Redovisning uppdaterad handlingsplan för jämställd sjukskrivning, villkor 1

Transkript

1 Sida: Sjukskrivningsmiljarden (7) Margareta Lilja-Svensson, Beställarenheten Dnr Till Magnus Adolfsson Försäkringskassan Redovisning uppdaterad handlingsplan för jämställd sjukskrivning, villkor 1 Bakgrund Jämställdhet är en del i överenskommelsen i den så kallade sjukskrivningsmiljarden mellan regeringen och SKL. Jämställdhet är en fråga om kvalitet och rättvisa men också om att leva upp till lagen, patientsäkerhet och rättssäkerhet. Att arbeta med jämställdhet är en del i arbetet med att leva upp till hälso- och sjukvårdslagen och diskrimineringslagen som även gäller hälso- och sjukvård. Om kvinnor och män inte får likvärd vård, sjukskrivning och behandling så uppfylls inte kraven för en god vård. Landstinget i Kalmar län antog en handlingsplan för jämställdhet Strategin har hittills varit att föra in åtgärderna i liten skala och integrera genusperspektivet i befintliga processer och verksamheter för att på sikt spridas vidare. Sedan detta arbete påbörjades 2010 har kunskapen och intresset för jämställd sjukskrivning ökat hos såväl ledningen som personalen. Vi bygger nu vidare på de erfarenheter som gjorts inom området under 2010 och 2011 och som utgör en nödvändig grund för att vi ska kunna ta steget till ett mer strukturellt och övergripande arbetssätt. Vi kommer att koncentrera insatserna på tre strategiska områden: statistik, utbildning och praktisk tillämpning. Ett reflekterande analysarbete kring sjukskrivningsstatistik enhetsvis är en förutsättning för att dels få en faktisk bild av sjukskrivningsmönstret på den egna arbetsplatsen, dels kunna sätta in rätt åtgärder för att minska omotiverade skillnader mellan könen. Kunskap om vad jämställd sjukskrivning kan innebära är en annan grundförutsättning för att kunna arbeta med frågan. Vi har därför påbörjat ett arbete med att skapa en struktur kring utbildningen av Tänk tvärtom med målet att på lång sikt omfatta samtliga sjukskrivande enheter. Det tredje åtgärdsområdet, som är det viktigaste och det satsningarna ytterst ska resultera i, handlar om att arbeta praktiskt med genusperspektivet för att göra skillnad. Utifrån analys av statistiken och med erfarenheter från de ansatser vi påbörjat kommer vi att inleda ett mer omfattande projekt med flera spår. Insatserna kommer att följas upp bland annat via nyckeltal och separata utvärderingar. Syftet med planen är fortsätta det påbörjade arbetet med målet att öka medarbetarnas medvetenhet om genusperspektivets koppling till kravet på god vård och att omsätta denna insikt i konkret handlande.

