Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge

Transkript

1 Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge 1. Bakgrund och syfte Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet (2 HSL). Ledningen av hälso- och sjukvård ska vara organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet (28 HSL). Inom hälso- och sjukvård ska kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras (31 HSL). Dessa paragrafer i Hälso- och sjukvårdslagen utgör grunden för hälso- och sjukvårdens systematiska kvalitetsarbete. Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2005:12 anger att vid planering, utförande, uppföljning och utveckling av verksamheten ska det systematiska kvalitetsarbetet skapa sådana förutsättningar att tillängliga resurser kan användas för att uppnå kraven på patientsäkerhet, patienttillfredsställelse och kostnadseffektivitet. Syftet med ett ledningssystem är att varje patient ska känna sig trygg och säker i kontakten med vården. Likaså ska varje medarbetare kunna utföra sitt arbete under sådana förutsättningar att en säker vård kan ges. Ledningssystemet för kvalitet och patientsäkerhet syftar till att skapa en grundläggande ordning och reda i verksamheten för att, så långt det är möjligt, förebygga risker och misstag som kan leda till vårdskador. Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården omfattar även arbetet med att kvalitetssäkra sjukskrivningsprocessen. Ett ledningssystem är ett system för att: fastställa grundprinciper för ledning av verksamheten sätta upp mål i enlighet med kvalitetsområdena följa upp och utvärdera dessa mål. Detta dokument beskriver Landstinget Blekinges (vårdgivarens) riktlinjer för verksamhetens arbete med och utveckling av sjukskrivningsprocessen. Ledningssystemet för sjukskrivningsprocessen är en del av landstingets övergripande ledningssystem, dels i den landstingsövergripande beskrivningen av de samlade uppgifterna och processerna och dels på verksamhetsnivå i dokumenterade rutiner för det pågående arbetet. Syftet med detta ledningssystem är att tydliggöra ledningens ansvar i sjukskrivningsprocessen. Vidare är syftet att tydliggöra ledningens ansvar i sjukskrivningsprocessen och att säkerställa att sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge bedrivs med hög kvalitet och patientsäkerhet och i enlighet med de lagar och föreskrifter som finns på området. Dokumentet är styrande för samtliga verksamheter inom landstinget och all privat landstingsfinansierad vård som har tecknat vårdavtal. Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge 1

2 2. Sjukskrivningsprocessen Hälso- och sjukvård ska bedrivas i enlighet med de lagar och föreskrifter som finns på området. Hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet och ge patienterna en sakkunnig och omsorgsfull vård som uppfyller de krav som ställs. Detta omfattar även sjukskrivningsprocessen. Sjukskrivning är en vanlig åtgärd inom hälso- och sjukvården och är en del av vård och behandling. Sjukskrivning kan innebära såväl positiva som negativa effekter på patientens hälsotillstånd och arbetsförmåga och praxis ska därför stödjas och styras med samma krav på patientsäkerhet, kvalitet och rättssäkerhet som hälso- och sjukvårdens övriga aktiviteter. Det finns en begränsad evidensbaserad kunskap om optimal längd och omfattning för en sjukskrivning. Sjukskrivning är trots detta en del av vård och behandling. Sjukskrivning ingår i begreppet att ge sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård. En förutsättning för att sjukskrivningsprocessen ska fungera på ett effektivt sätt är att kommunikationen såväl inom hälso- och sjukvården som med externa aktörer är konstruktiv och lösningsfokuserad. Ett viktigt syfte med regeringens satsning på den så kallade Sjukvårdsmiljarden (Sjukskrivningsmiljarden) är att skapa en mer kvalitetssäkrad, enhetlig och rättssäker sjukskrivningsprocess. I detta arbete, som är ett av villkoren i miljarden, är det angeläget att hälso- och sjukvårdens ledningssystem, enligt Socialstyrelsens föreskrift om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2005:12), också omfattar sjukskrivningsprocessen. Föreskriftens krav på ledningssystem innebär att det i hälso- och sjukvården ska finnas en organisatorisk struktur, ett uttalat och tydligt ansvar, dokumenterade rutiner, identifierade processer och rutiner för uppföljning. En integrering av sjukskrivningsprocessen i hälso- och sjukvårdens ledningssystem innebär att vårdgivare, såväl på vårdgivare- som på verksamhetsnivå, måste fastställa mål för kvalitetsarbetet med sjukskrivningsprocessen, kontinuerligt följa upp och utvärdera målen samt att ta fram rutiner för kvalitetsarbetet. All sjukskrivning ska uppfylla kravet på god vård och omfattas av bestämmelserna för kvalitet och patientsäkerhet (SOSFS 2005:12) och utföras i enlighet med intygsföreskriften (SOSFS 2005:29). Sjukskrivningsprocessen i hälso- och sjukvården är inte uttryckligen reglerad i någon författning, men det regelverk som gäller för hälso- och sjukvården gäller även för sjukskrivningsprocessen framför allt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:29) om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården gäller också utfärdande av medicinska underlag. I detta fall utgörs det medicinska underlaget av intyg avsett för en myndighet att användas som beslutsunderlag. Det medicinska underlaget är en journalhandling och omfattas av de bestämmelser om patientjournaler som finns i Patientdatalagen (2008:355) och Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:14) om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården. Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge 2

