Manual för jämställdhet i handläggning av sjukskrivning

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Manual för jämställdhet i handläggning av sjukskrivning"

Transkript

1 Manual för jämställdhet i handläggning av sjukskrivning

2 Inledning Om denna manual I Stockholms läns landstings Handlingsplan för jämställd sjukskrivning 2011 anges målet att samtliga sjukskrivande enheter uppmärksammar risker för ojämställdhet i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen vid planering, genomförande och uppföljning av verksamheten. Som ett stöd för att säkerställa en jämställd sjukskrivningsprocess inom sjukskrivande verksamheter har denna manual tagits fram. Manualen är författad av Sara Dahlin vid Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och har genomgått granskning av specialistläkare i Försäkringsmedicinska kommittén, FÖRKOM. Kommittén representeras av specialistläkare inom allmänmedicin, psykiatri, rehabiliteringsmedicin och ortopedi samt företagshälsovård och privatläkarvård. Inspiration till manualen har hämtats från SKL:s Handbok för jämställda sjukskrivningar samt tillvaratagna erfarenheter från sjukskrivningsprojekt i SLL och övriga landsting och regioner. Definitioner och begrepp Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet. Jämställdhet avser förhållanden och villkor mellan kvinnor och män. En jämställd hälso- och sjukvård innebär att män och kvinnor har möjlighet att få en likvärdig hälso- och sjukvård där resurser fördelas utifrån de olika och lika behov som kan finnas mellan könen. Jämställd vård, behandling och sjukskrivning tar fasta på att kvinnor och män delvis är lika, delvis olika. Kvinnor och män behöver alltså delvis samma typ av vård, delvis könsspecifik vård. Jämställd vård kan därmed både innebära likabehandling, och könsspecifik behandling utifrån kvinnors och mäns olika förutsättningar. Vård och behandling ska påskynda läkning så att patienten, i den mån det är möjligt, återfår de funktioner som denne hade tidigare. Genusbias kan ha betydelse för diagnos och behandling och för patientsäkerhet. Genusbias innebär att göra och se könsskillnader där de inte finns, att bortse från könsskillnader som faktiskt finns och att utgå ifrån att individen är typisk för sitt kön. Föreställningar om könsskillnader kan leda till att genusbias skapas. Forskning har till exempel visat att i fallbeskrivningar där patienter av båda könen uppvisat likartade symptom i form av magbesvär, tillfrågas män men inte kvinnor om sina alkoholvanor. Jämställd sjukskrivningsprocess tar fasta på den försäkringsmedicinska aspekten av vård och behandling. Föreställningar om kvinnor och män ska inte påverka sjukskrivningsprocessen. Sjukskrivning är en komplex process med ett betydande

3 inslag av bedömningar vilka kan leda till könsdifferentierat utfall, även vid lika hälsotillstånd och trots en könsneutral lagstiftning. För att möjliggöra en likvärdig vård, sjukskrivning och behandling behöver kvinnor och män bemötas utifrån deras individuella behov. Såväl kvinnor som män ska exempelvis kunna känna sig trygga i att de medicinska underlagen för bedömning av rätt till ersättning och rehabiliteringsåtgärder vid nedsättning av arbetsförmågan håller hög kvalitet oavsett kön. Generellt finns en risk att män rehabiliteras utifrån arbete och kvinnor utifrån sin sociala situation.

4 3 steg för en jämställd sjukskrivningsprocess Kunskap Kartläggning Hållbara Mål 1. Ta fram kunskap Vad vet ni om jämställdhet, genus och sjukskrivning? Vilken bakgrundskunskap saknas och hur får ni den kunskapen? Vilka omedvetna föreställningar om kvinnor och män har du? Vilka föreställningar om kvinnor och män råder inom professionen och på arbetsplatsen? Planera arbetet! Vad syftar det till, vilka ska var med, hur ska det organiseras, hur är ledningen involverad, vilka resurser finns? 2. Gör en lokal kartläggning Skissa en karta över verksamhetens sjukskrivningsprocess Ta fram fakta om hur sjukskrivningarna ser ut för kvinnor respektive män. Finns det mönster som är lika eller som skiljer sig åt? Identifiera risker. Var i processen finns det risk för att kvinnor och män behandlas utifrån traditionella föreställningar om kön? Vad får det för konsekvenser? Reflektera över personalens könstillhörighet. Har det någon betydelse i någon situation i sjukskrivningen? Hur kan ni arbeta med bemötandet? 3. Formulera hållbara mål Sätt mål för hur ni vill att den jämställda sjukskrivningsprocessen ska se ut. Utgå ifrån kartläggningen av verksamheten och de risker ni har sett. Målen ska vara tydliga och uppföljningsbara. Vilka åtgärder behövs för att uppnå era mål? Ser ni några hinder för att nå en jämställd sjukskrivning? Behöver några förändringar göras? Vilka möjligheter ser ni? Säkerställ rutiner för en jämställd process. Hur skapar ni hållbara resultat med kvalitet för både kvinnor och män? Belöna framgångar! Skapa varningssystem!

