Sjukfallskartläggning

Transkript

1 December (32) Sjukfallskartläggning Västra Götaland inför 2005 Sammanställning från Sjukfallskartläggning inför 2005 inom Försäkringskassan Västra Götalands län. Göteborg Sjuhärad-Skaraborg Fyrbodal Karin Lindfors Henrik Mäkinen Thomas Lantz

2 December (32) INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND OCH SYFTE... 4 GENOMFÖRANDE... 4 METOD OCH TEKNIK... 4 BORTFALL OCH FELKÄLLOR... 5 FORSKNING OM SJUKFRÅNVARON... 5 VÄSTRA GÖTALAND... 6 GÖTEBORG FYRBODAL SJUHÄRAD-SKARABORG... 27

3 December (32) Sammanfattning Försäkringskassan i Västra Götaland har i samverkan med Försäkringskassan Skåne under hösten 2004 gjort en sjukfallskartläggning. Syftet är att öka kunskapen om våra längre sjukfall. Information från denna typ av kartläggningar blir också värdefull för Försäkringskassans dialog med arbetsgivare, sjukvård, Arbetsförmedling och andra aktörer i samhället. Under hösten 2003 gjordes sjukfallskartläggningar i både Västra Götaland och Skåne. För att ge möjlighet till jämförelser och att ta tillvara på varandras erfarenheter har årets kartläggning utarbetats och genomförts tillsammans med Försäkringskassan i Skåne. Denna typ av kartläggningar genomfördes också i de tidigare län som nu bildar Västra Götaland. Sjukfallskartläggningen ger en ögonblicksbild av de sjukfall som den 1 oktober 2004 pågått i minst 60 dagar. Vid tolkning av resultaten är det viktigt att komma ihåg att de sjukskrivningsmönster som redovisas är det som gällde just den 1 oktober Vidare bör man notera att sjukfall som understiger 60 dagar utgör en stor andel av det totala antal sjukfallen som handläggs på Försäkringskassan. Kartläggningen ger därmed främst en bild av de längre sjukfallen. När det gäller jämförelser får vi i år möjlighet att göra direkta jämförelser med 2003 års kartläggning. Detta ger oss en möjlighet att följa utvecklingen i våra pågående sjukfall. Genom samverkan med Skåne får vi också möjlighet att göra jämförelser mellan dessa båda län. Kartläggningen visar att psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning bland de nu kartlagda sjukfallen. I 2003 års kartläggning var besvär från rörelseorganen den största enskilda diagnosgruppen. En nyhet i årets kartläggning är att vi har möjlighet att ta fram uppgifter om diagnos på en mer detaljerad nivå. Det finns liksom vid förra årets karläggning ganska stora skillnader mellan länets olika områden och kommuner. Den minskning av det totala antalet fall som vi kunnat konstatera under året bekräftas också av denna kartläggning. I jämförelse med 2003 års kartläggning har antalet sjukfall som är längre än 60 dagar minskat med ca 20 % i Västra Götaland. Ytterligare analyser av kartläggningen kommer att göras avseende jämförelser med 2003 års kartläggning och jämförelser av sjukskrivningsmönster i Västra Götaland och Skåne.

4 December (32) Resultatet från kartläggningen kommer främst till användning lokalt i dialoger mellan Försäkringskassa, arbetsgivare, sjukvård, Arbetsförmedling och andra aktörer i samhället. I flera rapporter om sjukskrivningar och ohälsa från Riksförsäkringsverket, kan regionala och kommunala skillnader delvis förklaras av omständigheter som har att göra med: Befolkningssammansättning, till exempel köns- och åldersfördelning. Socioekonomisk situation, inkomst- och utbildningsnivå. Arbetsmarknadsstruktur, kommunens arbetslöshetsnivå, samt fördelning efter bransch och sektor. Bakgrund och syfte Försäkringskassan Västra Götaland har genomfört en kartläggning av sjukfall under tiden oktober november Den ger en ögonblicksbild över pågående sjukfall som varat i minst 60 dagar den 1 oktober Totalt omfattar kartläggningen sjukfall att jämföra med sjukfall vid den kartläggning som gjordes per den 20 augusti Regeringen har satt upp ett mål om att frånvaron från arbetslivet på grund av sjukskrivning, i förhållande till 2002, ska halveras fram till I lagen om allmän försäkring (AFL 18 kap 2 ) sägs att Försäkringskassan ska vidta åtgärder för att förebygga och minska ohälsan. En av åtgärderna består i att genomföra kartläggningar. Vidare ska förståelsen för partiell sjukskrivning öka hos allmänheten, arbetsgivare, sjukvård och andra aktörer i samhället. Informationen från kartläggningen blir också värdefull i Försäkringskassans dialoger med bl.a.: arbetsgivare företagshälsovård sjukvården, bland annat via utbildning av läkare i försäkringsmedicin aktörer lokalt och regionalt, till exempel Arbetsmiljöinspektionen, Arbetsförmedlingen, kommunerna och fackliga organisationer Genomförande Metod och teknik Under perioden oktober november 2004, registrerades alla sjukfall som den 1 oktober 2004 varit pågående längre än 60 dagar utifrån följande variabler: Boendekommun/stadsdel Sjukanmälningsdatum

