Uppdragsdirektiv. Handlingsplan Jämställd sjukskrivningsprocess UPPDRAGiL Landstinget Gävleborg

Transkript

1 Handlingsplan Jämställd sjukskrivningsprocess 2012

2 2(14) GRUNDLÄGGANDE INFORMATION BAKGRUND IDÉ SYFTE MÅL UPPDRAGSMÅL EFFEKTMÅL KOPPLINGAR TILL ANDRA PROJEKT/UPPDRAG OCH VERKSAMHETER SAMVERKAN MED HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING - HÅJ ANALYS KÖNSUPPDELAD STATISTIK, ANTAL SJUKFALL KÖNSUPPDELAD STATISTIK, DIAGNOSKODER FÖRDELNING AV RESURSER I REHABILITERINGSGARANTIN STYRDOKUMENT... 9 RUTIN FÖR VÅRDPROCESSEN SJUKSKRIVNING... 9 RUTIN FÖR REHABILITERINGSGARANTIN SAMMANFATTNING AV ANALYSARBETET HANDLINGSPLAN AKTIVITETSPLAN UPPFÖLJNING ORGANISATION ÖVERLÄMNING/LEVERANS AV UPPDRAGET REFERENSER BESLUT ATT STARTA UPPDRAGET... 14

3 3(14) 1. Grundläggande information 1.1. Bakgrund Sedan 2006 har Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, en överenskommelse med regeringen för att minska sjukskrivningarna bland kvinnor och män och ge frågan ökad prioritet i hälso- och sjukvården. För att betona landstingens ansvar, samt stimulera och främja hälso- och sjukvårdens förutsättningar för detta arbete tilldelades landstingen under 2012 ekonomiska medel om högst en miljard, under förutsättning att rådande villkor nås. Ett av dessa villkor handlar om jämställd sjukskrivningsprocess. Enligt 2 i Hälso- och Sjukvårdslagen är målet för hälso- och sjukvården en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Det innebär ibland annat att den enskilda individens behov oavsett könstillhörighet ska beaktas vid bedömning, behandling och rehabilitering. I överenskommelsen mellan staten och SKL om insatser för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess år 2012 framgår att: Kvinnors sjukfrånvaro är högre än mäns, vilket pekar på behovet av analyser för att säkerställa att vården inte bidrar till ojämställdhet och så att åtgärder kan sättas in som bidrar till att öka patientsäkerheten och minska omotiverade skillnader mellan mäns och kvinnors sjuskrivning. Vidare ger professor K Alexandersson, Karolinska Institutet, ett antal förklaringar till skillnader mellan kvinnors och mäns hälsa såsom könsskillnad i sjuklighet, där kvinnor är mer sjuka. Hon pekar på följande i sina rapporter: Det finns mindre kunskap om diagnos, behandling och rehabilitering av kvinnors hälsoproblem. Kvinnor och män behandlas olika när de är sjuka och männen får generellt bättre stöd. Kvinnor utför fler timmar med obetalt arbete i hemmet än vad männen gör, vilket även det utgör en skillnad som bör belysas ytterligare. Arbetsmarknadens utformning är en annan aspekt där kvinnor ha det svårare att återgå i arbete efter att de blivit sjuka. I Sveriges Kommuner och Landstings pilotprojekt "Jämt sjukskriven ett genusperspektiv på sjukskrivningsprocessen" testades olika sätt att undersöka om ojämställdhet skapas i samband med sjukskrivningsarbetet. Olika metoder prövades för att åstadkomma en förändring. Resultaten av pilotprojektet pekar på att män och kvinnor oavsiktligt behandlas olika i vården. Det finns också flera andra undersökningar, vars resultat leder i samma riktning. Sjukskrivningsmiljardens syfte är att förbättra kvalitet och effektivitet i arbetet med sjukskrivningar i hälso- och sjukvården. Genom att arbeta för att bedömning och behandling vid sjukskrivning sker utifrån det individuella behovet oavsett kön bedöms kvalitet och effektivitet i omhändertagandet öka för såväl kvinnor som män som är eller kan bli föremål för sjukskrivning.