3 3. Övergripande mål Vårdgivarens mål för sjukskrivningsprocessen är att den ska vara både rättsäker, dvs. innebära en korrekt tillämpning av gällande regelverk, och patientsäker, dvs. uppfylla kraven på god vård enligt SOSFS 2005:12. Kravet på en patientsäker sjukskrivningsprocess innebär att den ska vara: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig sjukskrivning ska ske enligt befintlig evidensbaserad kunskap och enligt befintliga nationella och lokala riktlinjer. Läkarens bedömning ska göras med samma medvetenhet, systematik och professionalism som andra åtgärder som vidtas. Det försäkringsmedicinska beslutsstödet ska beaktas. Säker kontraindikationer för sjukskrivning liksom risker med långa, passiva sjukskrivningar ska beaktas. Patientfokuserad sjukskrivning ska ske i dialog med patienten och med respekt för den enskilda människans värdighet. Effektiv sjukskrivningsprocessen ska hanteras så att befintliga resurser används på bästa sätt. Jämlik jämlik vård innebär att bemötande, vård och behandling ska erbjudas på lika villkor till alla oavsett personliga egenskaper, bostadsort, ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Med jämställd vård menas att kvinnor och män får vård och behandling på lika och likvärdiga villkor, men också olika vård och behandling i de fall där kvinnors och mäns förutsättningar kräver det. Jämställd sjukskrivning innebär att patientens behov av sjukskrivning ska ske på lika villkor oberoende om patienten är kvinna eller man. Ges i rimlig tid medicinsk bedömning av behovet av sjukskrivning ska, med beaktande av gällande vårdgaranti- och prioriteringsregler, genomföras och medicinskt underlag ska utfärdas snarast. 4. Ansvarsfördelning i sjukskrivningsprocessen Vårdgivarens ansvar: Fastställa övergripande och tydliga mål för det systematiska kvalitetsarbetet avseende sjukskrivning. Efterfråga och fortlöpande följa upp mätbara mål, mått och mätrutiner för sjukskrivningsprocessen. Ge direktiv och säkerställa att sjukskrivningsprocessen organiseras så att den tillgodoser kravet på patientsäkerhet, god kvalitet och kostnadseffektivitet. Säkerställa att sjukskrivningsprocessen omfattas av landstingets ledningssystem och är ordnad samt dokumenterad på verksamhetsnivå med mål, organisation och rutiner. Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge 3