5 Handläggning av sjukskrivning Sjukvården har dubbla uppdrag kring sjukskrivningspatienter. Dels ett medicinskt som består av att utreda om sjukdom föreligger, att fastställa diagnos och att ge medicinsk behandling och rehabilitering. Dels ett försäkringsmedicinskt uppdrag som innebär att bedöma funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning, behov av åtgärder och tid för återgång i arbete samt att utfärda medicinska underlag för Försäkringskassans beslut om ersättning. Hälso- och sjukvården har en skyldighet att kvalitetssäkra sitt arbete så att bedömningar av vård, sjukskrivning och behandling sker på individuella grunder för både män och kvinnor. Sjukskrivningsinsatser ska vara anpassade efter individens behov och vara en del av vård och behandling. Sjukskrivning är en aktiv åtgärd där patienten ska vara delaktig. Se även: Nedan diskuteras några problemområden som visat sig särskilt betydande vid handläggning av en jämställd sjukskrivningsprocess. Sjukskrivningsmönster I genomsnitt får kvinnor sjukpenning åtta dagar per år, medan män i genomsnitt får sjukpenning i fem dagar. Män är i mindre utsträckning deltidssjukskrivna och kvinnor har längre sjukskrivningsperioder. Rätt, säker och lagom sjukskrivning kan ha gynnsamma effekter i form av återhämtning, avlastning, vila och behandling. Långvarig sjukskrivning kan däremot leda till negativa effekter i form av inaktivitet, passivering, social isolering och risk att fastna i ett utanförskap. Kvinnor och män tenderar att ha olika sjukskrivningslängder och sjukskrivs för olika diagnoser. Exempelvis rapporterar kvinnor i större utsträckning värk i rygg och nacke, vilket är det vanligaste orsakerna till långvarig sjukskrivning. Kvinnor och män tenderar också att formulera sin problematik på olika sätt och det kan vara olika faktorer som utlöser en patients läkarbesök utifrån hans eller hennes kön. Föreställningar om kön kan göra att män underdiagnosticeras för depressioner och att kvinnors problem medikaliseras. Tänk tvärtom! Om patienten varit av annat kön, hade du tänkt annorlunda då? När det gäller rehabilitering har forskning visat att män i högre grad blir föremål för arbetslivsinriktad utredning och får utbildning, medan kvinnor oftare får arbetsträning. Förslag på rutiner: Utforma tidsangivna gränser för när under en sjukskrivningsperiod exempelvis avstämningsmöten, fördjupad bedömning av team och arbetslivsinriktad rehabilitering ska initieras.

6 Familjesituation Hur den egna hälsan upplevs beror på många olika faktorer; arbete, familjesituation, stress, ekonomi. Det finns skillnader i kvinnor och mäns levnadsmönster. Män är mer riskbenägna och råkar därför ut för fler olyckor. Ökade krav på att kvinnor ska göra karriär och samtidigt ha barn kan påverka hälsan. Kvinnor tenderar att ha det övergripande ansvaret för barn och står för den största delen av det obetalda hem- och hushållsarbetet. Den könssegregerade arbetsmarknaden gör också att kvinnor och män återfinns inom olika arbetsområden med olika arbetsförhållanden. Vid sjukskrivning ska dokumentation om kvinnor och män beskriva aktivitetsbegränsningar i relation till de krav som arbetet ställer. Det är inte sjukdomen i sig som motiverar sjukskrivning utan sjukdomens konsekvenser för funktions- och arbetsförmåga. Sjukskrivning behöver inte alltid vara den bästa lösningen, trots att vila behövs. Det kan vara särskilt viktigt att stötta kvinnor, men även män så att de kan vara kvar på arbetet. Ibland kan det vara mindre stressande än hemsituationen. Det är därför viktigt att överväga alternativa möjligheter till sjukskrivning. Förslag på rutiner: Kvinnor och män tillfrågas om hem- och familjesituation i lika hög utsträckning Lyft fram alternativa lösningar Våld och hot Våld och hot är en riskfaktor för långvarig sjukskrivning. Personal inom hälso- och sjukvården har en nyckelroll när det gäller att upptäcka och identifiera våldsutsatta. För att kunna ge ett professionellt stöd är kunskap om våldet och dess långtgående konsekvenser nödvändiga. I SLL finns en vårdutvecklingsplan framtagen för att kvalitetssäkra mötet med våldsutsatta kvinnor. Se även: Nationellt Centrum för Kvinnofrid, NCK, har ett utbildningsmaterial där det framgår hur frågor om våld kan ställas inom olika delar av vården. Se även: digital_ pdf Förslag på rutiner: Ställ frågor om våldsutsatthet i anamnesen Skriftlig information med kontaktuppgifter till kommunens kontaktpersoner och intresseorganisationer finns tillgänglig Skapa rutiner för omhändertagande av våldsutsatta personer

