Upplaga 4. Vision utbildningar. Skyddsombud. Material och övningar. Skyddsombud- 1

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Upplaga 4. Vision utbildningar. Skyddsombud. Material och övningar. Skyddsombud- 1"

Transkript

1 Upplaga 4 Vision utbildningar Skyddsombud Material och övningar Skyddsombud- 1

2 Ett arbetsliv där alla får plats och behövs och som ger möjlighet till gemenskap och utveckling. (Visions framtidsidé) En framtidsidé kan dock aldrig vara statisk och den blir heller aldrig färdig. Använd den därför som utgångspunkt för en diskussion på din arbetsplats och i din avdelning eller klubb. Innehåll: Visions framtidsidé 1 Visions mål och uppgift 1 Visions medlemslöfte 2 Visions hjärtefrågor 3 Visions värdegrund 5 Checklista kring hot och våld 6 Exempel på blankett för det systematiska arbetsmiljöarbet 7 Grupparbetsfrågor: Systematiskt arbets- 8 miljöarbete I Systematiskt arbets- 9 miljöarbete II Systematiskt arbets- 10 miljöarbete III Arbetsmiljölagen I 11 Arbetsmiljölagen II 12 Bilagor: Uppdragshandling Rehabiliteringskedjan Visions mål och uppgift Medlemsantalet är vår styrka och vår nyckel till framgång i arbetet med att förbättra villkoren för våra medlemmar i deras arbetsliv. Den största utmaningen vi har som fackförbund är att bli flera. Rekrytering är ett verktyg för att organisera och engagera fler, så att vi blir en större och starkare part på arbetsmarknaden och kan åstadkomma resultat för våra medlemmar. Det övergripande målet för Vision är: Alla som kan vara med i Vision ska få frågan. Tillsammans rekryterar vi minst 1000 nya medlemmar varje månad. Målet är att vi ska vara i majoritet i alla våra yrkesgrupper. Vi vet att den som först ställer frågan till en potentiell medlem har stor chans att få ett ja. Därför är det så viktigt att vi tar kontakten och ställer frågan. Vi har med oss ett bra och konkurrenskraftigt medlemserbjudande och kan med stolthet våga fråga. Skyddsombud- 1

3 Visions medlemslöfte: Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Vi är ett fackförbund och i fokus för allt står du. Tillsammans ser vi till att du får det du behöver för att uppnå det du vill med ditt arbetsliv. Du får professionell rådgivning och stöd i såväl med- som motgångar. Vi utvecklas i takt med arbetsmarknaden så att du har nytta av oss oavsett hur dina arbetsförhållanden ser ut. Vi är många och det är bra. När vi är många är det lättare att ta initiativ och påverka så att ditt jobb blir ännu bättre. Du får tillgång till ett stort nätverk av människor som jobbar med samma sak som du. Och som kan blir värdefulla kontakter för dig. Du når oss på det sätt som bäst passar dig i tid och rum. Vi finns i hela landet. Det gör att det blir lätt för dig att få till ett personligt möte. Det blir också lättare för dig att engagera dig mer om du skulle vilja det, du väljer själv hur. Vi är inte bara lokala eller nationella, vi är globala en Fair Union. Vi arbetar med mänskliga rättigheter, rätten att organisera sig och en hållbar miljö. För oss är det oacceptabelt med alla former av diskriminering och intolerans. När du är medlem hos oss är du därför också med och bidrar till en bättre värld. Men i slutändan handlar ett medlemskap om en sak. Att du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Skyddsombud- 2

4 Visions hjärtefrågor: Din lön ska vara individuell och sättas efter bra lönesamtal med din chef. Akademisk utbildning och kompetensutveckling ska löna sig. Din prestation och ditt resultat ska påverka lönen. Vi vill ha bort de strukturella löneskillnader som leder till att både män och kvinnor har lägre lön i kvinnodominerade sektorer, branscher eller yrken. Nästa steg Vision ska ta initiativ på arbetsplatserna för att göra lokala anpassningar av de avtal vi nu har på plats centralt och åstadkomma konkreta förbättringar för dig när det gäller din lönesättning. Du ska få lön efter den prestation du gör, ha inflytande i processen och veta varför du har den lön du har. Målet är att våra medlemmar ska vara nöjda med sin lön. Du som chef ska ha bra förutsättningar och konkurrenskraftiga villkor. Som chef bör du inte ha fler än 25 direkt underställda medarbetare. Det och ett bra administrativt stöd ger dig bra förutsättningar för att kunna utöva ett tydligt ledarskap. Nästa steg Målet är att Vision ska organisera cheferna inom vårt organisationsområde. Vi ska visa upp oss och vara relevanta genom att på arbetsplatserna driva frågor kring chefers förutsättningar och arbetsmiljö, med tid att leda i fokus. För det krävs bland annat att chefer har maximalt 25 direkt underställda och en organisation runt omkring som ger ett gott chefsstöd. Du som jobbar med en välfärd i världsklass ska kunna göra det med fokus på kvalitet. Fokus på kvalitet, utveckling av metoder och system för kvalitetssäkring är avgörande för en framgångsrik verksamhet. Rätt använd kompetens, bra villkor för dig, full insyn och meddelarfrihet är viktiga förutsättningar. De unga akademikerna och bästa medarbetarna attraheras till Sveriges viktigaste jobb genom spännande tjänster, konkurrenskraftiga villkor och bra karriärmöjligheter. Skyddsombud- 3

5 Nästa steg Bra arbetsvillkor för dig som arbetar i välfärden ger en bra verksamhet och bidrar till en välfärd av hög kvalitet. Vi jobbar särskilt med att skapa förutsättningar för att välfärdssektorn ska vara en innovationsvänlig arbetsplats. Då ger vi bättre möjligheter för att ta tillvara medarbetarnas kompetens och därmed bidra till attraktiva arbetsgivare. Vi är drivande i arbetsmiljöarbetet, med en med en bra digital arbetsmiljö i fokus. Du ska utvecklas i din yrkeskarriär. I ett arbetsliv som förändras snabbt behövs ökad tydlighet kring dina villkor, förväntningar på dig och din arbetsmiljö. Din utbildning lägger grunden för din karriär. Kontinuerlig kompetensutveckling ska vara självklart för att öka värdet av din utbildning och ge dig förutsättningar att göra ett bra jobb. Nästa steg Ett yrkesfokus för Vision handlar om att du ska få möjlighet att utföra ett professionellt arbete. Det bygger på att du har bra förutsättningar och arbetsvillkor, får utvecklas och får en lön som motsvarar din prestation. Kompetensutveckling för alla medlemmar och en bra introduktion är särskilt viktiga frågor som Vision ska driva för att du ska ha ett utvecklande arbetsliv. Målet är att medlemmarna ska känna att Vision är det ledande fackförbundet för deras yrkesgrupp. Du tjänar på ett schyst arbetsliv. Vision är en Fair Union vilket innebär att vi tillsammans med medlemmarna lyfter och driver frågor om mänskliga rättigheter, hållbar miljö med mera. En ökad mångfald på arbetsplatsen bidrar också till ett bättre resultat både för verksamhet och för ekonomi. För oss är det oacceptabelt med alla former av diskriminering och intolerans. Nästa steg Som en Fair Union jobbar vi för allas lika värde och rätt i arbetslivet. Målet är att fler medlemmar och förtroendevalda ska känna till vad det innebär att Vision är en Fair Union och att fler ska jobba aktivt med frågorna lokalt och globalt. Vi sätter ett särskilt fokus på allas lika värde i relation till etnicitet, främlingsfientlighet och rasism. Vision ska fortsätta pilotarbetet med likabehandlingsavtal på lokal nivå. Målet är att arbetsplatserna ska tillämpa likabehandlingsavtal. Vi ska sprida goda resultat och jobba för avtal på nationell nivå i framtiden. Ett schyst arbetsliv handlar också om allas rätt till kollektivavtal och en bra arbetsmiljö, fysiskt såväl som psykosocialt. En arbetsmiljö, med minskad stress, som stimulerar utveckling och ett professionellt arbete, utan trakasserier och kränkande särbehandling. Skyddsombud- 4

6 Visions värdegrund Vision är en demokratisk organisation. Varje medlem har rätt till inflytande över och stöd från organisationen. Vision tror på individens kraft att utvecklas och ta ansvar för det gemensamma. Vision samlar många yrkesgrupper och arbetsplatsens gemenskap är grunden för hur vi organiserar oss. Tillsammans är vi starkare än var och en för sig. Vision tar ställning i frågor som är viktiga för medlemmarna i deras arbetsliv. Vision är ett partipolitiskt obundet fackförbund. Det innebär inte att vi är opolitiska. Mänskliga rättigheter inkluderar fackliga rättigheter. Vision har allas lika värde och respekt för den enskilde som ledstjärna. Därför tolererar vi inga former av diskriminering, rasism eller kränkande särbehandling. Jämställdhet och mångfald är en styrka. Det höjer kompetensnivån på varje arbetsplats och inom vår egen organisation. Vision säger ifrån när fördomar och myter om människor sprids på arbetsplatserna. För Vision handlar solidaritet om att aktivt göra skillnad. Det präglar vårt arbete på arbetsplatserna, nationellt och internationellt. Vision är en Fair Union och föregår med gott exempel för ett schyst arbetsliv på våra arbetsplatser och utanför vårt lands gränser. Skyddsombud- 5