2 Arbetet i sjukskrivningsprocessen styrs av Styrgruppen för sjukskrivningsprocessen, som i sin tur gett Försäkringsmedicinska kommittén i Kalmar län i uppdrag att stödja genomförandet av samt följa upp villkoren i sjukskrivningsmiljarden. Sjukskrivningsprocessen, där denna handlingsplan ingår, ska enligt landstingets ledningssystem för kvalitet och säkerhet följas upp i verksamhetsdialogerna. Dessutom kommer medlemmar ur försäkringsmedicinska kommittén att genomföra dialoger med ett antal sjukskrivande enheter för att följa upp implementeringen av lokala sjukskrivningsrutiner. Detta har genomförts under 2010/2011: 1. Arbete med att utveckla ett system för sjukskrivningsstatistik så att varje enhet kan ta fram statistik på den egna enheten. Ett sådant system har utarbetats men en smidigare lösning håller på att utvecklas. 2. En utbildningsdag i genus för att öka medvetenheten om genusperspektivets betydelse i sjukskrivningsprocessen genomfördes hösten Ett 50-tal personer involverade i sjukskrivningsprocessen deltog. 3. Mot bakgrund av statistik som visade på höga skillnader mellan könen i Vimmerby kommun genomfördes insatser under 2011 för att öka medvetenheten om jämställd sjukskrivning. Könsuppdelad bakgrundsdata för MMR-patienter samlades in på Vimmerby hälsocentral och diskuterades i läkargruppen. Analys av statistiken genomfördes dock inte fullt ut inom projektets ram. Samtliga läkare har genomgått kortare utbildning i genusfrågor och genushanden finns numera på varje läkarexpedition. Resultatet av projektet är att användningen av genushanden är implementerad i det gängse sjukskrivningsarbetet. 4. Ett projekt i syfte att skapa en kvalitetssäkrad jämställd sjukskrivningsprocess för män och kvinnor boende i Hultsfred kommun påbörjades 2011 mot bakgrund av att kommunen uppvisade då som nu höga ohälsotal. Läkarna och rehabiliteringspersonal har genomgått utbildning kring genushanden. Statistik har tagits fram över deltagare i MMR, sjukskrivningsmönster, antalet remisser och antalet utförda MMR-insatser samt utvärderat MMR som arbetssätt, allt ur ett genusperspektiv. Rutiner har förbättrats för att fånga upp genusperspektivet. En jämförelse mellan 2011 och 2012 visar att frågor om familjesituation, våld och risk ställdes till samtliga( med något undantag) kvinnor och män Under 2011 var det till exempel ingen av männen som fått frågor om våld. Projektet, som kommer att avslutas under innevarande år, kommer att redovisas under hösten, och därefter beslutas om hur arbetet ska fortsätta i den ordinarie verksamheten. Båda dessa projekt har fungerat som tankeväckare och goda exempel för att öka intresset för jämställd sjukskrivning inom länet. Så till exempel har projektledaren i Hultsfred berättat om arbetet på utbildningsdagar för sjukskrivningskoordinatorer och projektet i Vimmerby har uppmärksammats i en artikel i särskild bilaga i personaltidningen som spridits vid utbildningsoch informationstillfällen för personal som arbetar med sjukskrivningsprocessen. 5. Ett utvecklingsarbete om knäartros och sjukskrivning genomfördes 2011.

3 Handlingsplan för Område: Statistik Åtgärd 1 (kortsiktig): Teknisk möjlighet att ta fram statistik Utvecklingen av ett system för att kunna ta fram könsuppdelad sjuskrivningsstatistik på varje sjukskrivande enhet har pågått under en längre tid. En första lösning var ett system som krävde viss manuell inmatning. Detta system infördes inte som ett obligatorium eftersom det förespeglades att det inom kort, i samband med införandet av elektroniska sjukintyg, skulle gå att utveckla ett smidigare system. Ett fåtal enheter införde trots detta denna modell. Det krävdes dock mer arbete än förväntat att få fram den smidigare lösningen så införandet har därför fördröjts. Det system som nu äntligen utlovas ska fungera under hösten 2012 kommer även enligt planerna att så småningom kopplas till ett chefsverktyg där sjukskrivningsstatistik är en del av all data som kommer att kunna tas fram. Syfte: Göra det möjligt för enheterna att enkelt ta fram könsuppdelad statistik på den egna enheten för analys och jämförelse med andra enheter. Tidplan: September 2012 Förväntat resultat: Ökad motivation på enheterna att ta fram könsuppdelad statistik över sjukskrivningarna samt ökad efterfrågan av sjukskrivningsstatistik från ledningen i uppföljning av enheternas verksamhet. Åtgärd 2 (kortsiktig): Lathund för framtagande, bearbetning och användning av sjukskrivningsstatistiken på de sjukskrivande enheterna Syfte: Underlätta lokalt statistikuttag enhetsvis. Med den könsuppdelade statistiken som grund för analys och reflektion om sjukskrivningsmönster på den egna arbetsplatsen och med möjligheter till jämförelse med andra enheter öka personalens medvetenhet. Tidplan: Hösten 2012 Förväntat resultat: Det blir självklart att regelbundet analysera sjukskrivningsstatistiken ur genusperspektiv och utifrån analyserade skillnader vidta åtgärder för förändringar. Uppföljning: enkät och intervjuer med t.ex. sjukskrivningskoordinatorerna Åtgärd 3: Analyssupport Syfte: Utöver lathunden erbjuda support i form av besök (om möjligt och om så önskas tillsammans med Försäkringskassan) som inspiration. Tidplan: Under 2013 Förväntat resultat: se ovan Uppföljning: Beslut om en fortsättning efter utvärdering i slutet av 2013/början av 2014.

