KARTLÄGGNING AV GR-KOMMUNERNAS (Exklusive Göteborg) VOLONTÄRVERKSAMHET

Transkript

1 Bilaga 3 KARTLÄGGNING AV GR-KOMMUNERNAS (Exklusive Göteborg) VOLONTÄRVERKSAMHET BAKGRUND GR-kommunernas sociala styrgrupp beslutade i oktober 2008 att kartlägga omfattningen av volontär-/frivilligverksamheter inom Göteborgsregionen. Göteborgs stad gör en egen kartläggning av volontärverksamheten bland kommunens 21 stadsdelar och ingår därför inte i den här redovisade kartläggningen. GR har här samarbetat med Göteborg avseende de båda kartläggningarna. Uppdraget omfattar kartläggning av: volontärverksamhet/frivilligverksamhet som bedrivs i kommunernas egen regi volontärarbete/frivilligarbete som organiseras av frivilligorganisationer/föreningar och där kommunerna har någon form av överenskommelse eller avtal med organisationen om utförda insatser kommunernas stöd till den frivillig-/volontärverksamhet man samarbetar med formella policies för frivillig/volontärarbete som kan finnas i kommunerna. VOLONTÄRVERKSAMHET DEFINITION Innan en redovisning av kartläggningen av kommunernas volontärverksamhet behövs en definition över vad som avses med volontärverksamhet i samarbete med kommunal verksamhet. Eftersom Sverige ställt sig bakom EU:s resolution om genomförande av de gemensamma målen för volontärarbete för ungdomar (16 november 2007) får EU:s definition tjäna som utgångspunkt för målet med volontärverksamhet. EU har tydligt tagit ställning för volontärverksamheters betydelse för samhällsutvecklingen. Europaparlamentets utskott för regional utveckling skriver i sitt betänkande i december 2007: Volontärarbetets roll för att bidra till ekonomisk och social sammanhållning och definierar volontärarbete med hjälp av följande kriterier: Volontärarbete utförs inte för ekonomisk ersättning, vilket innebär att det är obetalt arbete. Volontärarbete utförs av egen fri vilja. Volontärarbete gagnar en tredje part utanför volontärens familj och vänkrets. Volontärarbete är öppet för alla. Det finns olika typer av volontärarbete, som generellt sett innefattar ömsesidig hjälp och självhjälpsverksamhet, filantropisk verksamhet och tjänster till andra, kampanjarbete och stödjande arbete samt deltagande och självstyre.

2 EU anser att volontärarbete utgör ett ovärderligt bidrag till samhället. Engagemang i volontärverksamhet är ett uttryck för deltagande demokrati och underlättar, i kombination med den representativa demokratin, ett aktivt medborgarskap. Volontärarbete ger medborgarna en möjlighet att bli aktörer för förändring i det egna samhället i stället för att bara vara beroende av staten. Förhållandet mellan medborgarna och staten förändras från en skyddsling beskyddare-relation till en situation där medborgarna genom kollektiva insatser på ett meningsfullt och positivt sätt bidrar till samhällslivet. EU har också tagit ett antal initiativ på området för volontärarbete, främst när det gäller ungdomar. Rådets resolution om genomförande av de gemensamma målen för volontärarbete syftar till att stärka den sociala sammanhållningen; volontärarbete stärker människors egenmakt och leder till mer aktivt deltagande i samhället och samarbete mellan generationerna. ekonomiska sammanhållningen; kunskaper och färdigheter som förvärvas genom volontärarbete, kan bidra till att öka sysselsättningsmöjligheterna för ungdomar. Kommissionen har därför antagit ett antal program för att främja volontärarbete inom EUområdet. Enligt en rapport från John Hopkins-universitetet: Measuring Civil Society and Volunteering bidrar civilsamhället ungefär lika mycket till BNP som byggnads- och finansbranschen tillsammans. Det innebär att civilsamhället står för 5 7 procent av BNP. Kommissionen har utfärdat sammanlagt elva rekommendationer om hur medlemsstaterna kan utveckla och uppmuntra volontärarbete. KARTLÄGGNING AV GR-KOMMUNERNAS VOLONTÄRVERKSAMHET För att genomföra kartläggningen utarbetades en enkät som skickades ut till GR:s medlemskommuner: Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn samt Öckerö. Göteborg gör en egen kartläggning om volontärverksamhet i stadsdelarna och kommer att redovisas i en annan rapport. Samtliga tillfrågade kommuner har svarat på enkäten och redovisas i en bilaga till den här rapporten. Dessutom har två kommuner, Ale och Härryda intervjuats för att få en fördjupad uppfattning om hur volontärverksamhet går till. Här redovisas mera utförligt vad kommunerna har svarat. Kartläggningens syfte är att ge en allmän bild av volontärverksamheten inom GR-området, därför lyfts ingen särskild kommun fram i den här redovisningen. I kartläggningen har kommunerna tillfrågats om den volontärverksamhet som förekommer och där kommunen i någon form är engagerade. Kartläggningen omfattar den volontärverksamhet som bedrivs inom företrädesvis äldreomsorgen och i viss utsträckning inom omsorgen om funktionsnedsatta. Det kan förekomma ytterligare volontärverksamhet i kommunerna i form av exempelvis läxhjälp i skolan eller med hjälp av idrottsföreningar, men den verksamheten redovisas inte här. Samtliga tillfrågade kommuner redovisar att det förekommer volontärverksamhet i organiserad form. Omfattning och organisationsform varierar. I några kommuner sköts volontärverksamheten med hjälp av frivilligorganisationer som rekryterar, förmedlar och utför frivilligarbetet. I andra kommuner sköter man rekrytering och förmedling av volontärer i egen