4 Säkerställa att chefer och medarbetare har kompetens, engagemang, ansvar och befogenheter för att kunna bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete inom sjukskrivningsområdet. Säkerställa att hälso- och sjukvårdspersonalen genomgår den utbildning och fortbildning som behövs i relation till arbetsuppgifterna inom ramen för sjukskrivningsprocessen. Vårdgivaren ska utse en Försäkringsmedicinsk kommitté som stödjer verksamheterna i kvalitetsarbetet med att utveckla sjukskrivningsprocessen. Divisionschefens ansvar: Divisionschefen har det övergripande ansvaret inom sin division för att arbetet med sjukskrivningsprocessen bedrivs i enlighet med landstingets ledningssystem för sjukskrivningsprocessen och att arbetet regelbundet följs upp. Inom ramen för landstingets övergripande ledningssystem och direktiv initiera och fastställa rutiner för hur det systematiska kvalitets- och förbättringsarbetet avseende sjukskrivning ska bedrivas. Säkerställa att alla verksamhetschefer har kunskap i och kan tillämpa föreskrivna riktlinjer i försäkringsmedicin och det försäkringsmedicinska beslutsstödet vägledning för sjukskrivning och specifika rekommendationer. Verksamhetschefen ansvar: Verksamhetschefen ska omsätta vårdgivarens övergripande mål och direktiv i praktiskt arbete och säkerställa att det finns nedskrivet de rutiner som krävs för en patientsäker och rättssäker sjukskrivningsprocess. Att mål för sjukskrivningsprocessen formuleras och uppnås. Att regelbundet ta fram, analysera och diskutera den egna verksamhetens sjukskrivningsstatistik (via SystemCross). Att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet, god kvalitet och kostnadseffektivitet i sjukskrivningsprocessen med tillhörande intygsskrivning. Att de krav som ställs i vårdgarantin och rehabiliteringsgarantin tillgodoses. Samordna insatser för habilitering och rehabilitering (SOSFS 2007:10). Att hälso- och sjukvårdspersonalen har rätt kompetens och befogenheter att bedriva sjukskrivningsarbete av god kvalitet. Säkerställa samverkan med såväl interna som externa aktörer i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Ansvara för att regelbunden uppföljning, analys och förbättring av verksamhetens mål i sjukskrivningsarbetet sker, så att förbättringsåtgärder kan vidtas. Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar: Kontinuerligt medverka i det systematiska kvalitetsarbetet för sjukskrivningsprocessen genom att delta i framtagandet och utvecklingen av rutiner och metoder, riskavvikelsehantering samt uppföljning av mål och resultat. Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge 4

5 Beakta bestämmelserna i föreskriften om utfärdande av intyg. Ha kännedom om nationella och lokala riktlinjer och vårdprogram. Tillämpa det försäkringsmedicinska beslutsstödet. Ha kännedom om rehabiliteringsgarantin. Tillse att patienter i behov av rehabilitering blir delaktiga i rehabiliteringsprocessen. Utveckla egen kompetens genom att tillgodogöra sig uppdatering av ny kunskap och information och delta i utbildning och fortbildning i frågor som gäller arbete med patienters sjukskrivning och utfärdande av intyg. 5. Processmål och mätetal för kvalitetsuppföljning För att fokusera på viktiga områden inom sjukskrivningsprocessen och stimulera till handling för systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete, enligt förbättringsmodellen PDSA (Plan-Do- Study-Act), är det angeläget att följa upp relevanta mål och mätetal. Målen och mätetalen ger återkoppling på hur sjukskrivningsprocessen fungerar och utgör på så sätt en viktig del i underlaget inför faktabaserade beslut i det fortlöpande förbättringsarbetet. Målområde enligt God Vård Mål Mått Målnivå Följsamhet till beslutsstödet. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig sjukskrivning. Säker hälso- och sjukvård. Patientsäker sjukskrivning. Sjukskrivningslängd i förhållande till rekommenderad tid för respektive diagnos. Andel ofullständiga medicinska underlag. Antal sjukskrivningar längre än 3 månader. 100% 0% återsända MU för komplettering. Patientfokuserad hälsooch sjukvård. Effektiv hälso- och sjukvård. Jämlik hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvård i rimlig tid. Delaktighet. Kompetens. Jämställd sjukskrivning. Vård och behandling i rätt tid. Andel individuella rehab.planer i förhållande till sjukskrivningar > 3 månader. Andel läkare som deltagit på försäkringsmedicinsk utbildning (1-dags) arrangerad av Försäkringsmedicinska kommittén. Sjukskrivningens längd fördelat efter kön och diagnos. Vårdgarantin. 100% 50% Ingen osaklig skillnad dagar. Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge 5

