Postadress Besöksadress Telefon Stockholm Vasagatan
|
|
- Kristin Åström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 trots allt sjukast 1 (11) Utvecklingen av kvinnors och mäns utnyttjande av sjukförsäkringen Ohälsostatistiken visar sammanfattningsvis följande: Ohälsotalet är högre för kvinnor än för män. Skillnaderna har dock minskat något. Den förväntade medelfallängden är något kortare för kvinnor än för män. Säsongsvariationen är större för kvinnor än för män. är deltidssjukskrivna i högre utsträckning än män. sjukskrivs i mindre utsträckning än kvinnor på grund av psykiska diagnoser. Utflödet från sjukersättningen är större än nybeviljandet sedan 2006 för män och sedan 2007 för kvinnor. Nybeviljandet för sjukersättning har legat på en jämn nivå från juni till september Inga entydiga förklaringar till att kvinnors och mäns sjukskrivningsmönster ser olika ut. Vid en jämförelse mellan några Europeiska länder är kvinnors sjukfrånvaro högre än männens i samtliga av länderna utom i Tyskland där det inte är någon skillnad mellan könen. Ohälsotalet Ohälsotalet har minskat sedan 2003 för både kvinnor och män vilket innebär att antal utbetalda dagar med sjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjuk- och aktivitetsersättning har sjunkit. Försäkringskassan mäter sjukfrånvaron med ohälsotalet som innebär antal utbetalda dagar av sjukförmånerna delat med antal personer i arbetsför ålder i befolkningen. Färre sjukfall startar och fler avslutas och sjukfallen blir kortare än tidigare år. Trenderna kan fram till 2008 bl.a. kopplas till fler deltidssjukskrivningar och efter 2008 till nya regler i sjukförsäkringen och införande av försäkringsmedicinskt beslutsstöd. Vidare kan man se till demografiska orsaker som förklaring till minskningen med en relativt stor andel av befolkningen som går i ålderspension. Postadress Besöksadress Telefon Stockholm Vasagatan E-post Internetadress Telefax Org.nr huvudkontoret@forsakringskassan.se
2 2 (11) Ohälsotalet Ohälsotalet Källa: Store Diagrammet visar ohälsotalets utveckling sedan Målet för ohälsotalet för 2008 var 37 dagar och resultatet blev 35,8 dagar. Målet för 2009 var 33,5 dagar och resultatet blev för året 32,8. För 2012 är målet 27,5 dagar. Det finns inga könsspecifika mål uppsatta. Ohälsotalet för män ligger både för 2008 och 2009 under det nationella målet (28,8 respektive 26,7) och kvinnor ligger över det nationella målet båda åren (42,9 respektive 39,1). I tabellen nedan framgår ohälsotalets utvecklingen för januari månad de senaste tre åren. Ohälsotalet har minskat något mer för kvinnor än för män vilket innebär att skillnaderna mellan könen har minskat. De senaste tre åren har skillnaderna minskat med 3,2 dagar (från 15,4 dagar till 12,2) Ohälsotal Minskning 08/09 dgr (%) Minskning 09/10 dgr (%) Genomsnitt 38,1 35,5 32,5 2,6 (6,8) 3 (8,5) 45,9 42,6 38,7 3,3 (7,2) 3,9 (9,2) 30,5 28,6 26,5 1,9 (6,2) 2,1 (7,5) Källa: Store I januari 2010 stod sjukskrivningarna (alla former exklusive SA) för 6,5 dagar och sjuk- och aktivitetsersättning för 26 dagar av ohälsotalet. Antal individer som fått ersättning var kvinnor och män under januari månad med sjukskrivning samt kvinnor män med sjuk- och aktivitetsersättning. Ohälsotalets åldersfördelning Ohälsotalet är högre bland äldre kvinnor och män än bland yngre. Det kan tolkas som att de medicinska riskerna ökar och det kan handla om att dessa åldergrupper har större påfrestningar i arbetslivet eller som en större 2
3 Försäkringsutveckling, ohälsa 3 (11) sammanlagd belastning under en lägre tid i arbetslivet 1. Delar man upp könen i ålderskategorier ser man att skillnaderna mellan könen ökar med ålder. I åldersgruppen upp till 19 år är mäns ohälsotal något högre än kvinnors. Detta beror på att fler män än kvinnor i den åldern beviljas aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång. I ålderskategorin upp till 19 år och för män är de grupper där ohälsotalet inte har minskat. Det kan kopplas till att det är ett större inflöde än utflöde inom aktivitetsersättningen 2, <19 år år år år år år Ohälsotalet har mellan 2007 och 2009 (september månads resultat) minskat mest i de högre ålderkategorierna, där också ohälsotalen är som högst. Minskningen är högre mellan 2008 och 2009 än mellan 2007 och 2008 i åldergrupperna år och är båda åren större för kvinnor än för män. Hur långa förväntas sjukfallen bli? Den förväntade medelfallängden för sjukfall längre än två veckor var i december månader. För kvinnor var den förväntade tiden 2 månader och för män 2,1 månader, det vill säga en skillnad på tre dagar. I diagrammet nedan redovisas förväntade fallängder för sjukfall som passerar 30, 90, 180 och 360 dagar fördelat på kön. Generellt kan man säga att ju längre ett sjukfall blir desto längre förväntas det fortsätta. I samtliga fall förväntas kvinnors sjukfall pågå något längre än mäns utom i de fall som passerar 30 dagar där kvinnors medelfallängd förväntas vara något kortare än mäns. 1 Riksförsäkringsverket 2004 a 2 SOU 2008:102 3 I sammanhanget kan nämnas att aktivitetsersättning utgör en relativt liten del av det totala ohälsotalet. 3