4 4(14) Att nå en trygg och säker sjukskrivningsprocess samt därtill hörande rehabilitering för kvinnor och män kräver således utveckling på flera områden inom vården. Att fortsätta att öka medvetenheten om god och jämställd diagnostik, bedömning och behandling är därför nödvändigt liksom god kompetens inom det försäkringsmedicinska området bland de medarbetare som berörs Idé Idén utgår ifrån överenskommelse mellan SKL och Socialdepartementet. I denna framgår att landstingen ska säkerställa att sjukskrivningsprocessen håller en hög kvalitet, är säker för både kvinnor och män samt bidrar till att minska omotiverade skillnader mellan kvinnors och mäns sjukskrivningar. Genom att analysera könsuppdelad sjukskrivningsstatistik skapas en grund för framtagande av en handlingsplan för detta Syfte Syftet är att fortsätta och förstärka det pågående arbetet med utveckling av sjukskrivningsprocessen så att jämställdhetsperspektivet är en naturlig del i vårdprocessen sjukskrivning. 2. Mål 2.1. Uppdragsmål Analys av könsuppdelad sjukskrivningsstatistik ska ske samt att befintlig handlingsplan för en uppdateras med kort- och långsiktiga åtgärder senast De kortsiktiga åtgärderna ska genomföras under Arbetet med en jämställd sjukskrivningsprocess ska ingå i landstingens system för planering och uppföljning med syfte att säkerställa ett fortsatt långsiktigt arbete på vårdgivar- och verksamhetsnivå Effektmål 80% av sjukskrivande verksamheter i landstinget har implementerat landstingsövergripande rutin för vårdprocessen sjukskrivning och har stödsystem för tillämpning av den senast % av sjukskrivande verksamheter i landstinget arbetar medvetet med ett jämställdhetsperspektiv i sjukskrivningsprocessen tex. genom att använda Genushanden eller liknande verktyg, vid bedömning, senast Möjlighet till uttag av könsuppdelad sjukskrivningsstatistik finns via Landstinget Gävleborgs rapport- och analysverktyg Cyklop eller tillgänglig på annat sätt under 2013.

5 5(14) 3. Kopplingar till andra projekt/uppdrag och verksamheter 3.1. Samverkan med Hållbar jämställdhetsintegrering - HÅJ Regeringen har avsatt ytterligare 80 miljoner för perioden 2011 till 2013 för att säkerställa att det framtida jämställdhetsarbetet blir hållbart över tid. har erhållit medel för att fortsätta det arbetet som påbörjats. HÅJ har ansvarat för utbildning i jämställdhet av politiker och tjänstemän på övergripande nivå under projekttiden och arbetet är integrerat i ordinarie verksamhet utifrån att landstinget har en etablerad jämställdhetsansvarig tjänsteman. Jämställd sjukskrivningsprocess är en del i vård och behandling av kvinnor och män och något som ska integreras i landstingets övergripande jämställdhetsarbete. Det är en viktig framgångsfaktor att samverkan mellan Bra Sjukskrivning och landstingets jämställdhetssamordnare etableras och sker löpande i det kommande arbetet. I handlingsplanen för landstingets övergripande jämställdhetsarbete finns därför aktiviteter som berör vårdprocessen sjukskrivning. 4. Analys Ett analysarbete har utförts. Könsuppdelad sjukskrivningsstatistik och statistik ur rehabiliteringsgarantins databas har analyserats liksom att styrdokument som styr arbetet med sjukskrivningsprocessen och rehabiliteringsgarantin i har granskats ur ett genusperspektiv. Under arbetes gång har det blivit tydligt att det i Gävleborg finns mycket begränsade möjligheter att ta ut egen sjukskrivningsstatistik via vårdsystemen. Det har varit ett stort problem i detta arbete. I vårdsystemet i den specialiserade vården finns ingen statistikfunktion alls. I primärvård finns viss statistikfunktion men den är oprecis och det finns många källor till fel. I den landstingsegna primärvården bedrivs för närvarande också ett arbete för att byta journalsystem och i det nya systemet finns ingen statistikfunktion. Viss statistik har dock tagits ut ur primärvårdens äldre system, ur databaser som ännu ej är utbytta och ska endast ses som stickprov. Analysarbetet kan utifrån dessa förutsättningar endast stanna vid indikationer och antaganden. I analysarbetet har också könsuppdelad sjukskrivningsstatistik statistik från Försäkringskassan inhämtats. Den är dock mycket övergripande och samband är därför svåra att se. Det samlade materialet som ligger till grund för analysarbetet är: Könsuppdelad statistik från Försäkringskassans statistiktjänst över pågående sjukfall per den 31/ Könsuppdelad sjukskrivningsstatistik från nio hälsocentraler under perioden Könsuppdelad produktionsstatistik för rehabiliteringsgarantin 2011 hämtad ur landstingets databas för Rehabiliteringsgarantin Studium utifrån ett jämställdhetsperspektiv av nuvarande styrdokument som reglerar hur det lokala arbetet med utveckling av sjukskrivningsprocessen samt rehabiliteringsgarantin ska bedrivas i landstinget.

