Utbildning i försäkringsmedicin för ST-läkare och specialister

Transkript

1 Utbildning i försäkringsmedicin för ST-läkare och specialister Förutsättningar: Detta förslag är framtaget på uppdrag av försäkringsmedicinskt ansvarig och regional processledare för Sjukskrivningsmiljarden i Västra Götalandsregionen. Vägledning för Försäkringsmedicinsk utbildning för ST-läkare en rekommendation har tagits i beaktande vid utformandet av detta förslag. Västra Götalandsregionen står som arrangör för utbildningen men kommer att ta in föreläsare i form av specialister och försäkringsmedicinska rådgivare från Försäkringskassan. Övriga utbildare är framför allt personer knutna till de Försäkringsmedicinska Forumen i Västra Götalandsregionen. Det kommer att finnas en bildbank med material att tillgå som kan användas av utbildare på kursen. 1

2 Utbildning i försäkringsmedicin för läkare under specialistutbildning (ST) och specialistläkare Försäkringsmedicin för läkare under specialistutbildning (ST) och specialistläkare Denna utbildning ges till ST-läkare och specialistläkare. Västra Götalandsregionen står som arrangör. Utbildningen vänder sig till läkare inom alla discipliner och omfattar tre dagar där de två första dagarna är en gemensam sammanhållen utbildning för alla läkare och den tredje dagen är specialitetsspecifik. Färdiga specialistläkare kan välja att gå endast den tredje dagen förutsatt att deras kunskaper inom området motsvarar kursmålen för de två första dagarnas utbildning. Kursens mål Läkaren skall efter genomgången kurs uppfylla följande kriterier: Kunskap och förståelse: Kunskap om försäkringsmedicinska begrepp Kunskap om relevant lagstiftning Kunskap om hur diagnostik, behandling och prevention påverkar och påverkas av försäkringsförmåner Kunskap om olika försäkringsmedicinska aktörers skyldigheter och möjligheter Kunskap om sjukskrivningar ur ett genusperspektiv och kunna tillämpa denna kunskap i sitt arbete Kunskap om försäkringsmedicin inom sitt specialistområde Färdigheter och förmåga: Diskutera och praktisera nya kunskaper och frågeställningar med de aktörer som är inblandade i det försäkringsmedicinska området på den egna vårdenheten Kunna formulera och utfärda ett läkarintyg som en person utan medicinsk utbildningen ska kunna förstå och fatta beslut utifrån. Kunna utfärda specifika läkarintyg och andra inom specialiteten förekommande intyg Kunna använda och förstå Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd Uppvisa och formulera ett etiskt och professionellt förhållningssätt i försäkringsmedicin Formulera sitt behov av ytterligare kunskap och behovet av att fortlöpande utveckla sin kompetens i försäkringsmedicin Kursbeskrivning Utbildning i försäkringsmedicin för ST-läkare och specialistläkare är en utbildning som blandar teori och praktik inom det försäkringsmedicinska området. Lärandet sker genom föreläsningar, falldiskussioner och färdighetsträning. Utbildning baseras på patientsäkerhetslagen (2010:659) från 1 januari För ST-läkare ska utbildningen 2

3 även baseras på Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOFS 2008:17 kapitel 2) om läkarnas specialiseringstjänstgöring. Tidsåtgång Utbildningen omfattar tre dagar. De två första dagarna är en gemensam sammanhållen utbildning för alla läkare. Den tredje dagen är specialitetspecifik. Försäkringsmedicinsk utbildning på AT-läkarnivå eller motsvarande är ett krav för att påbörja utbildningen. Delmoment dag 1 och 2 Utbildningens syfte Historik/bakgrund och sjukdomsbegreppet Socialförsäkringen Försäkringskassans regelverk Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Förhållningssätt i sjukskrivarrollen Jämställd sjukskrivning Hur du skriver ett bra läkarintyg Praktiska övningar läkarintyg Delmoment dag 3 Uppdatering av reglerna i sjukförsäkringen sista året Läkarintyg för respektive läkarspecialitet Övriga intyg Specifika problem utifrån specialiteten Andra försäkringar Kursinnehåll i varje delmoment dag 1 och 2: Utbildningens syfte Läkaren skall efter genomgånget pass ha kunskap och förståelse för regionens ledningssystem avseende sjukskrivningsprocessen. Ledningssystem för kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess i Västra Götalandsregionen Arbetet utifrån Sjukskrivningsmiljarden Historik/bakgrund Läkaren skall efter genomgånget pass ha kunskap och förståelse för bakgrunden till dagens sjukförsäkring. Sjukförsäkringens historiska och politiska bakgrund Statistiskt underlag för sjukpenningtalets utveckling Socialförsäkringen och Försäkringskassans regelverk Läkaren skall efter genomgången kurs ha kunskap om Socialförsäkringens principer, framför allt sjukförsäkringen. Läkaren skall också ha kunskap om Försäkringskassans regelverk. Grundprinciperna för tillämpningen 3