6 Målbeskrivning Utifrån de övergripande målområdena i ledningssystemet för God Vård har nedanstående mål uttryckts för en rättssäker och effektiv sjukskrivningsprocess av god kvalitet: Mål: Följsamhet till beslutsstödet De två vanligaste diagnosområdena vid längre sjukskrivning är smärta och psykisk ohälsa. Av den anledningen har tre vanliga diagnoser valts inom respektive område. Via datajournal-systemet kan sjukskrivningstiderna för respektive diagnos jämföras för män och kvinnor med rekommendationerna i beslutsstödet. I de fall det är relevant skall 100 % av sjukskrivningarna följa det försäkringsmedicinska beslutsstödet. Verksamheten ska två gånger per år, under en två-veckorsperiod genomföra en stickprovsundersökning för att mäta följsamheten till det försäkringsmedicinska beslutsstödet. Mål: Patientsäker sjukskrivning Ofullständiga läkarintyg kan innebära en onödig förlängning av sjukskrivningsperioden, vilket i sin tur innebär ökade svårigheter att återgå till arbetet/ arbetsmarknaden. Målet är därför att de medicinska underlagen ska vara av sådan kvalitet att komplettering av intygen endast är nödvändigt i enstaka fall. Verksamheten ska kontinuerligt följa antalet begärda kompletteringar som Försäkringskassan efterfrågar när det gäller det medicinska underlaget (FK 7263) och bygga upp rutiner för detta. I rutinerna ska även ingå feedback och erfarenhetsåterkoppling så att det blir en lärandeprocess. Mål: Delaktighet Enligt Hälso- och sjukvårdslagen 2a och 3b ska vården tillförsäkra patienten delaktighet i sin vård och behandling samt rehabilitering. Genom att i samarbete med patienten upprätta en individuell rehabiliteringsplan för patientens väg till återfunnen eller optimerad arbetsförmåga görs patienten delaktig och motiverad, vilket är en god förutsättning för lyckad rehabilitering/habilitering. Verksamheterna ska verka för en sådan utveckling genom att mäta det antal, och andel, individuella rehabiliteringsplaner som upprättas för patienter som varit sjukskrivna mer än 3 månader. Mål: Kompetens En viktig förutsättning för ett framgångsrikt arbete med sjukskrivningsprocessen är att hälso- och sjukvårdspersonalen har kunskap och kompetens inom det försäkringsmedicinska området, särskilt angeläget är detta för sjukskrivande läkare. Genom att initiera och stimulera läkare till att delta i försäkringsmedicinsk utbildning breddas den försäkringsmedicinska kompetensen och därmed också förutsättningarna för en sjukskrivningsprocess med hög kvalitet och rättssäkerhet. Verksamheten ska regelbundet följa utbildningsbehovet inom det försäkringsmedicinska området och registrera antalet/ andelen läkare som deltagit i försäkringsmedicinsk utbildning som arrangeras av Försäkringsmedicinska kommittén. Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge 6

7 Mål: Jämställd sjukskrivning Ohälsotalets utveckling såväl i riket i stort som i Blekinge föranleder att man studerar och analyserar sjukskrivningsmönstren för män respektive kvinnor. Genom att analysera statistik för tre vanliga diagnoser för smärta respektive psykisk ohälsa och könsuppdela resultatet, kan diskussion föras i syfte att öka medvetenhet om genusskillnader och huruvida det har haft betydelse. Verksamheten ska under 2011 ta fram rutiner för hur ovan beskrivna analys kan genomföras. Mål: Vård och behandling i rätt tid Medicinsk bedömning för sjukskrivning ska, med beaktande av gällande vårdgaranti och prioriteringsregler, utfärdas snarast. Medicinsk bedömning ska kunna ske utifrån vårdgarantins tidsgränser ( dagar). Uppföljning av målet sker via landstingets mätning och rapportering till Sveriges Kommuner och Landsting. Verksamheten ska följa tillgängligheten månadsvis och på årsbasis. Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge 7

