R E H A B I L I T E R I N G

Transkript

1 GÖTEBORGS UNIVERSITET R E H A B I L I T E R I N G Mål och rutiner Gäller fr. o. m. 1 januari 1992 Uppdaterad

2 Innehåll Sid Arbetsgivarens ansvar 1 Mål för arbetslivsinriktad rehabilitering 1 Lagstiftning 1 Vikten av tidig rehabilitering 1 Rehabiliteringsutredning 2 Rehabiliteringsutredningens innehåll 3 Ansvar för rehabilitering vid Göteborgs universitet 3 Den anställdes ansvar för sin rehabilitering 4 Rutiner för rehabilitering vid Göteborgs universitet 4 Försäkringskassans roll 4 Företagshälsovårdens roll 5 Sjukpension 5 Sekretess 6 Den goda arbetsmiljön 6 Kontaktperson vid Västra Götalands läns allmänna försäkringskassa, lokalkontoret Västra Frölunda 7 Företagshälsovården vid Göteborgs universitet 7 Bilaga Blankett Rehabiliteringsutredning plan för återgång i arbete (Försäkringskassan RFV 6636)) Litteratur Arbetsmiljölagen i lydelse från den 1 februari 2004 Lagen om allmän försäkring (AFL), 22 kap. Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om arbetsanpassning och rehabilitering, AFS 1994:1 Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1 och 2003:4 Avtal Samverkan för utveckling, sid. 12 Försäkringskassan: Rehabilitering (FKF 4205) Internet Arbetsmiljöhandbok för Göteborgs universitet: Arbetsmiljörutiner A-Ö, Rehabilitering

3 GÖTEBORGS UNIVERSITET 1 Personalavdelningen Arbetsgivarens ansvar Arbetsgivaren har en central roll när det gäller ansvaret för de anställdas rehabilitering vid sjukdom. Arbetsgivaren skall bland annat ta reda på vilka behov av rehabilitering som en anställd har och så tidigt som möjligt påbörja arbetet med de åtgärder som behövs. Mål för arbetslivsinriktad rehabilitering Den arbetslivsinriktade rehabiliteringen skall syfta till att återge den som drabbats av sjukdom sin arbetsförmåga och förutsättningar för att försörja sig genom förvärvsarbete. Rehabiliteringsåtgärderna skall planeras tillsammans med den anställde och utgå från dennes individuella förutsättningar och behov. Målet är att den anställde i första hand skall kunna vara kvar på sin arbetsplats. Lagstiftning Enligt Arbetsmiljölagen, Arbetsskyddsstyrelsens föreskrifter om arbetsanpassning och rehabilitering (AFS 1994:1), Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1 och 2003:4) och Lagen om allmän försäkring, 22 kap. har arbetsgivaren ett ansvar för att - undersöka risker i arbetsmiljön - organisera och bedriva arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet - ange mål och ha rutiner för verksamheten samt klargöra hur arbetsanpassnings- och rehabiliteringsarbetet skall fördelas - anpassa arbetsförhållandena till arbetstagarnas särskilda förutsättningar för - arbetet - i samråd med den anställde göra rehabiliteringsutredning och genomföra - rehabiliteringsåtgärder - samarbeta med Försäkringskassan och övriga berörda myndigheter - följa upp arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamheten. Vikten av tidig rehabilitering En längre tids sjukfrånvaro kan innebära att den anställdes kontakter med arbetsplatsen avtar och att de så småningom upphör. Ju längre sjukledighet, desto svårare blir det för den anställde att komma tillbaka till arbetslivet - han eller hon går in i en sjukroll. Detta kan innebära en känsla av utanförskap med en försvagad yrkesidentitet och dåligt självförtroende som följd. Kontakter från arbetsplatsens sida med den sjukskrivne anställde är därför mycket viktiga. Attityder och inställning på arbetsplatsen spelar en avgörande roll för möjligheten att återkomma till arbetet. Arbetskamraternas och de fackliga organisationernas stöd är också viktigt.