4 Följande begrepp: rehabiliteringskedjan, sjukpenning på normalnivå, ytterligare dagar med sjukpenning på normalnivå, sjukpenning på fortsättningsnivå, ytterligare dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå, rehabiliteringsersättning, reseersättning, förebyggande sjukpenning, aktivitetsersättning, sjukersättning, arbetsträning, arbetsprövning Försäkringskassans organisation och arbetsordning DFA-kedjan Resurser och verktyg: anpassning av arbetsplats, arbetshjälpmedel, byte av arbetsuppgifter, utbildning Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Läkaren skall efter genomgången kurs vara förtrogen med de övergripande principerna i Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd och kunna tillämpa de diagnosspecifika rekommendationerna. Förhållningssätt i sjukskrivarrollen Läkaren ska under kursen ha diskuterat och reflekterat över olika förhållningssätt i sjukskrivarrollen och ha kunskap om konsekvenserna av sjukskrivning. Egenetik, yrkesetik och förvaltningsetik samt konflikten mellan dessa nivåer Diskussion om nytta och risker med sjukskrivning som behandling Jämställd sjukskrivning Läkaren skall efter genomgånget delmoment ha kunskap om betydelsen av kön och genus samt risker för genusbias i sjukskrivningsprocessen. Läkaren skall efter genomgången kurs kunna tillämpa en förbättrad och jämställd sjukskrivningsprocess genom kunskap om genus. Följande moment skall ingå: Kön, genus och hälsa ur ett historiskt perspektiv och nuläge Sjukskrivningar ur ett genusperspektiv Genusbias och sjukskrivningsprocess Sjukvårdens ansvar för jämställda sjukskrivningar Verktyg för att uppnå jämställd sjukskrivning och patientsäkerhet Hur du skriver ett bra läkarintyg Läkaren skall efter genomgånget pass kunna formulera och utfärda ett intyg som en person utan medicinsk utbildning ska kunna förstå och fatta beslut utifrån. Läkaren skall även ha en grundläggande förståelse för begreppen diagnos, funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning ur ett försäkringsmedicinskt perspektiv och kunna tillämpa detta i sitt arbete. Vidare skall läkaren ha kännedom om och kunna tillämpa Socialstyrelsens Försäkringsmedicinska Beslutsstöd. Följande moment skall ingå: Diagnos Funktionsnedsättning Aktivitetsbegränsning (DFA) Hur Försäkringskassan ser på diagnos Hur Försäkringskassan ser på aktuellt sjukdomsförlopp Teoretisk genomgång av aktivitet och funktion, inklusive International Classification of Functioning (ICF) Planering och prognos av sjukskrivningen Specifika rekommendationer för olika diagnoser utifrån Socialstyrelsens Försäkringsmedicinska Beslutsstöd 4

5 Patientens sysselsättning bedömning utifrån sjukskrivning Praktiska övningar Läkarintyg Läkaren skall efter genomgången kurs ha kunskap om hur man formulerar ett läkarintyg enligt DFA-kedjan. Skrivarverkstad Kursinnehåll i varje delmoment dag 3: Uppdatering av reglerna i sjukförsäkringen Läkaren skall efter genomgången kurs ha kunskap om aktuell lagstiftning och tillämpning. Specifika läkarintyg för respektive specialitet Läkaren skall efter genomgången kurs ha färdighet i att formulera de vanligast förekommande intygen inom specialiteten exempelvis LUOH, förebyggande sjukpenning, handikappersättning, vårdbidrag, intyg för arbetsskada, särskilt högriskskydd, ögonsjukdom mm. Övriga intyg Läkaren skall efter genomgången kurs ha färdighet i att formulera de vanligast förekommande övriga intygen exempelvis närståendepenning, bilersättning mm. Specifika problem utifrån specialitet Läkaren skall efter genomgången kurs ha tagit del av en diskussion kring vanligt förekommande problem inom området. Intyg Arbetssätt såsom ställningstagande till när andra behandlare bör involveras för funktions- och aktivitetsbedömning Bedömning vid varierande funktionstillstånd Andra försäkringar Läkaren skall ha färdighet i att formulera de vanligast förekommande intygen gällande arbetsskadeförsäkring, trafikförsäkring och privata sjukvårds- och rehabiliteringsförsäkringar. Etiska dilemman i samband med detta intygsförfarande bör beröras. 5