5 December (32) Kön Födelseår Sysselsättning Arbetsgivare Vårdgivare Sjukskrivande vårdgivare Diagnos Sjukskrivningsgrad Sjukpenninggrundande inkomst Utöver ovanstående variabler har Försäkringskassan haft möjlighet att lägga till uppgifter som löpande registreras i sjukfallen såsom uppgift om inkomna rehabiliteringsutredningar och genomförda avstämningsmöten. Uppgifter om sjukfall som pågått i minst 60 dagar har tagits fram via Försäkringskassans handläggningsregister. Uppgifterna i sjukfallen har huvudsakligen hämtats från ärendehanteringssystemet (ÄHS). Uppgifter har sedan matats in i ett särskilt program och data har sedan konverteras till tabeller och diagram (excel). Resultatet av kartläggningen som nu kan presenteras innehåller endast avidentifierade uppgifter utifrån ovan beskrivna registrering av pågående sjukfall. Det går således inte att ta fram uppgifter rörande enskilda personer. Bortfall och felkällor Enligt handläggningsregistret fanns den 1 oktober 2004 i Västra Götaland sjukfall som hade pågått i minst 60 dagar. I kartläggningen registrerades totalt sjukfall av kontoren. Bortfallet kan främst förklaras av att ett antal sjukfall har avslutats men inte tagits bort i handläggningsregistret. Forskning om sjukfrånvaron För mer information om forskning kring sjukfrånvaro och ohälsa, hänvisas till aktuell forskning på området. Försäkringskassans webbplats, Försäkringskassan Västra Götaland, och För arbetsgivare/ Arbetsmiljö och rehabilitering.

6 December (32) Västra Götaland Nedan följer kommentarer till presentationen av resultaten från kartläggningen av sjukfall som pågick den 1 oktober Vid tolkning av resultaten är det viktigt att komma ihåg att uppgifterna i materialet bygger på en ögonblicksbild av sjukfall som pågått minst 60 dagar. I rapporten presenteras hur resultatet av kartläggningen ser ut för hela Västra Götalands län samt för områdena (Fyrbodal, Göteborg och Sjuhärad- Skaraborg). Motsvarande uppgifter går även att ta fram på kommunnivå. Västra Götaland Diagnosgrupper 22% 3% 1% 4% 1% 37% 32% Hjärt-/kärl sjukdomar Magtarmsjukdomar Maligniteter Missbruk och beroende Psykisk ohälsa Rörelseorganen Övriga sjukdomar Liksom i 2003 års kartläggning är det två diagnosgrupper som dominerar. Den psykiska ohälsan är i årets kartläggning den diagnosgrupp som står för den största andelen, 37 procent. Andelen sjukfall med psykisk ohälsa är dock exakt lika stor som föregående år. I 32 procent av sjukfallen är det besvär från rörelseorganen som är orsak till sjukskrivning. Andelen sjukfall med hjärt- och kärlsjukdomar och missbruk/beroende står liksom föregående år för 3 respektive 1 procent av sjukfallen. Om man ser till totala antalet sjukfall så har de minskat med ca 20 % jämfört med 2003 års kartläggning. Motsvarande minskning ser vi också när det gäller sjukfall där psykisk ohälsa är orsak till sjukskrivning.

7 December (32) Icd grupp Kvinna Man Totalt Andningsorganens sjukdomar J00-J Blod- och immunologiska sjukdomar D50-D Cirkulationsorganens sjukdomar I00-I Endokrina sjukdomar E00-E Faktorer av betydelse för kontakter med hälso- och sjukv Z00-Z Graviditet, förlossning och barnsängstid O00-O Hudsjukdomar L00-L Infektionssjukdomar A00-B Matsmältningsorganens sjukdomar K00-K Medfödda missbildningar Q00-Q Muskuloskeletala sjukdomar M00-M Neurologiska sjukdomar G00-G Psykiska sjukdomar och beteendestörningar F00-F Sjukdomar i urin- och könsorganen N00-N Skador och förgiftningar S00-T Symtom, sjukdomstecken och onormala fynd R00-R Tumörer C00-D Vissa perinatala tillstånd P00-P96) Yttre orsaker till sjukdom och död V01-Y Ögonsjukdomar H00-H Öronsjukdomar H60-H Totalt En nyhet i årets kartläggning är att vi har möjlighet att ta fram uppgifter om diagnos på detaljerad nivå genom att de diagnoskoder som sjukskrivande läkare anger på varje läkarintyg också är de som registrerats i kartläggningen. Detta ger också en större säkerhet i kartläggningen. Vid 2003 års kartläggning registrerades diagnoser in utifrån en förvald gruppindelning. För att kunna göra jämförelser har ovanstående diagnoskoder även översatts till de grupper som då användes (se nedan). Koderna grundar sig på det särskilda klassificeringssystem av diagnoser, benämnt ICD 10, som används. Med hjälp av detta får vi en mycket god kunskap om vilka sjukdomstillstånd som leder till sjukskrivning. Ovan är diagnoskoderna indelade i grupper men det finns även möjlighet att ta fram specifika diagnoser. Diagnosgrupp Kvinna Man Antal totalt Hjärt-/kärl sjukdomar 39% 61% 969 Magtarmsjukdomar 58% 42% 218 Maligniteter 64% 36% 1194 Missbruk och beroende 58% 42% 434 Psykisk ohälsa 68% 32% Rörelseorganen 62% 38% Övriga sjukdomar 56% 44% 7023 Totalt 63% 37% I fördelningen av sjukfallen finns det en tydlig skillnad mellan kvinnor och män. Kvinnorna svarar för 63 procent av sjukfallen och männen för 37 procent. Fördelningen skiljer sig inte i jämförelse med förra årets kartläggning eller andra undersökningar. När det gäller fördelningen mellan kvinnor och män kan man liksom föregående år se att kvinnor har en större andel bland sjukfallen med psykisk ohälsa medan männen klart dominerar när det gäller hjärt- kärlsjukdomar.