3 regi. En anledning till olika organisationsformer har med att göra hur volontärverksamheten har startat. Kommunerna har hållit på med volontärverksamheten olika länge. Från 1988 till de som har startat upp verksamheten under De flesta kommunerna har emellertid startat sin volontärverksamhet mellan 2003 och Det betyder att det finns en stor erfarenhet om volontärverksamhet bland kommunerna i GR-området. Kommunerna skiljer sig i vilken utsträckning volontärverksamheten är förankrad politiskt. Några har antagit särskilda policydokument, medan andra uttalar allmänna strategier att volontärverksamhet ska utvecklas och främjas. Oavsett organisationsform är volontärverksamheten relativt omfattande. Flera av kommunerna har tillgång till ett 100-tal volontärer. Kommunerna ser verksamheten som ett viktigt komplement till den ordinarie verksamheten. Insatserna ska ge en guldkant på tillvaron i form av exempelvis besöka ensamma äldre, ta med äldre eller funktionsnedsatta på promenader och utflykter och i olika sociala aktiviteter, som de annars inte klarar själva. Volontärer finns i alla åldrar, även om det är vanligast bland pensionärer. Det är enligt kommunerna, relativt lätt att rekrytera volontärer. Det finns många människor som vill engagera sig och göra en insats för andra. De flesta volontärerna ser ett egenvärde i att engagera sig. De får på sättet en uppgift och kan skapa många nya kontakter. Vid rekrytering av volontärer kan det ske på olika sätt, beroende på om det är kommunen som håller i volontärverksamheten eller om det är en extern organisation som kommunen samarbetar med. I de fall rekryteringen sker av kommunen, kan det i många fall jämföras med hur man rekryterar sina anställda samt att volontären ges en prövotid för att få möjlighet att ta ställning till om man vill fortsätta som volontär. I några kommuner ska den blivande volontären visa uppgifter ur brottsregistret. I hälften av de svarande kommunerna finns en egen förmedling av volontärer. Vid behov av volontärer i den kommunala verksamheten, vänder man sig till kommunens volontärförmedling. I andra fall vänder sig kommunen till en frivilligorganisation med en förfrågan, men det kan också vara omvänt; frivilligorganisationen har på eget initiativ startat frivilliggrupper för exempelvis äldre. Alla kommuner har emellertid någon form av samordning av volontärverksamheten. Alla kommuner har informerat berörda fackliga organisationer, vilket är en förutsättning för att verksamheten ska vara frivillig och vara en plusfunktion. Volontärverksamheten får inte ersätta ordinarie verksamheter och volontärer får inte ersätta ett anställningsbehov. De fackliga organisationerna bevakar frågan. Kommunerna har likartade sätt att ta hand om och stötta volontärer. Volontärerna erbjuds utbildningsinsatser i form av föreläsningar, gruppaktiviteter och träffpunkter där de kan träffa andra volontärer. De får också stöd genom den samordningspersonal för volontärverksamheten som finns i kommunen. Alla kommuner svarar att de ger sina volontärer någon form av uppmuntran, till exempel genom att bjuda in till sommar- eller julfest och utflykter. Kommunerna ersätter volontären för eventuella omkostnader i samband med volontärverksamheten. Det kan röra sig om bilkostnader, telefonkostnader och dylikt. Nästan alla kommuner har för avsikt att utöka volontärverksamheten. Kommunerna har mycket positiva erfarenheter av volontärverksamheten och ser egentligen inga nackdelar.