7 Checklista för skyddsombud kring hot och våld Som skyddsombud ansvarar du för att delta i samverkansarbetet och att företräda medlemmarnas synpunkter när det behövs. Ditt ansvar är också att kolla av att arbetsgivaren åtgärdar problem och upprättar handlingsplaner och krishanteringsplaner vid hot och våld, liksom att chefen ser till att de är väl kommunicerade så att alla på arbetsplatsen känner till innehållet. Görs inte det ska skyddsombudet kräva att det görs. Åtgärdas det ändå inte kan skyddsombudet lägga in om ett föreläggande enligt 6 kap 6a enligt arbetsmiljölagen. Säkerhetspolisen har tagit fram en checklista för skydd vid hot, våld och gisslansituationer som kan bidra till att öka den personliga säkerheten. Den kan användas som en förberedelse ifall någon utsätts för någon hotfull situation. Är man förberedd kan man agera snabbare och mer rationellt även i stressade situationer. Ta gärna fram den och föreslå att ni ska gå igenom den tillsammans på arbetsplatsen. Om det inträffar Ta alltid medlemmens upplevelse på allvar. Stötta medlemmen. Se till att tillbudsanmälan och arbetsskadeanmälan görs om det hänt något. Kolla av att polisanmälan görs på en gång. Anmälan görs inte bara utifrån det som just hänt medlemmen, utan även utifrån ett samhällsansvar. Vem vet vad personen som utfärdat hot eller våldhandlingen gör härnäst och mot vem? Värna medlemmens rättigheter enligt era handlingsplaner och rutiner samt medlemmens möjlighet till arbetsskadeersättning. Tänk också på krisstödet i form av samtalsstöd om medlemmen har olycksfallsförsäkring i Förenade Liv. Det ger medlemmen möjlighet till ca 10 besök hos Kris- och Traumacentrum. Förebygg Arbeta för att främja medlemmarnas inflytande och påverkansmöjligheter i samverkanssystemet och i vardagsarbetet. Kolla att alla som tillhör er verksamhet kompetensutvecklas i konflikthantering och krishantering. Om inte kräv då det av chefen, eller av arbetsgivaren. Vision anser att man inte ska behöva få någon karensdag när man blivit utsatt för hot eller våld i sitt arbete. Verka för att medlemmen får vara hemma och samla sig utan karens. Slut gärna lokal överenskommelse mellan det lokala facket och arbetsgivaren. Det är viktigt att väga arbetstagarens rätt till en säker arbetsplats mot klienternas krav på integritet. Det är viktigt att du som skyddsombud pekar på att arbetsmiljölagen inte är underordnad någon annan verksamhetslag. Arbetsmiljölagen är en övergripande verksamhetslag som gäller för alla verksamheter, oavsett andra lagar som till exempel socialtjänstlagen. Skyddsombud- 6

8 Exempel på blankett för det systemetiska arbetsmiljöarbetet RESULTAT AV RISKBEDÖMNING HANDLINGSPLAN Allvarlig risk Annan risk RISKKÄLLOR OCH RISKER ÅTGÄRDER Ansvarig Klart när Kontroll Skyddsombud- 7

9 Grupparbetsfrågor Systematiskt arbetsmiljöarbete, I Naturlig del i verksamheten, medverkan, arbetsmiljöpolicy och rutiner 3-5 Gör så här: Läs igenom paragraferna. Gå tillsammans och svara på frågorna nedan. Skriv och dokumentera så att gruppen är förberedd på att förklara och redovisa betydelsen och innebörden av reglerna. Vilka krav ställs i respektive paragraf? Vad innebär reglerna för arbetsgivaren? Vad innebär reglerna för arbetstagarna? Vad innebär reglerna för skyddsombudet? Skyddsombud- 8

10 Grupparbetsfrågor Systematiskt arbetsmiljöarbete, II Uppgiftsfördelning och förutsättningar 6-7 Gör så här: Läs igenom paragraferna. Gå tillsammans och svara på frågorna nedan. Skriv och dokumentera så att gruppen är förberedd på att förklara och redovisa betydelsen och innebörden av reglerna. Vilka krav ställs i respektive paragraf? Vad innebär reglerna för arbetsgivaren? Vad innebär reglerna för arbetstagarna? Vad innebär reglerna för skyddsombudet? Skyddsombud- 9

11 Grupparbetsfrågor Systematiskt arbetsmiljöarbete, III Riskbedöming, åtgärder och uppföljning 8-11 Gör så här: Läs igenom paragraferna. Gå tillsammans och svara på frågorna nedan. Skriv och dokumentera så att gruppen är förberedd på att förklara och redovisa betydelsen och innebörden av reglerna. Vilka krav ställs i respektive paragraf? Vad innebär reglerna för arbetsgivaren? Vad innebär reglerna för arbetstagarna? Vad innebär reglerna för skyddsombudet? Skyddsombud- 10

12 Grupparbetsfrågor Arbetsmiljölagen I Arbetsmiljölagen, Arbetsmiljöförordningen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter Hur många kapitel innehåller arbetsmiljölagen? I vilket kapitel framgår Arbetsmiljölagens syfte? Vilken funktion har Arbetsmiljöverkets föreskrifter? Vilket kapitel reglerar skyddsombudets rättigheter? Vilket kapitel handlar om arbetsgivarens skyldigheter? Vilket kapitel handlar om anställdas ansvar i arbetsmiljöarbetet? Vilket kapitel handlar om påföljder? I vilket kapitel kan man läsa om hur arbetsmiljön ska vara? Hur många kapitel finns i Arbetsmiljöförordningen? Vilka områdens regleras i detta? Skyddsombud- 11

13 Grupparbetsfrågor Arbetsmiljölagen II Arbetsmiljölagens- och Arbetsmiljöförordningenens innehåll Svar kan finnas både i lagen och förordningen. Ange om det är lag eller förordning samt kapitel- och paragrafhänvisning i varje svar. Vilka krav ställer Arbetsmiljölagen på arbetsmiljöns beskaffenhet? Vilka rättigheter till inflytande för den enskilde arbetstagaren ger arbetsmiljölagen? Vilket syfte har Arbetsmiljölagen? Vilka skyldigheter har arbetsgivaren? Vilka skyldigheter har arbetstagarna? När ska skyddsombud utses? Vem utser skyddsombudet? Vem bör utses till skyddsombud? Vilka olika sorters skyddsombud finns? Ange kort skyddsombudets uppgifter? Vad har en skyddskommitté för uppgifter? När ska det finnas skyddskommitté? Vilka ska ingå i skyddskommittén? Hur ofta bör en skyddskommitté sammanträda? Vem har rätt att utöva tillsyn över efterlevnad av arbetsmiljöreglerna? Vilka åtgärder får vidtas för att utöva tillsynen? Vilka påföljder finns när regelverket inte följs? Vilken instans vänder man sig till om man vill överklaga ett beslut från Arbetsmiljöverket? Skyddsombud- 12

14 Grupparbetsfrågor Arbetsmiljölagen II, fortsättning Vem har rätt att överklaga ett beslut från Arbetsmiljöverket? Vart finns regler om arbetsgivarens skyldighet att tillhandahålla Arbetsmiljölagen och föreskrifter till arbetstagarna? Hur löser /hanterar man en fråga som skyddskommittén ej kan komma överens om? Vilka skyldigheter att underrätta har arbetsgivaren enligt Arbetsmiljöförordningen? Vad säger arbetsmiljöförordningen om skyddsronder? Vem har rätt att meddela föreskrifter inom arbetsmiljöområdet? När betraktas man som minderårig? Vilket sorts arbete får en minderåriga utföra? I vilka kapitel i Arbetsmiljölagen kan man läsa om hur arbetsgivare och arbetstagare ska samverka? Vilka är arbetsgivarens skyldigheter i samband med arbetsskador och olycksfall? När måste arbetsgivaren anlita företagshälsovård? Skyddsombud- 13

15 Uppdragshandling Ett medlemskap i Vision handlar om att få ut så mycket som möjligt av sitt arbetsliv. Som förtroendevald är du en av dem som bidrar till att göra arbetslivet bättre för medlemmarna. Det finns förväntningar på dig som är förtroendevald: från kollegor och från Vision. En del saker behöver uppfyllas enligt Visions stadgar. Men det är du som person som har blivit utvald till uppdraget, och det är bra att komma ihåg. Vad får dig att gå igång och dra med dig andra? Det du säger och gör påverkar människors uppfattning om Vision. Vi vill inspirera medlemmarna till att ta initiativ, använda Visions möjligheter till nätverk och kontakter och till att vara aktiva för att få ut så mycket som möjligt av sitt arbetsliv. Skyddsombud Namn... Avdelning/klubb/sektion... Uppdragshandling gäller perioden... Det här ingår i uppdraget: Rekrytera, det vill säga erbjuda medlemskap till dem som kan gå med i Vision Representera Visions medlemmar, påtala brister i arbetsmiljön till arbetsgivaren och föreslå lösningar Aktivt driva arbetsgivarens arbetsmiljöarbete med stöd av Visions arbetsmiljöprogram Lyssna av medlemmarnas behov och föra fram dem vid skyddsrond och i samverkansgrupp om det finns Arbeta för att arbetsmiljöarbete ska ske systematiskt och att arbetsgivaren tar etisk hänsyn I samverkan bidra och medverka till en tillfredställande arbetsmiljö Medverka vid om- ny- och tillbyggnad på arbetsplatsen och vid omorganisationer Allt utgår från Visions värdegrund, medlemslöfte, mål och uppgift som du hittar på vision.se Den... / Underskrift skyddsombud... Underskrift ordförande/ombudsman (om lokal styrelse saknas)...