6 6(14) 4.1. Könsuppdelad statistik, antal sjukfall Tabell 1. Försäkringskassans statistik över sjukfall i Gävleborgs län den 31/ fördelade på kommun och kön (antal och procent). Kommun Antal Procent (%) Kvinnor Män Samtliga Kvinnor Män Samtliga 2101 Ockelbo Hofors Ovanåker Nordanstig Ljusdal Gävle Sandviken Söderhamn Bollnäs Hudiksvall Gävleborg Riket, totalt I tabell 1 ses könsuppdelad sjukskrivningsstatistik fördelat på kommun vid en given tidpunkt. Här noteras att medelvärdet för antalet pågående sjukfall per den 31/12 följer riket i stort. Några små avvikelser finns i Ockelbo, Ovanåker, Nordanstig och Söderhamn där fler män och färre kvinnor är sjukskrivna jämfört med genomsnittet. Det är svårt att kunna dra någon slutsats om varför det ser ut just så i dessa kommuner. Företeelsen behöver följas över tid liksom att anledning till sjukskrivning måste granskas för att slutsatser ska kunna dras. Tabell 2. Sjukskrivna män respektive kvinnor (antal och procent) under perioden (nio hälsocentraler i Gävleborgs län). Hälsocentral Antal Procent (%) Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Andersberg Sätra Södertull Valbo Sandviken S Alfta Linden Hudiksvall Ljusdal/Ramsjö Samtliga:

