagom stor. Endast 1 av 10 anser att den borde vara mindre. Eftersom det är en så stor andel som svarat att ersättningsnivån borde höjas ger även svaren på denna fråga stöd för att benägenheten till arbete kommer att öka om vinsten av att arbeta jämfört sjukersättning och arbetslöshetsersättning ökar. Om man fördelar svaren efter hushållsinkomst erhålls följande Hushållsinkomst -0' 7 0'-250' '-400' 42 7 >400' 4 0% % 40% 0% 80% 100% Borde vara större Är lagom stor Borde vara mindre En större andel av de med högst hushållsinkomster jämfört med rikssnittet anser att skillnaden mellan arbete och a-kassa/sjukpenning bör vara större, medan omvänt 4 En utförligare redogörelse för bakgrunden till detta förhållande redovisas i Svenskt Näringslivs rapport En halv miljon nya skattebetalare, april 02.

10 10 förhållande gäller för de med lägst hushållsinkomster. Andelen som svarat vet ej i den senare gruppen är dock stor. Det kan också konstateras att skillnaderna i uppfattning mellan olika hushållsinkomster är relativt små. 7. Nyttjar andra bidragssystemen på ett sätt som strider mot gällande regler? I stor utsträckning 22% Inte alls förekommer 2% I viss utsträckning 52% I liten utsträckning 21% % 74 procent anser att det förekommer i stor eller viss utsträckning att andra utnyttjar bidragssystemen i strid med gällande regler. 8. Om Du har uppfattningen att andra utnyttjar bidragssystemet på ett sätt som strider mot reglerna, påverkar det Ditt eget beteende så att Du också utnyttjar bidragssystemen på ett sätt som stride r mot reglerna? Denna fråga har bara ställts till dem som i fråga 7 ansåg att andra, i stor eller viss utsträckning, utnyttjar bidragssystem på ett sätt som strider mot reglerna (74 stycken). Inte alls 7% Knappast 21% 2% I hög grad 2% I viss mån 8% Av svaren framgår att två av tre anser att de inte alls låter sig påverkas.

11 11. Kan Du själv tänka Dig att bidra till finansieringen av framtidens välfärd på något av följande sätt? Bakgrunden som gavs i frågan var att antalet pensionärer i framtiden kommer att öka kraftigt och att det innebär att utgifterna för sjukvård och äldreomsorg ökar samtidigt som andelen yrkesverksamma minskar. Betala högre skatt 8% Acceptera lägre kvalité på välfärden 12% Gå i pension senare % 5% Inget av dessa 22% Relativt få vill ha en lägre kvalité på välfärden, 12 procent. Knappt en på fyra kan tänka sig att senarelägga pensionen. Alternativet att betala högre skatt valdes av 8 procent. Det är alltså en majoritet som inte kan tänka sig att bidra till välfärdens finansiering genom höjda skatter utan föredrar andra medel. En betydande andel, 22 procent, vill inte välja någon av de angivna alternativen. Här kan finnas utrymme för att de, och en viss del av övriga svarande, föredrar annan finansiering, som ökade inslag av försäkringslösningar, effektivare produktion genom ökad konkurrensutsättning, ökad arbetskraftsinvandring etc. 10. Skulle det vara bra eller dåligt om man ökade kontrollen av att de olika bidragssystemen inte utnyttjas utöver gällande regler? Ganska bra % Mycket bra 50% Ganska dåligt Mycket dåligt % % Varken bra eller dåligt 7% 1% 8 procent anser att det vore mycket bra eller ganska bra om man ökade kontrollen.

12 12 Om man fördelar svaren efter olika kategorier sysselsatta erhålls följande bild Eget företag 5 4 Tjänsteman Arbetare Pensionär Annat % % 40% 0% 80% 100% Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt Mycket dåligt Arbetare är av alla sysselsättningskategorier mest för att kontrollen ökar av att bidragssystemen inte utnyttjas utöver gällande regler 2 procent. Därefter följer gruppen pensionärer. Gruppen egna företagare är relativt sett mest tveksamma till denna åtgärd.

13 1 Sammanfattning och slutsatser En stor majoritet av svenska folket anser att det finns många som inte arbetar p g a svaga ekonomiska drivkrafter (81 procent instämmer i detta) och att bidragssystemen utnyttjas i strid med reglerna (8 procent instämmer i detta). Resultaten från undersökningen ger starkt stöd för att arbetsviljan påverkas positivt om vinsten ökar av att arbeta jämfört med arbetslöshetsersättning och i ännu högre grad jämfört med sjukersättning. Uppfattningarna skiljer sig inte märkbart mellan höginkomsttagare och låginkomsttagare även om det finns en tendens hos de med lägst inkomster att anse att vinsten av arbete ska vara särskilt stor. En majoritet (51 procent) anser också att de ekonomiska incitamenten för att gå till jobbet i stället för att vara sjukskriven, trots att man inte har några egentliga sjukdomssymptom, är viktigt eller mycket viktigt för det egna beslutet att gå till jobbet. Samtidigt anger en stor majoritet av dessa personer att skillnaden mellan att arbeta jämfört sjukersättning behöver öka som drivkraft till arbete jämfört med hur den är idag för flertalet arbetslösa resp. sjukskrivna. Det visar att en stor del av befolkningen är benägen att utnyttja sjukförsäkringen i strid med gällande regler så länge nuvarande små skillnader i ersättning mellan arbete och att vara sjukskriven består. En stor majoritet vill ha ökad kontroll av att bidragssystemen inte utnyttjas utöver gällande regler. En slutsats från analysen av dagens regelverk är att dessa ger svaga incitament, dvs. ger svaga drivkrafter, till arbete. Det är av 4 bland arbetslösa resp. sjukskrivna som tjänar mindre än 100 kr per dag efter skatter när de kan återgå till arbete. Detta kan med fördel beskrivas från ett annat perspektiv. Potentialen för att öka drivkrafterna till arbete är stor. Redan vid relativt små förändringar i regelverken, skulle vinsten av att arbeta kunna förbättras ganska betydligt. Fokus behöver vara att få fler personer i arbete. Detta öppnar för möjligheter till sänkta skatter som i sin tur kan skapa ännu fler arbeten osv. Så kan en god cirkel starta. Kombinationen av fler i jobb och lägre skatter måste förstås synkroniseras. Det finns ett antal nya vägar, som kan dra igång den goda cirkeln och öppna för fler i jobb. Detta lägger grunden för skattesänkningar, som i sin tur öppnar för ännu fler i jobb osv. Problemställningen rymmer i allt väsentligt möjligheter inte svårigheter. Dagens debatt utgår ofta från en bakvänd beskrivning där höga utgifter och höga skatter jagar varandra i en negativ spiral. Det finns all anledning att vända på hela resonemanget. Vi kan få råd med mer om vi i stället för problemen ser möjligheterna i att fler får jobb. Ett par saker står helt klara: Potentialen är stor hos den rika arsenalen av möjliga åtgärder för att dra igång fler i jobb. Samtidigt är skattesänkningar viktiga kanske t.o.m. viktigast för att öka sysselsättningen. Vi har allt att vinna på att snabbt få igång omfattande förändringar på båda områdena.