16 Löner och yrkesvillkor Datum Sida 1 Rehabiliteringskedjan Hur kan Vision stödja sjukskrivna medlemmar? 2008 ändrades reglerna för sjukskrivna och rehabiliteringskedjan infördes. Rätten till sjukpenning begränsades då till 365 dagar. Lagen har sedan ändrats igen och från och med 1 februari 2016 finns inte längre någon begränsning för hur länge det är möjligt att få sjukpenning. De övriga tidsgränserna i rehabiliteringskedjan kvarstår dock oförändrade. Vid sjukdom längre än 365 dagar utges sjukpenning på fortsättningsnivå, som är 75 % av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI). Den som är mycket allvarligt sjuk har i vissa fall möjlighet att få fler sjukpenningdagar med sjukpenning på normalnivå (80% av SGI). Förutsättningen för att man ska ha rätt till sjukpenning är att man har en sjukdom, och att sjukdomen sätter ned arbetsförmågan i förhållande till det egna arbetet eller i förhållande till andra arbeten på den reguljära arbetsmarknaden. Att man har en sjukdom ger inte i sig inte rätt till sjukpenning. Försäkringskassan beslutar om rätten till sjukpenning utifrån det medicinska underlaget som skrivits av behandlande läkare. Det är alltså viktigt att de medicinska intyg som ligger till grund för Försäkringskassans bedömning tydligt beskriver hur sjukdomen påverkar arbetsförmågan. Under den period som medlemmen är sjuk kommer förmågan att arbeta att prövas regelbundet. Systemet med hållpunkter för olika prövningsåtgärder, skyldigheter och rättigheter kallas för rehabiliteringskedjan. Syftet med rehabiliteringskedjan är att redan tidigt i sjukfallet fokusera på återgång i arbetet. Individen har ett eget ansvar för att rehabiliteringen kommer igång. Som ett led i detta måste medlemmen själv hålla fortlöpande kontakter med Vision, Försäkringskassan och arbetsgivaren, och i förekommande fall med Arbetsförmedlingen och företagshälsovård. De första 90 dagarna har medlemmen rätt till sjukpenning om han eller hon inte klarar av sitt vanliga jobb. Från dag 91 till dag 180 har medlemmen rätt till sjukpenning om inget arbete alls kan utföras hos arbetsgivaren. Från och med dag 181 kan medlemmen bara få sjukpenning om inget normalt förekommande arbete kan utföras, på hela den reguljära arbetsmarknaden. Om allt tyder på att medlemmen kommer att kunna gå tillbaka till ett jobb, med samma sysselsättningsgrad som innan sjukdomen, hos sin ordinarie arbetsgivare senast dag 365 från insjuknandet, kan medlemmen ha rätt till sjukpenning fram till dess, utifrån en bedömning att denne inte kan klara av arbete hos den egna arbetsgivaren. Från och med dag 366 utges sjukpenning på fortsättningsnivå (75 % av SGI). Den som har en allvarlig sjukdom, kan ansöka om att få behålla sjukpenningen på normalnivå (80 %), utan tidsbegränsning. (För den som innan 1 februari 2016 uppnått dag 366 i sjukskrivningsperioden

17 kommer under en kortare övergångsperiod det arbetsmarknadspolitiska programmet Arbetslivsintroduktion att bli aktuellt för att personen ska kunna få ytterligare sjukpenningdagar. Programmet avvecklas under våren 2016.). En medlem som går tillbaka till arbetet efter en sjukskrivning och blir sjuk igen inom 90 dagar fortsätter i den påbörjade rehabiliteringskedjan. Har man dock varit arbetsför i minst 90 dagar sedan senaste sjukskrivningen, så börjar man bedömas från dag 1 igen. Tänk på! Var med i a-kassan! Det är viktigt att vara med i a-kassan. Om man till exempel, så som är relativt vanligt, från dag 181 bedöms ha en arbetsförmåga på den reguljära arbetsmarknaden dras sjukpenningen in. Om man då inte kan gå tillbaka till sitt arbete måste man söka ett nytt arbete och behöver då ersättning från a-kassan. Om sjukpenningen dras in Det är viktigt att vara med i a-kassan. Om man till exempel, så som är relativt vanligt, från dag 181 bedöms ha en arbetsförmåga på den reguljära arbetsmarknaden dras sjukpenningen in. Om man då inte kan gå tillbaka till sitt arbete måste man söka ett nytt arbete och behöver då ersättning från a-kassan. Gå till jobbet och anmäl att du vill arbeta (med vanlig lön) Om du behöver stöd från Vision kontakta din avdelning eller klubb och kom överens om att lokal facklig företrädare närvarar vid återgången till arbetet Utgå från att det i första hand är det ordinarie arbetet/arbetsuppgifterna som ska anpassas, om det behövs för att en återgång i arbete ska vara möjlig. I andra hand försök hitta annan placering eller arbetsuppgifter hos arbetsgivaren. Om arbetsgivaren går till uppsägning på grund av personliga skäl kontakta alltid Vision för stöd och rådgivning. Datum Sida 2

18 Speciella regler kring sjuklön i vissa avtalsområden För arbetsgivare som tillhör SKL, Pacta och KFS gäller speciella regler. Om sjukpenningen dras in på grund av att Försäkringskassan bedömer att medlemmen kan utföra arbete på den reguljära arbetsmarknaden (enligt Socialförsäkringsbalken 27 kap 2 och 3 ), ska medlemmen omgående låta arbetsgivaren ta del av beslutet, så att denne med stöd av kollektivavtalet (AB 28 Mom. 9) kan betala ut sjuklön under maximalt 180 dagar. Sjuklönerätten enligt denna bestämmelse är fristående från rätten till sjukpenning. Det innebär att sjuklön utges så länge sjukdom kan styrkas genom intyg av läkare/tandläkare, dock som längst i 180 dagar. Arbetsgivaren kan anvisa medlemmen till företagshälsovården för bedömning av arbetsoförmågan. Utöver arbetsgivarens skyldighet att utbetala sjuklön då sjukpenning indragits måste arbetsgivaren givetvis fullfölja sitt rehabiliteringsansvar. Tänk på! Skulle medlemmen överklaga Försäkringskassans beslut och beslutet ändras i högre instans är han eller hon återbetalningsskyldig för den sjuklön som arbetsgivaren utbetalt med stöd av denna bestämmelse. Vid utbetalning av sjuklön enligt denna bestämmelse kommer den sjukpenninggrundande inkomsten, SGI, att nollställas av Försäkringskassan. För att behålla sitt SGI-skydd måste därför medlemmen vara anmäld till Arbetsförmedlingen och aktivt arbetssökande under tiden han eller hon får sjuklön enligt denna bestämmelse. Datum Sida 3

19 Dag 1-90 Under dag 1-90 bedömer Försäkringskassan endast arbetsförmågan i förhållande till det ordinarie arbetet eller andra tänkbara tillfälliga arbetsuppgifter på arbetsplatsen. Om Försäkringskassan begär det är medlemmen skyldig att lämna in ett utlåtande från arbetsgivaren. I utlåtandet ska det anges vilka möjligheter som finns att ta tillvara medlemmens arbetsförmåga inom arbetsgivarens verksamhet efter eventuella rehabiliteringsinsatser. Om medlemmen inte lämnar in detta utlåtande kan sjukpenningen dras in eller sättas ner. Det framhålls dock i förarbetena till bestämmelsen att detta inte ska ske om den anställde gjort vad som rimligen kan begäras, men ändå inte fått något utlåtande från arbetsgivaren Visions roll Vision måste kräva att få vara med att påverka utformandet av arbetsgivarens utlåtande och uppgifter i övrigt till Försäkringskassans rehabiliteringsutredning och bevaka att medlemmens synpunkter kommer fram. Viktigt är att trycka på att företagshälsovårdens hela kompetens (tekniskt, ergonomiskt, psykosocialt samt medicinskt) används vid bedömning av arbetsförmåga och rehabiliteringsbehov och arbetsanpassning. Arbetsgivarens rehabiliteringsarbete påbörjas snarast möjligt efter medlemmens insjuknande, i de fall där det står klart att frånvaron inte kommer bli kortvarig. I Sveriges kommuner och landstings egna riktlinjer (cirkulär 08:74) står det att rehabiliteringsarbetet bör vara påbörjat inom tre veckor. Inom den tidsramen bör Vision etablera kontakt med medlemmen och berörd arbetsgivarrepresentant för att börja utreda och eventuellt vidta åtgärder för arbetsanpassning och eventuella möjligheter att utföra annat arbete hos arbetsgivaren om sjukskrivningen blir längre än 90 dagar. Datum Sida 4