7 7(14) I tabell 2 presenteras antalet sjukfall under ett halvår vid nio hälsocentraler i Gävleborgs län fördelat mellan män och kvinnor. Vissa skillnader mellan hälsocentralerna föreligger, men för att mer säkert kunna uttala sig om dessa skillnader skulle det vara av värde att även här kunna följa utvecklingen över tid. Till exempel så har Södertull tillsammans med Andersberg störst andel sjukskrivna kvinnor. Skillnaderna mellan mäns och kvinnors sjukfrånvaro för de nio hälsocentralerna totalt sett ligger dock i nivå med såväl länets som rikets siffror (se tabell 1) Könsuppdelad statistik, diagnoskoder Ett annat sätt att analysera sjukskrivningsstatistiken är utifrån diagnoskoder och hur de fördelar sig mellan män respektive kvinnor. Följande tre diagnoskoder redovisas: Muskuloskelettala sjukdomar (M) Psykisk ohälsa (F) Symptomdiagnoser (R) Diagnoskoderna M och F har valts utifrån att det är känt att de utgör den största orsaken till sjukskrivning. Symptomdiagnosen (R) har valts för att det ställer högre krav på ett i övrigt väl ifyllt läkarintyg. Därmed finns också risk för att sjukfall med symptomdiagnoser ger ökad administration, t ex med begäran om kompletterande uppgifter från Försäkringskassan, och längre handläggningstider. Man kan försiktigt anta att symptomdiagnoser, generellt sett, leder till större osäkerhet i sjukskrivningsprocessen för den som är sjukskriven liksom att rehabiliteringsprocessen inte kommer igång i rimlig tid. Tabell 3. Diagnoskoder i sjukfall för män respektive kvinnor (antal och procent) under perioden , en sammanslagning av nio hälsocentraler i Gävleborgs län. Diagnoskod Antal Procent (%) Kvinnor Män Samtliga Kvinnor Män Samtliga F M R Ovanstående resultat kan jämföras med hur många män respektive kvinnor som erbjuds multimodal rehabilitering/mmr (se tabell 4). Till antalet är det fler kvinnor än män som sjukskrivs under ovanstående redovisade diagnoser, vilket av naturliga skäl beror på att fler kvinnor sjukskrivs totalt sett. Men, andelen män och kvinnor som erbjudits MMR står ändå inte i proportion till hur diagnoserna är fördelade mellan kön. De frågor man kan ställa sig är om män och kvinnor som är i behov av MMR fångas upp på ett systematiskt och jämställt sätt? Finns det naturliga skillnader mellan män och kvinnor som gör att en betydligt större andel kvinnor uppfyller kriterierna för att delta i MMR? 4.3. Fördelning av resurser i rehabiliteringsgarantin I och med Rehabiliteringsgarantin har landstingets ansvar för rehabilitering av kvinnor och män i tidigt skede tydliggjorts. Syftet med rehabiliteringsgarantin är att stärka den enskildes ställning i sjukskrivningsprocessen och ge fler personer möjlighet till evidensbaserad behandling i tidigt skede så att möjligheten att återuppta arbete eller annan sysselsättning ökar.

8 8(14) Tabell 4. Behandlingsserier inom Rehabiliteringsgarantin fördelade på hemkommun, kön och behandlingsform. Antal och procent. Hemkommun Kön Multimodal rehab KBT/KPT Totalt Antal % Antal % Antal % Kvinnor Ockelbo Män Samtliga Kvinnor Hofors Män Samtliga Kvinnor Ovanåker Män Samtliga Kvinnor Nordanstig Män Samtliga Kvinnor Ljusdal Män Samtliga Kvinnor Gävle Män Samtliga Kvinnor Sandviken Män Samtliga Kvinnor Söderhamn Män Samtliga Kvinnor Bollnäs Män Samtliga Kvinnor Hudiksvall Män Samtliga Kvinnor Kommunuppgift saknas Män Samtliga Kvinnor Totalt Män Samtliga I tabell 4 redovisas antalet behandlingsserier inom rehabiliteringsgarantin. I Gävleborg har under 2011 totalt sett 1109 kvinnor och män behandlats inom ramen för rehabiliteringsgarantin, varav 809 kvinnor och 300 män. Detta ger en procentuell fördelning på 73 procent kvinnor och 27 procent män, vilket överensstämmer med riket. Här framgår även hur många män och kvinnor