4 DISKUSSION OCH SLUTSATSER Enligt socialtjänstlagen bör socialtjänsten stödja frivilligt socialt arbete och se frivilliginsatser som ett värdefullt komplement och stöd för äldre människor. Ett utvecklat samarbete med frivilliga hjälper äldreomsorgen att nå sina mål. Ovan beskrivs också EU:s inställning till volontärverksamhet, där betydelsen av frivilligarbete i samhällsutvecklingen poängteras. Samhällets ambition med volontärverksamhet är tydlig, den ska utvecklas och växa i betydelse. Volontärarbete som socialt arbete är en gammal företeelse. Kyrkliga organisationer, Röda Korset och andra har sysslat med social verksamhet, byggt på frivillig grund. Frivilligorganisationerna har arbetat på egna initiativ och parallellt med samhällets socialtjänst. Det som hänt är att volontärverksamhet blivit ett komplement till kommunala verksamheter och verksamhetens omfattning ökar. Kartläggningen av volontärverksamhet bland GR-kommunerna visar på att kommunerna anser att det är en viktig verksamhet och något som man satsar resurser på. Alla kommuner har någon form av organisation för att samordna volontärinsatserna, i alla fall inom vård- och omsorgsområdet. Volontärverksamheterna i de olika kommunerna har utvecklats lite olika och beror förmodligen på att verksamheterna har formats av olika traditioner och har funnits olika länge. Eftersom volontärverksamheterna numera är att betrakta som ordinarie inslag i kommunernas verksamheter, måste alla kommuner se över vad man har för mål och syfte med volontärverksamheten samt hur den bör utföras och organiseras. Kommunerna kan då möta växande volontärverksamhet för flera kommunala verksamhetsområden, exempelvis skolan, genom att ha en kommuncentral funktion som kan överblicka hela kommunens behov av volontärinsatser. Det leder till ett breddat utbud för volontärer, samtidigt som kommunen gör kvalitetsvinster med en egen sammanhållen organisation. Genom att se över och skapa en tydlig strategi för volontärverksamheten, kan kommunen utforma gemensamma regler för alla verksamhetsområden. Det gäller till exempel vad som ska gälla vid rekrytering av volontärer, vilket stöd volontärerna behöver och vad de kommunala verksamheterna kan få hjälp med via volontärverksamheten. Det ger också de fackliga organisationerna en tydligare verksamhet att förhålla sig till.