20 Dag Under dag ska arbetsförmågan även prövas mot andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren (omplaceringsutredning). Visions roll Visions roll under denna period är väldigt viktig. Vision måste se till att arbetsgivaren bedömer arbetsförmågan mot hela sin verksamhet och inte enbart den organisatoriska del som medlemmen hittills tillhört. Vision måste, tillsammans med medlemmen, vara aktiv i frågan om eventuell omplacering och rehabiliteringsåtgärder. Det gäller att vara pådrivande och fantasifull för att hitta lösningar. Förslag på lösningar från Visions håll kan innebära förändringar av organisationen, införskaffande av hjälpmedel, anpassa arbetsuppgifter och andra insatser med utgångspunkt i framförallt arbetsmiljölagen. Vision kan inte acceptera omplaceringar eller förändringar som inte medlemmen accepterar. En omplacering mot medlemmens vilja kan i vissa situationer vara att likställa med en uppsägning. Det blir en viktig, men även svår uppgift, att stötta medlemmen att fatta beslut i dessa situationer. Tjänstledighet för att pröva annat arbete Medlemmen har rätt till tjänstledighet från sitt vanliga arbete för att pröva annat arbete om han eller hon har nedsatt arbetsförmåga i förhållande till sitt vanliga arbete eller till annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder (lag 2008:565). Ett villkor för tjänstledigheten är att medlemmen har ingått ett anställningsavtal med en annan arbetsgivare under tiden från och med dag 91 till och med dag 180 av sjukperioden. Man har rätt att vara ledig i samma omfattning som den anställning man provar. Ledigheten får tillsammans med den sjukperiod som ligger till grund för rätten till ledighet uppgå till högst tolv månader. Det finns möjlighet att söka nytt arbete med bibehållen sjukpenning under dag 91 till dag 180 Om medlemmen vill utnyttja rätten till ledighet ska han eller hon anmäla det till sin arbetsgivare senast två veckor före ledighetens början och även ange under hur lång tid ledigheten är planerad att pågå. Vill man avbryta sin ledighet ska man underrätta arbetsgivaren snarast. Om ledigheten varit avsedd att pågå en månad eller mer får arbetsgivaren skjuta på återgången högst en månad. Om medlemmen har för avsikt att återgå i arbete hos arbetsgivaren efter ledighetens slut ska han eller hon underrätta arbetsgivaren om det senast en månad före ledighetens slut Visions roll Det är viktigt att se till att medlemmen är informerad om alla regler som gäller för att prova annat arbete. Inte minst gäller det reglerna om skyldigheten att underrätta arbetsgivaren om att man vill avbryta ledigheten eller att man ska återgå efter ledigheten. Medlemmen riskerar annars att förlora sin rätt till både lön och sjukpenning under en period. Datum Sida 5

21 Dag Dag 181 (efter sex månader) ska Försäkringskassan göra en bedömning av om den sjukskrivne har förmåga att försörja sig själv genom arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Detta innebär att arbetsförmågan hos en sjukskriven, som på grund av sin sjukdom inte bedöms klara sitt eget arbete, ska mätas mot andra typer av arbeten på den reguljära arbetsmarknaden. Om den sjukskrivne bedöms klara ett på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete, dras sjukpenningen in och personen hänvisas till Arbetsförmedlingen för att aktivt söka andra arbeten. Hemort och utbildning är inte relevant i bedömningen av arbetsförmågan mot hela den reguljära arbetsmarknaden. Sjukpenningen dras in om man trots sin sjukdom bedöms ha en arbetsförmåga, även om till exempel de faktiska möjligheterna för personen att få ett arbete är små på hemorten. Om sjukpenning dras in kan personen inte vänta på att Försäkringskassan ska ompröva sitt beslut eller att arbetsgivaren hör av sig, utan måste gå till arbetet för att inte riskera sin anställning, inkomst och sjukpenninggrundande inkomst. I vissa fall kan bedömningen av arbetsförmågan mot hela arbetsmarknaden kunna skjutas upp från dag 181 till dag 365 om det finns särskilda skäl eller anses oskäligt. Särskilda skäl för att få sjukpenning efter dag 181 Om det finns särskilda skäl kan man få sjukpenning mellan dag 181 och 365 även om man har en arbetsförmåga i annat arbete. Förutsättningen är att det finns en stor sannolikhet för att man kan återgå i arbete hos den egna arbetsgivaren i samma omfattning som innan sjukdomen inom 365 dagar i sjukperioden, och att denna bedömning är välgrundad. Sådana omständigheter kan t ex vara: det finns en tydlig plan för återgång i arbete senast dag 366 det pågår en rehabiliteringsåtgärd som förväntas leda till återgång i arbetet inom dessa tolv månader den sjukskrivne genomgått eller väntar på en operation som väntas kunna medföra återgång till det ordinarie arbetet inom den aktuella tidsperioden. I vissa fall kan det vara oskäligt att personen ska mätas mot hela arbetsmarknaden redan efter sex månaders sjukskrivning. Det gäller om han eller hon har en arbetsförmåga som bedöms försämras successivt har en allvarlig sjukdom, men periodvis får en ökad arbetsförmåga får medicinsk behandling i syfte att förebygga en allvarlig sjukdom eller om arbetsförmågan tillfälligt är nedsatt som en följd av en sådan behandling Datum Sida 6

22 Det kan också vara fallet om personen till följd av en olycka eller sjukdom drabbas av funktionshinder med betydande konsekvenser för arbetsförmågan, och där rehabiliteringen kan ta lång tid (t ex vid stroke, förlamningar, brännskador eller förlust av en kroppsdel eller andra omfattande funktionshinder). Även vid vissa progressiva sjukdomar där arbetsförmågan successivt avtar kan det vara oskäligt att mäta personens arbetsförmåga mot den reguljära arbetsmarknaden. Om medlemmen inte kan arbeta trots Försäkringskassans bedömning? Vad händer då om medlemmen i detta läge, trots Försäkringskassans bedömning, inte kan återgå till sitt arbete på grund av sjukdomen? Arbetsgivaren kan då tänkas agera på olika sätt: a) Ett sätt är att påstå att rehabiliteringsskyldigheten liksom omplaceringsskyldigheten har uppfyllts och att medlemmen trots detta inte kan utföra arbete av någon betydelse för arbetsgivaren. Arbetsgivaren kan då välja att säga upp anställningsavtalet. b) Ett annat sätt är att kräva att den anställde återkommer till arbetet eftersom han eller hon inte längre är sjukskriven. Om den anställde inte infinner sig kan arbetsgivaren göra gällande att han eller hon är olovligt frånvarande och säga upp anställningsavtalet på grund av arbetsvägran. c) Ett tredje sätt är att helt enkelt inte göra något alls eller att bevilja ledighet utan lön. Medlemmen hamnar då i en situation där han eller hon står utan försörjning. Eftersom medlemmen anses ha arbetsförmåga utgår ingen sjukpenning. I detta läge måste medlemmen snarast kontakta Arbetsförmedling och a-kassan. Visions roll a) Vision ska agera som vi brukar då en medlem blir uppsagd. Det blir en sedvanlig tvist om huruvida det förelegat saklig grund för uppsägning. Vi ska dock inte glömma att Vision har möjligheter att agera innan det går så långt som till uppsägning. b) Om arbetsgivaren beordrar att medlemmen ska inställa sig på arbetsplatsen måste Vision förklara för medlemmen att frånvaro kan betraktas som arbetsvägran. Vid behov bör vi erbjuda medlemmen att följa med på första arbetsdagen. Vi har ju i vissa fall möjlighet att lägga tolkningsföreträde när det gäller arbetsskyldigheten. c) Vision måste uppmana medlemmen att kontakta Arbetsförmedlingen och a-kassa. Datum Sida 7

23 Dag 366- Från och med dag 366 utges sjukpenning på fortsättningsnivå. Ersättningen vid sjukpenning på fortsättningsnivå är 75 % av SGI och ersättningen kan betalas ut i obegränsat antal dagar. Om det inte kan anses oskäligt ska arbetsförmågan bedömas mot alla normalt förekommande arbeten på svensk arbetsmarknad. Den som har en allvarlig sjukdom kan ansöka om att få sjukpenning på normalnivå även efter dag 365. Sjukpenning på normalnivå är 80 % av SGI. Visions roll Prata med de medlemmar som är på väg tillbaka till arbetet efter en lång sjuksrivningsperiod; vad behöver de för individuellt stöd för att kunna och orka gå tillbaka till sin gamla arbetsplats? Undersök möjligheter att anpassa arbetet efter individen och tänk då på ergonomi, flexibel arbetstid och alternativa sätt att utföra arbetet. Se över omplaceringsmöjligheter. Var ett mänskligt stöd! Kanske behöver någon ha en daglig kontakt för att klara att återgå i arbete på den gamla arbetsplatsen? Kanske behövs det en facklig närvaro första dagen, eller kanske stöttande telefonsamtal under den första tiden? Viktigt om a-kassan Den som varit långvarigt sjuk kan sakna rätt till a-kasseersättning. Detta då den överhoppningsbara tiden, dvs. den tid som medlemmen inte har kunnat arbeta på grund av till exempel hel sjukpenning/sjukersättning, kan vara maximalt fem år. Vid en sjukperiod upp till fem år kan a- kasseersättningen beräknas på de inkomster man haft innan man blev sjuk. Den som söker ersättning från a-kassan måste vara medlem i en a-kassa. Har han eller hon inte varit medlem tillräckligt länge men i övrigt uppfyller villkoren kan han eller hon få högst 365 kronor per dag. De som både uppfyller villkoren och dessutom varit medlem tillräckligt länge kan få högst 910 kronor per dag (efter 100 dagar maximalt 760 kr), baserat på tidigare inkomst. Den som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskprogram kan få aktivitetsstöd som betalas ut av Försäkringskassan. Beloppet beräknas av a-kassan. Beloppen nedan gäller heltid.. Den som inte är medlem i a-kassan får 223 kronor. Den som är medlem i a-kassan men som inte har varit med tillräckligt länge kan få 365 kronor per dag. Den som är medlem och har varit det tillräckligt länge kan få upp till 910 kronor per dag (efter 100 dagar som arbetssökande maximalt 760 kr), baserat på tidigare inkomster. Datum Sida 8

