Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?
|
|
|
- Jakob Hermansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet
2 Smärta i rörelseorganen den vanligaste sjukskrivningsorsaken Kostnader från sjukförsäkringen 2009 Ryggvärk 4,144 Andra ryggsjukdomar 1,716 Tillstånd i axlar 0,937 Fibromyalgi mm 3,797 Pisksnärtskada 0,885 12,479 miljarder kronor 2 Raija Tyni-Lenné 2011
3 Smärta i rörelseorganen Orsak för 25 % av sjukfall som pågått mer än 28 dagar Utöver kostnader för sjukförsäkringen (12,5 miljarder kronor/år) kommer kostnader för arbetsgivare och hälsooch sjukvård Majoriteten av rörelseorganens sjukdomar utgörs av olika ospecifika smärttillstånd i rörelseorganen % av Sveriges 4,5 miljoner arbetande har ont i rygg eller nacke någon gång 3 Raija Tyni-Lenné 2011
4 Hälsa/Arbetsförmåga? Må bra Sjuk Frisk Må dåligt 4 Raija Tyni-Lenné 2011
5 Behöver så många bli sjukskrivna? Är målen för hälso- och sjukvård tydliga och gör vi rätt från början? 5 Raija Tyni-Lenné 2011
6 Hälso- och sjukvårdens ansvar att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador 6 Raija Tyni-Lenné 2011
7 Hälso- och sjukvårdens ansvar att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador Vad vården kunde ha för mål? Förebygga sjukdom och bibehålla funktions- och arbetsförmåga Bota sjukdom Lindra sjukdom och bibehålla funktions- och arbetsförmåga Förebygga försämring av funktions- och arbetsförmåga 7 Raija Tyni-Lenné 2011
8 Hälso- och sjukvårdens ansvar Förhindra ohälsa - Primära åtgärder Bota och lindra ohälsa - Sekundära åtgärder Begränsa negativa effekter av ohälsa - Tertiära åtgärder Medicinsk Rehabilitering 8 Raija Tyni-Lenné 2011
9 Rehabilitering vad är det? 9 Raija Tyni-Lenné 2011
10 Rehabilitering Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för en mängd olika åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art för att hjälpa sjuka och skadade att återvinna bästa möjliga funktionsförmåga för ett normalt liv. 10 Raija Tyni-Lenné 2011
11 Rehabiliteringsrådets slutbetänkande (SOU 2011:15) Grund för beslut om rehabiliteringens framtida inriktning Uppdrag Lämna förslag till hur rehabiliteringen i sjukskrivningsprocessen kan förbättras Lämna förslag till en fortsatt rehabiliteringsgaranti 11 Raija Tyni-Lenné 2011
12 Målet med rehabilitering Ökad funktionsförmåga Bättre livskvalitet Återgång i arbete på hel- eller deltid 12 Raija Tyni-Lenné 2011
13 Vad är rehabilitering Åtgärder som återställer och förbättrar funktionen hos en individ Åtgärder som anpassar omgivningen till en individs funktionsnivå 13 Raija Tyni-Lenné 2011
14 Rehabilitering vems ansvar? Medicinsk rehabilitering Hälso- och sjukvårdens ansvar Arbetslivsinriktad rehabilitering Vems ansvar? Hälso- och sjukvård FHV Arbetsgivare FK Arbetsförmedling 14 Raija Tyni-Lenné 2011
15 Rehabiliteringsrådets utredning Smärta i rörelseorganen Lättare psykisk ohälsa Cancer Neurologi 15 Raija Tyni-Lenné 2011
16 Rehabiliteringsrådets huvudmetod Söka evidens för åtgärder genom systematisk litteraturgenomgång av tillgängliga forskningsresultat Förankringsseminarier inom respektive område 16 Raija Tyni-Lenné 2011
17 Evidensbaserad vård/medicin (EBM) Evidens bästa tillgängliga bevis Omfattar medicinska åtgärder, vård, rehabilitering, omsorg (SBU) Målet med EBM är att vården använder metoder som gör störst nytta 17 Raija Tyni-Lenné 2011
18 EBM Patientperspektiv Vetenskaplig kunskap Kliniskt beslutsfattande Praktisk kunskap
19 Rehabilitering evidens vid smärta i rörelseorganen Bra med aktivitet och motverkande av rädsla Bra med strukturerade åtgärder och förutbestämd vårdkedja Bra med aktivering av den anställde och andra på arbetsplatsen (arbetsträning) Viss effekt av multidisciplinär behandling Viss effekt av manuell terapi och träning Svårt att dra slutsatser angående arbetsplatsåtgärder (möjligtvis bra med lättare arbete) Fördröjning av rehabilitering kan ge kroniska fall 19 Raija Tyni-Lenné 2011