8 December (32) Denna fördelning överensstämmer med 2003 års kartläggning. Den enda klara skillnaden jämfört med 2003 är att kvinnor nu även dominerar när det gäller diagnoser som hör samman med missbruk och drogberoende. Vid förra årets kartläggning dominerade männen klart i denna diagnosgrupp. Västra Götaland Diagnosgrupper, kvinnor år Övriga sjukdomar 18% Hjärt-/kärl sjukdomar Magtarmsjukdo 0% mar 1% Maligniteter 1% Missbruk och beroende 4% Rörelseorganen 22% Psykisk ohälsa 54% Den psykiska ohälsans andel av sjukskrivningarna är störst bland unga och då särskilt för unga kvinnor, 54 procent. Om man därtill ser till gruppen arbetslösa unga kvinnor är den psykiska ohälsan andel av sjukskrivningarna så hög som 62 procent. Motsvarande siffror för unga män är 45 respektive 54 procent. Om man ser till antalet sjukfall för gruppen unga kvinnor i jämförelse med 2003 så har det minskat även för denna grupp. Minskningen, 9 procent, är dock betydligt lägre än när man jämför det totala antalet fall med föregående år.

9 December (32) Västra Götaland Vårdgivare Vårdcentral 40,8% Företagshälsovård 16% Missbruksmottagning 1% Privata 14,3% Utländska vårdgivare 0,1% Sjukhus 21,5% Psykiatrisk öppenvård 6,6% Andelen sjukfall som sjukskrivits vid vårdcentral är drygt 40 procent att jämföra med vid sjukhus där andelen är 21,5 procent. Det finns stora variationer mellan olika kommuner om man ser på fördelning av sjukskrivande vårdgivare. Företagshälsovården är sjukskrivande vårdgivare i 16 procent av de undersökta sjukfallen. Kartläggningen ger dock ingen bild av i vilken grad företagshälsovården är inblandade i övriga sjukfall. Fördelningen av sjukfall mellan olika vårdgivare överensstämmer väl med 2003 års kartläggning.

10 December (32) Västra Götaland Sjukskrivningsgrad 1/4 10% 3/4 5% 1/2 20% 1/1 65% I mars 2003 lade regeringen fram en proposition (2002/03:89) om förändringar inom sjukförsäkringen för ökad hälsa i arbetslivet. I denna lades fast att fokus ska sätts på kvarvarande arbetsförmåga istället för arbetsoförmåga. Deltidssjukskrivning ska vara norm och användas istället för heltidssjukskrivning när det är möjligt. Sjukfallskartläggningen bekräftar en ökning av andelen partiella sjukskrivningar som annan statistik tidigare visat. Vid 2003 års kartläggning var andelen partiellt sjukskrivna 31 % att jämföra med 35 % i årets kartläggning. Vi tror att de insatser som gjorts, främst dialog med vårdgivare och arbetsgivare, är det som lett till ökningen av andelen partiellt sjukskrivna. Liksom vid förra årets kartläggning är kvinnor partiellt sjukskrivna i högre grad än männen, 39 respektive 32 procent. Om man gör en direkt jämförelse mellan 2003 och 2004 har dock ökningen varit lika stor för kvinnor och män, 6 procentenheter. När man ser på hur olika vårdgivare använder sig av partiell sjukskrivning framgår att företagshälsovården i högre grad sjukskriver partiellt, 46 procent, jämfört med privatläkare 37 procent, vårdcentraler 31 procent, och sjukhus 28 procent. Här ska man dock beakta att sjukskrivna som samtidigt saknar anställning är den grupp där heltidssjukskrivning klart dominerar och de är ju inte heller anslutna till företagshälsovården. Dock är företagshälsovården den vårdgivare som även med bortseende av gruppen arbetslösa använder partiell sjukskrivning mest. Skillnaden jämfört med vårdcentraler blir dock inte så stor i