24 Observera att ytterligare villkor för ersättning finns. Särskilda regler gäller också för de under 25 år. Att tänka på vid omprövning av beslut Sjukpenningen kan dras in. Medlemmen får då ett beslut från Försäkringskassan som man inom två månader kan begära omprövning av. Om sjukpenningen dragits in anses medlemmen ha en arbetsförmåga, trots eventuell kvarstående sjukdom. Detta kan bero på att det medicinska underlaget är bristfälligt. En vanlig brist är att det i underlaget inte framgår vilka symtom en sjukdom ger i det individuella fallet, och hur dessa symtom är arbetshindrande. Det är viktigt att läkaren inte bara beskriver sjukdomen utan också så utförligt som möjligt beskriver symptomen och hur dessa ger en aktivitetsbegränsning. En sjukdom ger i sig inte rätt till sjukpenning. Det är den aktivitetsbegränsning som följer av de eventuella funktionsnedsättningar som i sig beror sjukdomens symtom som är central vid bedömningen av rätten till sjukpenning. Aktivitetsbegränsningen måste i sin tur medföra en nedsatt förmåga att skaffa inkomst genom arbete. Vid en omprövning av ett beslut är det alltså viktigt att tillföra information om vilken funktionsnedsättning sjukdomen innebär för den sjuke, och på vilket sätt detta är aktivitetsbegränsande. Detta kan till exempel ske genom ett nytt utförligt läkarintyg, där läkaren förutom att beskriva sjukdomen och dess symtom, också utvecklar vad detta konkret innebär; på vilket sätt påverkas kroppens funktioner? På vilket sätt begränsar detta aktivitetsförmågan? Varför innebär detta att man inte klarar av att arbeta? Gäller detta endast i förhållande till det egna arbetet, eller även i förhållande till normalt förekommande arbeten på den reguljära arbetsmarknaden. Nytt underlag och nytt läkarintyg får tillföras vid en omprövning och vid ett överklagande. Det är viktigt att medlemmen vid ett överklagande även påpekar att ny information tillförs och att hänvisa till dessa dokument. Visions roll Vision beviljar inte rättshjälp för att överklaga eller begära omprövning av beslut som rör indragning eller omprövning av sjukpenning eller sjukersättning. Underlätta för medlemmen i kontakten med arbetsgivaren, t ex kan Vision bistå med stöd eller förhandling när det gäller att underlätta återgång i det egna arbetet, arbetsanpassning eller omplacering Vara ett stöd på arbetsplatsen för den som ska börja jobba igen; följ med första dagen, gör ett besök vid fikastunden, ring och kolla att allt går bra, peppa och uppmuntra! Var tillgänglig och svara på frågor kring sjukförsäkringsreglerna, som medlemmen kan uppleva som krångliga. Hänvisa dock alltid till Försäkringskassan om du inte själv känner dig säker på vad som gäller. Var ett konsultativt stöd förklara för medlemmen vad som är viktigt och vad som krävs för att man ska ha rätt till olika förmåner, till exempel sjukpenning eller sjukersättning. Tänk på att inte ta över processen, utan koncentrera dig på att informera och stötta om hur medlemmen själv kan ta tillvara sina rättigheter. Datum Sida 9

En styrelse som gör skillnad

En styrelse som gör skillnad Upplaga 5 Upplaga 1 Vision utbildningar En styrelse som gör skillnad *Förslag på utbildningsmaterial* Ett arbetsliv där alla får plats och behövs och som ger möjlighet till gemenskap och utveckling. (Visions

Läs mer

Upplaga 3 Upplaga 1. Vision utbildningar. Valutskott. *Förslag på utbildningsmaterial*

Upplaga 3 Upplaga 1. Vision utbildningar. Valutskott. *Förslag på utbildningsmaterial* Upplaga 3 Upplaga 1 Vision utbildningar Valutskott *Förslag på utbildningsmaterial* Ett arbetsliv där alla får plats och behövs och som ger möjlighet till gemenskap och utveckling. (Visions framtidsidé)

Läs mer

Nyhet! Upplaga 1. Vision utbildningar. Mentorskapsprogram. för avdelningar och klubbar. *Förslag på utbildningsmaterial*

Nyhet! Upplaga 1. Vision utbildningar. Mentorskapsprogram. för avdelningar och klubbar. *Förslag på utbildningsmaterial* Nyhet! Upplaga 1 Vision utbildningar Mentorskapsprogram för avdelningar och klubbar *Förslag på utbildningsmaterial* Ett arbetsliv där alla får plats och behövs och som ger möjlighet till gemenskap och

Läs mer

Rehabiliteringskedjan

Rehabiliteringskedjan Löner och yrkesvillkor Sida 1 Rehabiliteringskedjan Hur kan Vision stödja sjukskrivna medlemmar? Den 1 juli 2008 ändrades reglerna för sjukskrivna och rehabiliteringskedjan infördes. Rätten till sjukpenning

Läs mer

FÖRBUNDSINFO. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ur ett rättsligt perspektiv

FÖRBUNDSINFO. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ur ett rättsligt perspektiv Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 3 januari 2009 Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ur ett rättsligt perspektiv När en arbetstagare drabbas av sjukdom har arbetsgivarens rehabiliteringsskyldighet.

Läs mer

Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor

Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor 2015-11-24 Dnr 15/802 Personalenheten Karin Åhman Rehabiliteringsrutin Mål och arbetsgivarens ansvar Målet med rehabilitering är att så fort som möjligt få tillbaka

Läs mer

Gemensam rehabiliteringsprocess i Stockholms stad

Gemensam rehabiliteringsprocess i Stockholms stad Bilaga 1 Gemensam rehabiliteringsprocess i Stockholms stad Stadens mål för arbetsmiljön är att förena en väl fungerande verksamhet med ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Det innebär att staden ska förebygga

Läs mer

FÖRBUNDSINFO. En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete. Bilaga: Skiss över rehabiliteringskedjan i det utarbetade förslaget.

FÖRBUNDSINFO. En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete. Bilaga: Skiss över rehabiliteringskedjan i det utarbetade förslaget. Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 13 juni 2008 En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete En reformerad sjukskrivningsprocess för att främja ökad återgång i arbete träder i

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Bilagor Slutversionen av VP efter beslut kommer att innehålla: Sid. 5 5 5 6 6 7 8 8 9 10 11 12 12 13

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Bilagor Slutversionen av VP efter beslut kommer att innehålla: Sid. 5 5 5 6 6 7 8 8 9 10 11 12 12 13 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Visions hjärtefrågor 3. Ekonomiska förutsättningar 4. Vision Stockholms stads gemensamma fokusfråga 5. Vision Stockholms stads organisation och uppdrag 6. Verksamhetshjulet

Läs mer

Rehabilitering och uppsägning i samband med sjukdom

Rehabilitering och uppsägning i samband med sjukdom Rehabilitering och uppsägning i samband med sjukdom Innehållsförteckning Förkortningar...4 Sammanfattning...16 Inledning... 5 Bakgrund... 6 Introduktion till regelverket...6 Arbetsmiljölagen...6 Socialförsäkringsbalken...6

Läs mer

Riktlinjer för rehabilitering

Riktlinjer för rehabilitering Riktlinjer för rehabilitering KOMMUN Vilhelmina kommuns arbetsmodell Dag 1- Sjukanmälan registreras Medarbetaren sjukanmäler sig till sin arbetsledare/chef eller enligt gällande rutiner på arbetsplatsen.

