Fördjupning: Juridik vid införande av välfärdsteknik. Jeanna Thorslund, Jurist och Samordnare Informationssäkerhet, SKL Manólis Nymark, Jurist

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Fördjupning: Juridik vid införande av välfärdsteknik. Jeanna Thorslund, Jurist och Samordnare Informationssäkerhet, SKL Manólis Nymark, Jurist"

Britt Jakobsson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Fördjupning: Juridik vid införande av välfärdsteknik Jeanna Thorslund, Jurist och Samordnare Informationssäkerhet, SKL Manólis Nymark, Jurist

2 Agenda för dagen Vilka juridiska frågor blir aktuella vid införande av välfärdsteknik Lunch Forts. från fm. Några juridiska funderingar om trygghetstekniker (tolkningar m.m Fika Västeråsmodellen att införa välfärdsteknik med god kvalitet Kort genomgång av Västeråsmodellen, därefter ett samtal om rättsfrågor, god kvalitet och utmaningar vid det praktiska införande av välfärdsteknik

3 Välfärdsteknik och vård på distans vad vill vi? Trygga och säkra lösningar Hög integritet och tillit Effektivitet för verksamheten Öka trygghet, delaktighet, självständighet och att bo kvar hemma

4 Juridik utvecklas i efterhand Händelse Juridisk bedömning Ändrade lagar eller praxis

5 Vilka rättsliga frågor blir aktuella? LSS SoL- PuL SoL PuL KL PDL

6 Att använda välfärdsteknik ur organisationens perspektiv

7 Terminologi Uppdatering i SoS Termbank: välfärdsteknik - digital teknik som syftar till att bibehålla eller öka trygghet, aktivitet, delaktighet eller självständighet för en person som har eller löper förhöjd risk att få en funktionsnedsättning välfärdsteknologi - kunskapen om välfärdsteknik

8 Grundläggande principer SoL SoL 1:1 - Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. SoL 3:3 - Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. - Med flera principer

9 Beslut om införande När en kommun ska börja använda nya välfärdstekniklösningar Förankra i den nämnd som är ansvarig för verksamheten - Information vid ett nämndsammanträde, eller - Beslut om införandet - Satsning Policy gällande det nya arbetssättet Dokumenterade rutiner Utbildning

10 Satsningen - på det här

11 eller det här?

12 Satsningen ansvar och roller Mittköpings kommun Socialnämnden Utförarenhet Utförarnämnd Privat utförare A Privat utförare B

13 Satsningen ansvar och roller Mittköpings kommun Åtagande? Socialnämnden Policybeslut Utförarenhet Utförarnämnd Privat utförare A Privat utförare B

14 God kvalitet (SoL 3:3) Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9 Inom äldreomsorgen: - Respekt för den enskildes självbestämmande, integritet, trygghet och värdighet, - Omsorgs- och vårdinsatser ska utformas utifrån den enskildes individuella behov, förutsättningar och önskemål, - Professionell och rättssäker behovsbedömning - Tillgång till personal med lämplig utbildning och kompetens samt ett tydligt och engagerat ledarskap - Information till individen

16 God kvalitet och införande Hur ska införandet i verksamheten ske för att god kvalitet ska upprätthållas och utvecklas? Invanda arbetssätt måste utvecklas och förändras - Inte teknik nytt arbetssätt Införandet får aldrig bli enbart en fråga om att införa teknik God kvalitet och nya digitala tjänster kräver en helhetssyn för varje separat digital tjänst som införs - Överväg hur långt ansvaret sträcker sig - Vad ska individen själv ansvara för?

17 Satsningen praktiskt? Mittköpings kommun Socialnämnden Biståndsbeslut för digital lösning Utförarnämnd Utförarenhet Privat utförare A Privat utförare B

18 Rutiner för införande Myndighetsutövning - Beslut? Vad ska beslutet omfatta? Vem väljer tekniklösningen kund eller handläggare? Medbestämmande och samtycke Utförande - Dokumenterad metod Dokumentation - Ska trygghetstekniken integreras med dokumentationen?

19 Kommunallagen Likställighetsprincipen Dela ut förmåner? - Ipad? - Fritt Internet - Digital utrustning Jämförbart med bistånd - Kräver biståndsbeslut Beslut om införandetakt - Det får inte ta för lång tid från att breddinförandet börjar tills alla har möjlighet att bli beviljade

20 Vilken sorts verksamhet är det? Mittköpings kommun Socialnämnden Utförarenhet Utförarnämnd HSL-personal? Privat utförare A Privat utförare B

21 Vilken sorts verksamhet är det? SoL Biståndsbeslut Individdokumentation Utförare HSL HSL-personal Delegation Förskrivning Patientjournal

22 HSL Innebär tekniklösningen att dessa intressen tillgodoses? - God vård? - God kvalitet? - Tillgodoser patientens behov av trygghet i vården och behandlingen? - Bygger på respekt för patientens självbestämmande och integritet? - Främjar goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen? - Tillgodoser patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården?