4 Antal månader Försäkringsutveckling, ohälsa 4 (11) Förväntad medelfallängd 17,0 15,0 13,0 11,0 9,0 7,0 30 dagar (k) 90 dagar (k) 180 dagar (k) 360 dagar (k) 30 dagar (m) 90 dagar (m) 180 dagar (m) 360 dagar (m) 5,0 3,0 1, Fram till halvårsskiftet 2008 var skillnaderna mellan kvinnors och mäns förväntade medelfallängd relativt oförändrade. s sjukfall förväntades fortsätta längre än mäns sjukfall började skillnaderna mellan kvinnors och mäns medelfallängder att minska vilket sammanfaller i tid med införandet av det försäkringsmedicinska beslutsstödet och de nya reglerna för sjukförmånerna. Sedan dess har skillnaderna mellan de förväntade fallängderna minskat och för sjukfall som passerar 30 dagar förväntas kvinnors sjukfall pågå 6 dagar kortare än mäns. Att skillnaderna minskat kan bero på att kvinnors faktiska sjukskrivningstider minskat mer än männens sedan det försäkringsmediciniska beslutsstödet infördes 4. I tabellen nedan framgår den förväntade medelfallängden i antal månader för december månad de senaste tre åren. Månad Fall som passerat 30 dagar 4,2 3,1 2,5 3,9 3,2 2,7 Fall som passerat 90 dagar 9,2 7,6 6,0 8,3 7,3 5,8 Fall som passerat 180 dagar 12,0 10,5 8,6 10,9 10,0 8,2 Fall som passerat 360 dagar 13,1 12,2 11,0 12,1 11,8 10,6 Antal sjukfall minskar i samtliga sjukfallslängder I diagrammet nedan visas antal sjukfall uppdelat på kön och på längd (1-179 dagar, dagar och >365 dagar). Det är framförallt de längsta sjukfallen, över ett år, som har minskat i antal och är nu i nivåer med sjukfall dagar, vilket gäller för både kvinnor och män. Runt var sjukfallen över 4 Försäkringskassan 2009:5 4
5 5 (11) ett år betydligt fler än de kortare sjukfallen. Säsongsvariationerna för sjukfall dagar är topparna under vintermånaderna och dipparna under sommarmånaderna, vilket innebär att antal sjukfall sjunker under våren och ökar under hösten. Säsongsvariationerna är större för kvinnor än för män. I sjukfall dagar verkar säsongsvariationerna bestå. Minst antal sjukfall för både kvinnor och män finns bland sjukfallen som pågår i dagar. För dessa sjukfall verkar säsongsvariationer ha mattats av något det senaste året. Antal sjukfall (rehabiliteringskedjan) dgr dagar >1 år dgr dagar >1 år Deltidssjukskrivningarna minskar Andelen deltidssjukskrivna ökade från början av 2000-talet fram till Ökningen ses som en konsekvens av att regeringen lyfte fram att deltidssjukskrivningar skulle prioriteras framför heltidssjukskrivningar 5. Det är större andel kvinnor än män som har deltidssjukskrivning. Från mitten av 2008 har andelen individer med deltidssjukskrivning minskat. 5 Försäkringskassan 2008:12 5
6 6 (11) Andel individer med deltidssjukskrivning 45,0% 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% (100% = Andel individer med hel- och deltidssjukskrivning) I diagrammet framgår att säsongsvariationer återfinns även bland deltidssjukfallen. Skillnaderna mellan könen har hittills varit oförändrade. En studie 6 som Försäkringskassan gjorde 2008 om deltidssjukskrivningar visar att kvinnor och män i genomsnitt 2006 fick 120 ersatta dagar för sjukdom innan första dagen med deltidssjukskrivning. Föregående år hade kvinnor tidigare än män gått över från heltids- till deltidssjukskrivning. Tittar man på medianvärdet så var det dagar för kvinnor och 48 dagar för män. Det är en skillnad på 7 dagar mellan kvinnor och män fram till övergång till deltidssjukskrivning från heltidssjukskrivning. I genomsnitt hade alltså skillnaderna mellan könen försvunnit medan det fanns kvar i medianvärdet, vad gällde antal dagar fram till deltidssjukskrivning. Diagnosfördelning och kön sjukskrivs för psykiska diagnoser i högre utsträckning än män. sjukskrivs oftare för diagnoser kopplade till det muskuloskeletala systemet och bindväven än kvinnor. I frågan om jämställd hälsa diskuteras huruvida kvinnor överdiagnostiseras för psykisk ohälsa och att mäns psykiska diagnoser osynliggörs och istället får en fysisk sjukdomsdiagnos 7. står för en större andel av sjukskrivningar från skador, förgiftningar och annat som följer yttre orsaker. Sjukskrivningar i samband med graviditet står för ca 5 % av den totala diagnosfördelningen och tillhör inte den typ av diagnoser som leder till många 6 Försäkringskassan 2008:12 7 Skl
7 7 (11) och långa sjukfall. Endast en begränsad del av skillnaden mellan kvinnors och mäns ohälsotal kan därför tillskrivas denna diagnostyp 8. Diagnosfördelning 2009 Total Andningsorganens sjukdomar 7,5% 6,3% 7,1% Graviditet, förlossning och barnsängstid 7,9% 0,0% 5,3% Matsmältningsorganens sjukdomar 3,4% 6,0% 4,3% Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar 17,0% 12,4% 15,4% Saknas/Okänd 8,7% 8,7% 8,7% Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven 22,2% 26,2% 23,6% Sjukdomar i nervsystemet 3,5% 2,8% 3,3% Sjukdomar i urin- och könsorganen 3,3% 1,3% 2,6% Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker 8,7% 17,1% 11,5% Symtom, sjukdomstecken och onormala kliniska fynd och laboratoriefynd som ej klassificeras annorstädes 4,3% 3,3% 3,9% Tumörer 3,1% 2,6% 2,9% Övriga 9 10,4% 13,1% 11,3% Sjuk- och aktivitetsersättning Utflödet från sjuk- och aktivitetsersättning har ökat mer för kvinnor än för män. Det finns också fler kvinnor än män i SA-beståndet. I nybeviljandet har skillnaderna mellan könen minskat och varit relativt sett oförändrat mellan juni och september Minskningarna i nybeviljandet för både kvinnor och män från juli 2008 fram till juni 2009 sammanfaller i tid med att den tidsbegränsade sjukersättningen upphörde som ersättningsform och de nya reglerna för att beviljas sjukersättning till vidare. 