11 December (32) en sådan beräkning. Om man bortser från gruppen arbetslösa är andelen partiellt sjukskrivna totalt sett så hög som 44 procent. Privatläkarna är den vårdgivare som ökat sin andel av partiellt sjukskrivna mest i jämförelse med 2003 års kartläggning. Bland arbetslösa sjukskrivna är endast 10 procent partiellt sjukskrivna vilket överensstämmer med 2003 års kartläggning. Västra Götaland Sysselsättning 7% 6% 0% 24% 37% 23% 3% Arbetslös Egen företagare Kommun Privat Region/landsting Statligt Övrigt Av de undersökta fallen arbetade drygt 41 procent inom privat sektor (privatanställda, egenföretagare och övriga) och drygt 34 procent inom offentlig sektor (stat, kommun och landsting). Andelen arbetslösa är ca 24 procent. I jämförelse med förra året har andelen arbetslösa ökat från 20 procent till nästan 24 procent medan privatanställda minskat från 42 % till 37,5 %. Om man bortser från arbetslösa och övriga anställningsformer blir fördelningen att 54 procent av de sjukskrivna arbetar inom privat sektor medan 46 procent arbetar inom offentlig sektor. Det kan jämföras med förra årets fördelning som var 58 procent inom privat sektor respektive 42 procent i offentlig sektor. Enligt siffror frän SCB som togs fram i samband med 2003 års kartläggning arbetade 65 procent av de anställda i Sverige inom privat sektor. Liksom förra året visar kartläggningen således på en överrepresentation av anställda inom offentlig sektor respektive en underrepresentation av anställda inom privat sektor. Denna över- respektive underrepresentation har snarare förstärkts i

12 December (32) jämförelse med Gruppen arbetslösa är dock den grupp som är mest överrepresenterad i kartläggningen. Den totala arbetslösheten i västra Götaland var i oktober 2004 drygt 7 procent medan andelen arbetslösa i kartläggningen är 24 procent. Medfinansiering (Särskild sjukförsäkringavgift fr.o.m. 1 jan 2005) Medfinansiering Sysselsättning Totalt Kommun Privat Region/landsting Statligt Totalt Riksdagen beslutade den 8 december att arbetsgivarna från och med den 1 januari 2005 ska betala 15 procent av den sjukpenning de anställda får från försäkringskassan så länge de är sjukskrivna på heltid. Om de övergår till sjukskrivning på deltid behöver arbetsgivaren inte längre vara med och betala. Medfinansieringen upphör också om en sjukskriven får rehabiliteringspenning i stället för sjukpenning. I det nya systemet finns ett fribelopp, som består av de första kronorna under ett år. Det innebär att det bara är när de anställda får sjukpenning för mer än kronor på ett år som arbetsgivaren måste betala ( är 15 procent av ). Det finns också ett högkostnadsskydd: ingen arbetsgivare behöver betala mer än 4 procent av den totala lönesumman i sjukförsäkringsavgift på ett år. Som kompensation för medfinansieringen sänks de sociala avgifter som arbetsgivarna betalar med 0,24 procentenheter, från 32,70 till 32,46 procent. Samtidigt kortas den tid som arbetsgivaren betalar sjuklön från tre till två veckor. Genom sjukfallskartläggningen har Försäkringskassan möjlighet att ta fram beräkningar på vad ovanstående förslag skulle ha kostat arbetsgivarna om det varit gällande den 1 oktober i år. Av ovanstående tabell framgår således att förslaget skulle ha kostat kommunerna i Västra Götaland sammanlagt drygt 4,5 miljoner kr/mån utifrån antalet sjukskrivningar och sjukskrivningsmönster per den 1 oktober. Beräkningen tar dock inte hänsyn till fribelopp eller högkostnadsskydd. Inte heller tar beräkningen hänsyn till den förkortade sjuklöneperioden. Generellt innebär det att kostnaderna för arbetsgivarna blir mindre än vad beräkningarna visar. Försäkringskassan har utifrån kartläggningen möjlighet att göra beräkningar av kostnader för ca 700 enskilda arbetsgivare.

13 December (32) Den 13 december öppnade Försäkringskassan ett särskilt kundcenter för arbetsgivare dit de kan vända bl.a. för frågor om medfinansieringen. Skatteverkets arbetsgivardagar december 2004 Kundcenter för arbetsgivare måndag-fredag 8-16 torsdag december

14 December (32) Göteborg Göteborgsområdet Med Göteborgsområdet avses här Göteborg med kranskommuner. Kranskommunerna är Ale, Kungälv, Lerum, Mölndal, Mölnlycke, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. I redovisningen ingår Öckerös siffror i resultaten för Hisingen (Göteborg). När siffror redovisas för Göteborg är det således det sammantagna resultatet för Göteborgs och Öckerös kommun. För Göteborgs kommun har liknande kartläggningar genomförts årligen sedan Åren har kartläggningarna genomförts gemensamt med kranskommunerna. Årets kartläggning omfattade sjukfall för Göteborgsområdet respektive för Göteborg. Andelen sjukskrivna har därmed minskat med (24 procent) för Göteborgsområdet respektive sjukfall (20 procent) för Göteborg jämfört med mättillfället den 20 augusti Diagnosgrupper Göteborg 21% 3% 1% 4% 2% 29% 40% Hjärt-/kärl sjukdomar Magtarmsjukdomar Maligniteter Missbruk och beroende Psykisk ohälsa Rörelseorganen Övriga sjukdomar För både Göteborgsområdet och Göteborg är psykisk ohälsa den vanligaste sjukskrivningsorsaken i långa sjukfall, 39 respektive 40 procent. För Göteborg innebär det en minskning med fyra procent jämfört med föregående år. En ökning återfinns istället bland övriga sjukdomar, som nu har ökat med sju procent jämfört med föregående år. Den kommun i Göteborgsområdet som har den största andelen psykisk ohälsa är Mölnlycke (43 procent). Det finns dock enskilda stadsdelar i Göteborg som har en högre andel psykisk ohälsa. Härlanda