7 Riskbruk av alkohol Risk- och missbruk av alkohol är vanligare bland män, men samtidigt omgärdat av skam och skuld bland kvinnor. Tidigare undersökningar har visat att män får specialistremisser i ett tidigare skede och större stöd av arbetsgivaren. Det är därför viktigt att frågan alltid ställs i ett tidigt skede. Förslag på rutiner: Ställ frågor om alkoholkonsumtion vid anamnes Screena långtidssjukskrivna för riskbruk av alkohol

8 Jämställdhetsanalysera sjukskrivningar Uppföljning av sjukskrivningsstatistik är grundläggande för att kunna rikta träffsäkra åtgärder för både kvinnor och män. Som ett stöd för att analysera hur verksamheter sjukskriver kvinnor och män görs i detta avsnitt en enkel och kortfattad beskrivning av hur jämställdhetsanalyser av sjukskrivningar kan göras. Kvinnor och män har delvis lika, delvis olika behov Sjukskrivningsinsatser ska vara anpassade efter individens behov och vara en del av vård och behandling. Vård och behandling ska grunda sig på en bedömning utifrån faktiska behov, där kvinnor och män har delvis lika, delvis olika behov. En viktig del i jämställd sjukskrivning är exempelvis att kvinnor och män ska ha likvärdig tillgång till behandling och rehabilitering. Alltid könsuppdelad statistik! Könsuppdelad statistik är nödvändigt för att kunna göra en jämställdhetsanalys. Kön ska vara en genomgående indelningsgrund genom hela analysprocessen. Att hämta data från olika källor kan ibland vara nödvändigt för att analysera kvinnors och mäns situation. Vid presentation av data måste det framgå om källorna skiljer sig åt, både vad gäller insamlingens syfte och exempelvis åldersavgränsning. Statistiken ska också relateras till kunskap och forskning som finns om kvinnors och mäns sjukskrivningar. I diagram och tabeller ska män och kvinnor presenteras bredvid varandra så att det blir lätt att jämföra resultaten. Det gör det också enklare att se mönster och är nödvändigt för att kunna undersöka samband. Vad ska analyseras? Exempel på data som kan ge er verksamhet fakta är könsuppdelad sjukskrivningsstatistik (hämtad exempelvis via RAVE) fördelad enligt exempelvis sjukskrivningslängd, diagnoser, patientfördelning, antal remisser och rehabiliteringsinsatser. Fördjupade analyser kan också göras genom journalgranskning, tid till resursteam, begärda kompletteringar av sjukintyg (FKF 7263) och läkarutlåtande om hälsotillstånd. Är mannen norm? När sjukskrivningsmönster för kvinnor och män ska beskrivas är det viktigt att inte använda mannen som norm eller att enbart lyfta fram hur det ser ut för kvinnor. Syftet med jämställdhetsanalyser är att belysa resultatet för både kvinnor och män. Frågebatteri Vilka frågor som ska ställas till statistikmaterialet/undersökningen beror framför allt på syftet med analysen. Som tidigare nämnts är det viktigt att relatera siffrorna till den kunskap som redan finns om hur det ser ut i omgivande samhället. Ofta leder jämställdhetsanalyser till nya frågeställningar. Det är då nödvändigt att peka på vilken

9 ytterligare statistik och information som behöver hämtas in. Ett statistikmaterial kan också fungera som diskussionsunderlag i arbetsgruppen/vid verksamheterna. Nedan följer exempel på frågor som kan ställas till materialet för att ta reda på om kvinnor och mäns sjukskrivningar är jämställda: Behandling och rehabilitering Ska kvinnor och män ha könsspecifik vård och behandling eller ska de ha samma vård och behandling? Har de lika tillgång till behandling? Om resursfördelningen är olika för kvinnor och män, vad kan det bero på? Är behandlingsresultaten för kvinnor och män lika eller olika? Om resultaten är lika finns det någon grupp som får bättre tillgång till könsspecifikt anpassad vård, rehabilitering, arbetsträning? Om resultaten är olika beror det på olika biologiska förutsättningar eller är det någon grupp som får en mindre optimal behandling? Vilken betydelse har ojämställdhet i förhållande till resultatet? Sjukskrivningslängd per diagnos Skiljer sig längden på kvinnor och mäns sjukskrivningar? Borde kvinnor och män ha lika lång tid för sjukskrivning i de aktuella diagnoser ni analyserar? Finns det aspekter som motiverar att längden på kvinnor och mäns sjukskrivningar ska skilja sig trots samma diagnos? I den individuella bedömningen av personens tillstånd, tillfrisknandet och arbetets kognitiva krav och uppgifter, hur bedöms kvinnor respektive män? En del sjukdomar och diagnoser kan vara kvinnligt respektive manligt kodade. Uppmärksamma om något kön har varit norm i forskningen om och utformandet av behandlingen i den aktuella diagnosen? Vilken betydelse kan det ha för hur vårdprocessen utformats och för behandlingsresultat? Journalföring Hur beskrivs kvinnor respektive män? Beskrivs den sociala situationen och familjesituation mer för något kön? Hur många kvinnor respektive män hänvisas till samtalskontakt, arbetsterapeut, sjukgymnast? Dokumenteras att frågor om våld och droger har ställts? Läkarintyget Hur många undantag från Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd återfinns i sjukintygen för kvinnor respektive män? Efterfrågas kompletteringar på de medicinska underlagen i lika hög grad för kvinnor och män?