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Välkomna! Information om nya regler i sjukförsäkringen. PDF created with pdffactory trial version www.pdffactory.com

Välkomna! Information om nya regler i sjukförsäkringen. PDF created with pdffactory trial version www.pdffactory.com Välkomna! Information om nya regler i sjukförsäkringen För mer information och rådgivning, kontakta Din medlemsorganisation inom Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv Försäkringsinformation Tel vx 040-35

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun 1 Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun Stadskontoret April 2007 Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun 2 Bakgrund FAS 05, Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan, är ett centralt

Läs mer

Nr 15 Juni 2008. En reformerad sjukskrivningsprocess Rehabiliteringskedja och ny ledighetslag

Nr 15 Juni 2008. En reformerad sjukskrivningsprocess Rehabiliteringskedja och ny ledighetslag Arbetsgivarfrågor Nr 15 Juni 2008 En reformerad sjukskrivningsprocess Rehabiliteringskedja och ny ledighetslag Riksdagen har fattat beslut om en rad åtgärder i syfte att effektivisera sjukskrivningsprocessen

Läs mer

Arbetsmiljöplan för Bollebygds kommun

Arbetsmiljöplan för Bollebygds kommun Arbetsmiljöplan för Bollebygds kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Inledning 2 2. Målsättning 2 2.1 Fysisk, psykisk och social arbetsmiljö 2.2 Anpassning 2.3 Alkohol och droger 2.4 Rökning 3. Definition

Läs mer

Bromma sdf Verksamhetsplan 2014

Bromma sdf Verksamhetsplan 2014 Vision Bromma sdf INLEDNING Vision är det ledande fackförbundet för offentligt anställda i Sverige och Vision Stockholms Stad är avdelningen för alla som arbetar med välfärdstjänster eller till stöd för

Läs mer

Nässjö kommuns personalpolicy

Nässjö kommuns personalpolicy Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och

Läs mer

Svenska Kyrkans trygghetsråds policy

Svenska Kyrkans trygghetsråds policy Svenska Kyrkans trygghetsråds policy A. Ansökan 1. Grundvillkor för stöd Grundvillkoret för att omfattas av Omställningsavtalet för tillsvidareanställd arbetstagare, är att ha arbetat mer än ett (1) år

Läs mer

R E H A B I L I T E R I N G

R E H A B I L I T E R I N G GÖTEBORGS UNIVERSITET R E H A B I L I T E R I N G Mål och rutiner Gäller fr. o. m. 1 januari 1992 Uppdaterad 2005-04-28 Innehåll Sid Arbetsgivarens ansvar 1 Mål för arbetslivsinriktad rehabilitering 1

Läs mer

FÖRBUNDSINFO. Sjuklön vid indragen sjukpenning AB 28 moment 9

FÖRBUNDSINFO. Sjuklön vid indragen sjukpenning AB 28 moment 9 Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 2 januari 2010 Sjuklön vid indragen sjukpenning AB 28 moment 9 Arbetsgivaren är enligt Kyrkans AB 08 27 mom. 9 skyldig att i vissa fall betala sjuklön i max 180

Läs mer

Avdelningen för arbetsgivarpolitik

Avdelningen för arbetsgivarpolitik Cirkulärnr: 08:40 Diarienr: 08/2257 Arbetsgivarpolitik: 08-2:18 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Eva Thulin Skantze Avdelningen för arbetsgivarpolitik Arbetslivssektionen Datum: 2008-05-28 Mottagare:

Läs mer

IF Metalls 5 arbetsmiljöutmaningar 2011 2014

IF Metalls 5 arbetsmiljöutmaningar 2011 2014 IF Metalls 5 arbetsmiljöutmaningar 2011 2014 1 IF Metalls handlingslinjer En arbetsmiljö för hållbara, trygga och utvecklande jobb Arbetsmiljöarbetet är en viktig del i det hållbara arbetet. En god arbetsmiljö

Läs mer

Arbetsdomstolens dom 2006 nr 11 angående fråga om kommun haft saklig grund att säga upp ett vårdbiträde på grund av sjukdom

Arbetsdomstolens dom 2006 nr 11 angående fråga om kommun haft saklig grund att säga upp ett vårdbiträde på grund av sjukdom Cirkulärnr: 2006:46 Diarienr: 2006/1734 P-cirknr: 2006-2:17 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: AD, LAS, omplacering, rehabilitering, uppsägning Johanna Read Hilmarsdottir, Hedda Mann Datum:

Läs mer

Sjukpenning. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro Revisionsrapport Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro inom Eslövs kommun Maj 2008 Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund, syfte och avgränsning...1

Läs mer

Upplaga 3 Upplaga 1. Vision utbildningar. Nu bygger vi Vision. *Förslag på utbildningsmaterial*

Upplaga 3 Upplaga 1. Vision utbildningar. Nu bygger vi Vision. *Förslag på utbildningsmaterial* Upplaga 3 Upplaga 1 Vision utbildningar Nu bygger vi Vision *Förslag på utbildningsmaterial* Ett arbetsliv där alla får plats och behövs och som ger möjlighet till gemenskap och utveckling. (Visions framtidsidé)

Läs mer

Jag stöttar arbetsgivare inom personlig assistans

Jag stöttar arbetsgivare inom personlig assistans Jag stöttar arbetsgivare inom personlig assistans Hej! Jag heter Björn Jidéus och jag är en av flera rådgivare för området personlig assistans på Arbetsgivarföreningen KFO. Vi är en arbetsgivarorganisation

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. med tillhörande uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter

Arbetsmiljöpolicy. med tillhörande uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter Barn- och skolförvaltning Lunds stad Arbetsmiljöpolicy med tillhörande uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter Fastställd av Barn- och skolnämnd Lunds stad 2011-06-22, reviderad 2014-06-18 1. Arbetsmiljöpolicy

Läs mer

Dagordningens punkt 20 Handlingslinjer. Förbundsstyrelsens förslag till handlingslinjer

Dagordningens punkt 20 Handlingslinjer. Förbundsstyrelsens förslag till handlingslinjer Förbundsstyrelsens förslag till handlingslinjer Handlingslinjernas syfte är att formulera mål och strategier inom viktiga områden för IF Metall. Inom varje område anges konkreta mål och inriktningar för

Läs mer

hälsa, vård och omsorg

hälsa, vård och omsorg Jag stöttar arbetsgivare inom hälsa, vård och omsorg Hej! Jag heter Susanne Lavemark och jag är en av flera rådgivare för området hälsa, vård och omsorg på Arbetsgivarföreningen KFO. Vi är en arbetsgivarorganisation

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO

Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO Foto:s1: Berit Roald/Scanpix; s 4, 5, 12 och 13: Leif Zetterling Produktion: TCO, avdelningen för kommunikation & opinion, 2010 Tryck: CM Gruppen, Stockholm, oktober

Läs mer

Mångfaldsplan 2015-2018. - plan för lika rättigheter och möjligheter för kommunens medarbetare

Mångfaldsplan 2015-2018. - plan för lika rättigheter och möjligheter för kommunens medarbetare Mångfaldsplan - plan för lika rättigheter och möjligheter för kommunens medarbetare 2015-2018 Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se Mångfaldsplan 2015-2018, Åstorps

Läs mer

Samverkansavtal för fastighetsbranschen samt avtal om arbetsmiljö, likabehandling och kompetensutveckling

Samverkansavtal för fastighetsbranschen samt avtal om arbetsmiljö, likabehandling och kompetensutveckling Samverkansavtal för fastighetsbranschen samt avtal om arbetsmiljö, likabehandling och kompetensutveckling Överenskommelse av den 25 maj 2007 med ändringar av den 27 januari 2011. Giltigt från den 1 januari

Läs mer

Arbetsmiljöinformation för Förtroendevalda. En snabbkurs

Arbetsmiljöinformation för Förtroendevalda. En snabbkurs Arbetsmiljöinformation för Förtroendevalda En snabbkurs Vad är arbetsmiljö? Arbetsmiljö: Fysisk Kemi Organisation Teknik Administration Ekonomi Arbetstid Social arbetsmiljö Social arbetsmiljö kan omfatta:

Läs mer

Vissa frågor med anledning av friåret

Vissa frågor med anledning av friåret PM 1 (5) 2004-11-15 Arbetsgivarpolitiska avdelningen Förhandlingsenheten Lars-Gösta Andréen Vissa frågor med anledning av friåret Vad är friåret? Friåret är ett arbetsmarknadspolitiskt program med två

Läs mer

Södertörns brandförsvarsförbund

Södertörns brandförsvarsförbund Södertörns brandförsvarsförbund Policy Rehabilitering Dnr: 2013-109 Datum: 2013-09-13 Rehabilitering innebär att en medarbetare får hjälp med att återvinna sin arbetsförmåga och ges möjlighet att återuppta

Läs mer

Förslag för en bättre arbetsmiljö och ett friskare arbetsliv

Förslag för en bättre arbetsmiljö och ett friskare arbetsliv Förslag för en bättre arbetsmiljö och ett friskare arbetsliv Våra tre partier står gemensamt bakom målet arbete åt alla. Det räcker dock inte med att alla som kan och vill arbeta får möjlighet till det.

Läs mer

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ Den psykosociala arbetsmiljön är viktig för alla som arbetar, oavsett bransch eller yrke. Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivare arbeta systematiskt med den fysiska,

Läs mer

Jag stöttar arbetsgivare inom handel och etablerad kooperation

Jag stöttar arbetsgivare inom handel och etablerad kooperation Jag stöttar arbetsgivare inom handel och etablerad kooperation Hej! Jag heter Magnus Lindström och jag är en av flera rådgivare för området handel och övrig etablerad kooperation på Arbetsgivarföreningen

Läs mer

Jag stöttar arbetsgivare inom tjänsteföretag

Jag stöttar arbetsgivare inom tjänsteföretag Jag stöttar arbetsgivare inom tjänsteföretag Hej! Jag heter Peter Sparrfors och jag är rådgivare för området tjänsteföretag på Arbetsgivarföreningen KFO. Vi är en arbetsgivarorganisation för idéburna och

Läs mer

Laholms kommuns rehabiliteringspolicy

Laholms kommuns rehabiliteringspolicy Laholms kommuns rehabiliteringspolicy Innehåll Sida Rehabiliteringspolicy syfte 3 Lagtexter 4 Rehabiliteringsprocessen 5 Bilagor Bilaga 1. Checklista rehabilitering. 9 Bilaga 2. Handlingsplan rehabilitering..