8 Riksförsäkringsverket 2004b 9 Övriga diagnoser omfattar: Cirkulationsorganens sjukdomar; Endokrina sjukdomar, nutritionsrubbningar och ämnesomsättningssjukdomar; Faktorer av betydelse för hälsotillståndet och för kontakter med hälso- och sjukvården; Hudens och underhudens sjukdomar; Medfödda missbildningar, deformiteter och kromosomavvikelser; Sjukdomar i blod och blodbildande organ samt vissa rubbningar i immunsystemet; Sjukdomar i ögat och närliggande organ; Sjukdomar i örat och mastoidutskottet; Vissa infektionssjukdomar och parasitsjukdomar; Vissa perinatala tillstånd; Yttre orsaker till sjukdom och död 7
8 8 (11) Utflöde och nybeviljande sjuk- och aktivitetsersättning Utflöde kvinnor Nybeviljande kvinnor Uflöde män Nybeviljande män Kurvorna för mäns nybeviljande och utflöde korsas i maj Sedan dess är utflödet större än nybeviljandet. Motsvarande tidpunkt för kvinnor är oktober Drygt ett år efter att mäns nybeviljande var större än utflödet blev kvinnors det med. De senaste tre åren har SA-beståndet minskat, med störst minskning mellan 2008 och Minskningen beror dels på utflödet men främst på minskningen av nybeviljanden. Bestånd, SA År/kön Totalt Utflödet beror till stor del på övergång till ålderspension. Ökningen i utflödet återfinns i annat utflöde det som beror på ålderspension och dödsfall. Utflöde Annat utflöde Avlidna Fyllt 65 År/kön Annat utflöde har ökat med en faktor av 3,43 för kvinnor och 2,22 för män under åren Utflödet har alltså ökat med 20 % för män och med 46 % för kvinnor. I tabellen redovisas utflödet de senaste tre åren. Den största ökningen är annat utflöde som för kvinnor gått från ca 2700 fall till drygt 9000 fall under perioden För män är motsvarande siffror ca 2700 respektive knappt
9 9 (11) I sammanhanget kan nämnas att aktivitetsersättning är en liten del av det totala SA-beståndet men att den ersättningsformen har ökat sedan Den största ökningen beror på beviljande på grund av förlängd skolgång. Förklaringar till skillnader mellan könen i ohälsan Jämställdhet innebär jämn representation, inflytande och resursfördelning mellan kvinnor och män. I det sammanhanget är det vanligt att prata om hinder som finns, eller bakomliggande faktorer till en skev könsfördelning. Vad jämställd ohälsa innebär är inte helt lätt att svara på. I fallet med sjukskrivningar är det fler kvinnor än män som är sjukskrivna. Man kan fråga sig i vilken utsträckning som sjukdomsbilden och mönstret kan motiveras eller vad som kan förklaras med olika sociala orsaker och ojämställda förhållanden. Vidare kan en fråga ställas om i vilken utsträckning normer upprätthålls och reproduceras i Försäkringskassans handläggning och inom sjukvården som bidrar till skillnader mellan könen i ohälsostatistiken. Det går dock inte att peka på enskilda förklaringar till skillnaderna i ohälsostatistiken. De förklaringar som olika studier pekar på är ojämställda förhållanden i samhället. I flera studier pekar man på mönster på arbetsmarknaden kopplade till sjukskrivningar, ansvar för hem och familj samt reproduktion av cementerande uppfattningar om kön i samhällets olika delar. Ett större ansvar för hem och familj innebär konsekvenser för möjligheter att hantera ökat tryck från arbetsgivaren 10. Detsamma gäller omvänt att skyldigheter på arbetsplatsen inte krockar om det finns ett större utrymme inom ansvaret för familjen. Endast små skillnader i ohälsan kan härledas till biologiska förklaringar som sjukdom i samband med graviditet. Den svenska arbetsmarknaden är horisontellt och vertikalt segregerad. På arbetsmarknaden dominerar endera könet inom sektorer och yrken. I denna uppdelning har man sett flera mönster. Enligt en arbetsmiljöundersökning har en polarisering mellan den offentliga sektorn och kvinnodominerade yrken där arbetsmiljön försämrats jämfört med privat sektor och mansdominerade yrken. Vidare har man sett att många arbetsplatser är anpassade efter en idé om en normalbyggd man. Detta får exkluderande konsekvenser dels för kvinnor men också för män som har en annan kroppsbyggnad. 11 Vidare har män i större utsträckning högre positioner än kvinnor i den svenska arbetsmarknaden och för både kvinnor och män förekommer det fler sjukskrivningar bland de med lägre positioner jämfört med högre. Både för kvinnor och män är det vanligare med sjukskrivningar bland de med lägre positioner jämfört mot de med högre positioner i arbetslivet. Fler kvinnor har arbeten med lägre positioner än män Riksförsäkringsverket 2004 b 11 Riksförsäkringsverket 2004 b 12 Riksförsäkringsverket 2004 b 9