10 Referenser Jämställda sjukskrivningar arbetsbok för kvalitetssäkrad sjukskrivningsprocess. Sveriges kommuner och landsting, Jämt sjukskriven ett genusperspektiv på sjukskrivningsprocessen. Slutrapport. Sveriges kommuner och landsting, Könsuppdelad statistik ett nödvändigt medel för jämställdhetsanalys. Statistiska Centralbyrån, (O)jämställdhet i hälsa och vård en genusmedicinsk kunskapsöversikt. Sveriges Kommuner och landsting, 2007.

Jämt sjukskriven ett genusperspektiv på sjukskrivningsprocessen

Jämt sjukskriven ett genusperspektiv på sjukskrivningsprocessen Jämt sjukskriven ett genusperspektiv på sjukskrivningsprocessen Ett pilotprojekt med genusperspektiv Kvinnor i fokus konferens om sjukskrivning 13-14 okt 2009 1 52 47 42 37 32 27 22 Utvecklingen av ohälsotalet

Läs mer

Sjukskrivningsmiljarden

Sjukskrivningsmiljarden Sjukskrivningsmiljarden 2010 11 Nya miljarder under två år ska fortsätta utveckla arbetet med sjukskrivningar Den så kallade sjukskrivningsmiljarden kom till för att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna

Läs mer

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring Arbetsprocess Denna vägledning har utformats av en arbetsgrupp med representanter från universitet med läkarutbildning

Läs mer

Jämställd och jämlik vård och behandling

Jämställd och jämlik vård och behandling Jämställd och jämlik vård och behandling Hälsan är inte jämställd Fler kvinnor besöker sjukvården Fler kvinnor är sjukskrivna Kvinnor lever längre Fler män söker för sent för sjukdomar som kan förebyggas

Läs mer

för en säker sjukskrivningsprocess

för en säker sjukskrivningsprocess Sjukskrivningsmiljarden 2014 2015 för en säker sjukskrivningsprocess Fortsatt mål att förbättra sjukskrivningsprocessen Sjukskrivningsmiljarden är en överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

1 BAKGRUND 2 SYFTE 3 MÅL. Sidan 1 av 5. Samtliga sjukvårdsförvaltningar Hälso- och sjukvårdsdirektör Pia Öijen

1 BAKGRUND 2 SYFTE 3 MÅL. Sidan 1 av 5. Samtliga sjukvårdsförvaltningar Hälso- och sjukvårdsdirektör Pia Öijen Ledningskansliet Version nr Diarie nr År/löp nr 2 10OLL684 2010 Sidan 1 av 5 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Reviderat datum Riktlinjer för sjukskrivningsprocessen inom

Läs mer

HANDBOK. Kvalitet och patientsäkerhet i sjukskrivningsprocessen

HANDBOK. Kvalitet och patientsäkerhet i sjukskrivningsprocessen CENTRAL Sjukskrivningshandbok 1 (36) HANDBOK Kvalitet och patientsäkerhet i sjukskrivningsprocessen med genusperspektiv Webb: www.vardgivarguiden.se CENTRAL Sjukskrivningshandbok 2 (36) Förord Stockholms

Läs mer

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens

Läs mer

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning Individ med ekonomiskt bistånd uppger/eller kan inte delta i planerade aktiviteter helt/delvis på grund av sjukdom* 1 Numreringen i flödesschemat följer inte någon

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

ställa sig bakom Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer

ställa sig bakom Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015 09 09 1 (5) HSN 1506-0788 Handläggare: Britt Arrelöv Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-11-03, p 8 Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Uppdraget Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker sjukskrivningsprocess Försäkringsmedicinskt