20 Varför så begränsat resultat (1) Vi kan inte ha evidens för det som inte har studerats Svårt område att studera enligt de kriterier som ställs för högt graderad medicinsk forskning Definitionerna skiljer sig i olika studier - åter i arbete eller antal sjukskrivningsdagar Olika rekryteringsvägar gör det svårt att jämföra - Arbetsskador, försäkringsregister, FHV 20 Raija Tyni-Lenné 2011
21 Varför så begränsat resultat (2) Rehabilitering sker ofta i förutsättningar långt ifrån forskarna Små studier - begränsat antal deltagare Olika lång tid mellan insjuknande och insatta åtgärder Varje samhälle har sina egna regler och normer svårt att jämföra svårt att generalisera 21 Raija Tyni-Lenné 2011
22 Rådets rekommendationer rehabiliteringsgarantin (1) Föreslås fortsätta omfatta personer med specifik smärta i rörelseorganen och/eller lindrig medelsvår ångest, depression, stressyndrom Rätta insatser skall initieras inom två månader, men först när sjukfrånvaro har uppstått? Skall omfatta multimodal rehabilitering som bör endast genomföras i enheter specialiserade på rehabilitering med fokus på återgång i arbete? Evidens: Fördröjning av rehabilitering kan ge kroniska fall 22 Raija Tyni-Lenné 2011
23 Reflektioner - rådets förslag Rehabiliteringsgarantin bör omfatta även PV-nivå Rätta insatser skall initieras tidigt Uppdraget, ansvar, rutiner och kompetens inom PV kan dock utvecklas vidare 23 Raija Tyni-Lenné 2011
24 Rådets övriga rekommendationer vid rörelseorganens smärttillstånd (2) Viktigt att belysa PV:s och FHV:s roll under sjukskrivningstiden Viktigt att utveckla och utvärdera kostnadseffektiva metoder för tidiga insatser via PV och FHV vid långvarig smärta Effekterna av vårdvalsreformen med hänsyn till rehabilitering bör studeras 24 Raija Tyni-Lenné 2011 Utvärdera det som görs
25 Rådets rekommendationer avseende arbetsåtergång (3) Individens tilltro till arbetsåtergång bör stärkas Samverkan mellan hälso- och sjukvård och FHV/arbetsgivare Åtgärder på arbetsplatsen bör ske FHVs roll att stödja både individ och arbetsgivare i processen vid arbetsåtergång är viktig För personer som på grund av sjukdom inte kan gå tillbaka till tidigare arbetsgivare bör möjligheter till lönebidrag och andra lönesubventioner samt studiefinansiering utökas 25 Raija Tyni-Lenné 2011
26 Rådets övriga rekommendationer vid rörelseorganens smärttillstånd (4) Bidra till kvalitetsregister Skapa kunskapscentrum Skapa utbildning i evidensbaserad utredning? Skapa utbildning i multimodal rehabilitering? 26 Raija Tyni-Lenné 2011
27 Reflektioner Arbetsgivarens ansvar - Arbetsträning - Anpassning av arbetsplatsen - Ändrade arbetsuppgifter - Anpassade arbetstider - Utbildningsinsatser Ledarskapets betydelse behöver utvecklas vidare - Kompetent ledarskap är hälsofrämjande (Arbetsmiljöforskning) - Ledarskapsutbildning och chefsstöd 27 Raija Tyni-Lenné 2011
28 Fantastiska resurser i rehabiliteringsarbetet med arbetsåtergång Hälso- och sjukvård FHV Arbetsgivare FK Arbetsförmedling Hur sammanlänkas dessa? Effektivisera flöden Klientansvarig 28 Raija Tyni-Lenné 2011
2001-2005. 1360 forskare, 95 länder. Hälsoundersökning av planeten. Hur mår ekosystemen? Deras betydelse för mänsklig välfärd? Negativ utveckling
2001-2005. 1360 forskare, 95 länder. Hälsoundersökning av planeten. Hur mår ekosystemen? Deras betydelse för mänsklig välfärd? Negativ utveckling senaste 50 åren kan vändas ännu inga tecken på att nödvändiga
Ändra till startrubrik
Ändra till startrubrik En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess Överenskommelse 2016 Syftet En överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen,
Utlysning av REHSAM, ett forskningsprogram inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Inbjudan
Utlysning av REHSAM, ett forskningsprogram inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Inbjudan REHSAM är ett forskningsprogram för bättre och effektivare rehabilitering inom ramen för rehabiliteringsgarantin,
Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för äldre och multisjuka.