10 10 (11) Sverige i ett europeiskt perspektiv I denna promemoria framställs statistik från den svenska sjukförsäkringen. Att jämföra sjukfrånvaron mellan europeiska länder genom att använda sjukförsäkringsdata är problematiskt. Det beror på att ländernas sjukförsäkringssystem skiljer sig från varandra i ersättningsformer och regler. Till exempel varierar arbetsgivaransvar för sjuklön mellan länderna. För att kunna jämföra sjukfrånvaro mellan olika länder används arbetskraftsundersökningar (AKU). Många europeiska länder genomför standardiserade arbetskraftsundersökningar vilket gör att resultaten går att jämföra. EU:s statistikmyndighet Eurostat samlar in undersökningarna från medlemsstaterna och sammanställer resultaten. I AKU undersöks sjukfrånvaron genom att mäta antal anställda personer som har varit frånvarande en hel representativ vecka från arbetet på grund av sjukdom. Det som undersöks är den faktiska sjukfrånvaron istället för ersättning från socialförsäkringssystemet. De länder som Försäkringskassan och tidigare Riksförsäkringsverket jämför Sveriges sjukfrånvaro med är Danmark, Finland, Frankrike, Nederländerna, Norge, Storbritannien och Tyskland. Länderna har bedömts ha likartad utvecklingsnivå och ekonomisk struktur 13. Sjukfrånvaron i åtta västeuropeiska länder 2008 (andel av anställda) 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Frankrike Tyskland Danmark Finland Nederländerna Norge Sverige Storbritannien Totalt Källa: Eurostat Diagrammet visar andelar av anställda kvinnor och män som är frånvarande en representativ vecka från arbetet på grund av sjukdom år I Tyskland är sjukfrånvaron lika för både män och kvinnor men i de övriga länderna har kvinnor en högre sjukfrånvaro än män. Den största skillnaden mellan könen 13 Försäkringskassan 2009 a Här finns ytterligare resonemang om jämförbarheten mellan nämnda europeiska länder. 10
11 11 (11) finns i Norge där kvinnors sjukfrånvaro är 44 procent högre än männens och den näst största skillnaden finns i Sverige där kvinnors sjukfrånvaro är 35 procent högre än männens. Vid en jämförelse med 2007 års siffror så har skillnaden mellan könen i Norge, Frankrike och Storbritannien ökat en aning. I Sverige, Tyskland, Danmark och Finland har däremot skillnaden mellan könen minskat en aning och i Nederländerna är skillnaden mellan könen oförändrad. I ett längre tidsperspektiv har Nederländernas, Norges och Sveriges sjukfrånvaro varierat kraftigare och varit högre än i de andra länderna. Danmark, Finland, Frankrike, Storbritannien och Tyskland har i jämförelse haft en mer stabil och lägre sjukfrånvaro. 14 Referenser Försäkringskassan (2009 a), Resultatindikatorer och målformuleringar för sjukförsäkringen, Svar på regeringsuppdrag, Dnr: FUO Försäkringskassan, Socialförsäkringsrapport 2009:5, Beslutsstödet - Sjukskrivningsmönster före och efter införandet av försäkringsmedicinska rekommendationer för fysiska sjukdomar Försäkringskassan, Socialförsäkringsrapport 2009:10, Sjukfrånvaron i Sverige på väg mot europeiska nivåer? Utvecklingen i åtta länder Försäkringskassan, Socialförsäkringsrapport 2008:12, Deltidssjukskrivning en registerstudie över utvecklingen Riksförsäkringsverket 2004 a, Socialförsäkringsboken 2004,, män och sjukfrånvaron Riksförsäkringsverket 2004 b, Analyserar 2004:16, Orsaker till skillnader i kvinnors och mäns sjukskrivningsmönster en kunskapsöversikt SKL, Sveriges Kommuner och Landsting 2009, Jämt sjukskriven ett genusperspektiv på sjukskrivningsprocessen. SOU 2008:102, Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen 14 Försäkringskassan 2009:10 11
Prediktiv approach och visualisering med kartor RJL,
Prediktiv approach och visualisering med kartor RJL, 2014-2016 Ulrika Stefansson, Utredare ulrika.stefansson@rjl.se Dennis Nordvall, Data Scientist dennis.nordvall@rjl.se Interaktiv karta Akuten och differens
Läs merINNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2001... 2. 1.1 Antalsuppgifter m.m...2
INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2001... 2 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 1.2 Fördelning på uttagning...3 1.3 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.4 Inskrivna
Läs merMånadsrapport sjukförsäkringen
Information: carolin.holm@forsakringskassan.se Tfn: 010-116 90 72 2011-01-14 1 (8) Månadsrapport sjukförsäkringen Sammanfattning Minskningen av ohälsotalet fortsätter. Minskningen omfattar alla län och
Läs merINNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN Antalsuppgifter m.m Defekt färgseende...10
INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2003...2 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 1.2 Fördelning på uttagning...3 1.3 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.4 Inskrivna
Läs merINNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN Antalsuppgifter m.m...2
INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2002...2 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 1.2 Fördelning på uttagning...3 1.3 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.4 Inskrivna
Läs merINNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN Antalsuppgifter m.m MEDICINSKA OCH PSYKOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN
INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2005...2 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 1.2 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.3 Inskrivna till civilplikt per befattning
Läs merINNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN Antalsuppgifter m.m Resultat efter urvals- och inskrivningstillfällen...
INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2006...2 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 1.2 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.3 Inskrivna till civilplikt per befattning
Läs merSjukskrivningsmönster hos kvinnor och män FÖRSÄKRING
Sjukskrivningsmönster hos kvinnor och män FÖRSÄKRING Innehåll Sammanfattning... Bakgrund...4 Om rapporten...4 Sjukperioder 2005-201...6 Individer som har haft en sjukperiod jämfört med individer som har
Läs merLaura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1
Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Presentation vid Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sjukförsäkringen i siffror Laura Hartman Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan
Läs merRedovisning uppdaterad handlingsplan för jämställd sjukskrivning, villkor 1
Sida: Sjukskrivningsmiljarden 2012-08-24 1 (7) Margareta Lilja-Svensson, Beställarenheten Dnr 100615 Till Magnus Adolfsson Försäkringskassan Redovisning uppdaterad handlingsplan för jämställd sjukskrivning,
Läs merINNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN Antalsuppgifter m.m ANTAGNINGSPRÖVADE KVINNOR
INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2004...2 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 1.2 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.3 Inskrivna till civilplikt per befattning
Läs merUppföljning av sjukförsäkringens utveckling
1 (49) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling Delredovisning 1 av regeringsuppdrag år 2013 Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan 16 08-786
Läs merINNEHÅLL 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 1998...2. 1.3 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3
INNEHÅLL 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 1998...2 1.1 Antalsuppgifter m.m....2 1.2 Fördelning på uttagning...3 1.3 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.4 Inskrivna till
Läs merINNEHÅLL...Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2000...2. 1.1 Antalsuppgifter m.m...2. 1.2 Fördelning på uttagning...3
INNEHÅLL...Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2000...2 1.1 Antalsuppgifter m.m....2 1.2 Fördelning på uttagning...3 1.3 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.4 Inskrivna
Läs merAnalyser av sjukförsäkringens utveckling 2013
Social Insurance Report Analyser av sjukförsäkringens utveckling 2013 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Analys och prognos Peje Bengtsson 010-116 90 62 Pererik.bengtsson@forsakringskassan.se
Läs merSkador bland barn i Sverige 2014
Skador bland barn i Sverige 2014 Pernilla Fagerström Avdelningen för statistik och jämförelser 2015-12-18 Dnr 29870/2015 Datakällor Dödsorsaksregistret Innehåller information om samtliga i Sverige folkbokförda
Läs merLäkares sjukskrivning av kvinnor och män. Ola Leijon Jenny Lindblad Niklas Österlund Kontakt:
Läkares sjukskrivning av kvinnor och män Ola Leijon Jenny Lindblad Niklas Österlund Kontakt: ola.leijon@inspsf.se www.inspsf.se Fokus i studien är läkarintyget Bild 2 och den sjukskrivningstid som läkaren
Läs mer1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 1999...2. 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 2 MEDICINSKA FÖRHÅLLANDEN 1999...6
INNEHÅLL 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 1999...2 1.1 Antalsuppgifter m.m....2 1.2 Fördelning på uttagning...3 1.3 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.4 Inskrivna till
Läs merSjukfallskartläggning. Västra Götaland inför 2008
inför 2008 s län Sjukfallskartläggning inför 2008 En kartläggning av långtidssjukskrivna har genomförts under 2007 i i samverkan med Skåne. Statistiken omfattar 22 261 sjukfall, 60 dgr och längre från
Läs merSjukfrånvarons utveckling
Frukostseminarium AFA Försäkring Sjukfrånvarons utveckling Delrapport 2, 215 Sofia Bill Analytiker, Försäkringskassan Sid 1 December 215 Sjukfrånvarons utveckling, del 2 Källa: Försäkringskassans databas
Läs merSkador bland äldre i Sverige 2014
Skador bland äldre i Sverige 2014 Pernilla Fagerström Avdelningen för Statistik och Jämförelser 2015-12-16 Dnr 29870/2015 Datakällor Dödsorsaksregistret Innehåller information om samtliga i Sverige folkbokförda
Läs merSkador bland barn i Sverige
Skador bland barn i Sverige Pernilla Fagerström Avdelningen för Statistik och Jämförelser 2014-02-25 Datakällor Dödsorsaksregistret Innehåller information om samtliga i Sverige folkbokförda personer som
Läs merUtökad sammanfattning till Socialförsäkringsrapport 2015:11. Bred samverkan krävs för att minska sjukfrånvaron
Utökad sammanfattning till Socialförsäkringsrapport 15:11 Bred samverkan krävs för att minska sjukfrånvaron Utökad sammanfattning till Socialförsäkringsrapport 15:11 Regeringen har satt som mål att sjukpenningtalet
Läs merArbetspensionstagare i Finland 2017
Arbetspensionstagare i Finland 201 Finlands officiella statistik (FOS): Arbetspensionstagare i Finland [nätpublikation]. ISSN 2343-1342. Helsingfors: Pensionsskyddscentralen 2018 Arbetspensionstagare Samtliga
Läs merRegeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015
Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05
Läs merFortsatt sjukpenning. de bakomliggande skälen till ställningstagandet
1 (21) Socialdepartementet 103 33 Stocksholm Fortsatt sjukpenning de bakomliggande skälen till ställningstagandet Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan 16 08-786 90 00 E-post Internetadress
Läs merAnalyser av sjukfall som passerar 180 dagars sjukskrivning
Social Insurance Report Analyser av sjukfall som passerar 180 dagars sjukskrivning ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan Analys och prognos Peje Bengtsson 010-116 90 62 pererik.bengtsson@forsakringskassan.se
Läs merSamhällets kostnader för sjukdomar år 2017
Samhällets kostnader för sjukdomar år 2017 Frida Hjalte Katarina Gralén Ulf Persson IHE RAPPORT 2019:6 Frida Hjalte Katarina Gralén Ulf Persson IHE Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi Citera rapporten
Läs merArbetspensionstagare i Finland 2018
Arbetspensionstagare i Finland 2018 Finlands officiella statistik (FOS): Arbetspensionstagare i Finland [nätpublikation]. ISSN 2343-1342. Helsingfors: Pensionsskyddscentralen 2019 Arbetspensionstagare
Läs merGraviditetsrelaterade besvär: Hur ersätter socialförsäkringen? Nina Karnehed
Graviditetsrelaterade besvär: Hur ersätter socialförsäkringen? Nina Karnehed Regeringens instruktion för ISF 1 Inspektionen för socialförsäkringen har till uppgift att genom systemtillsyn och effektivitetsgranskning
Läs merSjukfrånvarons utveckling
Dialogmöte den 16 november 2015 Hallands, Jönköpings och Västra Götalands län Sjukfrånvarons utveckling Peje Bengtsson, analytiker vid avdelningen för analys och prognos Sid 1 16 november 2015 Dialogmöte
Läs merSkador bland äldre i Sverige 2014
Skador bland äldre i Sverige 2014 Pernilla Fagerström Avdelningen för statistik och jämförelser 2015-12-18 Dnr 29870/2015 Datakällor Dödsorsaksregistret Innehåller information om samtliga i Sverige folkbokförda
Läs merTabell l Nybeviljade sjukersättningar och aktivitetserssättningar med fördelning efter omfattning och kön
Tabell l Nybeviljade sjukersättningar och aktivitetserssättningar med fördelning efter omfattning och kön År Kvinnor och män Kvinnor Män 1/1 3/4 1/2 1/4 Summa Heltids- Tidsbe- 1/1 3/4 1/2 1/4 Summa Heltids-
Läs merSvar på regeringsuppdrag
SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (75) Svar på regeringsuppdrag Rapport - Uppföljning av sjukfrånvarons utveckling 2017. Sjuk- och rehabiliteringspenning Försäkringskassan : 2017-06-21 Uppföljning av sjukfrånvarons
Läs merFörsäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011
1 (44) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 2 (44) Sammanfattning I juli 2008 ändrades reglerna inom sjukförsäkringen.