Läs mer

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare 2017-01-26 Schema för dagen: 08:30 Inledning 08:45 Regionens arbete med sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, rehabkoordinatorns roll 09:15 FIKA 09:35

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering Riktlinjer gällande rehabilitering och arbetsanpassning kommunfullmäktige 2003-09-11 rev. 2016-04-14 Sid 1/7 Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering INLEDNING Arbetsgivaren har

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) 1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara

Läs mer

Förslag till sjukskrivningspolicy

Förslag till sjukskrivningspolicy Förslag till sjukskrivningspolicy Reviderad Mars 2011 Västra Götalandsregionens riktlinjer checklista ligger som grund för alla sjukskrivningar. Ett verktyg för att kvalitetssäkra sjukskrivningsprocessen

Läs mer

CHECKLISTA REHABILITERING

CHECKLISTA REHABILITERING CHECKLISTA REHABILITERING För instruktion hur checklistan ska användas: se Namn (den anställde) Personnummer Åtgärd 1 Första kontakt (inom en vecka). Bedömning av sjukskrivningslängd* 2 Rehabiliteringsutredning

Läs mer

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Innehållet är i huvudsak uppdelat i två delar. En första del behandlar läkarens

Läs mer

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Innehållet är i huvudsak uppdelat i två delar. En första del behandlar läkarens

Läs mer

Läkarutlåtande..och lite sjukskrivning

Läkarutlåtande..och lite sjukskrivning Läkarutlåtande..och lite sjukskrivning Susanne Leander Processledare inom sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen susanne.leander@rjl.se Kvinnor; 15,9 Män; 8,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0

Läs mer

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49 1(5) Dnr 09-0406 /DE 2009-09-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan 16 tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01

Läs mer

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Läkarens försäkringsmedicinska uppdrag I arbetet med sjukskrivning

Läs mer

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson Information ST-läkare 29 September 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

RUTIN sjukskrivningsprocessen, Ortopedkliniken Kalmar

RUTIN sjukskrivningsprocessen, Ortopedkliniken Kalmar RUTIN sjukskrivningsprocessen, Ortopedkliniken Kalmar Inledning Sjukskrivning är en aktiv åtgärd och ska, rätt använd och i kombination med råd och stöd, bidra till att en individ ska kunna använda sin

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Åtgärdsplan, förbättrad kvalitet i sjukskrivningsprocessen, Fyrbodal

Åtgärdsplan, förbättrad kvalitet i sjukskrivningsprocessen, Fyrbodal Åtgärdsplan, förbättrad kvalitet i sjukskrivningsprocessen, Fyrbodal Bakgrund Sjukskrivningsprocessen har de senaste åren belysts ur flera aspekter. Förhållanden inom hälsooch sjukvården som negativt påverkar

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare Schema för dagen: Tid Program 08:30 Inledning 08:45 Regionens arbete med sjukskrivnings- och rehabprocessen 09:15 Fika 09:35 Försäkringsinformation och samverkan

Läs mer

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER 2 Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade

Läs mer

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) 1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara

Läs mer

Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89

Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Personal och SLL Produktionssamordning i samarbete med HSN-förvaltningen Landstingsstyrelsen Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89 Ärendebeskrivning

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron

Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron Regional åtgärdsplan 2006-2008 Denna åtgärdsplan är en överenskommelse mellan Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götaland. Mer

Läs mer

Sjukskrivning och rehabilitering ÖVERENSKOMMELSE - EN KVALITETSSÄKER OCH EFFEKTIV PROCESS 2016

Sjukskrivning och rehabilitering ÖVERENSKOMMELSE - EN KVALITETSSÄKER OCH EFFEKTIV PROCESS 2016 Sjukskrivning och rehabilitering ÖVERENSKOMMELSE - EN KVALITETSSÄKER OCH EFFEKTIV PROCESS 2016 2 En effektiv och kvalitetssäker process för återgång i arbete Den nya överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner

Läs mer

Välkommen till jämställda och jämlika sjukskrivningar hur når vi dit? 150924 Globen

Välkommen till jämställda och jämlika sjukskrivningar hur når vi dit? 150924 Globen Välkommen till jämställda och jämlika sjukskrivningar hur når vi dit? 150924 Globen Seminarieprogram 13:45-15:00 - Tillbakablick jämställdhet och sjukskrivningsmiljarden. Ulrika Eklund, SKL - Genushanden

Läs mer

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Psykiatriska diagnoser Korta analyser 2017:1 Försäkringskassan Avdelningen för analys och prognos Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Korta analyser är en rapportserie från Försäkringskassan

Läs mer

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05

Läs mer

Vägledning kring sjukfrånvaro, arbetsanpassning

Vägledning kring sjukfrånvaro, arbetsanpassning Vägledning kring sjukfrånvaro, arbetsanpassning och rehabilitering Se till att företaget har ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete för att tidigt upptäcka arbetsmiljörisker som kan förorsaka ohälsa