4 GÖTEBORGS UNIVERSITET 2 Erfarenheten visar att det är viktigt att rehabilitering kommer igång så tidigt som möjligt och att den anställdes resurser tas tillvara på bästa sätt för att resultatet skall bli framgångsrikt. Vid Göteborgs universitet utgör lönekostnaderna en stor del av institutionernas/ motsv. totala omslutning. Från personalekonomisk synpunkt är en tidig och effektiv rehabilitering lönsam. Sjukfrånvaron innebär kostnader samtidigt som den försvårar planeringen av verksamheten. Förebyggande insatser i det systematiska arbetsmiljöarbetet är den viktigaste åtgärden och en lönsam investering för att förhindra uppkomsten av sjukdom och arbetsskada. En av regeringens viktigaste prioriteringar är att minska sjukfrånvaron. Målet är att sjukfrånvaron skall halveras fram till år De statliga arbetsgivarna skall verka för en god arbetsmiljö i syfte att minska sjukfrånvaron. Arbetsgivaren har från och med 1 januari 2005 ett medfinansieringsansvar vid hel sjukfrånvaro. Det innebär att arbetsgivaren skall betala 15 procent av sjukpenningen för anställda som är sjukskrivna på heltid. Det kallas för särskild sjukförsäkringsavgift. Arbetsgivaren betalar inte särskild sjukförsäkringsavgift om den anställde är deltidssjukskriven eller deltar i rehabilitering och får rehabiliteringspenning. Meningen med särskild sjukförsäkringsavgift är att öka arbetsgivarens ekonomiska drivkrafter att arbeta för minskad sjukfrånvaro och bidra till att de anställda återkommer i arbete. Rehabiliteringsutredning Syftet med en rehabiliteringsutredning är att kartlägga behovet av rehabiliteringsåtgärder. Rehabiliteringsutredningen skall göras i samråd med den anställde. Arbetsgivaren är skyldig att göra en rehabiliteringsutredning - när den anställde på grund av sjukdom eller anmäld arbetsskada varit helt eller delvis frånvarande från arbetet i mer än fyra veckor - vid upprepad korttidsfrånvaro (sex korta sjukfall eller fler under en 12-månadersperiod) - när den anställde själv begär det Rehabiliteringsutredningen, som också bör innehålla förslag till åtgärder, skall skickas till Försäkringskassan senast 8 veckor efter sjukanmälningsdagen.

5 GÖTEBORGS UNIVERSITET 3 Dnr F48 (2666/97) Arbetsgivaren skall svara för de rehabiliteringsåtgärder som kan genomföras inom eller i anslutning till den egna verksamheten. Exempel på sådana åtgärder är anpassning av arbetsuppgifter och arbetsplats, ändrade arbetstider, byte av arbetsuppgifter, omplacering, arbetsprövning, arbetsträning och utbildning. Den anställde har rätt att ta med sig facklig representant eller en annan person vid rehabiliteringsutredningen. Rehabiliteringsutredningens innehåll Rehabiliteringsutredningen är ett av de underlag som Försäkringskassan har att utgå från då rehabiliteringen ska planeras och en rehabiliteringsplan ska formuleras. Det är viktigt att inrikta sig på den anställdes återstående arbetsförmåga och på den försäkrades möjligheter trots arbetshindret. Utredningen skall utformas i förhållande till den enskilde anställdes förhållanden, men den bör alltid innehålla följande uppgifter - arbetshinder och förmågan att utföra ordinarie arbetsuppgifter - prognos för återgång i arbete - möjligheter att utföra lämpliga arbetsuppgifter på deltid - arbetsgivarens möjligheter att anpassa arbetsplatsen eller hitta andra lämpliga arbetsuppgifter - behov av rehabiliteringsinsatser på arbetsplatsen - vidtagna eller planerade - den anställdes inställning till sin situation, till återgång i arbete och till rehabilitering i olika former - övriga omständigheter som kan ha betydelse för en bedömning av vilka insatser som behövs för att den anställde ska kunna återgå i arbete. Vid deltidssjukskrivning ska utredningen innehålla en plan för återgång i heltidsarbete. Ansvar för rehabilitering vid Göteborgs universitet Det är prefekt (motsv.), som i sin arbetsgivarroll, har det övergripande ansvaret för de anställda på en institution (motsv.) och därmed ansvaret för den anpassning av arbetsförhållanden som kan krävas. Detta innebär även att prefekt (motsv.) skall genomföra rehabiliteringsutredningar och vidta de åtgärder som behövs för att underlätta återgång till arbetet. En första viktig åtgärd är att prefekt (motsv.) har regelbunden kontakt med de anställda som är sjukskrivna och fortlöpande informerar dem om vad som händer på arbetsplatsen. När en anställd återkommer i arbete efter en längre tids sjukfrånvaro bör första arbetsdagen planeras noga med genomgång av de eventuella nyheter och förändringar som har skett på arbetsplatsen under frånvaron.