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 10 1 (5) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Anne-Marie Norén Förslag att införa vårdval för patienter med långvarig smärta och psykisk ohälsa samt införande
Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015
Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05
REHABLILITERINGSRÅDETS SLUTBETÄNKANDE Slutbetänkande av Rehabiliteringsrådet (SOU 2011:15)
Dokument Sida YTTRANDE 1 (5) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/åsa Forsell 2011-06-20 Direkttel: 08-782 91 74 E-post: asa.forsell@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM REHABLILITERINGSRÅDETS
Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09
Riktlinje 2005-03-09 Riktlinje för rehabilitering KS-193/2005 026 Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinjen anger hur Norrköpings kommun som arbetsgivare ska arbeta med arbetslivsinriktad
Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011
Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...
REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER Regionala medicinska riktlinjer 1 (4) Datum Diarienummer HS
1 (4) Datum 2015-03-10 Diarienummer HS 126-2015 HSD-A 12-2015 Hälso- och sjukvårdsavdelningen REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2015 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tecknade
Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro
Få ihop text och bild Regeringens åtgärdsprogram Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Försäkringskassans uppdrag och roll Information arbetsgivarverket 1 hösten 2016 Att förebygga sjukfrånvaro Sjukpenningtalet
FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete
FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet
Basutbildning november Försäkringskassan och TRISAM
Försäkringskassan och TRISAM Vår etiska kod Den statliga värdegrunden är utgångspunkt för vår etiska kod: Vi är sakliga och opartiska Vi skyddar förtroendet för Försäkringskassan Vi är medvetna om att
Försäkringsmedicin Om socialförsäkringen
Om socialförsäkringen Ansvar i Rehabiliteringsarbetet Försäkringskassan har samordningsansvar Individen har ansvar att medverka i rekommenderad Rehabilitering Arbetsgivaren för Anpassning och Rehabilitering
REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011
Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet
I detta ärende föreslås att Stockholms läns landsting ansluter sig till statens satsning på en rehabiliteringsgaranti.
Handläggare: Elisabet Erwall Birgitta Hjelte Gustav Ohlén 1 (4) HSN 2009-02-16 P 10 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-01-19 HSN 0901-0035 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om en rehabiliteringsgaranti
Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Gunnel Amonsson Specialist sjukförsäkring
Rehabkoordinatorer Socialförsäkringen Gunnel Amonsson Specialist sjukförsäkring Innehåll Fakta Ansvar i rehabiliteringsarbetet Försäkringskassans uppdrag Underlag för beslut Rehabilitering Fall Hur kan
Bilaga Avtal mellan Stockholms läns landsting och Försäkringskassan i Stockholms län om gemensamt åtagande rörande rehabiliteringsgaranti.