15 December (32) och Linnestaden toppar återigen med 50 respektive 51 procent. Föregående år var motsvarande siffra för dessa stadsdelar 57 procent. Styrsö har den lägsta andelen psykisk ohälsa (27 procent). Kvinnorna har en större andel av alla registrerade sjukfall. 63 procent för Västra Götaland, respektive 62 procent för Göteborgsområdet och Göteborg. De har också en högre andel av psykisk ohälsa jämfört med männen. För Göteborgsområdet uppgår andelen psykisk ohälsa hos kvinnorna till 44 procent respektive 35 procent för männen. Motsvarande siffror för Göteborg är 44 procent för kvinnorna och 36 procent för männen. Vid en jämförelse med föregående år framgår att andelen med psykisk ohälsa har minskat både för kvinnor och män. Den minskningen återfinns både i Göteborgsområdet och Göteborg. Geografi (flera objekt) Göteborg 100% Antal 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Diagnosgrupp Övriga sjukdomar Rörelseorganen Psykisk ohälsa Missbruk och beroende Maligniteter Magtarmsjukdomar Hjärt-/kärl sjukdomar 20% 10% 0% >= 60 Ålder Psykisk ohälsa är en stor orsak till sjukskrivning i den yngre åldersgruppen, år. För både Göteborgsområdet och Göteborg var andelen 53 procent. Andelen med psykisk ohälsa är ännu större bland unga arbetslösa. Av de arbetslösa sjukskrivna år i Göteborgsområdet var 60 procent sjukskrivna för psykisk ohälsa. Motsvarande siffra för Göteborg är 62 procent.

16 December (32) Sjukskrivningsgrad Göteborg 1/4 10% 3/4 5% 1/2 20% 1/1 65% Antalet deltidssjukskrivningar har ökat något i jämförelse med tidigare undersökningar. De partiella sjukskrivningarnas andel har ökat med sex procent för både Göteborgsområdet (36 procent) och Göteborg (35 procent). Inom Göteborgs stad förekommer stora variationer beträffande andelen partiella sjukskrivningar. I stadsdelarna Askim och Älvsborg var 49 respektive 48 procent partiellt sjukskrivna. Motsvarande siffra för Bergsjön är 20 procent (andelen har ökat med tre procent jämfört med föregående år). Andra stadsdelar med en lägre andel partiellt sjukskrivna är Biskopsgården, Gunnared och Kortedala (25, 29 respektive 28 procent). Av kranskommunerna har Stenungsund och Tjörn den lägsta andelen partiella sjukskrivningar (37 procent). Högst andel har precis som förra året Mölnlycke (43 procent). I Mölnlycke har det dessutom skett en ökning med en procent jämfört med föregående års kartläggning.

17 December (32) Göteborg Vårdgivare 24% 6% 2% 28% 19% 21% Vårdcentral Sjukhus Företagshälsovård Privata Psykiatrisk öppenvård Missbruksmottagning Både för Göteborgsområdet och Göteborg är sjukskrivningar av läkare på vårdcentral vanligast förekommande. Undantag finns beträffande de centrala stadsdelarna i Göteborgs stad och även för några stadsdelar i väster. I dessa stadsdelar är det istället de privata vårdgivarna som står för flest antal sjukskrivningar.

18 December (32) Göteborg Sysselsättning 6% 6% 1% 25% 38% 21% 3% Arbetslös Egen företagare Kommun Privat Region/landsting Statligt Övrigt Den största andelen sjukskrivna i Göteborg har privat anställning (38 procent). För Göteborgsområdet är motsvarande siffra 37 procent. Den största andelen arbetslösa sjukskrivna (Göteborgsområdet) finns i kommunerna Kungälv och Stenungsund (27 procent). Dessa kommuner hade den största andelen arbetslösa sjukskrivna även föregående år. För Göteborg uppgår precis Gö som b föregående år, andelen arbetslösa sjukskrivna till 25 procent.

19 December (32) Fyrbodal Sjukfallskartläggningen omfattar område Fyrbodal med 16 kommuner, sjukfall vilket motsvarar 21 % av den totala kartläggningen i Västra Götaland. Jämförelser görs med tidigare sjukfallskartläggning i området under 2002 och 2003 mellan kommuner i Fyrbodal. Diagnosgrupper Fyrbodal 22% 4% 1% 4% 1% 35% 33% Hjärt-/kärl sjukdomar Magtarmsjukdomar Maligniteter Missbruk och beroende Psykisk ohälsa Rörelseorganen Övriga sjukdomar Det är två diagnosgrupper som dominerar. Psykisk ohälsa står för 35 procent, oförändrat sedan Rörelseorganen är den andra stora gruppen med 33 procent. Hjärt- kärl, och cancersjukdomar har 4 procent andelar i kartläggningen. Missbruk och beroende står endast för 1 procent, vilket troligen är ett stort mörkertal. Fördelningen av diagnoser ser i stort ut samma över alla kommuner i Fyrbodal, förutom Bengtsfors där psykisk ohälsa står för 41 procent, jämfört med 31 procent för Grästorps kommun. Hur fördelar sig psykisk ohälsa på de olika sektorerna vad gäller sysselsättning? Anställda i region/ landsting är andelen 42 procent, statligt 37 procent, kommun 36 procent, privat 28 procent, egen företagare 25 procent och arbetslösa sjukskrivna 44 procent.

