REHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång

Transkript

1 REHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång Sundsvall Östersund NorBet (Arbetsmedicin Norr), Stressrehabilitering Umeå

2 Arbets- och Beteendemedicinskt Centrum Västerbottens läns landsting Verksamhetschef Jens Wahlström Utreda, förebygga och behandla ohälsa relaterad till ARBETE, MILJÖ och LIVSSTIL Arbets- och miljömedicin Avdelningschef Lars Modig Regionuppdrag NorBet Beteendemedicin Sorsele Umeå Stressrehab Umeå universitet Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin

3 Arbets- och miljömedicins tre uppdrag Patientverksamhet för Västerbotten, Västernorrland, Jämtland Härjedalen, och Norrbotten Forskning och undervisning Regionuppdraget (omfattar både arbetsmedicin och miljömedicin) Expertresurs i regionen, säkerställa kompetens för patientutredningar Preventivt arbete med utbildning och metodstöd till hälso- och sjukvård, företagshälsovård Stödja landstingens folkhälsoenheter Vid förfrågningar bistå med kunskap, information och expertstöd Samarbeta med universiteten om forskning, utvecklingsarbete och undervisning Inom det miljömedicinska området ge expertstöd till landsting, länsstyrelser och kommuner

4 NORBET ARBETSMEDICIN NORR Beteendevetenskap Maria Nordin Universitetslektor, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet Sofia Nording Leg psykolog Stressrehabilitering NUS, Umeå Sofia Levin Leg psykolog Arbets- och miljömedicin NUS, Umeå Lisbeth Slunga Järvholm Överläkare, docent Arbets- och miljömedicin NUS, Umeå

5 Åhörarkopior arbetsmedicinskt-regionuppdrag/ kurser-konferenser-seminarier/

6

7 Psykisk ohälsa i Sverige I nationella folkhälsoenkäten 2013 rapporterade 21% av kvinnor och 15% av män nedsatt psykiskt välbefinnande. Cirka 90% av de som sjukskrivs i Sverige för psykisk sjukdom har Stress och livsstilsrelaterade besvär. Huvuddelen av de som behöver vård för psykiska problem behandlas inom primärvården. Cirka 3% av den vuxna befolkningen får psykiatrisk specialistvård varje år. Depressioner och ångestsyndrom vanligare bland kvinnor, alkohol- och drogrelaterade besvär hos män.

8 Psykisk ohälsa i Sverige I Sverige var ca 2% av den arbetande befolkningen årligen sjukskriven med psykiatrisk diagnos under perioden De flesta med psykiatriska diagnoser är i arbete. Minskad risk för sjukskrivning vid god kontroll i arbetet. För en effektiv arbetsåtergång efter långvarig sjukskrivning är det nödvändigt att arbetsplatsen involveras.

9

10 Källor till stress Arbetsstress Stress hemma Ekonomisk stress Svåra livshändelser

11 Vad säger forskningen om rehabilitering och återgång i arbete vid sjukskrivning pga psykisk ohälsa?

12 Svårigheter med forskning om återgång i arbete. Hur ska man mäta återgång i arbete? Svårt få en adekvat kontrollbetingelse..! Svårt få tillräckligt stora studier med tillräcklig power Samhällsfaktorers betydelse för arbetsåtergång, förändringar i t ex socialförsäkringen, konjunkturer. Svårt jämföra studier utförda i olika länder p.g.a. olika system för ersättning och sysselsättning

13 Liten möjlighet till kontroll på arbetet och användande av covert coping, dolda/tysta strategier, var förenat med mindre grad av arbetsåtergång. Upplevd bekräftelse, insikter och anpassningsbara strategier liksom praktiskt strukturellt och emotionellt stöd från chefen var viktiga i processen att återfå arbetsförmåga.

14

15 Rehabiliteringsrådet om rehabilitering vid psykisk ohälsa Psykiska sjukdomar dominerar de riktigt långa sjukskrivningarna. Delvis kvarstående symtom och en ökad uttröttbarhet är vanliga vid de flesta sjukdomar som har krävt en längre tids sjukskrivning. Behov av kortare arbetspass och fler pauser. Arbetet går ofta långsammare i början. Förmåga till social interaktion kan vara nedsatt. Den psykosociala arbetssituationen viktig vid rehabilitering av all sjukdom. Arbetsgivaren ansvarig för insatser på arbetsplatsen. Mer samverkan mellan vården och arbetsplatserna behövs. Företagshälsovårdens ställning har försvagats..? Har primärvården tillräckligt med resurser och kompetens..?? Viktigt att den närmaste chefen/arbetsledaren är informerad och har kunskap om behov av anpassning. Arbetsterapeuternas kompetens skulle kunna användas mer i arbetslivsinriktad rehabilitering.

16 Förslag från Rehabiliteringsrådet avseende långvarig stressrelaterad ohälsa Trots bristfällig evidens, men väl utformad konsensus kliniskt, rekommenderas ett multimodalt rehabiliteringsprogram som bör innehålla följande komponenter: Livsstilsförändring med avseende på balans mellan aktivitet och vila, stressreduktion enligt någon av de tekniker som idag används kliniskt, samtalsbehandling, som bör vara fokuserad på arbete och andra ev. stressorer, som kan vara KBTinriktad eller ha en psykodynamisk teoribas, och som kan ges individuellt men hellre i grupp, arbetsinriktad rehabilitering, gärna med rehabiliteringskoordinator, gärna med hjälp av manualiserad teknik som exempelvis ADA (ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång).

17

18 Företagshälsans riktlinjegrupp Praktiker och forskare Flertalet professioner från företagshälsor i Sverige Sveriges Företagshälsor Svenska företagsläkarföreningen Forskare från enheten för interventions- och implementeringsforskning vid Karolinska Institutet, Externa granskare Prioriteringskommitté (representanter för arbetsgivare och arbetstagare) Finansiering av FORTE och AFA försäkring

19 Syfte Stödja evidensbaserad praktik inom företagshälsovård utredning och insatser ska bygga på bästa tillgängliga kunskap, som hämtas från forskning, från den enskilde och från praktiken

20 Innehåll Kapitel 1 Att förebygga arbetsrelaterad psykisk ohälsa SAM Främjande av psykisk hälsa Kapitel 2 Utredning och åtgärder vid etablerad psykisk ohälsa Kapitel 3 Implementeringsstöd för att införa riktlinjerna i företagshälsan Bilagor Dokument, verktyg, frågeformulär, metoder m.m.

21 Vad säger forskningen om lyckad arbetsrehabilitering? enligt Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen, 2015 Åtgärder som stödjer individens möjlighet att återfå kontroll över sin livssituation är avgörande både för att lindra symtom och vidmakthålla eller återställa arbetsförmåga. Arbetsplatsnära insatser avgörande för återgång i arbete. Det är avgörande att tidigt påbörja samtal om förmåga i relation till nuvarande arbete och ta med den anställdes egen uppfattning om besvär och möjlighet att klara av arbetet. Medicinsk och arbetsinriktad rehabilitering helst integrerat utifrån ett aktivitetsperspektiv. Vid komplexa orsaker till den psykiska ohälsan är det mest framgångsrikt med ett tvärprofessionellt team.

22 T ex ADA

23

24 Arbetsplatsinriktad rehabilitering i praktiken

25 Frågor? Synpunkter?