Bilaga 2004-12-16 Avtal mellan Stockholms läns landsting och Försäkringskassan i Stockholms län om gemensamt åtagande rörande rehabiliteringsgaranti. Uppdraget Styrgruppen för Rehabiliteringsgarantiprojektet
Yttrande över Bättre samverkan Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring
Landstingsstyrelsens förvaltning Övergripande Vårdfrågor Produktionssamordning 1 (6) Handläggare: Britt Arrelöv Landstingsstyrelsen Yttrande över Bättre samverkan Några frågor kring samspelet mellan sjukvård
Friska verksamheter - vilka leder oss dit?
Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper 3 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease Frisk Ohälsa / lågt välbefinnande illness 2016-02-09
Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet
Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna
Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016
1 (14) 2015-12-16 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016 4. Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig
FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete
FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Therese Eskilsson 1 & Marine Sturesson 2 1 Universitetslektor, Umeå universitet och Stressrehabilitering, Region Västerbotten 2 Verksamhetsutvecklare,
Hälso- och sjukvårdslagen 2017:30
Samarbete mellan arbetsgivare, företagshälsovård och hälso-och sjukvård för en hållbar arbetsförmåga? Arbets- och Miljömedicin, Uppsala 15 jan 2019 Johan Brännström Rehabkoordinator/leg. Sjukgymnast/Msc
Rehabiliteringsgarantin
Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig
Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018
Kommittédirektiv Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess Dir. 2018:27 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Sammanfattning En särskild utredare en nationell samordnare
Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING
REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING Siljagruppen Arbetshälsan AB Ann-Louise Hohenthal 2016 04 25 Re=åter Habilis=duglig Rehabilitering=åter göra duglig WHO definierar begreppet hälsa som ett tillstånd
Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg
Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting
Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018
Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland Agenda för dagen Sjukförsäkringens regelverk Sjukskriven vad händer? Olika roller i sjukskrivningsprocessen Alternativ till
Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49
1(5) Dnr 09-0406 /DE 2009-09-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan 16 tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01
Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete
Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka
RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING
RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER 2 Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade
En processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin
En processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin Irene Jensen, professor och uppdragsansvarig Therese Hellman, med dr och projektledare Gunnar Bergström, docent Hanna Bonnevier,
Sjukskrivningsprocessen
Sjukskrivningsprocessen - en process med många aktörer Emma Eriksson Lokalt samverkansansvarig emma.m.eriksson@forsakringskassan.se FÖRSÄKRINGSKASSAN Förmåner inom socialförsäkringen exklusive pension
HÄLSA-REHAB Jämställdhet, Arbetsgivaransvar, Breddad arbetsmarknad, Återhämtning/rehab, och Myndighetssamverkan.
HÄLSA-REHAB 2020 övergripande MÅL: Högre frisktal, Kortare sjukskrivningar, Jämställda sjukskrivningar mål FOKUS: Psykisk hälsa, Kvinnor, Offentlig sektor framgångs FAKTORER: Främja, Förebygga, Förkorta,
Arbetslivsinriktad rehabilitering Metoder för återgång i arbete
Arbetslivsinriktad rehabilitering Metoder för återgång i arbete Therese Hellman, leg. arbetsterapeut, med dr, AMM Elin Johansson, leg. arbetsterapeut, Smärtcentrum Ylva Karlsson, leg. arbetsterapeut, Smärtcentrum
Ledning av verksamhet fokus på forskning och evidensbaserat arbetssätt
Ledning av verksamhet fokus på forskning och evidensbaserat arbetssätt Raija Tyni-Lenné, PT, PhD Verksamhetschef vid Karolinska Universitetssjukhuset Associated professor vid Karolinska Institutet 2 Solna
Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING
Re=åter REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING Habilis=duglig Rehabilitering=åter göra duglig Siljagruppen Arbetshälsan AB Ann-Louise Hohenthal 2015 09 23 WHO definierar begreppet hälsa som ett tillstånd
Sid 1 Månad 20xx Presentationstitel. Rehabilitering och Försäkringskassans samordningsuppdrag
Sid 1 Månad 20xx Presentationstitel Rehabilitering och Försäkringskassans samordningsuppdrag Först lite siffror och andra reflektioner Ca. 600 000 sjukskrivningsärenden per år handläggs av Försäkringskassan
HAKuL-modellen för rehabilitering
HAKuL-modellen för rehabilitering 1. Alla som varit sjukskrivna 28 dagar kontaktas och rapporteras av arbetsledaren till både företagshälsovården och HAKuL-projektet. Rapportering kan också ske av personer
Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg
Utvecklingsavdelningen 2013-03-06 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2013 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting
En förändring av förordningen (SFS 2009:1423) samt ändrade riktlinjer vid sjukskrivning och komplettering av rehabiliteringsgarantin.