4 Åtgärd 4: Övergripande analys av sjukskrivningsstatik ur genusperspektiv På central nivå ta fram tillgänglig statistik och i försäkringsmedicinska kommittén regelbundet analysera denna könsuppdelade sjukskrivningsstatistik i ett länsövergripande perspektiv. Uppföljning av resultatet ska ske i Styrgruppen för sjukskrivningsprocessen för att initiera eventuella vidare åtgärder. Syfte: Få en fördjupad bild av sjukskrivningarna i länet för att fortlöpande kunna vidta förbättringsåtgärder. Tidplan: Löpande med start våren 2013 Förväntat resultat: Fördjupad kunskap om sjukskrivningsmönster och möjlighet till riktade åtgärder för att förhindra omotiverade könsskillnader samt utveckling av sjukskrivningsprocessen rent allmänt. Uppföljning av omotiverade skillnader och åtgärder för att motverka dessa kommer att ske i samband med dialoger i syfte att följa upp arbetet med sjukskrivningsprocessen i förhållande till de lokala rutiner som antagits på alla enheter. Område: Utbildning Alla enheter har lokala rutiner för sjukskrivningsprocessen där en punkt under rubriken kompetens är att det ska finnas en medvetenhet om genusskillnader så att sjukskrivning sker på lika villkor för kvinnor och män. I rutinerna finns också en rekommendation att använda sig av genushanden som hjälpmedel. Åtgärd 5 (kortsiktig): Genusutbildning för sjukskrivningskoordinatorer Syfte: Att väcka intresse för jämställdhets- och jämlikhetsfrågor i vården i allmänhet och för jämställd sjukskrivning i synnerhet. Tidplan: Våren 2012 Förväntat resultat: Ökad användning av genushanden, anmälningar till handledarutbildning, ökad efterfrågan efter utbildning och/eller material. Uppföljning via enkät till sjukskrivningskoordinatorerna. Åtgärd 6 (kortsiktig): Inspirationsdagar Syfte: Att väcka intresse för jämställdhets- och jämlikhetsfrågor i vården i allmänhet och för jämställd sjukskrivning i synnerhet. Inspirationsdagarna anordnas i samverkan med Försäkringskassan. Tidplan: 9 maj och 2 oktober 2012 Förväntat resultat: Anmälningar till handledarutbildningar i jämställd sjukskrivning och/eller intresse att ta del av utbildning på den egna arbetsplatsen

5 Uppföljning: Räkna in antalet anmälda till handledarutbildningen samt därefter antalet genomförda utbildningsinsatser. Åtgärd 7 (kortsiktig): Utbildning av handledare i Tänk tvärtom Syfte: Öka och bredda kunskapen i organisationen om genusfrågor i sjukskrivningsprocessen och ge deltagarna färdighet att leda jämställdhetsarbetet på hemmaplan samt leda detta arbete på andra enheter. Tidplan: Hösten 2012 med start 23 augusti Förväntat resultat: Utbildning i Tänkt tvärtom på ett antal enheter samt utbildning av flera handledare. Uppföljning: Redovisning av antalet utbildningsinsatser Åtgärd 8: Utbildning i Tänk tvärtom på enheterna Syfte: Öka personalens kunskap om jämställd sjukskrivning och få in genusperspektivet som en självklar del i sjukskrivningsarbetet Tidplan: löpande med start hösten 2012 Förväntat resultat: på sikt färre omotiverade skillnader i sjukskrivning för kvinnor och män. Uppföljning: via sjukskrivningsstatik samt med enkät till och besök på enheterna Åtgärd 9: Införa genusperspektiv i interna utbildningar i försäkringsmedicin. Syfte: Öka läkarnas kunskap om jämställd sjukskrivning och få in genusperspektivet som en självklar del i sjukskrivningsarbetet. Tidplan: Införandet påbörjades våren 2012 Förväntat resultat: ökad medvetenhet om jämställd sjukskrivning Uppföljning: genomgång av anordnade utbildningar under Område: Praktisk tillämpning Åtgärd 10 : Projekt om alternativ till sjukskrivning för patienter med diffusa symptom Bakgrund Tillgänglig statistik (se bilaga) visar att: Psykiska sjukdomar (F-diagnoser) samt sjukdomar i muskuloskeletala systemet (M-diagnoser) för båda könen utgör dominerande sjukdomsdiagnoser (diagram: Sjukskrivning efter diagnoskapitel).