Läs merTabell l Nybeviljade sjukersättningar och aktivitetserssättningar med fördelning efter omfattning och kön
Tabell l Nybeviljade sjukersättningar och aktivitetserssättningar med fördelning efter omfattning och kön År Kvinnor och män Kvinnor Män 1/1 3/4 1/2 1/4 Summa Heltids- Tidsbe- 1/1 3/4 1/2 1/4 Summa Heltids-
Läs merVårdbidraget. utvecklingen fram till idag och försörjningssituationen i morgon. SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Vår beteckning 2012-06-11 Dnr 005507-2012
SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Datum Vår beteckning 2012-06-11 Dnr 005507-2012 1 (84) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Vårdbidraget utvecklingen fram till idag och försörjningssituationen i morgon Sammanfattning
Läs merResultatindikatorer och målformuleringar för sjukförsäkringen
1 (14) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Resultatindikatorer och målformuleringar för sjukförsäkringen Uppdraget I Budgetpropositionen för 2009 anger regeringen att målet för politikområdet Ekonomisk
Läs merFPA:s handikappförmåner
Tilläggsuppgifter: tilastot@kela.fi FPA:s handikappförmåner 11.1 Utbetalda handikappförmåner 1990 2016 (24.3.2017) Figur Data 11.2 Mottagare av handikappförmåner 1990 2016 (24.3.2017) Figur Data 11.3 11.4
Läs merFPA:s handikappförmåner
Figurer Tilläggsuppgifter: tilastot@kela.fi FPA:s handikappförmåner 11.1 Utbetalda handikappförmåner 1990 2015 (23.2.2016) Figur Data 11.2 Mottagare av handikappförmåner 1990 2015 (23.2.2016) Figur Data
Läs merSocialförsäkringsrapport 2009:8. Social Insurance Report. Ohälsoskulden 2008 ISSN
Social Insurance Report Ohälsoskulden 2008 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Hans Olsson 010-116 96 54 hans.olsson@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se
Läs merLångtidssjukskrivna. bakgrund, diagnos och återgång i arbete. Utvecklingen från slutet av 1980-talet till 1999 REDOVISAR 2000:11
REDOVISAR 2000:11 Långtidssjukskrivna bakgrund, diagnos och återgång i arbete Utvecklingen från slutet av 1980-talet till 1999 Utredningsenheten 2000-12-12 Upplysningar: Eva Olkiewicz tel 08-786 93 01
Läs merFörsäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan
Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför
Läs merSjukfallskartläggning
December 2007 1(14) Sjukfallskartläggning Västra Götaland inför 2008 Sammanställning från Sjukfallskartläggning, Försäkringskassan Västra Götalands län. Annika Mansén 031-700 5101 Seppo Kerola 033-16 60
Läs mer2007:6. Långtidssjukskrivna. demografi, arbete, yrke, diagnos, sjukpenningrätt och återgång i arbete 2003, 2005 och 2006 ISSN 1653-3259
2007:6 Långtidssjukskrivna demografi, arbete, yrke, diagnos, sjukpenningrätt och återgång i arbete 2003, 2005 och 2006 ISSN 1653-3259 Sammanfattning Studien är en jämförelse av de långvarigt sjukskrivna
Läs merFörstudie för bedömning av omfattningen av mångbesökare i. Västra Götalandsregionen
Referens Datum Diarienummer Hälso- och sjukvårdsavdelningen 2008-09-22 RSK 345-2008 TU Förstudie för bedömning av omfattningen av mångbesökare i Bakgrund och uppdrag Västra Götalandsregionen I motion från
Läs mer- en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen
1 (14) Hur försörjer man sig? - en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan
Läs merBudgetpropositionen för 2012
Budgetpropositionen för 2012 Budgetpropositionen för 2012 - förslagen på socialförsäkringsområdet Anna Pettersson Westerberg Innehåll Översynen av sjukförsäkringsreformen Förtroendet för socialförsäkringen
Läs merSjukskrivning och arbetsolyckor bland unga
Sjukskrivning och arbetsolyckor bland unga Sjukförsäkringen omfattar: Svenskt Näringsliv/LO Kommuner och Landsting Sjukfrånvaro AGS (endast arbetare) AGS-KL Långvarig sjukfrånvaro Sjukskrivning mer än
Läs merBEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN
BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1
Läs merAvslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen
PROMEMORIA 1(14) Datum Diarienummer 2015-02-26 2014-133 Niklas Österlund Enheten för sjukförmåner 08-58 00 15 52 Niklas.osterlund@inspsf.se Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen
Läs merFoto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete
Foto: Mattias Ahlm Effektiv väg tillbaka till arbete Våra socialförsäkringssystem ska handla om att rätt ersättning ska gå till rätt person. De ska vara robusta och hålla in i framtiden och de ska sätta
Läs mer1 (29) HK (4100) Socialdepartementet Stockholm