20 December (32) Diagnosgrupper, kvinnor, år Fyrbodal 18% 0,35% 1% 1% 3% 24% 53% Hjärt-/kärl sjukdomar Magtarmsjukdomar Maligniteter Missbruk och beroende Psykisk ohälsa Rörelseorganen Övriga sjukdomar Den psykiska ohälsans andel av sjukskrivningarna är störst bland unga och då särskilt för unga kvinnor år, med 53 procent. Om man därtill ser till gruppen arbetslösa unga kvinnor är den psykiska ohälsan andel av sjukskrivningarna så hög som 63 %. Motsvarande siffror för unga män är 38 respektive 51 procent. Andelen unga kvinnor med psykisk ohälsa och anställning i kommun och privat sektor står för lika stor del, 43 procent.

21 December (32) Kön Fyrbodal Man 37% Kvinna 63% I fördelningen av långa sjukfall finns det en tydlig skillnad mellan kvinnor och män. Kvinnorna svarar för 63 procent av sjukfallen och männen för 37 procent i denna kartläggning. Fördelningen mellan könen sammanfaller med siffrorna för hela Västra Götaland och Fyrbodal i stort. Dock har Ed en hög andel för kvinnor med 72 procent. I åldersgruppen år, är andelen kvinnor 85 procent i Ed. Långtidssjukskrivning för psykisk ohälsa är högre för kvinnor (69 procent) än för män (31 procent), medan det för hjärt- kärlsjukdomar är omvänt förhållande (60 procent för män).

22 December (32) Sjukskrivningsgrad Fyrbodal 1/4 9% 3/4 5% 1/2 20% 1/1 66% I mars 2003 lade regeringen fram en proposition om förändringar inom sjukförsäkringen för ökad hälsa i arbetslivet. Fokus ska läggas på kvarvarande arbetsförmåga istället för arbetsoförmåga. Deltidssjukskrivning ska användas istället för heltidssjukskrivning när det är möjligt. Andelen partiellt sjukskrivna har ökat i Fyrbodalsområdet från 30 till 34 procent mellan åren 2002 till Högst partiella har Strömstad, Uddevalla och Grästorp med 41 procent och lägst Bengtsfors med 30 procent. Jämförelser mellan olika sektorer visar stora skillnader. Bland egna företagare är andelen 60 procent, Region/ landsting 54 procent, Statligt 49 procent och kommunalt anställda 42 procent. För anställda i privat sektor är andelen partiellt sjukskrivna 37 procent, mot endast 11 procent för arbetslösa sjukskrivna. Liksom vid förra årets kartläggning är kvinnor partiellt sjukskrivna i högre grad än män, 36 respektive 30 procent. När man ser på hur olika vårdgivare använder sig av partiell sjukskrivning framgår att företagshälsovården i högre grad sjukskriver partiellt, 44 procent, jämfört med privatläkare 38 procent, vårdcentraler 35 procent, och sjukhus 28 procent. Här ska man dock beakta att sjukskrivna som samtidigt saknar anställning är den grupp där heltidssjukskrivning klart dominerar och de är ju inte heller anslutna till företagshälsovården. Dock är företagshälsovården den vårdgivare som även med bortseende av gruppen arbetslösa använder partiell sjukskrivning mest.

23 December (32) Vårdgivare Fyrbodal 8% 6% 0,19% 0,06% 14% 51% 21% Vårdcentral Sjukhus Företagshälsovård Privata Psykiatrisk öppenvård Missbruksmottagning Utländska vårdgivare Andelen sjukfall som sjukskrivs av läkare på vårdcentral har ökat från 49 till 51 procent sedan Motsvarande procent är för sjukhus är från 23 till 21 procent sedan tidigare år. Andelen som sjukskrivs av läkare på Företagshälsovården är 14 procent, ingen förändring sedan Att jämföra mellan vårdgivare och kommuner är svårt, då närhet/ tillgång till vårdgivare ser olika ut i Fyrbodalsområdet. Dock har alla kommuner en eller flera vårdcentraler.

24 December (32) Sysselsättning Fyrbodal 7% 5% 0,25% 26% 35% 3% 24% Arbetslös Egen företagare Kommun Privat Region/landsting Statligt Övrigt Av de undersökta sjukfallen var 35 procent sysselsatta inom privat sektor, att jämför med 38 procent Inom den offentliga sektorn har det minskat från 37 till 36 procent. Bland anställda i kommunerna är andelen högst i Åmål med 34 procent följt av Lysekil med 31 procent. Lägst andel har Munkedals kommun med 19 procent. Om man bortser från arbetslösa och övriga anställningsformer blir fördelningen att 51 procent av de sjukskrivna arbetar inom privat sektor medan 49 procent arbetar inom offentlig sektor. Det kan jämföras med förra årets fördelning som var 50 procent inom privat sektor respektive 50 procent i offentlig sektor. Enligt siffror frän SCB som togs fram i samband med 2003 års kartläggning arbetade 65 procent av de anställda i Sverige inom privat sektor. Liksom förra året visar kartläggningen således på en överrepresentation av anställda inom offentlig sektor respektive en underrepresentation av anställda inom privat sektor. Största förändringen har skett för gruppen arbetslösa sjukskrivna, från 21 till 26 procent sedan Andelen sjukskrivna och arbetslösa är störst i Bengtsfors med 34 procent, att jämföras med Åmål 20 procent. Arbetslösstatistik från AMS 1 oktober 2004, arbetslösheten (öppna och i program) var 8,3 procent för Bengtsfors och 8,8 för Åmål.