6 Andelen av samtliga pågående sjukfall är mer än dubbelt så stor för kvinnor som för män gällande F-diagnoser (ca 22% respektive 10 % av samtliga pågåendesjukfall i januari). Även för M-diagnoser är kvinnornas andel större än männens (diagram: Diagnosfördelning för pågående sjukfall).. Inom F- och M-diagnoserna är andelen längre (mer än tre månader) sjukskrivningar högre för kvinnor än män. (tabell: Könsuppdelad fallängdsfördelning) Vid den nationella intygsgranskningen för 2011 framkommer att Kalmar län uppnått en högre andel intyg med god kvalitet än snittet både i riket och i södra Sverige (diagram: Läkarintygens kvalitet 2011). Andelen var dessutom högst (62%) bland de redovisade landstingen i riket. Intygen för Kalmar län gällde i 61% för kvinnor och i 39% för män. (tabell: Intygsgranskning 2011 antal granskade intyg). Sjukskrivna kvinnor stod dock, liksom i flera andra län, för en högre andel (62%) än totalandelen gällande intyg med bristande kvalitet och för en lägre andel (60%) än totalandelen gällande intyg med god kvalitet (tabell: Intygsgranskning 2011 bristande resp. god kvalitet). Skillnaden i sjukpenningtalet för kvinnor och män är störst i Oskarshamnsområdet, 6,54 dagar i juni 2012 (diagram: Sjukpenningtal kvinnor män). Delprojekt 1: Att fler kvinnor än män är sjukskrivna för psykiska diagnoser är välkänt och kan bland annat bero på att de i högre grad än män sjukskrivs på grund av problem i livssituationen. De symptom de uppvisar är ofta diffusa och svåra att beskriva i läkarintyg vilket kan vara en förklaring till att intyg för kvinnor oftare brister i kvalitet. Psykiska besvär är också ofta kopplade till värk. Skälet till den stora skillnaden i sjukpenningtalet mellan kvinnor och män i Oskarshamnsområdet är än så länge oklart. Vi planerar att driva ett projekt som arbetar fram olika alternativ till sjukskrivning för ovanstående patientkategorier inom Oskarshamnsområdet. Planeringen är att kunna erbjuda patienterna sådana alternativ som ett stöd i läkarnas arbete att minska sjukskrivningarna och ge patienterna ett bättre alternativ för att återfå hälsan. Delprojekt 2: Det har också visat sig (statistik saknas) att folkhögskolorna i länet har ett antal studerande unga kvinnor och män som befinner sig på gränsen till psykisk ohälsa och där sjukvården inte är det första alternativet utan där det behövs mera pedagogiska och kunskapsinriktade insatser för att förhindra/förebygga framtida sjukskrivning. Länets folkhögskolor bedriver sedan ett antal år egenvårdskurser för smärtpatienter enligt konceptet problembaserad metod. Tanken är att ta tillvara deras kompetens och erfarenheter för de personer som inte är i behov av den direkta sjukvården. Syfte: Att i ett tidigt skede med olika metoder fånga upp såväl unga personer med psykisk ohälsa som kvinnor och män med diffusa symtom som söker vård på hälsocentralen. Tidplan: Planering hösten 2012, genomförande och utvärdering 2013

7 Förväntat resultat: Minska omotiverade skillnader mellan kvinnors och mäns sjukskrivningar vad gäller lättare psykisk ohälsa och förhindra eller minska sjukskrivning, samt minska det totala antalet sjukpenningdagar i Oskarshamnsområdet. Uppföljning: Metod för detta är under diskussion Övrigt Deltagande i SKL:s seminarier om jämställdhetsanalys Öka kunskapen i statistik för att från centralt håll kunna analysera och vidta lämpliga åtgärder för att förhindra omotiverade genusskillnader, och för att i förlängningen kunna stödja enheterna i deras analysarbete. Tre tillfällen våren Bil. Könsuppdelad statistik i Kalmar län våren 2012

8 Könsuppdelad statistik för sjukskrivning inom landstinget i Kalmar län -baserad på pågående sjukfall i januari 2012

9 Könsuppdelad fallängdsfördelning för valda diagnosgrupper I0 0 -I9 9 Cirkulationsorganens sjukdomar Män Kvinnor 31% 50% 31% 24% 20% 9% 17% 17% Diag nosg rupp S00-T98 Skador och andra yttre orsaker M00-M99 Sjukdomar i rörelseorganen Män Kvinnor Män Kvinnor 44% 56% 67% 77% 28% 29% 23% 14% 14% 4% 5% 11% 14% 6% 5% 5% 1-89 dagar dagar dagar >1 år F00-F99 Psykiska sjukdomar Män Kvinnor 34% 41% 30% 31% 15% 15% 20% 13% C00-D48 Tumörer Män Kvinnor 41% 47% 30% 18% 18% 16% 17% 14% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 120% Procentuell fördelning