1 (29) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning november 2012 2 (29) Sammanfattning Försäkringskassan har i regleringsbrevet för 2012
Läs merSjukfrånvarons utveckling
Social Insurance Report Sjukfrånvarons utveckling Delrapport 1, 215 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Analys och prognos Sofia Bill 1-116 27 2 sofia.bill@forsakringskassan.se
Läs merOhälsotalet för män och kvinnor i åldern 16-64 år, 2007 Adress Telefon e-post USK Telefax Webb.plats
STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-067X SOCIALA FÖRHÅLLANDEN S 2008:15 Ohälsotal i Stockholm 2007 Ohälsotalet fortsätter att minska Pernilla Melin 2008-12-17 Tel: 508 35 043 Ohälsotalet fortsätter
Läs merLång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning
Psykiatriska diagnoser Korta analyser 2017:1 Försäkringskassan Avdelningen för analys och prognos Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Korta analyser är en rapportserie från Försäkringskassan
Läs merEn sjukförsäkring i förändring
En sjukförsäkring i förändring Per Lytsy Per.lytsy@pubcare.uu.se Socialmedicin, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Universitet Socialmedicin, Akademiska sjukhuset Ohälsan skiftar karaktär
Läs merDen bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. December 2016
Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen December 2016 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra försäkringar är bestämda
Läs merÅtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum
Promemoria 2018-01-23 Socialdepartementet Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum Inledning Våra socialförsäkringar är en central del i den svenska
Läs merDödsorsaker i Jönköpings kommun 1971 2012
Dödsorsaker i Jönköpings kommun 1971 212 STADSKONTORET l NOVEMBER 213 Stadskontorets utredningsenhet Utredare Lars Lundström (huvudförfattare) Louise Sundberg Andreas Zeidlitz Omslag och layout Lena Holmberg
Läs merSjukskrivningsmönster hos kvinnor och män. Tabellbilaga
Sjukskrivningsmönster hos kvinnor och män Tabellbilaga Innehåll Tabell 1. sjukperioder i genomsnitt, medelålder vid sista periodens början, antal sjukdagar i genomsnitt och antal individer fördelat på
Läs merSjukfrånvarons utveckling 2016
Social Insurance Report Sjukfrånvarons utveckling 2016 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Analys och prognos Sofia Bill 010-116 27 02 Sofia.bill@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se
Läs merNybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 2003 och 2004
25:6 Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 23 och 24 Diagnosfördelning ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 23 och
Läs mer2005:6. Sjukfrånvaron i Sverige i ett europeiskt perspektiv ISSN
005:6 Sjukfrånvaron i Sverige i ett europeiskt perspektiv 1983 004 ISSN 1653-359 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Den snabba ökningen av sjukfrånvaron i Sverige mellan 1998 och 003 väckte frågor om i
Läs merSjukfallskartläggning
December 2004 1(32) Sjukfallskartläggning Västra Götaland inför 2005 Sammanställning från Sjukfallskartläggning inför 2005 inom Försäkringskassan Västra Götalands län. Göteborg Sjuhärad-Skaraborg Fyrbodal
Läs merKommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018
Kommittédirektiv Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess Dir. 2018:27 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Sammanfattning En särskild utredare en nationell samordnare
Läs merSjukfrånvarons utveckling
Social Insurance Report Sjukfrånvarons utveckling Delrapport 2, år 214 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Analys och prognos Peje Bengtsson 1-116 9 62 Pererik.bengtsson@forsakringskassan.se
Läs merNy struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda
Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Malin Ahrne, utredare, Socialstyrelsen Linda Ahlqvist, utredare, Socialstyrelsen Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Nationella
Läs merSvar på regeringsuppdrag
1 (53) Svar på regeringsuppdrag Rapport - Nybeviljande av sjukersättning och aktivitetsersättning Socialdepartementet Datum: 2017-05-31 Nybeviljande av sjukersättning och aktivitetsersättning 1 013687-2017
Läs merSjukskrivning och arbetsolyckor bland unga
Sjukskrivning och arbetsolyckor bland unga Sjukförsäkringen omfattar: Svenskt Näringsliv/LO Kommuner och Landsting Sjukfrånvaro AGS (endast arbetare) AGS-KL Långvarig sjukfrånvaro Sjukskrivning mer än
Läs merHur har fo rva rvsinkomsterna fo ra ndrats mellan 2009 och 2010 fo r de som uppna dde maximal tid i sjukfo rsa kringen det fo rsta halva ret 2010?