9 9(14) per kommun som behandlats med multimodal rehabilitering vid smärta i nacke, axlar, ländrygg och med KBT vid psykisk ohälsa på ett år. Multimodal rehabilitering Här kan konstateras att andelen män och kvinnor som erbjudits MMR inte står i proportion till hur diagnoserna är fördelade mellan kön, jämför tabell 2. De frågor man kan ställa sig är om män och kvinnor som är i behov av MMR fångas upp på ett systematiskt och jämställt sätt? Finns det naturliga skillnader mellan män och kvinnor som gör att en betydligt större andel kvinnor uppfyller kriterierna för att delta i MMR? Psykisk ohälsa Det är också värt att reflektera över könsfördelningen när det gäller psykisk ohälsa. Här ligger produktionsstatistiken i rehabiliteringsgarantin i linje med förekomst av diagnos hos män och kvinnor, vilket i sig är bra. En fråga att ställa är om det finns naturliga skillnader mellan män och kvinnor som gör att en betydligt större andel kvinnor uppfyller kriterierna för psykisk ohälsa och kan erbjudas behandling, och att vi därmed missar männen? Har vi möjlighet till och kunskap om hur man utreder psykisk ohälsa som är en av våra största anledningar till sjukskrivning på ett jämställt sätt? 4.4. Styrdokument Rutin för vårdprocessen sjukskrivning Syftet med landstingets rutin för vårdprocessen sjukskrivning är att klargöra hur sjukskrivning av kvinnor och män ska bedrivas i, i verksamheter där sjukskrivning förekommer. Rutinen omfattar även privat verksamhet inom ramen för Hälsoval. Rutinen omfattar processen från bedömning till behandling, dokumentation och utfärdande av läkarintyg för kvinnor och män. Rutinen är s tillämpning av kraven i Socialstyrelsens ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet, avseende vårdprocessen sjukskrivning och ger förutsättning för ett standardiserat arbetssätt. Genom att tillämpa denna rutin finns förutsättning för att kvalitet och patientsäkerhet erhålls så att kvinnor och män som är föremål för sjukskrivning bedöms, behandlas och följs upp strukturerat utifrån sina individuella behov. I framtagandet av rutinen var jämställdhetsperspektivet en naturligt ingående komponent. En avsikt är att rutinen ska vara verksamheternas plattform att stå på i arbetet med sjukskrivningar och ge stöd för en kvalitets- och patientsäker samt. Vid granskning av rutinen noteras dock ett antal problem som för närvarande hindrar utveckling av arbete för en : I rutinen framgår att verksamhetschefen har ansvar för att säkerställa att könsuppdelad sjukskrivningsstatistik finns tillgänglig. Det framgår också att ansvar finns för att följa upp och analysera antalet pågående sjukskrivningar med könsuppdelad sjukskrivningsstatistik som grund. Detta förutsätter att IT-lösningar finns att tillgå för att kunna följa och mäta. I Gävleborg brister detta vilket leder till att verksamheterna idag inte kan ta ut könsuppdelad sjukskrivningsstatistik ur vårdsystemen för att själva analysera och se eventuella skillnader. Under rubriken mål och mått framgår att sjukskrivningsprocessen ska vara jämlik. Det innebär att bedömning inför och behandling vid sjukskrivning sker på lika villkor för kvinnor och män. Det förutsätter att vi har bedömningsmetoder som är anpassade för