8 6. Områden att beakta i sjukskrivningsprocessen I verksamhetens utveckling av sjukskrivningsprocessen finns ett antal områden kopplat till God Vård (SOSFS 2005:12) som utgör en viktig bas i det arbetet. 6.1 Bemötande av patienter Liksom i all annan hälso- och sjukvård ska även sjukskrivningsprocessen präglas av respekt för människors lika värde, för den enskilda människans värdighet och för patientens medbestämmande. En väl avvägd bedömning förutsätter en bra dialog mellan patient och läkare och bedömningen ska så långt möjligt göras i samråd med patienten. Patientens uppfattning om sina besvär och vad de har för konsekvenser för hennes/hans förmåga till aktivitet och arbete är viktigt för läkarens slutliga bedömning. T ex bör eventuell sjukskrivningsgrad, möjligheter till anpassning av arbetsuppgifter, färdsätt till och från arbetet och förebyggande åtgärder diskuteras. Relevant informationsmaterial ska finnas tillgängligt och patienterna ska informeras om vart de kan vända sig med synpunkter och eventuella klagomål. Lokala rutiner ska finnas för att uppfylla kraven på ett gott bemötande där genusfrågor särskilt ska beaktas. 6.2 Metoder för diagnostik, vård och behandling Lokala, dokumenterade rutiner för sjukskrivningsprocessen ska finnas så att befintlig evidensbaserad kunskap används systematiskt, att ny kunskap tas in och omsätts i praktiskt handlande och att gammal kunskap utmönstras. Förändrade behov, nya metoder, ny teknologi och resurskrav ska kontinuerligt analyseras. Även om den vetenskapligt dokumenterade kunskapen om sjukskrivningens konsekvenser fortfarande är begränsad finns det dock studier som tyder på att långa sjukskrivningar har negativa effekter på de sjukskrivna. En strävan ska därför vara att handlägga sjukskrivningsärenden så effektivt som möjligt och att vidta åtgärder i ett tidigt skede i processen. Försäkringsmedicinskt beslutsstöd som består av övergripande principer och diagnosspecifika rekommendationer, är grunden vid varje bedömning av sjukskrivningsbehovet. Bedömningen är fortsatt individuell men avvikelser från rekommendationerna ska motiveras i det medicinska underlaget. 6.3 Kompetens Nätverket Nationell Försäkringsmedicinskt forum har tagit fram en definition av vad försäkringsmedicin är: Försäkringsmedicin är ett kunskapsområde om hur funktionstillstånd, diagnostik, behandling, rehabilitering och förebyggande av sjukdom och skada påverkar och påverkas av olika försäkringars utformning samt därmed relaterade överväganden och åtgärder inom berörda professioner. Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge 8