6 GÖTEBORGS UNIVERSITET 4 Den anställdes ansvar för sin rehabilitering I den anställdes ansvar för sin rehabilitering ingår att lämna de upplysningar som behövs för att klarlägga rehabiliteringsbehovet, delta i utredning och planering samt efter bästa förmåga aktivt bidra till att finna bra lösningar och delta i lämplig rehabilitering. Rutiner för rehabilitering vid Göteborgs universitet Efter 4 veckors sjukfrånvaro eller i övrigt när en rehabiliteringsutredning skall göras kontaktar prefekt (motsv.) den anställde för ett samtal. Det bör framgå att syftet med samtalet är omsorg om den anställdes hälsotillstånd och frågan om man från arbetsplatsens sida kan göra något för att underlätta återkomsten till arbetet. Exempel på rehabiliteringsinsatser som kan göras på den egna arbetsplatsen är ändring av arbetstid, anskaffning av arbetshjälpmedel, ergonomiska åtgärder, handledning vid återkomst efter en längre tids frånvaro, förbättringar i den psykosociala arbetsmiljön och förändringar av arbetsuppgifter/arbetsorganisation. I utredningen skall redovisas om den anställde kommer att kunna arbeta på heltid eller deltid. Vid rehabiliteringsutredningen skall Försäkringskassans blankett Rehabiliteringsutredning plan för återgång i arbete (RFV 6636) användas, se bilaga. Den finns på webbsidan Arbetsmiljöhandbok för Göteborgs universitet, webbadress klicka i vänsterspalten på Arbetsmiljörutiner A Ö, därefter på Rehabilitering. Blanketten kan fyllas i på bildskärmen. Blanketten skall skickas till det lokala försäkringskassekontor som den anställde tillhör. Försäkringskassans roll Försäkringskassans uppgift är att samordna och ha tillsyn över de åtgärder som behövs för den försäkrades rehabilitering. Den försäkrade har rätt att få en kontaktperson på Försäkringskassan när han eller hon har varit sjukskriven i 60 dagar. Försäkringskassan skall ta initiativ till ett avstämningsmöte under pågående sjukskrivning. Den sjukskrivnes arbetsgivare kan också ta initiativ till ett sådant möte. Syftet med avstämningsmötet är att tidigt utreda personens möjlighet att