Läs mer

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och 8.3 Metodstöd kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg I metodstödet beskrivs hur handläggaren avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning

Läs mer

Likabehandling - handlingsplan 2013-2015

Likabehandling - handlingsplan 2013-2015 Likabehandling - handlingsplan 2013-2015 Vi vill motverka diskriminering av människor på grund av kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder,

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun

Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsprocessen GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Handbok BESLUTAT/ANTAGET KS 2013-02-11 11 DOKUMENTÄGARE Kommunstyrelsen

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge

Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge Förvaltning Mars 2006 Reviderad april 2006 Februari 2014 1(15) Innehållsförteckning 1 Inledning och syfte... 3 2 Sjukskrivningsprocessen...

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Aktivitetsförmågeutredningen. Ökad rättssäkerhet och delaktighet för den sjukskrivne

Aktivitetsförmågeutredningen. Ökad rättssäkerhet och delaktighet för den sjukskrivne Aktivitetsförmågeutredningen Ökad rättssäkerhet och delaktighet för den sjukskrivne Brister resulterade i uppdrag Skillnader i bedömning Inga gemensamma bedömningsverktyg Bristande delaktighet från den

Läs mer

Bättre sjukskrivning

Bättre sjukskrivning Bättre sjukskrivning Information till medarbetarna inom Primärvården Skåne Nordost Innehåll Bakgrund. 3 Centrala direktiv... 4 Regionala direktiv... 5 Verktyg...7 Steg-för-steg modellen...7 Frågor till

Läs mer

Rehabilitering AGS-fonden. För privata och kooperativa arbetsgivare

Rehabilitering AGS-fonden. För privata och kooperativa arbetsgivare Rehabilitering AGS-fonden För privata och kooperativa arbetsgivare AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra försäkringar

Läs mer

Vi är Försäkringskassan

Vi är Försäkringskassan Vi är Försäkringskassan www.forsakringskassan.se Sid 1 April 2016 Om Försäkringskassan Film? https://youtu.be/cu8xiyvt394 Sid 2 April 2016 Om Försäkringskassan Vårt uppdrag Vårt uppdrag är att utreda,

Läs mer

Vägledning vid framtagandet av lokal handläggningsrutin för verksamhetens arbete med sjukskrivningsprocessen

Vägledning vid framtagandet av lokal handläggningsrutin för verksamhetens arbete med sjukskrivningsprocessen 1 Vägledning vid framtagandet av lokal handläggningsrutin för verksamhetens arbete med sjukskrivningsprocessen En gemensamt överenskommen lokal rutin för sjukskrivningsprocessen är enhetens kvalitetsinstrument

Läs mer

Information ST-läkare 28 September Anette Svenningsson

Information ST-läkare 28 September Anette Svenningsson Information ST-läkare 28 September 2017 Anette Svenningsson VAD GÖR ARBETSFÖRMEDLINGEN? Vilka sökande jobbar vi med? Etableringen vad är det? Matcha Rehabilitera Samverkan Skyddad anställning/anpassade

Läs mer

--- ---- Hållbar Jämställdhet. Jämställd vård. Uppdrag. Vad har vi gjort? Jämlikhet. Jämställdhet

--- ---- Hållbar Jämställdhet. Jämställd vård. Uppdrag. Vad har vi gjort? Jämlikhet. Jämställdhet --- ---- Hållbar Jämställdhet Jämställd vård Uppdrag Arbeta för att säk erställa en jämställd och säker vård för kvinnor och mä n/flickor och pojkar i Landstinget Dalarn a Integreras i allt förbättringsarbete

Läs mer

Arbetsåtergång efter hjärnskada Öl Anna Tölli, At Carina Appelqvist

Arbetsåtergång efter hjärnskada Öl Anna Tölli, At Carina Appelqvist Arbetsåtergång efter hjärnskada Öl Anna Tölli, At Carina Appelqvist Arbetsåtergång Sjukförsäkring Rehabiliteringskedja Anställd, eget företagare, arbetslös, studerande Arbetsuppgifter (krav i arbete) Sjukdom/skada

Läs mer

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN ORTOPEDI OCH AKUTMOTTAGNING för en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess

SAMVERKAN MELLAN ORTOPEDI OCH AKUTMOTTAGNING för en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess RAPPORT JANUARI 2016 SAMVERKAN MELLAN ORTOPEDI OCH AKUTMOTTAGNING för en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess Verksamhetsområde Ortopedi, Södersjukhuset, Stockholm Karin Axelsson, Leg fysioterapeut,