Läs mer

Driftsinskränkning. En praktisk handbok om driftinskränkningar och uppsägningar på företaget

Driftsinskränkning. En praktisk handbok om driftinskränkningar och uppsägningar på företaget Driftsinskränkning En praktisk handbok om driftinskränkningar och uppsägningar på företaget fååéü ääëñ êíéåâåáåö= Checklista före uppsägning på grund av arbetsbrist 2 Driftsinskränkning 3 Alternativ till

Läs mer

Handlingskraft på plats

Handlingskraft på plats Om Jusek Jusek är förbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare. Vi driver frågor som påverkar medlemmarnas utbildning, karriär, trygghet och villkor. Med cirka 80 000

Läs mer

Falköpings kommun. Jämställdhetsplan. Personalavdelningen 2004-09-30

Falköpings kommun. Jämställdhetsplan. Personalavdelningen 2004-09-30 Falköpings kommun Jämställdhetsplan Personalavdelningen 2004-09-30 1 Inledning I Jämställdhetslagen (1992) anges att en arbetsgivare skall, inom ramen för sin verksamhet, bedriva ett målinriktat arbete

Läs mer

1. Rehabiliteringsrutiner

1. Rehabiliteringsrutiner 1. Rehabiliteringsrutiner 2. Rehabiliteringskedjan 3. Checklista vid rehabilitering DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsrutiner GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Rutiner/checklista BESLUTAT/ANTAGET

Läs mer

Utredning Arbetssökandes framtida ställning i organisationen

Utredning Arbetssökandes framtida ställning i organisationen Utredning Arbetssökandes framtida ställning i organisationen SKTFs förbundsmöte Innehåll Förbundsstyrelsens yttrande... 1 Bakgrund... 1 Förslag... 2 Målen SKTF 2012... 5 Övrigt... 5 Förbundsstyrelsens

Läs mer

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös?

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös? Är du MELLAN JOBB eller riskerar du att bli arbetslös? 2016 1 Innehåll Ekonomin mellan jobb 4 A-kassa 5 Inkomstförsäkring 6 Avgångsersättning (AGE) 7 Från TRR 8 Från TRS 9 Råd och stöd från TRR 10 Råd

Läs mer

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 Fackförbundet ST 2012-05-15. Referens: Torbjörn Carlsson, Utredare 070/658 49 29 torbjorn.carlsson@st.org Förord Fackförbundet ST har tidigare år genomfört större

Läs mer

LOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR VARBERGS KOMMUN

LOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR VARBERGS KOMMUN 1 2012-02-24 LOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR VARBERGS KOMMUN INLEDNING Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering, jämställdhet och mångfald i arbetslivet har en avgörande

Läs mer

Om socialförsäkringen

Om socialförsäkringen Arbetsgivare Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige. Den ger

Läs mer

Arbetsmiljöutbildningar. Omfattning, pris och anmälan: Innehållsförteckning. för alla med uppdrag inom arbetsmiljöområdet

Arbetsmiljöutbildningar. Omfattning, pris och anmälan: Innehållsförteckning. för alla med uppdrag inom arbetsmiljöområdet arbetsmiljöutbildningar 2016 Arbetsmiljöutbildningar för alla med uppdrag inom arbetsmiljöområdet Med en unik erfarenhet och kompetens inom arbetsmiljöområdet anordnar Runö Folkhögskola & Utvecklingscentrum

Läs mer

Med kränkande särbehandling

Med kränkande särbehandling Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

STs Temperaturmätare 2015

STs Temperaturmätare 2015 STs Temperaturmätare 2015 Hur står det till med arbetsmiljön i staten? STs Temperaturmätare Hur står det till med arbetsmiljön i staten? Arbetsmiljön 2015 Fackförbundet ST 2015 03 04 STs Temperaturmätare

Läs mer

Arbetsgivarfrågor. Nr 6 Januari 2010. Utförsäkrades rätt till sjuklön m.m.

Arbetsgivarfrågor. Nr 6 Januari 2010. Utförsäkrades rätt till sjuklön m.m. Arbetsgivarfrågor Nr 6 Januari 2010 Utförsäkrades rätt till sjuklön m.m. Vi har tidigare, i Arbetsgivarnytt nr 1 2010 (se Li:s hemsida: www.li.se /Arbetsgivarfrågor/Arbetsgivarnytt), redogjort för de nya

Läs mer

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA)

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA) CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA) Fokus för checklistan är den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Checklistan är tänkt att fungera som ett stöd och

Läs mer

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Inledning Tillväxt och välfärd är kommunicerande kärl. Tillväxt skapar förutsättningar för en utbyggd välfärd och en möjlighet

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Sidan 1 av 21 Lednings- och verksamhetsstöd Datum Sid 2016-03-10 Dnr 1 (1) Kommunstyrelsen Systematiskt arbetsmiljöarbete I syfte att förbättra och förtydliga det systematiska arbetsmiljöarbetet i Östhammars

Läs mer

Bilaga 1 till FAS07 för kommunstyrelsekontoret

Bilaga 1 till FAS07 för kommunstyrelsekontoret 1 (9) REV 2009-02-26 Godkänd av kommunstyrelsekontorets samverkansgrupp Bilaga 1 till FAS07 för kommunstyrelsekontoret FÖRNYELSE ARBETSMILJÖ SAMVERKAN I ENKÖPING INLEDNING Insatserna för samverkan, arbetsorganisation,

Läs mer

BILAGA 1. Arbetsmiljöuppgifter. B Bilaga 2

BILAGA 1. Arbetsmiljöuppgifter. B Bilaga 2 B Bilaga 2 BILAGA 1 Arbetsmiljöuppgifter Observera att de kommungemensamma arbetsmiljöuppgifter som beskrivs i denna bilaga kan komma att förändras i samband med att förändringar görs i lagar, avtal samt

Läs mer

PRAXIS FRÅN ARBETSDOMSTOLEN

PRAXIS FRÅN ARBETSDOMSTOLEN 1 PRAXIS FRÅN ARBETSDOMSTOLEN Omfattningen av arbetsgivarens rehabiliteringsskyldighet AD 1993 nr 96 (Stockholms läns landsting) Arbetsgivarens ansvar kan inte sträcka sig längre än att medverka till sådana

Läs mer

Råd och tips vid varsel och uppsägning. Information om vilken hjälp du kan få och vad Handels gör

Råd och tips vid varsel och uppsägning. Information om vilken hjälp du kan få och vad Handels gör Råd och tips vid varsel och uppsägning Information om vilken hjälp du kan få och vad Handels gör I tider av varsel och uppsägningar Besked om nedläggningar av företag och inskränk ningar av driften har

Läs mer

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Peter, Strålande! Nu är din inlämningsuppgift godkänd.

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Peter, Strålande! Nu är din inlämningsuppgift godkänd. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Peter, Strålande! Nu är din inlämningsuppgift godkänd. Lycka till med ditt fortsatta fackliga uppdrag och glöm inte att anmäla dig till steg 2 - du hittar tid och

Läs mer

juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund

juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund Inledning och bakgrund Förbundsmötet i Norrköping 2012 beslutade att se över värdegrunden och presentera förslag till värdegrund för Vision på förbundsmötet

Läs mer

Ekonomiskt stöd när du söker jobb A LLT D U B EHÖV ER V E TA OM A RBETS LÖSHETS FÖ R S Ä KR I N GEN

Ekonomiskt stöd när du söker jobb A LLT D U B EHÖV ER V E TA OM A RBETS LÖSHETS FÖ R S Ä KR I N GEN Ekonomiskt stöd när du söker jobb A LLT D U B EHÖV ER V E TA OM A RBETS LÖSHETS FÖ R S Ä KR I N GEN Vad är arbetslöshetsförsäkringen? 3 Vem gör vad? 3 När har du rätt till arbetslöshetsersättning? 4 Vad

Läs mer

Södertörns brandförsvarsförbund. Mål och policy för systematiskt arbetsmiljöarbete vid

Södertörns brandförsvarsförbund. Mål och policy för systematiskt arbetsmiljöarbete vid Södertörns brandförsvarsförbund Policy Systematiskt arbetsmiljöarbete Dnr: 2013-110 Datum: 2013-09-13 Mål och policy för systematiskt arbetsmiljöarbete vid Södertörns brandförsvarsförbund Arbetet vid Södertörns

Läs mer

Nationella jämställdhetsmål

Nationella jämställdhetsmål Grästorps kommun Jämställdhetsplan Antagandebeslut: Kommunstyrelsen 2014-04-08, 86 Giltighet: 2014-2016 Utgångspunkter Grästorp kommuns jämställdhetsplan tar sin utgångspunkt från de nationella jämställdhetsmålen,

Läs mer

Styrande dokument Fastställd av styrelsen 2014-xx-xx

Styrande dokument Fastställd av styrelsen 2014-xx-xx Styrande dokument Fastställd av styrelsen 2014-xx-xx JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN 2015-2017 Bakgrund Grunden för bolagets arbete med jämställdhet och mångfald är bolagets Personalpolicy, där vår syn

Läs mer

DET HÄR GÄLLER FÖR ARBETSGIVARE OCH ARBETSTAGARE

DET HÄR GÄLLER FÖR ARBETSGIVARE OCH ARBETSTAGARE Att arbeta i hästnäringen: DET HÄR GÄLLER FÖR ARBETSGIVARE OCH ARBETSTAGARE Kollektivavtal eller inte? Vad ska man teckna för försäkringar om man är arbetsgivare och vad ska man fråga efter när man tar

Läs mer

Läkare och Förälder. observera att regelverk och siffror gäller 2016. Avtal gäller landstingskommunal sektor och pacta

Läkare och Förälder. observera att regelverk och siffror gäller 2016. Avtal gäller landstingskommunal sektor och pacta Läkare och Förälder observera att regelverk och siffror gäller 2016. Avtal gäller landstingskommunal sektor och pacta Upplägg Vad gäller? Hur gör man? Vad ska man tänka på? DU som gravid MVC-besök, föräldrautbildning

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY FÖR EMMABODA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-01 Reviderad 2011-05-09 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rehabilitering... 3 Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar enligt lagar och föreskrifter...