10 10(14) både kvinnor och män samt kompetens i att använda dessa. Se exemplet ovan när det gäller män och depression. Såväl uppföljning/utvärdering av sjukskrivningsprocessen samt rapportering av måluppfyllelse är beroende av IT- stöd för att kunna fungera. Råd om verktyg för att lättare kunna arbeta med jämställd sjukskrivning saknas. Rutin för rehabiliteringsgarantin Syftet med rehabiliteringsgarantin är att stärka den enskildes ställning i sjukskrivningsprocessen och ge fler kvinnor och män från de största grupperna som är föremål för sjukskrivning, smärta i nacke, axlar och ländrygg samt psykisk ohälsa, möjlighet till evidensbaserad behandling i tidigt skede så att möjligheten att återuppta arbete eller annan sysselsättning ökar. Rutinen för rehabiliteringsgarantin i Gävleborg är tänkt att vara ett strukturerat stöd för verksamheter som arbetar med insatser inom rehabiliteringsgarantin. I en strävan att verka för att insatser i rehabiliteringsgarantin erbjuds kvinnor och män på lika villkor är det centralt att rutinen är formulerad så att detta uppmärksammas. Vid granskning av noteras dock ett antal problem som för närvarande hindrar utveckling av arbete för en jämställd rehabiliteringsgaranti: I rutinen används termerna den enskilde, människan, individen, patienten och den försäkrade. Att skriva ut kön kan underlätta att tänka i termer av att kvinnor och män kan ha olika behov. I målformuleringen i rutinen framgår inte för vilka målen ska nås I avsnitt där målgrupperna beskrivs och depression konkretiseras ges enkla beskrivningar av vad depression är. Det är känt att kvinnor och män har olika uttryck vid depression. Det kan därför vara värdefullt att i den del som konkretiserar hur bedömning inför ev. insats i rehabgarantin ska ske, uppmärksamma det så att fler män kan fångas in och erbjudas evidencebaserad behandling. Råd om verktyg för att lättare kunna arbeta för en jämställd rehabiliteringsgaranti saknas Sammanfattning av analysarbetet Sammantaget stämmer den övergripande sjukskrivningsstatistiken överens med statistik för landet i övrigt. En viss utjämning av siffror syns i Ockelbo, Ovanåker, Nordanstig och Söderhamn. De tre förstnämnda kommunerna är små och få individer är sjukskrivna. En individ mer eller mindre av det ena eller andra könet spelar därför relativt sett stor roll för den procentuella fördelningen mellan kvinnor och män. Det gör att slutsatser av något slag är svåra att dra. Värdet av att verksamheter ges möjlighet att ta ut egen sjukskrivningsstatistik är stort. Förekomst av psykisk ohälsa är generellt vanligare hos kvinnor än hos män. För kvinnorna har rehabiliteringsgarantin varit ett stöd för att snabbt komma till effektiv behandling vilket syns i 2011 års produktion där kvinnor är mycket väl representerade. En reflektion här är att vården möjligen missar män med psykisk ohälsa. Att hitta metoder för att diagnosticera män med ex. vis en depression är därför viktigt. Män med smärtdiagnos är underrepresenterade i rehabiliteringsgarantin när sjukskrivningsstatistik jämförs med antalet multimodala behandlingsserier för män Får män korrekt bedömning och rehabilitering eller har män ett annat smärtpanorama som gör att de i mindre utsträckning är föremål för multimodal rehabilitering?