25 December (32) Åldersgrupper Fyrbodal >= 60 11% % % % % Åldersgruppen år är den största gruppen och står för ca en tredjedel av fallen. När det gäller åldersgrupper har inga särskilda anmärkningsvärda skillnader mellan områdets kommuner observerats. Dock kan nämnas att i åldersgruppen år har Trollhättan 10 procent och Strömstad 9 procent jämfört med 3 procent i Åmål. Hur befolkningsstrukturen ser ut i respektive kommun, vad avser köns- och åldersfördelning har ej beaktats.

26 December (32) Medfinansiering (Särskild sjukförsäkringavgift fr.o.m. 1 jan 2005) Fyrbodal Medfinansiering Sysselsättning Totalt Kommun Privat Region/landsting Statligt Totalt för en månad. Riksdagen beslutade den 8 december 2004 att arbetsgivarna från och med den 1 januari ska betala 15 procent av den sjukpenning för de anställda så länge de är sjukskrivna på heltid. Om de övergår till sjukskrivning på deltid behöver arbetsgivaren inte längre vara med och betala. Medfinansieringen upphör också om en sjukskriven får rehabiliteringspenning i stället för sjukpenning eller beviljas högkostnadsskydd. I det nya systemet finns ett fribelopp, som består av de första kronorna under ett år. Det innebär att det bara är när de anställda får sjukpenning för mer än kronor på ett år som arbetsgivaren måste betala ( är 15 procent av ). Det finns också ett högkostnadsskydd: ingen arbetsgivare behöver betala mer än 4 procent av den totala lönesumman till sjukpenning på ett år. Som kompensation för medfinansieringen sänks de sociala avgifter som arbetsgivarna betalar med 0,24 procentenheter, från 32,70 till 32,46 procent. Samtidigt kortas den tid som arbetsgivaren betalar sjuklön från tre till två veckor. Genom sjukfallskartläggningen har Försäkringskassan möjlighet att ta fram beräkningar på vad ovanstående förslag skulle ha kostat arbetsgivarna om det varit gällande den 1 oktober i år. Av ovanstående tabell framgår således att förslaget skulle ha kostat kommunerna i Fyrbodal sammanlagt drygt 1,2 miljoner kr den 1 oktober. Beräkningen tar dock inte hänsyn till fribelopp eller högkostnadsskydd. Inte heller tar beräkningen hänsyn till den förkortade sjuklöneperioden. Generellt innebär det att kostnaderna för arbetsgivarna blir mindre än vad beräkningarna visar. Försäkringskassan har möjlighet att göra dessa beräkningar för större enskilda arbetsgivare.

27 December (32) Sjuhärad-Skaraborg Sjukfallskartläggningen omfattar i område Sjuhärad-Skaraborg sjukfall vilket motsvarar ca 30 procent av den totala kartläggningen i Västra Götaland. Inom området har kommunerna i tidigare Skaraborg sjukfall och Sjuhärad Årets kartläggning visar på en minskning av antalet fall med drygt 22 procent i jämförelse med 2003 års kartläggning. Detta kan då jämföras med minskningen för hela Västra Götaland som är 20 procent. Även annan statistik visar på att minskningen av antalet sjukfall 60 dagar och längre är större i område Sjuhärad-Skaraborg än i Västra Götaland. I nedanstående presenteras ett urval av bilder från årets kartläggning med kommentarer kring området och jämförelser med Västra Götaland. Sjuhärad-Skaraborg Diagnosgrupper 23% 3% 1% 4% 1% 33% 35% Hjärt-/kärl sjukdomar Magtarmsjukdomar Maligniteter Missbruk och beroende Psykisk ohälsa Rörelseorganen Övriga sjukdomar Liksom vid 2003 års kartläggning är det besvär från rörelseorganen som är den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sjuhärad-Skaraborg. Skillnaderna mellan de stora diagnosgrupper är dock mindre än förra året då 31 procent av fallen grundade sig på psykisk ohälsa att jämföra med 33 procent i årets kartläggning. På motsvarande sätt har andelen av besvär från rörelseorganen minskat, från 39 procent 2003 till 35 procent i årets kartläggning. Sammantaget skiljer sig således området från Göteborg och Fyrbodal där psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Om man ser till Skaraborg och Sjuhärad för sig så är psykisk ohälsa och besvär från rörelseorganen lika vanliga som

28 December (32) orsak till sjukskrivning i Sjuhärad (34 %) medan besvär från rörelseorganen är den enskilt största diagnosgruppen i Skaraborg, 36 %, att jämföra med 32 % för psykisk ohälsa. Det inbördes förhållandet mellan dessa stora diagnosgrupper var ungefär detsamma vid 2003 års kartläggning. I förra årets kartläggning var sjukdomsbesvär från rörelseorganen den största diagnosgruppen i alla kommuner utom Alingsås. Årets kartläggning visar att det nu finns flera kommuner där psykisk ohälsa är den diagnosgrupp som har högst andel. Kön Fördelningen mellan kvinnor och män är densamma i Sjuhärad-Skaraborg som för VG, 63 procent kvinnor och 37 procent män. Om man ser till kommunnivå så är fördelningen mellan kvinnor och män ungefär densamma som för VG i stort. Inom området har Karlsborg den största skillnaden i fördelningen mellan kvinnor och män, 71 procent kvinnor och 29 procent män, medan Mariestad har den minsta skillnaden, 57 procent kvinnor och 43 procent män. Övriga kommuner ligger ganska nära snittet för länet.