9 I sjukskrivningsprocessen ska försäkringsmedicinsk kompetens tillvaratas och kontinuerlig fortbildning ska säkerställas och evidensbaserad kunskap ska tillämpas korrekt. Det ska finnas rutiner som tillgodoser att den personal som är involverad i sjukskrivningsprocessen har den kompetens som krävs, dvs har kunskaper om försäkringsmedicin, gällande regelverk på området, konsekvenser av sjukfrånvaro och hantering av patientkontakter, inklusive krishantering, för att ett professionellt omhändertagande ska kunna erbjudas och adekvata ställningstaganden tas för den enskilde patienten. Det ska finnas lokala rutiner för hur nyanställd personal introduceras i hur arbetet med sjukskrivningsprocessen bedrivs, där det är särskilt viktigt med utbildning i det svenska försäkringssystemet vid rekrytering av personal från utlandet. Det ska även finnas rutiner för ansvar och befogenheter för respektive yrkeskategori som är involverad i sjukskrivningsprocessen: läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator, psykolog och övrig personal. Ett gemensamt förhållningssätt ska eftersträvas. Var och en som är involverad i sjukskrivningsprocessen ansvarar för att bevaka att egna kunskaper och färdigheter svarar mot kraven i tilldelade arbetsuppgifter. I sjukskrivningssammanhang är det huvudsakligen sex utbildningsområden som är aktuella; Försäkringsmedicin t.ex. socialförsäkringen, aktuella intyg och försäkringsmedicinskt beslutsstöd. Socialstyrelsens föreskrifter om utfärdande av intyg (SOSFS 2005:29). Landstingets ledningssystem för sjukskrivningsprocessen. Diagnos Funktionsnedsättning Aktivitetsbegränsning (DFA-kedjan) i de medicinska underlagen. God vård (SOSFS 2005:12). Genuskunskap. 6.4 Samverkan och samarbete Sjukskrivningsprocessen ska styras av vad som är bäst för patientens medicinska tillstånd där Hälso- och sjukvården och Försäkringskassan har skilda roller. Hälso- och sjukvården står för att dokumentera diagnos, bedöma funktionsnedsättning till följd av diagnostiserad sjukdom, uppgivna arbetskrav och att bedöma arbetsförmåga till denna i ett medicinskt underlag medan Försäkringskassan fattar beslut om sjukpenning där det medicinska underlaget är ett av flera underlag som ligger till grund för beslutet. För rätt till sjukpenning måste också den nedsatta arbetsförmågan bero på funktionsnedsättningen p.g.a. sjukdom. En läkares bedömningar i ett medicinskt underlag innebär ingen ovillkorlig rätt till sjukpenning utan är ett underlag för beslut. För att underlätta samarbetet behövs en samverkan mellan myndigheter på organisatorisk nivå och enligt Socialstyrelsens övergripande principer har hälso- och sjukvården och Försäkringskassan ett gemensamt ansvar för att glidning i sjukdomsbegreppet inte sker. Detta innebär att båda parterna har ett ansvar för att i nära samverkan bidra till en process som har patientens bästa som mål och att ansvarsfördelningen är tydlig. Insatser planeras tillsammans så att de koordineras. Rutin för avstämningsmöte tillsammans med patienten/försäkrade, försäkringskassan, arbetsgivare, facklig företrädare och företagshälsovård är ett exempel på en sådan insats/ samarbetsform. Det betyder också att om frågor uppkommer rörande behandlande läkares bedömning måste dessa hanteras i en konstruktiv dialog. Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge 9

