En förändring av förordningen (SFS 2009:1423) samt ändrade riktlinjer vid sjukskrivning och komplettering av rehabiliteringsgarantin.

Transkript

1 En förändring av förordningen (SFS 2009:1423) samt ändrade riktlinjer vid sjukskrivning och komplettering av rehabiliteringsgarantin. (Detta dokument, , innehåller smärre modifieringar jämfört med dokument daterat och ) Behov av modifieringar Huvudsyftet med förordningen var att stimulera tidiga insatser i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen från företagshälsovård för att därigenom öka möjligheterna till återgång i arbete. Rätt tänkt men lyfter inte i praktiken. Huvudorsaken till att systemet inte fungerat fullt ut är att företagshälsovården inte kommer in i tid eller överhuvudtaget. Det behövs ett tydligare incitament för arbetsgivare att köpa tidiga insatser från företagshälsovård. För att uppnå detta behövs dels en del modifieringar av förordningen samt ändrade riktlinjer dels i sjukskrivningsprocessen (läkarintyget) och dels vad gäller rehabiliteringsgarantin. I det följande redovisas dessa förändringar: BILD 1: Schematisk skiss för en tydligare roll för företagshälsan i ett tidigt skede vid sjukfall i arbetslivet.

2 1-2) Stöd till Tidig Insats från FHV STIF -bidrag till arbetsgivare Ett riktat stöd införs till arbetsgivare som inför ett system med tidig insats från Företagshälsan. Med tidiga insatser från Företagshälsovården i detta sammanhang menas insatser där företagshälsovården redan under första sjukveckan ger medicinsk och arbetsförmågerelaterad rådgivning per telefon och, vid behov, också erbjuder ett besök hos medicinsk eller paramedicinsk medarbetare vid företagshälsovården. Stödet utgår till arbetsgivare som genom avtal med godkänd företagshälsovård infört ett system där: företagshälsovården får information /(anmälan) om pågående sjukfall senast 5:e sjukfrånvarodagen företagshälsovården ger rådgivning för dessa anställda i medicinska och/eller arbetsförmågerelaterade frågor senast 2 arbetsdagar efter att anmälan kommit FHV tillhanda samt i de fall behov föreligger, erbjuder dessa anställda ett första besök hos medicinsk eller paramedicinsk medarbetare vid företagshälsovården Stödet utgår med dels ett belopp per arbetsgivare samt dels ett belopp per anställd. I räkneexemplet nedan har vi utgått från ett belopp per arbetsgivare på 5000 kr resp 100 kronor per anställd och år. Stödet utgår efter ansökan i efterskott ex halvårsvis. Stödet kan begränsas till 3 år per arbetsgivare ett slags prova på. Ansökan sker till Försäkringskassan. Uppgifter ska lämnas om arbetsgivaren, antal anställda och vilken godkänd företagshälsovård som avtal ingåtts med. Ansökan ska undertecknas av arbetsgivaren och företrädare för den godkända företagshälsovården, vilka intygar att avtal som innefattar dessa insatser har ingåtts och fullföljts under perioden. Genom detta stöd kan också Företagshälsan vara mer proaktiv gentemot arbetsgivaren och peka på statens stöd till tidiga insatser. Beräknade kostnader för STIF-bidrag Ungefär anställda i ca företag/(arbetsgivare) har idag sin sjukanmälan via företagshälsovården. Vi uppskattar att det är ytterligare ca anställda som arbetar i organisationer där företagshälsan får information om pågående sjukfall under de första fem dygnen. Det innebär att närmare anställda redan omfattas av ett system som till viss del liknar det här föreslagna STIF-bidraget. Om det föreslagna bidraget skulle omfatta samtliga dessa anställda/arbetsgivare så motsvarar det en kostnad på ca 40 milj kr. Det är svårt att beräkna vilken effekt det föreslagna bidraget kan få på benägenheten att införa detta system även hos andra arbetsgivare. För en arbetsgivare med 100 anställda blir stödet kr. Kostnaden kan uppskattas till mellan kr beroende på hur många besök som genomförs. Det torde därför inte vara av avgörande betydelse för många arbetsgivare. Det borde dock inte vara omöjligt att på ett par års sikt uppnå en tredubbling av de vi idag uppskattar omfattas av snarlikt system. Det skulle i så fall innebära ca en miljon anställda i 3000 företag vilket ger en kostnad på lite över 100 milj kr. Övriga kostnader som kan behöva beaktas är framförallt informationsinsatser till arbetsgivare.