11 11(14) Lika många män har diagnosticerad smärtdiagnos som kvinnor som är under utredning i Gävle. Kvinnorna kan då sannolikt oftare bli föremål för problem med beviljande av sjukpenning. I rehabgarantin behandlas kvinnor och män med diffus smärtproblematik vi har många med R-diagnoser finns mer att göra där? Kvinnors diagnoser är enligt K Alexandersson diffusa. Enligt det redovisade statistiska materialet finns många kvinnor i vårt län som inte är diagnosticerade. Kan en styrning i sjukskrivningsrutin ske mot att utredningsdiagnos endast ska finnas under viss tid? I målformuleringen i rutin för rehabgarantin framgår inte för vilka målen ska nås. Dokumentet är inte jämställdhetsintegrerat och ger därmed ingen ledning om att beakta genusfrågan vid bedömning och val av behandling trots att det framgår att så ska ske i det övergripande styrdokumentet, se ovan. Styrdokumentet för sjukskrivningsprocessen ger inte tillräckligt stöd för jämställd sjukskrivningsprocess Styrdokumentet för rehabiliteringsgarantin ger inte tillräckligt stöd för jämställd rehabilitering Produktionsstatistiken för rehabiliteringsgarantin korrelerar inte mot sjukskrivningsstatistiken. Den belyser att färre män fångas in i rehabiliterande åtgärder än vad som borde vara gällande relaterat sjukskrivningsstatistiken. 5. Handlingsplan Aktiviteterna i föreliggande handlingsplan bygger på antaganden som kommit fram i detta analys- och kartläggningsarbete samt värdering av tidigare handlingsplan. Nedan följer planerade aktiviteter som sammantaget bedöms bidra till att sjukskrivningsprocessen håller hög kvalitet samt minska omotiverade skillnader mellan kvinnors och mäns sjukskrivningar. Handlingsplanen bedöms också bidra till att vi når effektmålen för en i. Syfte, förväntat resultat, vilket eventuellt problem den svarar mot, startdatum, planerat avslut samt ansvarig redovisas i anslutning till varje aktivitet. De kortsiktiga aktiviteterna ska ske under De långsiktiga sker enligt den tidplan som anges i aktivitetsplanen. K Kortsiktig aktivitet L Långsiktig aktivitet 5.1. Aktivitetsplan L- Aktivitet: Arbeta för att verksamheter ska kunna ta ut könsuppdelad sjukskrivningsstatistik. Syfte: Sjukskrivande verksamheter ska kunna mäta och följa de pågående sjukskrivningarna och reflektera över skillnader i mäns och kvinnors sjukskrivningsmönster Förväntat resultat: Bättre ledning och styrning i arbetet för en. Korrelerar mot: De påtalade bristerna i landstinget när det gäller att kunna mäta och följa mäns och kvinnors sjukskrivningsmönster Start: Hösten 2012 Avslut: 2013 Ansvarig: Berit Fredriksson

12 12(14) L - Aktivitet: Leta och prova metoder för att bättre kunna diagnostisera män med depression Syfte: Säkrare identifiera män med depression och kunna erbjuda behandling Förväntat resultat: En metod har hittats och testats Korrelerar mot: Den stora skillnaden mellan könen i behandling med KBT Start: Hösten 2012 Avslut: Våren 2013 Ansvarig: Annchristin Johansson L- Aktivitet: Minimera antalet kvinnor och män med symtomdiagnos vid sjukskrivning Syfte: Göra sjukskrivningen tydligare och för att sätta in rätt rehabilitering i tidigare skede Förväntat resultat: Fler korrekta sjukskrivningar och ökat deltagande i rehabilitering Korrelerar mot: De höga siffrorna som beskriver antalet pågående sjukfall med symtomdiagnos Start: Hösten 2012 Avslut: Hösten 2013 Ansvarig: Berit Fredriksson K- Aktivitet: Revidera rutin för sjukskrivningsprocessen och rehabiliteringsgarantin. Syfte: Bättre grund för styrning för att nå en och rehabilitering. Förväntat resultat: Kvinnors och mäns individuella behov är det primära Korrelerar mot: Den neutrala hållningen i styrdokumenten som för närvarande inte bedöms ge tillräckligt stöd för Start: Hösten 2012 Avslut: Hösten 2012 Ansvarig: Maria Johansson L- Aktivitet: Föra in stöd i verksamheterna för jämställd bedömning i arbetet med sjukskrivningar och i rehabiliteringsgarantin, t.ex. Genushanden Syfte: Öka förutsättningen för jämställd bedömning Förväntat resultat: Mer jämställd bedömning Korrelerar mot: Svårigheten att göra en bedömning som baserar sig på kvinnans eller mannens reella behov. Start: Hösten 2012 Avslut: Våren 2013 Ansvarig: Annchristin Johansson K- Aktivitet: Fortsatt satsning på implementering av rutin för sjukskrivningsprocessen i sjukskrivande verksamheter. Syfte: Styrning sker mot jämställd sjukskrivning Förväntat resultat: Ökad professionalism i arbetet med sjukskrivningsprocessen Korrelerar mot: Projektdirektiv för utveckling av sjukskrivningsprocessen i landstinget Gävleborg Start: Pågår Avslut: december 2012 Ansvarig: Maria Johansson L - Aktivitet: Utbildning av vårdenhetschefer i jämställdhet i syfte att öka medvetenhet om vikten av att styra mot jämställd vård och sjuskrivningsprocess