Kameraövervakningslagen (KÖL) Gäller för kameraövervakning på allmän plats eller icke allmän plats Samtycke Utan samtycke för berättigade

23 Kameraövervakningslagen (KÖL) Gäller för kameraövervakning på allmän plats eller icke allmän plats Samtycke Utan samtycke för berättigade intressen Bedömningsmetod: - Överviktsprincipen - Behov av kameran - Annat har prövats - Förväntade effekter - Dokumentera Behov av kameran Integritet

24 Inbyggd teknik

25 När teknik byggs in i fastigheten Vem är beställare? Se till att teknik kan individanpassas och styras av verksamheten KFM KS Socialnämnd Fastighetsnämnd Skolnämnd

26 Att använda välfärdsteknik ur individens perspektiv

27 Med individen som utgångspunkt Fokus på: - individens behov, - förutsättningar och - önskemål Individuella beslut - inga generella beslut - Vem ska bedöma? - Vilka kompetenser ska ingå i bedömningen? Omprövning och uppdatering - Inte slentrian - Kontinuerlig omprövning av behov

28 Individens medbestämmande Biståndsbeslutet ska tas på vanligt sätt efter dialog med individen om vilket stöd som kan möta behoven bäst Teknikstödet bör inte väljas om individen motsätter sig det Individen bör även ges möjlighet att önska sig vilken typ av tekniklösning denne föredrar

29 Medbestämmande och samtycke när? Mittköpings kommun Socialnämnden Vid biståndsbeslut Utförarenhet Utförarnämnd Vid användning och anpassning Vid teknikval? Privat utförare A Privat utförare B

mot betydande intrång i integriteten Om det sker

33 Grundlagsskydd RF RF 2:6 2:8 Skydd mot påtvingade Skydd mot kroppsliga frihetsberövanden ingrepp Skydd mot betydande intrång i integriteten Om det sker utan samtycke Innebär övervakning Rätt till rörelsefrihet

34 Använda välfärdsteknik för personer med nedsatt beslutsförmåga? 3. Får man använda välfärdsteknik inom vården och omsorgen? Det finns inget förbud i hälso-och sjukvårdslagen, patientlagen, socialtjänstlagen eller LSS mot att använda teknik i vården och omsorgen av vuxna. Det är dock inte möjligt att generellt ange vilka tekniska lösningar som är tillåtna respektive otillåtna. Det är många faktorer som påverkar den bedömningen, som till exempel vilka funktioner tekniken har, vem mottagaren för den är och vad som är syftet med lösningen. Detta innebär att en bedömning måste göras i varje enskilt fall.

37 Att använda välfärdsteknik informationshantering och personuppgiftsbehandling

38 SoL-PuL Bestämmelser om för vilka ändamål som personuppgifter inom SoL /LSS får behandlas Ändamålet måste alltid utgå ifrån en arbetsuppgift för socialnämnd enligt SoL, LSS, eller motsvarande lagstiftning som reglerar socialnämnds verksamhet Även vid användning av nya digitala lösningar måste det finnas en koppling till socialnämndens arbetsuppgifter om tekniklösningen innebär att personuppgifter kommer att registreras

39 PuL och SoL-PuL? SoL-PuL: För vilka ändamål för personuppgifter behandlas? Inom vilka verksamheter? PuL: Definitioner Grundläggande bestämmelser Krav på säkerhet

40 Vad räknas som personuppgift? Alla uppgifter som direkt eller indirekt kan peka ut en individ, t.ex. - Namn - Personnummer - Fastighetsbeteckning - Ärendenummer - Kod Även bilder - om man kan identifiera personen

Grundläggande krav Behandlingen - laglig - korrekt och i enlighet med god sed Ändamålen - särskilda, uttryckligt angivna och berättigade - ej behandla för ändamål

41 Grundläggande krav Behandlingen - laglig - korrekt och i enlighet med god sed Ändamålen - särskilda, uttryckligt angivna och berättigade - ej behandla för ändamål som är oförenligt med ursprungliga ändamålet Uppgifterna - adekvata, relevanta, riktiga och aktuella - inte fler än nödvändigt - får ej bevaras längre än nödvändigt

42 Ändamålsglidning Ändamål som beskrivs vid projektstart Avgränsningar Kompromisser Utvidgning Ändamålet stämmer inte längre överens med det ursprungliga stämmer juridiken?

43 Vem är personuppgiftsansvarig (PUA)? Mittköpings kommun Socialnämnden PUA brukarregister Utförarenhet Utförarnämnd PUA individdokumentation Privat PUA utförare A Privat PUA utförare B

44 Ansvar hantering av personuppgifter Personuppgiftsansvar (PUA): Rättsligt ansvar för att personuppgifterna hanteras enligt lagens krav Kommun, ansvarig nämnd Personuppgiftsbiträde (PUB): Ansvar att följa avtal och instruktioner i Personuppgiftsbiträdesavtal Alarmcentral Leverantör Underbiträde: Ansvar att följa avtal och instruktioner Underleverantör Underleverantör Underleverantör Direkt från PUA eller via PUB 1

45 PUB-avtal Skriftligt personuppgiftsbiträdesavtal med leverantören Avtalet är obligatoriskt enligt 31 PuL Ska innehålla: - Krav på säkerhet för personuppgifterna - Instruktioner om hur biträdet får eller inte får behandla personuppgifterna

46 Sammanfattning: lagkrav på säkerhet All dokumentation och behandling av personuppgifter inom social omsorg och hälso- och sjukvård: - Regelverk om informationssäkerhet - Behörighetskontroll - Loggning - Säker överföring vid öppna nät (kryptering) - Säker åtkomst över öppna nät (autentisering) Kommande föreskrifter från Socialstyrelsen: - Krav på Ledningssystem för Informationssäkerhet - ISO serien

Relevanta dokument

I lagens namn Så harmoniserar vi juridikens krav med verksamhetens behov

I lagens namn Så harmoniserar vi juridikens krav med verksamhetens behov Den 22 januari 2015 MVT2015 Jeanna Thorslund Stadsjurist Västerås stad (tj.ledig) Jurist, Avdelningen för Digitalisering, Sveriges