Läs mer

Om konflikten inträffar 2016. Allt en måleriföretagare behöver veta.

Om konflikten inträffar 2016. Allt en måleriföretagare behöver veta. Om konflikten inträffar 2016 Allt en måleriföretagare behöver veta. Moderna avtal! 3 Moderna avtal! Kollektivavtalet är det dokument som reglerar det formella förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Läs mer

2000-talets arbetsliv

2000-talets arbetsliv Tal Sven-Olof Arbestål 15 februari, Folkets Hus 2000-talets arbetsliv Framgångar under 1900-talet Mötesdeltagare, Fackföreningsrörelsen har under 1900-talet vunnit stora framgångar. Vi har i samverkan

Läs mer

3.2 Kollektivavtal 3.3 Anställning

3.2 Kollektivavtal 3.3 Anställning Denna sammanställning är en översikt över information som en arbetsgivare kan behöva ha kännedom om. Sammanställningen är inte uttömmande och det är rekommenderat att kontakta juridiskt biträde om några

Läs mer

INDUSTRI- OCH KEMIGRUPPEN STÅL OCH METALL ARBETSGIVARE- FÖRBUNDET SVEMEK SVEMIN

INDUSTRI- OCH KEMIGRUPPEN STÅL OCH METALL ARBETSGIVARE- FÖRBUNDET SVEMEK SVEMIN Difi Driftinskrä kä änkning En praktisk handbok om hur man hanterar driftinskränkningar och uppsägningar på företaget Gäller för Industri- och KemiGruppens medlemsföretag INDUSTRI- OCH KEMIGRUPPEN STÅL

Läs mer

2009-07-07 Reviderad 2009-09-07

2009-07-07 Reviderad 2009-09-07 ARBETSMILJÖ POLICY 1 Arbetsmiljöpolicyn, som också utgör policy mot kränkande särbehandlling, skall användas i det löpande arbetsmiljöarbetet på varje arbetsplats i kommunen. Den utgör ett redskap och

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige. Tilläggsyrkandet bifölls efter tillstyrkan av Jan-Olof Blomster.

Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige. Tilläggsyrkandet bifölls efter tillstyrkan av Jan-Olof Blomster. Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2007-06-18 LS-LED07-382 95 Rehabilitering av medarbetare inom Landstinget Sörmland. Policy. LF Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige 1. Landstingsfullmäktige

Läs mer

Kommentarer och riktlinjer för tillämpning av Håbo kommuns samverkansavtal

Kommentarer och riktlinjer för tillämpning av Håbo kommuns samverkansavtal Kommentarer och riktlinjer för tillämpning av Håbo kommuns samverkansavtal RIKTLINJER Ersätter alla tidigare kommentarer och riktlinjer Samverkansavtalets övergripande syfte Medbestämmandelagen (MBL),

Läs mer

Lärares arbetstid. En skrift kring ett antal arbetstidsfrågor. anställda med ferie enligt Bilaga M till AB

Lärares arbetstid. En skrift kring ett antal arbetstidsfrågor. anställda med ferie enligt Bilaga M till AB Lärares arbetstid En skrift kring ett antal arbetstidsfrågor för lärare som är anställda med ferie enligt Bilaga M till AB Lärares arbetstid En skrift kring ett antal arbetstidsfrågor för lärare som är

Läs mer

Lönepolicy. Landskrona stad

Lönepolicy. Landskrona stad Sida 1 (7) Lönepolicy Landskrona stad Sida 2 (7) Lönepolicyns syfte och roll Lönepolicyn är ett centralt arbetsgivardokument, och det är därför särskilt viktigt att chefer med ansvar för lönesättning är

Läs mer

Arbetsmiljöbarometern

Arbetsmiljöbarometern Arbetstid är mer än pengar Arbetsmiljöbarometern November 2010 Arbetsmiljöbarometern Arbetstid är mer än pengar. November 2010. 3 Innehållsförteckning Förord..................................................................................................................

Läs mer

CHECKLISTA REHABILITERING

CHECKLISTA REHABILITERING CHECKLISTA REHABILITERING För instruktion hur checklistan ska användas: se Namn (den anställde) Personnummer Åtgärd 1 Första kontakt (inom en vecka). Bedömning av sjukskrivningslängd* 2 Rehabiliteringsutredning

Läs mer

Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning

Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning I den här delen finns fördjupningsfrågor och fakta som kan göra det enklare att genomföra en behovsanalys och förbereda möten med olika leverantörer.

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE GRUNDUTBILDNING

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE GRUNDUTBILDNING SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE GRUNDUTBILDNING EN BRA ARBETSMILJÖ ÄR INTE EN SLUMPMÄSSIG FÖRETEELSE ELLER ENBART ETT RESULTAT AV VI "KEMIN" MELLAN MÄNNISKOR. KAN MEDVETET PÅVERKA VÅR EGEN ARBETSMILJÖ,

Läs mer

handlingsplan för förändring OCH påverka? du är

handlingsplan för förändring OCH påverka? du är handlingsplan för förändring vill DU VARA MED OCH påverka? du är Vad är facket för dig? Tänk att vi skalar bort allt. Alla paragrafer och försäkringar. Alla krångliga blanketter, alla avtal. Allt för att

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

Arbetsmiljöberättelse för område Vård och omsorg. År 2012 2013-02-18. Maria Ottosson Lundström. Dnr:2013-82

Arbetsmiljöberättelse för område Vård och omsorg. År 2012 2013-02-18. Maria Ottosson Lundström. Dnr:2013-82 Arbetsmiljöberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-18 Maria Ottosson Lundström Dnr:2013-82 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4

Läs mer

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Välkommen som skyddsombud Skyddsombuden har verkat i över 100 år med att förbättra arbetsmiljön i Sverige. En bra arbetsmiljö kräver både samverkan och

Läs mer

Metodstöd. Handläggning när sjukpenning inte ska betalas ut. Rätt förmån - rätt ersättning 2007-05-24. Enheten för processer för sjukförmåner

Metodstöd. Handläggning när sjukpenning inte ska betalas ut. Rätt förmån - rätt ersättning 2007-05-24. Enheten för processer för sjukförmåner Metodstöd Handläggning när sjukpenning inte ska betalas ut Rätt förmån - rätt ersättning 2007-05-24 Filnamn: metodstöd 1.5 Mall: 0rapport.dot, 1999-05-01 Datum: 2007-05-24 2(36) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förkortningar

Läs mer

ARBETSMILJÖ OCH HÄLSA (AH)

ARBETSMILJÖ OCH HÄLSA (AH) ARBETSMILJÖ OCH HÄLSA (AH) Motionerna AH 1 AH 18 MOTION AH 1 Byggnads Väst Det fins arbetskamrater som får höra från Försäkringskassan de inte är tillräckligt sjuka för få ersättning, och från Arbetsförmedlingen

Läs mer

Förhandlingsprotokoll

Förhandlingsprotokoll Förhandlingsprotokoll Datum 2013-08-28 Ärende Förhandling angående lön och allmänna anställningsvillkor med mera för branschområde Flygplatser Plats KFS kontor, World Trade Center, Stockholm Tid 2013-08-28

Läs mer

Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin

Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin 1 Antagen KS 110315 61 1 (5) Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin Enhet Personalavdelningen Giltigt från 2011-03-15 Utarbetad av Margita Westring Fastställd av Kommunstyrelsen 2009-04-07 38, Kommunstyrelsen

Läs mer

Jämställdhetsplan för Ulricehamns kommun

Jämställdhetsplan för Ulricehamns kommun Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument Jämställdhetsplan för Ulricehamns kommun ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2016-06-02, 186 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: Personalchef GÄLLER

Läs mer

RIKTLINJER FÖR LÖNEBILDNING

RIKTLINJER FÖR LÖNEBILDNING 2011-01-26 Sid 1 (9) RIKTLINJER FÖR LÖNEBILDNING i Gävle kommunkoncern P E R S O N A L A V D E L N I N G E N Gävle Kommun, Drottninggatan 22, 801 84 Gävle Besöksadress Stadshuset, Drottninggatan 22 Tfn

Läs mer