10 Samarbetet internt inom sjukvården mellan de olika funktioner som bidrar i sjukskrivningsprocessen ska präglas av en gemensam vilja att arbeta för patientens bästa. 6.5 Riskhantering Riskhantering handlar om att identifiera, analysera och bedöma risker som kan leda till vårdskada. I sjukskrivningsprocessen innebär vårdskada att sjukskrivningen vållar problem på så sätt att sjukdomstillståndet förvärras eller att tillfrisknandet och återgång i arbete försenas. Kartläggning av potentiella riskfaktorer ska göras och eventuella negativa konsekvenser och kontraindikationer ska beaktas. 6.6 Avvikelsehantering I sjukskrivningsprocessen handlar inträffade avvikelser om konsekvenser som rör patientsäkerhet och/eller rättssäkerhet. Det kan t ex handla om förlängda sjukskrivningar med passivisering som följd på grund av förseningar, brister i samverkan, icke korrekt underlag och/eller information som inte nått fram till rätt mottagare. Vid avvikelser ska landstingets övergripande rutin för avvikelsehantering följas. Avvikelser ska rapporteras i landstingets system för avvikelsehantering. 6.7 Försörjning av tjänster, produkter och teknik Sjukskrivningsprocessen ska, analogt med läkemedelsprocessen, ha ett kvalificerat processtöd i form av en Försäkringsmedicinsk kommitté. Denna ska ha som sin främsta uppgift att stödja landstinget att uppfylla kravet på god vård och bistå verksamheten i utvecklingen av sjukskrivningsprocessen. I avvaktan på administrativt stöd för elektronisk överföring av information används Försäkringskassans intyg i SystemCross moduler för intyg och lagras i databaserna. Tills vidare skrivs intygen ut på papper och skickas till Försäkringskassan. I det elektroniska systemet för informationsöverföring kommer Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd att integreras. Utvecklingen av stödet för elektronisk överföring av information till Försäkringskassan ska bevakas och de funktioner som utvecklas ska implementeras och tillämpas. En elektronisk överföring av det medicinska underlaget är ett utvecklingsområde som kommer att effektivisera sjukskrivningsprocessen eftersom det möjliggör en snabb och dubbelriktad kommunikation med Försäkringskassan. 6.8 Spårbarhet Enligt Patientdatalagen ska bedömningar och vidtagna åtgärder dokumenteras på ett sådant sätt att processen kan följas i alla led. Rutiner ska finnas för hur sjukskrivningar ska dokumenteras i journalen för att åtgärderna kring varje enskild patient samt ansvarig för respektive åtgärd ska kunna identifieras och spåras. Förutom de obligatoriska uppgifterna enligt Patientdatalagen ska journalen innehålla uppgifter om skäl/indikation för sjukskrivning, kontraindikationer, syfte, planerade insatser, planerad samverkan och avslut. Vid avvikelse från försäkringsmedicinskt beslutsstöd ska skälen särskilt dokumenteras. Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge 10

11 6.9 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring I kvalitetsarbetet med sjukskrivningar ingår uppföljning av målen för den interna sjukskrivningsprocessen. Uppföljning och egenkontroll kan till exempel avse sjukskrivningsmönster vad gäller kön och olika diagnosgrupper, antal långa sjukskrivningsfall, bemötande, effekter av tidiga insatser eller intygskvalitet mätt i antal begäran om komplettering från Försäkringskassan. IT-verktyg för uppföljning av sjukskrivningsmönster via journalsystem är under utveckling och den framtida elektroniska överföringen av medicinska underlag kommer att innebära att det ges ytterligare möjlighet att följa sjukskrivningsstatistik. Karlskrona den 21 december Jan-Olof Henriksson Hälso- och sjukvårdsdirektör Landstinget Blekinge Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge 11

12 7. Referenser: Sjukskrivning orsaker, konsekvenser och praxis. SBU Övergripande principer för sjukskrivning. Beslutsstöd i form av försäkringsmedicinska riktlinjer En del av en mer kvalitetssäkrad, enhetlig och rättssäker sjukskrivningsprocess. Socialstyrelsen december Sjukskrivningsprocessen i hälso- och sjukvården. Sammanfattning av Socialstyrelsens tillsynsprojekt Socialstyrelsen mars Alexandersson Kristina et al: Läkares arbete med sjukskrivning. Sektionen för försäkringsmedicin. Institutionen för klinisk neurovetenskap. Karolinska institutet Rapport Styrande dokument: Hälso- och sjukvårdslag (HSL 1982:763). Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS 1998:531). Socialstyrelsens föreskrifter om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården (SOSFS 2005:29). Patientdatalagen (2008:355). Sekretesslagen (1980:100). Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:14). Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering (SOSFS 2007:10). Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälsooch sjukvården (SOSFS 2005:12). Lag (1962:381) om allmän försäkring 3 kap 7, 7b. Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Socialstyrelsen Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Landstingsstyrelsens direktiv utifrån Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Landstingets interna dokument om riktlinjer och rutiner för arbetet med sjukskrivningsprocessen. Nationella riktlinjer som är relevanta för utvecklingen av sjukskrivningsprocessen. Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge 12

13 Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge 13