29 December (32) Sjuhärad-Skaraborg Sjukskrivningsgrad 1/4 10% 3/4 6% 1/2 21% 1/1 63% I Sjuhärad-Skaraborg är andelen sjukfall med partiell sjukskrivning 37 procent. Detta är en klar ökning jämfört med 2003 då andelen var 29 procent. Vid förra årets kartläggning var Sjuhärad-Skaraborg det område som hade lägst andel partiella sjukskrivningar. I årets kartläggning är Sjuhärad-Skaraborg istället det område som har högts andel av partiella sjukskrivningar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Skaraborg Vara Töreboda Tibro Skövde Skara Mariestad Lidköping Karlsborg Hjo Götene Gullspång Falköping Essunga Sjuhärad Vårgårda Ulricehamn Svenljunga Mark Herrljunga Borås Bollebygd Alingsås 3/4 1/4 1/2 1/1 Om man tittar närmare på området kan man liksom förra årets se att Sjuhäradskommunerna genomgående har en något högre andel partiella sjukskrivningar. Skillnaderna mellan kommunerna är också störst i Skaraborg.

30 December (32) I Tibro är andelen partiellt sjukskrivna 26 % vilket kan jämföras med Vårgårda där andelen är 45 procent. Liksom tidigare undersökningar visat så är andelen partiella sjukskrivningar bland arbetslösa anmärkningsvärd låg, 10 procent. Här finns det en viss skillnad inom området då andelen partiellt sjukskrivna i Sjuhärad är 13 procent medan motsvarande siffra för Skaraborg är 8 %. Sjuhärad-Skaraborg Vårdgivare 9% 7% 0%0% 16% 46% 22% Vårdcentral Sjukhus Företagshälsovård Privata Psykiatrisk öppenvård Missbruksmottagning Utländska vårdgivare I närmare hälften av de undersökta sjukfallen, 46 procent, är det läkare vid vårdcentral som är sjukskrivande. Område Sjuhärad-Skaraborg och Fyrbodal skiljer sig i detta avseende från Göteborg där endast 34 procent av fallen sjukskrivs vid vårdcentral. Sannolikt beror detta på det större utbudet av vårdgivare som finns i Göteborg. Detta stärks också om man tittar på område Sjuhärad-Skaraborg och hur fördelningen är mellan olika kommuner. Genomgående så har man i mindre kommuner en högre andel av sjukfallen där vårdcentral är vårdgivare än vad som är fallet i större kommuner. Fördelningen mellan olika vårdgivare skiljer sig inte nämnvärt jämfört med föregående år. Privatläkare är sjukskrivande läkare i 9 procent av fallen. Detta kan jämföras med Göteborg där var femte sjukskrivning är utfärdad av privatläkare. Företagshälsovården är sjukskrivande vårdgivare i 16 procent av fallen och här finns ingen större variation i länet.

31 December (32) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Skaraborg Vara Töreboda Tibro Skövde Skara Mariestad Lidköping Karlsborg Hjo Götene Gullspång Falköping Essunga Sjuhärad Vårgårda Ulricehamn Svenljunga Mark Herrljunga Borås Bollebygd Alingsås Vårdcentral Sjukhus Företagshälsovård Privata PSÖ Missbruksmott. Här framgår skillnader i fördelningen mellan sjukskrivande vårdgivare i olika kommuner. Vårdcentralens andel av sjukskrivningarna varierar mellan procent. Sjuhärad-Skaraborg Sysselsättning 6% 6% 1% 23% 4% 37% 23% Arbetslös Egen företagare Kommun Privat Region/landsting Statligt Övrigt

32 December (32) Fördelningen av sysselsättning överensstämmer väl med hur bilden ser för Västra Götaland i stort. I jämförelse med 2003 års kartläggning finns det dock en del klara skillnader. Arbetslösa utgör i årets kartläggning en betydligt större andel, 23 procent, jämfört med förra året då andelen var 15 procent. Om man i en jämförelse med 2003 års kartläggning ser till antalet sjukskrivna så har det arbetslösa sjukskrivna ökat med 22 %. Det är här värt att notera att antalet sjukfall totalt har minskat med 22 % i området jämfört med förra årets kartläggning. Åldersgrupper Åldersgruppen år är den största gruppen och står för ca en tredjedel av fallen. Resultatet överensstämmer med tidigare kartläggningar. För variabeln åldersgrupper har inga särskilt anmärkningsvärda skillnader mellan områden eller mellan områdets kommuner kunnat observeras.