7 GÖTEBORGS UNIVERSITET 5 återgå i arbete och behovet av stöd för att underlätta detta. Målet är att få till stånd ett klarläggande som skall ligga till grund för en plan för återgång i arbete eller en rehabiliteringsplan, om Försäkringskassan bedömer att rehabiliteringsåtgärder behövs. Vid mötet med den sjukskrivne kan Försäkringskassan, arbetsgivaren, behandlande läkare, företagshälsovård och Arbetsförmedlingen delta. Under rehabiliteringen kan den försäkrade få rehabiliteringsersättning från Försäkringskassan. Rehabiliteringsersättningen består dels av rehabiliteringspenning (hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels), dels av ett särskilt bidrag som täcker vissa kostnader som t.ex. kursavgifter, läromedel, resekostnader och traktamente. Hel rehabiliteringspenning motsvarar 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. En förutsättning för rehabiliteringsersättning är att den försäkrade deltar i rehabiliteringen och att den ingår i den rehabiliteringsplan som Försäkringskassan har gjort. Rehabiliteringsersättning utbetalas av Försäkringskassan efter ansökan från den försäkrade. Bidrag till arbetshjälpmedel på arbetsplatsen, vilket söks hos Försäkringskassan, kan ges både till den anställde och till arbetsgivaren. Med arbetshjälpmedel menas både arbetstekniska hjälpmedel och särskilda anordningar på arbetsplatsen. Dessa kan vara personliga eller knutna till arbetsplatsen. Företagshälsovårdens roll Företagshälsovården utgör en extern resurs i rehabiliteringsfrågor för både de enskilda anställda och för arbetsgivarföreträdare inom universitetet. Den kan medverka med bl. a. - medicinsk behandling och rådgivning - ergonomisk rådgivning - sjukgymnastikbehandling - psykosociala stödinsatser - teknisk rådgivning - kartläggning av arbetsmiljöer. Information om företagshälsovården vid Göteborgs universitet, se sidan 7. Sjukpension Om den anställde trots rehabiliteringsinsatser helt eller delvis har en medicinskt grundad nedsatt arbetsförmåga, för avsevärd tid framöver eller varaktigt, prövar Försäkringskassan om aktivitetsersättning (ålder år) eller tidsbegränsad eller tillsvidare sjukersättning (ålder år) kan beviljas.

8 GÖTEBORGS UNIVERSITET 6 Beviljas den anställde aktivitetsersättning alternativt tidsbegränsad sjukersättning eller partiell sjukersättning tillsvidare har han eller hon rätt till tillfällig sjukpension enligt pensionsavtalen för arbetstagare hos staten (PA 91 och PA 03). Den tillfälliga sjukpensionen följer både i omfattning och i tidsperiod försäkringskassans beslut. Pensionen utbetalas av Statens pensionsverk (SPV). Under den tid som tillfällig sjukpension utbetalas har den anställde kvar sin anställning i oförändrad omfattning. Beviljas den anställde hel sjukersättning tillsvidare entledigas han eller hon från sin anställning med sjukpension enligt de statliga pensionsavtalen. Sekretess I sekretesslagen 7 kap 11 regleras sekretessen för personalsocial och personaladministrativ verksamhet. Den gäller både för chefer och personalfunktionärer. Den goda arbetsmiljön I det lokala arbetsmiljöavtalet för Göteborgs universitet som gäller fr.o.m har parterna enats om gemensamma värderingar till grund för arbetsmiljöarbetet. DEN GODA ARBETSMILJÖN skapas genom att verksamhetens mål och inriktning är väl känd av alla i organisationen att ansvar och befogenheter på alla nivåer är klart formulerade att arbetet organiseras så att det medför ansvar och samtidigt ger möjlighet till variation och stimulans att de anställda ges fortlöpande information, förutsättningar för kompetensutveckling och möjlighet att medverka i utformning och förändring av arbetet och arbetsförhållandena ett bra samarbetsklimat en trygg och säker arbetssituation att arbetsförhållandena anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende.

9 GÖTEBORGS UNIVERSITET 7 Kontaktperson vid Västra Götalands läns allmänna försäkringskassa, lokalkontoret Västra Frölunda Göteborgs universitet har en kontaktperson i rehabiliteringsfrågor placerad vid Försäkringskassans lokalkontor, Västra Frölunda. Jonas Saman Försäkringskassan Box VÄSTRA FRÖLUNDA Telefon Fax E-post jonas.saman@forsakringskassan.se Företagshälsovården vid Göteborgs universitet Göteborgs universitet har avtal med AB Previa om företagshälsovård för de anställda. PREVIA Rosenlundsgatan Göteborg Telefon växel: Telefon reception: Fax: Internet: Previas öppettider är Dag före röd dag Besök på företagshälsovården är kostnadsfria.