1 (6) Hur har fo rva rvsinkomsterna fo ra ndrats mellan 2009 och 2010 fo r de som uppna dde maximal tid i sjukfo rsa kringen det fo rsta halva ret 2010? Inledning Vid årsskiftet 2009/2010 uppnådde de första
Läs merNybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar
26:3 Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar Fördelning på län och diagnos, 23 25 ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar
Läs merMats Fernström CPK/EpC/SoS. VAD ÄR DRG? Fördjupning
MDC Major Diagnostic Category 1 Sjukdomar i nervsystemet 2 Sjukdomar i öga och närliggande organ 3 Sjukdomar i öra, näsa, mun och hals 4 Andningsorganens sjukdomar 5 Cirkulationsorganens sjukdomar 6 Matsmältningsorganens
Läs merSvar på regeringsuppdrag
1 (134) Svar på regeringsuppdrag Uppföljning av sjukfrånvarons utveckling 2019 : 2019-06-20 Uppföljning av sjukfrånvarons utveckling 2019 Version 1.0 001573-2019 2 (134) Innehåll Centrala begrepp... 3
Läs merStatistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm. Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se
Statistik om Stockholm Ohälsotal i Stockholm Årsrapport 2014 The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Rapporten behandlar ohälsans utveckling i Stockholms stad i form av ohälsotalet. Ohälsotalet
Läs merNordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen
Den glömda försäkringen Arbetsskadeförsäkringen är den glömda socialförsäkringen. Allmänhetens och politikernas uppmärksamhet riktas till andra delar av det allmänna försäkringssystemet; ålderspensionsförsäkringen,
Läs merSJUKFÖRSÄKRINGENS UTVECKLING ÖVER TID EN JÄMFÖRELSE MELLAN FÖRSÄKRINGSKASSAN OCH AFA FÖRSÄKRING
SJUKFÖRSÄKRINGENS UTVECKLING ÖVER TID EN JÄMFÖRELSE MELLAN FÖRSÄKRINGSKASSAN OCH AFA FÖRSÄKRING Ersättning från AFA Försäkring vid arbetsoförmåga på grund av sjukdom Avtalsgruppsjukförsäkring AGS och AGS-KL
Läs merHur kan man förebygga sjukfrånvaro?
Hur kan man förebygga sjukfrånvaro? Innehåll Fakta Försäkringskassans uppdrag Arbetsgivarens ansvar Sjukpenning Rehabiliteringspenning Aktivitetsersättning Sjukersättning Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras
Läs merSPV styrelsemöte nr Pensionsavgångar inom statsförvaltning Statistikrapport 2016
SPV styrelsemöte nr 3-16 Bilaga 12a Pensionsavgångar inom statsförvaltning Statistikrapport 2016 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar
Läs merPensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014
Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2014 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2
Läs merUppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011
Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 Uppdaterade
Läs merJobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska
Jobbhälsobarometern Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24 Trenden negativ - färre helårsfriska Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern är ett samarbete mellan FSF, Föreningen Svensk
Läs merDe nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare
De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker
Läs merBilaga 1. Asylsökandes vårdkonsumtion och diagnoser i Västra Götaland
Bilaga 1. Asylsökandes vårdkonsumtion och diagnoser i Västra Götaland 2011-2016 Asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland fördjupningsrapport Verksamhetsanalys Koncernkontoret, koncernavdelning data
Läs merStatistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm Årsrapport 2013. The Capital of Scandinavia. stockholm.se
Statistik om Stockholm Ohälsotal i Stockholm Årsrapport 2013 The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Rapporten behandlar ohälsans utveckling i Stockholms stad i form av ohälsotalet. Ohälsotalet
Läs merLångtidssjukskrivna. Socialförsäkringsrapport 2010:16
Social Insurance Report Långtidssjukskrivna Beskrivande statistik 1999 2009: kön, ålder, arbetsmarknadsstatus, sjukskrivningslängd, och diagnospanorama ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Hemsida: Försäkringskassan
Läs merSjukfallskartläggning
December 2006 1(40) Sjukfallskartläggning Västra Götaland inför 2007 Sammanställning från Sjukfallskartläggning, Försäkringskassan Västra Götalands län. Göteborg Christer Lindgren 031-700 55 78 Seppo Kerola
Läs merVår referens 2009-10-01 Karin Fristedt
YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar
Läs merDiagnosmönster i förändring
2007:3 Diagnosmönster i förändring nybeviljade förtidspensioner, sjukersättningar och aktivitetsersättningar 1971 2005 ISSN 1653-3259 Sammanfattning Antalet nybeviljade förtidspensioner och sjuk- och aktivitetsersättningar
Läs merPM: Sjukfrånvaro uppdelat på bransch och sektor
2017-09-21 PM: Sjukfrånvaro uppdelat på bransch och sektor Sammanfattning I redovisningen nedan jämförs sjukfrånvaron inom hälso- och sjukvård, som drivs av landsting respektive privata aktörer samt utbildning
Läs merAnalys av sjukfrånvarons variation
Analys av sjukfrånvarons variation - Väsentliga förklaringar till upp- och nedgång över tid Peje Bengtsson Patric Tirmén Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan Peje Bengtsson & Patric Tirmén
Läs merKvinnors och mäns sjukfrånvaro
Kvinnors och mäns sjukfrånvaro av Nikolay Angelov, Per Johansson, Erica Lindahl och Elly-Ann Lindström Seminarium 3 januari 2011 1 Könsskillnaden i sjukfrånvaro ett modernt svenskt fenomen? 2 Resultat
Läs merDe äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet
De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen
Läs merUppföljning av sjukförsäkringens utveckling
1 (75) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling Delredovisning 3 av regeringsuppdrag år 2013 Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan 16 08-786
Läs merKvinnor och mäns sjukskrivningsmönster. Stockholms län 2010 och 2011
Kvinnor och mäns sjukskrivningsmönster Stockholms län 2010 och 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Sara Dahlin och Gunilla Röjdalen Juni 2012 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Sara Dahlin
Läs merPsykiska diagnoser i kontaktyrken i kommuner och landsting
Psykiska diagnoser i kontaktyrken i kommuner och landsting Statistik och rapporter https://www.afaforsakring.se/forebyggande/analys-och-statistik/ Sjukförsäkringen (AGS-KL) Omfattar alla anställda inom
Läs merUppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010
Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010
Läs merAnalys av de försäkrade som når 180-dagars sjukskrivning
1 (51) Analys av de försäkrade som når 180-dagars sjukskrivning Registeranalys och prognostisering av sjukfall som påbörjades under januari juni 2010 Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan
Läs merUnga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga, en delrapport
1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga, en delrapport Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Klara västra kyrkogata 11
Läs merSjukfrånvarons utveckling
Socialförsäkringsrapport 215:11 Social Insurance Report Sjukfrånvarons utveckling Delrapport 2, 215 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Analys och prognos Sofia Bill 1-116
Läs mer