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy Rehabiliteringspolicy I detta dokument kan du läsa om Specmas förebyggande arbete, rehabiliteringsprocessens praktiska arbetsgång samt arbetsgivaren och den enskilde arbetstagarens ansvar. Innehållsförteckning

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Försäkringskassans ställningstagande till SRS rapport 2016

Försäkringskassans ställningstagande till SRS rapport 2016 Bilaga 8 Försäkringskassans ställningstagande till SRS rapport 2016 Sammanfattning Denna bilaga innehåller Försäkringskassans ställningstagande till SRSprojektets förslag till fördelning av ansvar för

Läs mer

Sjukvårdens sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess

Sjukvårdens sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess Rapport från arbetet i sjukskrivningsnätverket Sjukvårdens sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess Stockholms läns landsting HSN-förvaltningen, augusti 2010 Box 6909, 102 39 Stockholm www.uppdragsguiden.sll.se/ogatpasjukskrivning

Läs mer

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete Foto: Mattias Ahlm Effektiv väg tillbaka till arbete Våra socialförsäkringssystem ska handla om att rätt ersättning ska gå till rätt person. De ska vara robusta och hålla in i framtiden och de ska sätta

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Könsperspektiv i det försäkringsmedicinska beslutsstödet

Könsperspektiv i det försäkringsmedicinska beslutsstödet Könsperspektiv i det försäkringsmedicinska beslutsstödet Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08 Riktlinjer vid rehabilitering Universitetsförvaltningen, Riktlinjer vid rehabilitering Dnr 4480/08-201 INNEHÅLL 1 Inledning...1 2 Rehabiliteringsmodell...1 2.1 Förebyggande arbete...2 2.2 Rehabiliteringsplanering...2

Läs mer

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen Sid 1 2016 Om Försäkringskassan Om socialförsäkringen Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras genom avgifter och skatter Betalar ut omkring 217 miljarder kronor per år Fattar cirka 20 miljoner beslut

Läs mer

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna 1 (8) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna Uppdraget Försäkringskassan ska redovisa kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna. En redovisning ska lämnas

Läs mer

REHABILITERINGS- POLICY

REHABILITERINGS- POLICY REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen? 2016-12-16 1 (5) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 2 Funktion för koordinering 1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

Läs mer

Bakgrund och initiativ

Bakgrund och initiativ 1 Bakgrund och initiativ Bakgrunden till denna vägledning är ett upplevt och identifierat behov av ökad samverkan och erfarenhetsutbyte mellan företrädare för de försäkringsmedicinska avsnitten i aktuella

Läs mer

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund FRÅN KAOS TILL KAOSAM - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund Lund 117 000 invånare 1000 hushåll per månad, knappt 1,6 % av befolkningen får försörjningsstöd Två tredjedelar är under 45 år, lika stor

Läs mer

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Malin Ahrne, utredare, Socialstyrelsen Linda Ahlqvist, utredare, Socialstyrelsen Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Nationella

Läs mer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) REHABILITERINGSPROCESSEN är en process som innefattar flera skeden. Initiativet kan komma från den enskilde eller från ansvarig arbetsledare. En rehabiliteringsutredning är ett

Läs mer

Redovisning Villkor 1: En jämställd sjukskrivningsprocess - Sjukskrivningsmiljarden 2014

Redovisning Villkor 1: En jämställd sjukskrivningsprocess - Sjukskrivningsmiljarden 2014 Yvonne Nilsson Hirsch 2014-11-27 Redovisning Villkor 1: En jämställd sjukskrivningsprocess - Sjukskrivningsmiljarden 2014 Inledning Enligt Överenskommelse mellan staten och Sverige Kommuner och Landsting

Läs mer

Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid

Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid 1 (10) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Punkt 2 Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid Postadress Besöksadress

Läs mer

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson Information AT-läkare 24 Augusti 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Utbildning i försäkringsmedicin för ST-läkare och specialister

Utbildning i försäkringsmedicin för ST-läkare och specialister Utbildning i försäkringsmedicin för ST-läkare och specialister Förutsättningar: Detta förslag är framtaget på uppdrag av försäkringsmedicinskt ansvarig och regional processledare för Sjukskrivningsmiljarden

Läs mer

Läkares sjukskrivning av kvinnor och män. Ola Leijon Jenny Lindblad Niklas Österlund Kontakt:

Läkares sjukskrivning av kvinnor och män. Ola Leijon Jenny Lindblad Niklas Österlund Kontakt: Läkares sjukskrivning av kvinnor och män Ola Leijon Jenny Lindblad Niklas Österlund Kontakt: ola.leijon@inspsf.se www.inspsf.se Fokus i studien är läkarintyget Bild 2 och den sjukskrivningstid som läkaren