10 Fallängdsfördelning för pågående sjukfall S jukskrivning släng d (dag ar h ittills) 2- år 1-2 år dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar 8-14 dagar 1-7 dagar Totalt Man Kvinna 0,00% 2,00% 4,00% 6,00% 8,00% 10,00% 12,00% Andel av samtliga pågående sjukfall

11 Sjukskrivningslängd - uppdelat efter kön, i procent av total 2- år 1-2 år dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar 8-14 dagar 1-7 dagar Man Kvinna 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80%

12 Sjukskrivningsålder - uppdelat efter kön, i procent av total 70- år år år år år år år Man Kvinna år år år år 0-19 år 0,0% 5,0% 10,0% 15,0% 20,0% 25,0%

13 Sjukskrivning efter diagnoskapitel - uppdelat efter kön, i procent av total för resp. kön Z00-Z99 Faktorer av betydelse för hälsotillståndet och för kontakter med hälso- och sjukvården V01-Y98 Yttre orsaker till sjukdom och död S00-T98 Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker R00-R99 Symtom, sjukdomstecken och onormala kliniska fynd och laboratoriefynd som ej klassificeras annorstädes Q00-Q99 Medfödda missbildningar, deformiteter och kromosomavvikelser O00-O99 Graviditet, förlossning och barnsängstid N00-N99 Sjukdomar i urin- och könsorganen M00-M99 Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven L00-L99 Hudens och underhudens sjukdomar K00-K93 Matsmältningsorganens sjukdomar J00-J99 Andningsorganens sjukdomar I00-I99 Cirkulationsorganens sjukdomar H60-H95 Sjukdomar i örat och mastoidutskottet H00-H59 Sjukdomar i ögat och närliggande organ G00-G99 Sjukdomar i nervsystemet F00-F99 Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar E00-E90 Endokrina sjukdomar, nutritionsrubbningar och ämnesomsättningssjukdomar D50-D89 Sjukdomar i blod och blodbildande organ samt vissa rubbningar i immunsystemet C00-D48 Tumörer A00-B99 Vissa infektionssjukdomar och parasitsjukdomar Man Kvinna 0,0% 5,0% 10,0% 15,0% 20,0% 25,0% 30,0% 35,0% 40,0%

14 Diagnosfördelning för pågående sjukfall Diag nosg rupp Z00-Z99 V01-Y98 S00-T98 R00-R99 Q00-Q99 O00-O99 N00-N99 M00-M99 L00-L99 K00-K93 J00-J99 I00-I99 H60-H95 H00-H59 G00-G99 F00-F99 E00-E90 D50-D89 C00-D48 A00-B99 Totalt Man Kvinna 0,00% 5,00% 10,00% 15,00% 20,00% 25,00% 30,00% 35,00% Andel av samtliga pågående sjukfall

15 Intygsgranskning 2011 antal granskade intyg i riket samt i utvalda län i södra Sverige Samtliga granskade intyg Antal Könsfördelning Kvinna Man Kvinna Man Kalmar % 39% Blekinge % 42% Jönköping % 35% Skåne % 39% Total (Syd) % 39% Riket % 37%

16 Intygsgranskning 2011 könsfördelning för granskade intyg per län i södra Sverige 70% 60% 50% 40% 30% Kvinna Man 20% 10% 0% Kalmar Blekinge Jönköping Skåne

17 Intygsgranskning 2011 bristande resp. god kvalitet Brister i kvalitet Antal Könsfördelning Kvinna Man Kvinna Man Kalmar % 38% Blekinge % 41% Jönköping % 33% Skåne % 33% Total (Syd) % 36% Riket % 35% God kvalitet Antal Könsfördelning Kvinna Man Kvinna Man Kalmar % 40% Blekinge % 42% Jönköping % 37% Skåne % 44% Total (Syd) % 41% Riket % 38%

18 Läkarintygens kvalitet 2011 Kalmar län - bristande kvalitet Kalmar län - god kvalitet Geografiskt upptagsområde Syd - bristande kvalitet Syd - god kvalitet Kvinnor Män Riket - bristande kvalitet Riket - god kvalitet Andel intyg (%) inom geografiskt område med bristande resp. god kvalitet ( könsfördelning inom resp. stapel)

19