5 BILAGA: KARTLÄGGNING AVGR-KOMMUNERNAS VOLONTÄRVERKSAMHET FÖRUTOM GÖTEBORG Sammanställningen av enkäten som kommunerna har svarat på redovisas för respektive enkätfråga: 1. Pågår det volontärverksamhet, enligt definitionen i bifogat följebrev, i kommunen? I samtliga tolv kommuner pågår det volontärverksamhet. 2. Har kommunen uppdragit åt en organisation att bedriva volontärverksamhet/frivilligarbete? Har kommunen tagit initiativ till och uppdragit åt enskilda organisationer att utföra volontärverksamhet som komplement till kommunens ordinarie verksamhet? Fyra av kommunerna uppger att de uppdragit åt olika frivilligorganisationer att bedriva volontärverksamhet. 3. Har initiativet till volontärverksamhet först tagits av olika organisationer? Olika organisationer har kontaktat kommunen och erbjudit volontärverksamhet som sedan antagits av kommunen och numera utgör ett komplement till kommunens ordinarie verksamhet. Sju kommuner svarar att initiativet till volontärverksamhet först tagits av frivilligorganisationer. De andra svarar att kommunen själv har initiativet och har inte kopplat det till någon särskild frivilligorganisation. 4. Förmedlar kommunen enskilda volontärer för olika uppdrag utan att dessa är medlemmar i någon frivilligorganisation? Har kommunen någon form av central dit enskilda intresserade volontärer, som inte kommer via intresseorganisationer, kan vända sig för att förmedlas ett volontäruppdrag i kommunen? Fem av kommunerna uppger att de har en egen organisation för förmedling av volontäruppdrag. I de andra kommunerna sker det i samarbete med olika frivilligorganisationer. 5. Vilka arbetsuppgifter och i vilken omfattning utförs av volontärer/frivilligarbetare? Beskriv vilka arbetsuppgifter som volontärerna/frivilligarbetarna utför, ungefärligt antal samt om möjligt, ungefärligt antal timmar per vecka. Social samvaro, anhöriggrupper, caféverksamhet, hembesök, promenader, läsecirklar, gymnastikgrupper är exempel på uppgifter för volontärer. Uppgifterna utförs företrädesvis inom äldreomsorgen. När det gäller omfattningen av volontärverksamhet, varierar det mellan kommunerna, men i de flesta kommunerna handlar det om tillgång till ett 100-tal volontärer. 6. Regleras uppgifter och omfattning av särskild överenskommelse/avtal med utförare av volontärverksamhet? I sju av kommunerna finns särskilda överenskommelser mellan volontärerna och kommunen som reglerar vad volontären får göra. I de andra kommunerna saknas överenskommelser med enskilda volontärer.

6 7. Är dessa överenskommelser/avtal centralt utformade för att gälla alla kommunens verksamheter? Berörd nämnd har beslutat om utformningen av avtalet. I två av kommunerna har överenskommelserna utarbetats och antagits centralt. 8. Finns det överenskommelser/avtal om volontärverksamhet för enskilda enheter i kommunen? Med enskilda enheter avses exempelvis ett äldreboende eller gruppbostad eller annan verksamhet. Beskriv vilken typ av enhet och vilka uppgifter det handlar om. I sju kommuner är volontärverksamheten kopplad till specifika enheter. 9. Vilka organisationer samarbetar kommunen med om volontärverksamhet? Samtliga kommuner uppger att de samarbetar med olika frivilligorganisationer. Exempelvis kyrkan, Röda korset, PRO, Lions. 10. Vilket år startade volontärverksamheten i kommunen? Den kommun som haft frivilligverksamhet längst, startade I ytterligare två kommuner startade volontärverksamheten på 1990-talet. I nio kommuner har verksamheten startat under 2000-talet. 11. Har överenskommelser/avtal om volontärverksamhet i kommunen avhandlats med berörda fackliga organisationer? I nio kommuner har volontärverksamheten på olika sätt avhandlats med de fackliga organisationerna. 12. Har kommunen antagit och utformat särskilda riktlinjer som ska tillämpas vid volontärverksamhet? Nio kommuner uppger att volontärverksamheten regleras av särskilda riktlinjer som antagits i kommunen. 13. Har kommunen avdelat särskild personal med uppgift att samordna och bistå volontärverksamheten i kommunen? I tio av kommunerna har man i olika omfattning avdelat särskild personal, med uppgift att samordna kommunens volontärverksamhet. 14. Finns det utvecklat stöd för volontärer som kommunen svarar för? Tre kommuner har inget utvecklat stöd för volontärerna. I nio kommuner finns det olika former av stöd till volontärerna som utbildningsinsatser, handledning och träffpunkter som anordnas av respektive kommun. 15. Förekommer annan uppmuntran från kommunen till enskilda volontärer? Samtliga kommuner ger volontärerna lite olika uppmuntran. Mest handlar det om någon årlig fest med mat. 16. Avser kommunen att utöka volontärverksamheten?

7 Tio av kommunerna har för avsikt att utöka volontärverksamheten. 17. Hur fungerar volontärverksamheten i kommunen? Samtliga kommuner är nöjda med volontärverksamheten. Den är ett bra komplement till kommunens ordinarie verksamhet.