2013-06-19 En förändring av förordningen (SFS 2009:1423) samt ändrade riktlinjer vid sjukskrivning och komplettering av rehabiliteringsgarantin. (Detta dokument, 2013-06-19, innehåller smärre modifieringar
REHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång
REHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång Sundsvall 2018-01-24 Östersund 2018-01-25 NorBet (Arbetsmedicin Norr), Stressrehabilitering Umeå Arbets- och Beteendemedicinskt Centrum
Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM
Försäkringskassan IKEM Sid 1 November 2016 IKEM Regeringen har gett Försäkringskassan uppdraget att bidra till att nå ett sjukpenningtal på högst nio dagar vid utgången av år 2020 bidra till att sjukskrivningarna
Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet
MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd
Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum
Promemoria 2018-01-23 Socialdepartementet Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum Inledning Våra socialförsäkringar är en central del i den svenska
Remissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017
Remissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017 Sofia von Malortie David Rosenberg Gunilla Ringbäck Weitoft Vad är nationella riktlinjer?
1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?
2016-12-16 1 (5) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 2 Funktion för koordinering 1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?
Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering i Västerviks kommun
Kommunstyrelsens förvaltning Ledningskontoret HR och kommunikation Dokumentansvarig befattning: HR strateg Revidering: vid inaktualitet Uppföljning: som en del av internkontrollen Riktlinjer för arbetslivsinriktad
Kommunikation med arbetsgivare/af
Kommunikation med arbetsgivare/af 1 Överenskommelser mellan staten och SKL 2006 Sjukskrivningsmiljarden en överenskommelse mellan staten och SKL för att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna
Rehabiliteringsgaranti. Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta
Rehabiliteringsgaranti Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm. Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar
Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare
Behandling av långvarig smärta Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare Smärta är ett livsviktigt signalsystem.som ibland blir överkänsligt eller dysfunktionellt
En kartläggning av förutsättningar för arbetsplatsnära insatser inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Slutrapport
En kartläggning av förutsättningar för arbetsplatsnära insatser inom ramen för rehabiliteringsgarantin Slutrapport I april 2015 fick Karolinska Institutet (KI) i uppdrag att följa upp tillämpningen av
Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?
Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering
ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering
ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering Therese Eskilsson Universitetslektor, Umeå universitet & Stressrehabilitering, Region Västerbotten BRISTER I ARBETSMILJÖN KAN
Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring
Rehabkoordinatorer Socialförsäkringen Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring Innehåll Fakta Ansvar i rehabiliteringsarbetet Försäkringskassans uppdrag Rehabilitering Utredningstid och negativa beslut
Rehabiliteringspolicy
Rehabiliteringspolicy I detta dokument kan du läsa om Specmas förebyggande arbete, rehabiliteringsprocessens praktiska arbetsgång samt arbetsgivaren och den enskilde arbetstagarens ansvar. Innehållsförteckning
Har företagsläkare bäst förutsättningar att bedriva arbetslivsinriktad rehabilitering?
Har företagsläkare bäst förutsättningar att bedriva arbetslivsinriktad rehabilitering? Arbets- och miljömedicinskt vårmöte Uppsala 2014 04 10 Karin Nord, specialist i företagshälsovård 1 FHV:s UPPDRAG
Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring
1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar
LSI Yttrande över remissen Rehabiliteringsrådets slutbetänkande (SOU 2011:15)
Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1(3) Af 2011-06-08 LSI 103-0474 201f -06-0 8 Dnr: "»i«*i«ii*)t""«mi «*' MIM- Landstingsstyrelsen iandstingsstyrelsen M-06-21 A 021 Yttrande
Begreppstrappan. Verktyg för stödjande av samverkan inom arbetslivsinriktad rehabilitering. LokusTierp2017/Samordningsförbundet/Uppsala län
Begreppstrappan Verktyg för stödjande av samverkan inom arbetslivsinriktad rehabilitering 1 Begreppstrappan Begreppstrappan har utarbetats som ett stöd för medarbetare inom de fyra parterna Arbetsförmedlingen,
Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?
Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp
Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser
Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper Namn Efternamn 28 oktober 2015 2 1 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease
Rehabilitering. Specialist i medicinsk rehabilitering. Överläkare på rehabavd för individer med kombinerad smärt-och psykiatrisk problematik 2,5
Diagnosfördelning för antalet pågående sjukfall juni 2006, respektive juni 2009 nationell nivå Antal sjukfall per 1000 st försäkrade, både män och kvinnor. Källa Försäkringskassan DOA-register 12 11 10,6
Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete
Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen Söker vård Triagering Bedömning/behandling vårdgivare Rehabplan Kontakt med arbetsgivaren/fk/ AF/socialtjänsten Rehabkoordinator/ rehabkoordinering
SBU:s roll i regional kunskapsstyrning. Måns Rosén SBU
SBU:s roll i regional kunskapsstyrning Måns Rosén SBU SBU nationellt kunskapscentrum för hälso- och sjukvården SBU har till uppgift att vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya metoder ur ett medicinskt,
Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering
Riktlinjer gällande rehabilitering och arbetsanpassning kommunfullmäktige 2003-09-11 rev. 2016-04-14 Sid 1/7 Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering INLEDNING Arbetsgivaren har
Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014
2013-12-10 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin
c) Vilken påverkan har teamet, dess arbetssätt, sammansättning, egenskaper och samarbete för effekten av MMR när det gäller att minska sjukfrånvaro?
Sammanfattning Överenskommelsen om en rehabiliteringsgaranti undertecknades av representanter från Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) första gången i december 2008. Syftet med
REHABILITERINGS- POLICY
REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande
Vad händer om jag blir sjuk?
Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn
Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin
1 Antagen KS 110315 61 1 (5) Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin Enhet Personalavdelningen Giltigt från 2011-03-15 Utarbetad av Margita Westring Fastställd av Kommunstyrelsen 2009-04-07 38, Kommunstyrelsen
Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen
Sid 1 2016 Om Försäkringskassan Om socialförsäkringen Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras genom avgifter och skatter Betalar ut omkring 217 miljarder kronor per år Fattar cirka 20 miljoner beslut
Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång
Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång Försäkringskassan och rehabkedjan Sjukskrivning garanterar inte sjukpenning Under de första 90 dagarna kan Försäkringskassan betala ut sjukpenning om
Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering
Reviderad: 2016-04-14. Kontrollerad: 2017-06-13 Sid 1/7 Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering INLEDNING Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen och lagen om allmän försäkring
REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2014
1 (4) HSD-A 13-2014 Datum 2014-02-19 Diarienummer RS 1938-2013 Hälso- och sjukvårdsavdelningen REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2014 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting har den 13
1 (5) Vår beteckning
Datum Vår beteckning 2019-05-17 002687-2018 1 (5) Återrapportering av uppdrag i regleringsbrev: villkor 3 2018 inom överenskommelsen En effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess
Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2015
2014-12-08 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2015 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin
Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare
Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare Schema för dagen: Tid Program 08:30 Inledning 08:45 Regionens arbete med sjukskrivnings- och rehabprocessen 09:15 Fika 09:35 Försäkringsinformation och samverkan
Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning.
Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning. (LiÖ 2012-2095) Anna Tjäder har inkommit med ett medborgarförslag där hon föreslår
Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011
Utdrag Protokoll III:6 vid regeringssammanträde 2010-12-22 S2010/9122/SF Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011 1 bilaga Regeringens beslut Regeringen
Prevention och folkhälsoarbete
Prevention och folkhälsoarbete Ger den etiska plattformen något stöd? Eva Arvidsson Specialist i Allmänmedicin, MD Medicinsk rådgivare, Prioriteringscentrum Forskningsledare, Primärvårdens FoU-enhet, Futurum,
FHV:s roll i rehabiliteringsprocessen. Karin Nord Sv. Företagsläkarföreningens styrelse
FHV:s roll i rehabiliteringsprocessen Karin Nord Sv. Företagsläkarföreningens styrelse FHV:s UPPDRAG (?)! Fristående expertresurs inom området arbetsmiljö, organisation och hälsa, med kunskap om hur dessa
I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa.
I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa. Margareta Kristenson,. Nationell koordinator för det svenska nätverket Hälsofrämjande sjukhus
AT-läkare Om socialförsäkringen
Om socialförsäkringen Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras genom avgifter och skatter Betalar ut omkring 217 miljarder kronor per år Fattar cirka 20 miljoner beslut om bidrag och ersättningar varje
Faktapromemoria Hösten Rehabiliteringsplaner
Faktapromemoria Hösten 2018 Rehabiliteringsplaner Sjukskrivning & Rehabilitering Sida 2 av 9 Sammanfattning I Företagarnas rapport Sjukförsäkringen under mandatperioden 2014 2018 beskrivs hur företagare,
en handbok om rehabilitering
Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka
Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa
HSN 2010-01-26 P 16 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2009-12-01 Handläggare: Elisabet Erwall Gunnel Andersson Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad
Friska verksamheter - vilka leder oss dit?
Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper 3 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease Frisk Ohälsa / lågt välbefinnande illness 2016-01-12
Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro
Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-09-24 nr I:1 Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2 Innehåll Bakgrund... 3 Mål för att bryta den nuvarande uppgången
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Therese Eskilsson Universitetslektor, leg sjukgymnast Inst. samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet Stressrehabilitering,
Sjukgymnastförbundets remissvar på delbetänkandet (SOU 2009:49) av utredningen Patientens rätt
Socialdepartementet 103 33 Stockholm 2009-09-07 Sjukgymnastförbundets remissvar på delbetänkandet (SOU 2009:49) av utredningen Patientens rätt Bättre samverkan Några frågor kring samspelet mellan hälso-
Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år
Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år Träder i kraft den 1 juli 2008 respektive den 1 jan 2009 Jan Regeringen vill effektivisera sjuk-skrivningsprocessen och öka möjligheterna för sjukskrivna
Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012
2011-12-22 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Annie Hansen Falkdal Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
Sjukförsäkringen 60 år från social rättighet till aktivering? Forskarseminarium En sjukförsäkring att lita på? Umeå 14-15 januari 2015
Sjukförsäkringen 60 år från social rättighet till aktivering? Forskarseminarium En sjukförsäkring att lita på? Umeå 14-15 januari 2015 Rafael Lindqvist Sociologiska institutionen Uppsala Universitet Rafael.lindqvist@soc.uu.se
Sjukskrivna medarbetare? Nya regler fokuserar på tidiga insatser
Arbetsgivardag i Malmö 13 november Sjukskrivna medarbetare? Nya regler fokuserar på tidiga insatser Catharina Bäck, Svenskt Näringsliv och Kristina Svensson, Försäkringskassan Sjukfrånvarons utveckling
Försäkringskassans samordningsuppdrag Vad händer och hur vägen ut framåt?
Försäkringskassans samordningsuppdrag Vad händer och hur vägen ut framåt? Michael Boman Försäkringskassan Katarina Larborn Region Halland Bodil Mellblom Svenskt näringsliv l Hur ser Försäkringskassan på
Hur ser livssituationen ut i detalj? Stressorer? Copingmekanismer?
1. Snar kontakt. 2. Läkarbedömning. 3. Ospecifik stödkontakt är ineffektivt. 4. Krisomhändertagande, ta hand om ev kränkningsupplevelse. 5. Kartläggning, medvetandegörande. Hur ser livssituationen ut i
Riktlinjer för anpassning och rehabilitering
Riktlinjer för anpassning och rehabilitering Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR ANPASSNING OCH REHABILITERING I HAPARANDA STAD Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för