3 Punkt 3-4: Rekommendation från Hälso- och sjukvården Ett obligatoriskt moment införs i det medicinska beslutsstödet och i läkarintyget (sjukskrivningsblanketten). Vid fråga om eventuell sjukskrivning av behandlande läkare ska denne ta ställning om behov av företagshälsovård föreligger eller inte. Behov av företagshälsovård kan antas föreligga om: Sjukfallet riskerar medföra en längre sjukfrånvaro eller upprepade kortare sjukfrånvaroperioder Arbetsförmågan i förhållande till nuvarande arbetsuppgifter är svårbedömd av behandlande läkare Det kan antas uppstå problem med återgång i arbete och/eller behov av anpassning föreligger för att möjliggöra en återgång Läkarintyget modifieras alltså så att det måste anges om behov av företagshälsovård föreligger eller inte (ett ja eller nej måste fyllas i). Om behov föreligger rekommenderas patientens arbetsgivare att hänvisa den anställde till sin företagshälsovård. Här har Distriktsläkarföreningen och Företagsläkarföreningen tagit fram ett gemensamt exempel på hur en sådan rekommendation kan se ut (bilaga 1). Det bästa är naturligtvis om denna rekommendationsblankett är integrerad i journalsystemen. Punkt 5: Koordinerande insatser Ett stöd riktas till arbetsgivare som upphandlat och låtit genomföra koordinerande insatser från godkänd företagshälsovård. De koordinerande insatserna ska innefatta: en arbetsförmågebedömning i förhållande till nuvarande arbete en prognos för återgång i arbete innefattande tidplan samt bedömning av om och vilka behov av anpassning i arbetet eller av resor till/från som föreligger för att möjliggöra en återgång en avstämning med den enskilde, arbetsgivaren, eventuell övrig hälso- och sjukvård eller annan berörd part De koordinerande insatserna ska vara genomförda senast 60 dagar efter påbörjat sjukfall och redovisas till Försäkringskassan senast dag X. Redovisningen kan i huvudsak följa nuvarande system för koordinerande insatser. En riktat statligt stöd utgår med kr per genomförd insats. Stödet utgår till arbetsgivaren och utbetalas i efterskott efter redovisad insats. Genom förändringen att bidraget utgår till arbetsgivaren torde det inte längre vara momspliktigt. Punkt 6: Företagshälsovårdens del av Rehabgarantin Av rehabiliteringsrådets utvärdering av den s k rehabiliteringsgarantin framkommer att rehabiliteringen inte lett till avsedd effekt vad gäller återgång i arbete. Rådet föreslår därför bland annat att arbetsplatsen behöver involveras. Företagshälsovården utgör här en sådan länk mellan hälso- och sjukvård och arbete som kan tillgodose detta behov. Mot bakgrund av detta föreslås att överenskommelsen om rehabiliteringsgarantin kompletteras med följande: 1. Företagshälsovården ska ges möjlighet att på likvärdigt sätt som primärvården remittera för åtgärder enligt denna överenskommelse.

4 2. Vid rehabiliteringsinsatser enligt denna överenskommelse initierat av hälso- och sjukvården ska patientens arbetsgivare informeras och rekommenderas kontakta företagshälsovården för eventuella koordinerande eller andra insatser. 3. Den företagshälsovård som har erforderlig kompetens att också själv bedriva multimodal rehabilitering och/eller KBT ska kunna bli godkänd som leverantör inom ramen för LOU/LOV. Punkt 7: Kostnader för medicinsk service Ersättning för kostnader för medicinsk service kvarstår oförändrat i enlighet med förordningen och söks av Företagshälsovården i efterskott. Alternativt kan denna ersättning istället finansieras av staten via sjukvårdshuvudmännen. Utöver Förordningen.. Utöver ändringar i förordningen behövs direktiv om ändring av sjukskrivningsprocessen med obligatorisk bedömning om behov av Företagshälsovård behövs eller inte. Dessutom behöver avtalet om Rehabiliteringsgarantin modifieras enligt punkt 6. För att uppnå förordningens intentioner behövs informationsinsatser om stödet riktat till arbetsgivare. Dessutom behövs information riktad till hälso- och sjukvården kring bedömning enligt punkt 3-4 ovan och bilagan. Det är också viktigt med en längre framförhållning och uthållighet. Det behövs minst ett halvårs informationsinsatser innan ett system börjar gälla. Något om effekter och resultatmått Syftet med tidiga insatser från Företagshälsan är att minska riskerna för anställda att behöva vara frånvarande från arbetet pga av sjukdom eller arbetsskada och att öka chanserna och underlätta för anställda att komma tillbaka i arbete efter sjukdom. De medel som finns avsatta (360 milj kr för 2012) kommer sannolikt inte att ensamt få någon större effekt på ökad insats från Företagshälsan i stort i arbetslivet. Detta förutsätter att medel för rehabgarantin, sjukskrivningsprocessen och informationsinsatser sätts in enligt ovan. Med beaktande av detta är det angeläget att tidigt och innan dessa förändringar ska gälla ange vad som ska uppnås i termer av effekter/resultat. Exempel på sådana resultatmått kan vara; fler anställda ska ha tillgång till företagshälsovård (idag på pappret ca 66%) lägre andel sjukfrånvarande (>15 sjukfrånvarodagar) per företag/organisation högre andel andelen helårsfriska per företag/organisation andelen anställda som omfattas av vissa insatser (ex; möjlighet till minst X besök/år hos FHV) koppling till SAM (Systematiskt arbetsmiljöarbete) annat

5 Bilaga 1 Till chef eller arbetsgivare angående Namn Personnummer Denna patient har sökt på vår mottagning och vi bedömer att patienten har ett behov av en kontakt med sin företagshälsovård på grund av (t ex arbetsrelaterad problematik, sjukskrivningsfrågeställning) Tacksam för svar om vad ni kan göra eller har gjort enligt nedanstående svar Namn, ort och datum Plats för stämpel Remissen lämnas till patienten Remissen skickas till arbetsgivaren Detta godkänns av mig Namnteckning (patient) Svar till behandlande läkare Vi har ingen möjlighet att erbjuda patienten någon kontakt med Företagshälsovård Den beskrivna problematiken är redan uppmärksammad av Företagshälsovården Vi har nu bokat en tid för patienten hos vår Företagshälsovård FHV Namn Adress Telefon Ev. övrig information till primärvårdsläkaren / husläkaren Ort och datum Chef eller arbetsgivare Telefon E-post