Läs mer

TRIS dag för kommunen 11 december 2015

TRIS dag för kommunen 11 december 2015 TRIS dag för kommunen 11 december 2015 Ni behövs och är efterfrågade! www.forsakringskassan.se Försäkringskassans samordningsansvar gällande rehabilitering Lite smått och gott kring sjukersättning Försäkringskassans

Läs mer

Kvinnor och män i statistiken 11

Kvinnor och män i statistiken 11 Kvinnor och män i statistiken I detta kapitel ska statistikprocessen beskrivas mycket översiktligt. Här ges också exempel på var i processen just du kan befinna dig. Var finns statistik om kvinnor och

Läs mer

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal Presentationstitel Månad 200X Sida 1 Gemensam kartläggning Gemensam kartläggning är

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun Sjukskrivning och rehabilitering I arbetsmiljöpolicyn framhåller Hudiksvalls kommun vikten av tidig och aktiv rehabilitering för att sjukskrivna medarbetare så fort det är

Läs mer

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-05-09 Dnr 72/2008-71 Ann Kristin Hasselsten Socialnämnden 2008-05-21 Åtgärder för arbetslösa bidragstagare Sammanfattning Socialnämnden ska utveckla verksamheten för arbetslösa bidragstagare

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 24 maj 2011 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 6 juli 2010 i mål

Läs mer

Uppdragsavtal. - de samverkande parternas uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås. Naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund

Uppdragsavtal. - de samverkande parternas uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås. Naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund BILAGA 2 Uppdragsavtal - de samverkande parternas uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås Naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund 2013-09-13 I Pilotmodell Samordningsteam Västerås

Läs mer

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-09-24 nr I:1 Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2 Innehåll Bakgrund... 3 Mål för att bryta den nuvarande uppgången

Läs mer

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund FRÅN KAOS TILL KAOSAM - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund Kort bakgrund. Lunds kommun 119 000 invånare Ca. 1000 hushåll per månad, knappt 1,6 % av befolkningen får försörjningsstöd Hög andel får försörjningsstöd

Läs mer

Vägledning för sjukskrivning

Vägledning för sjukskrivning Vägledning för sjukskrivning för tydligare och säkrare sjukskrivningar Artikelnr 2007-114-83 Redaktör David Svärd Sättning Edita Västra Aros AB Foto Framsida: Staffan Larsson/KI Sidan 4: Matton Images

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Jämställda sjukskrivningar. Arbetsbok för kvalitetssäkrad sjukskrivningsprocess

Jämställda sjukskrivningar. Arbetsbok för kvalitetssäkrad sjukskrivningsprocess Jämställda sjukskrivningar Arbetsbok för kvalitetssäkrad sjukskrivningsprocess Jämställda sjukskrivningar Arbetsbok för kvalitetssäkrad sjukskrivningsprocess Upplysningar om innehållet: Ulrika Eklund,

Läs mer

Förslag till åtgärdsplan 2006 med förslag till fördelning av medel för året

Förslag till åtgärdsplan 2006 med förslag till fördelning av medel för året Beställare Vård Bilaga 3 Handläggare: Kjell Zahr Förslag till åtgärdsplan 2006 med förslag till fördelning av medel för året Inledning Åtgärdsplanen för Stockholms läns landsting innehåller förslag på

Läs mer

Redovisning uppdaterad handlingsplan för jämställd sjukskrivning, villkor 1

Redovisning uppdaterad handlingsplan för jämställd sjukskrivning, villkor 1 Sida: Sjukskrivningsmiljarden 2012-08-24 1 (7) Margareta Lilja-Svensson, Beställarenheten Dnr 100615 Till Magnus Adolfsson Försäkringskassan Redovisning uppdaterad handlingsplan för jämställd sjukskrivning,

Läs mer

Utbildning i Försäkringsmedicin AT-läkare

Utbildning i Försäkringsmedicin AT-läkare Utbildning i Försäkringsmedicin AT-läkare 2016-08-23 08-24 Wifi Qulturum Lösenord qulturum 2016-08-26 Schema 23 augusti 09:00 Start 09:30 inledning, presentation, förväntningar 10:00 Försäkringskassans

Läs mer

Arbetsgivaralliansens. snabbguide. arbetsanpassning & rehabilitering

Arbetsgivaralliansens. snabbguide. arbetsanpassning & rehabilitering Arbetsgivaralliansens snabbguide arbetsanpassning & rehabilitering Arbetsgivarens arbete med arbetsanpassning och rehabilitering Materialet är tänkt som ett konkret stöd för arbetsgivarens praktiska arbete

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin

Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin 1 Antagen KS 110315 61 1 (5) Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin Enhet Personalavdelningen Giltigt från 2011-03-15 Utarbetad av Margita Westring Fastställd av Kommunstyrelsen 2009-04-07 38, Kommunstyrelsen

Läs mer