13 13(14) Syfte: Chefer har en baskunskap om jämställdhet Förväntat resultat: Chefer ser värdet av att arbeta med jämställdhetsperspektivet i fokus Korrelerar mot: Tidigare handlingsplan Start: Hösten 2012 Avslut: Våren 2013 Ansvarig: Camilla Larssen L - Aktivitet: I landstingets steg-utbildningar i Försäkringsmedicin för ST/AT-läkare, specialister och icke-sjukskrivande personal finns jämställdhetsperspektivet med i syfte att öka medvetenheten om vikten av att göra individuell bedömning/ge individuell behandling av oavsett patientens kön. Syfte: Ökad medvetenheten om behov av individuell bedömning av kvinnor och män i sjukskrivningsprocessen. Förväntat resultat: Sjukskrivningsprocessen blir successivt mer jämställd. Korrelerar mot: Tidigare handlingsplan Start: Pågår Avslut: Kommer även fortsättningsvis att ingå i de försäkringsmedicinska utbildningarna Ansvarig: Utbildare som ansvarar för de försäkringsmedicinska utbildningarna i landstinget, för närvarande Mats Liljedahl och Lars Goyeryd K - Aktivitet: Rehabiliteringskoordinatorer får utbildning i jämställdhet. Syfte: Att öka medvetenheten om vikten av individuell bedömning av rehab behov oavsett patientens kön.. Förväntat resultat: Ökad individualisering av bedömning Korrelerar mot: Tidigare handlingsplan Start: Maj 2012 Avslut: Maj 2012 Ansvarig: Anna-Greta Elfström Olsson L - Aktivitet: Jämställdhetsarbete på hälsocentral Syfte: Hitta metoder för mer jämställd vård och sjukskrivningsprocess Förväntat resultat: En pilotverksamhet för jämställdhetsarbete finns Korrelerar mot: Tidigare handlingsplan Start: Avslut: Våren 2013 Ansvarig: Anna-Greta Elfström Olsson 6. Uppföljning Uppföljning av att arbetet i handlingsplanen löper på görs av Berit Fredriksson, en gång per halvår. 7. Organisation Framtagande av denna handlingsplan har skett inom ramen för följande organisation:, chef Hälsoval Gävleborg

14 14(14) Uppdragsledare: Maria Johansson, projektledare, Utvecklingsavdelningen Uppdragsmedlemmar: - Viktoria Andersson, rehabiliteringskoordinator, Division Primärvård - Veronica Björklund, rehabiliteringskoordinator, Ortopedkliniken - Anna-Greta Elfström Olsson, jämställdhetsstrateg, sjukgymnast och delprojektledare för Jämställdhetsarbete på hälsocentral Mottagare av uppdragets resultat: Svante Lönnbark, landstingsdirektör Övriga intressenter: Hälso-och sjukvårdens ledningsgrupp, Försäkringskassan 8. Överlämning/leverans av uppdraget Ansvarig för att denna handlingsplan följs är Berit Fredriksson 9. Referenser - Rutin för vårdprocessen sjukskrivning i - Överenskommelse mellan Staten och Sveriges kommuner och Landsting om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess för Projektdirektiv Bra Sjukskrivning Kvalitet och patientsäkerhet. Vårdgivarens direktiv om ledningssystem i hälso- och sjukvården. (Dnr XL 2010/144) - Sjukskrivningsmiljarden 2012, Redovisningskrav, Försäkringskassan - Handlingsplan för i Jämställda sjukskrivningar, arbetsbok för kvalitetssäkrad sjukskrivningsprocess, SKL 10. Beslut att starta uppdraget Ja Nej Kommentar: Datum/Uppdragsägare samt organisationstillhörighet