Postadress Besöksadress Telefon Stockholm Vasagatan

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Postadress Besöksadress Telefon Stockholm Vasagatan"

Transkript

1 trots allt sjukast 1 (11) Utvecklingen av kvinnors och mäns utnyttjande av sjukförsäkringen Ohälsostatistiken visar sammanfattningsvis följande: Ohälsotalet är högre för kvinnor än för män. Skillnaderna har dock minskat något. Den förväntade medelfallängden är något kortare för kvinnor än för män. Säsongsvariationen är större för kvinnor än för män. är deltidssjukskrivna i högre utsträckning än män. sjukskrivs i mindre utsträckning än kvinnor på grund av psykiska diagnoser. Utflödet från sjukersättningen är större än nybeviljandet sedan 2006 för män och sedan 2007 för kvinnor. Nybeviljandet för sjukersättning har legat på en jämn nivå från juni till september Inga entydiga förklaringar till att kvinnors och mäns sjukskrivningsmönster ser olika ut. Vid en jämförelse mellan några Europeiska länder är kvinnors sjukfrånvaro högre än männens i samtliga av länderna utom i Tyskland där det inte är någon skillnad mellan könen. Ohälsotalet Ohälsotalet har minskat sedan 2003 för både kvinnor och män vilket innebär att antal utbetalda dagar med sjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjuk- och aktivitetsersättning har sjunkit. Försäkringskassan mäter sjukfrånvaron med ohälsotalet som innebär antal utbetalda dagar av sjukförmånerna delat med antal personer i arbetsför ålder i befolkningen. Färre sjukfall startar och fler avslutas och sjukfallen blir kortare än tidigare år. Trenderna kan fram till 2008 bl.a. kopplas till fler deltidssjukskrivningar och efter 2008 till nya regler i sjukförsäkringen och införande av försäkringsmedicinskt beslutsstöd. Vidare kan man se till demografiska orsaker som förklaring till minskningen med en relativt stor andel av befolkningen som går i ålderspension. Postadress Besöksadress Telefon Stockholm Vasagatan E-post Internetadress Telefax Org.nr

2 2 (11) Ohälsotalet Ohälsotalet Källa: Store Diagrammet visar ohälsotalets utveckling sedan Målet för ohälsotalet för 2008 var 37 dagar och resultatet blev 35,8 dagar. Målet för 2009 var 33,5 dagar och resultatet blev för året 32,8. För 2012 är målet 27,5 dagar. Det finns inga könsspecifika mål uppsatta. Ohälsotalet för män ligger både för 2008 och 2009 under det nationella målet (28,8 respektive 26,7) och kvinnor ligger över det nationella målet båda åren (42,9 respektive 39,1). I tabellen nedan framgår ohälsotalets utvecklingen för januari månad de senaste tre åren. Ohälsotalet har minskat något mer för kvinnor än för män vilket innebär att skillnaderna mellan könen har minskat. De senaste tre åren har skillnaderna minskat med 3,2 dagar (från 15,4 dagar till 12,2) Ohälsotal Minskning 08/09 dgr (%) Minskning 09/10 dgr (%) Genomsnitt 38,1 35,5 32,5 2,6 (6,8) 3 (8,5) 45,9 42,6 38,7 3,3 (7,2) 3,9 (9,2) 30,5 28,6 26,5 1,9 (6,2) 2,1 (7,5) Källa: Store I januari 2010 stod sjukskrivningarna (alla former exklusive SA) för 6,5 dagar och sjuk- och aktivitetsersättning för 26 dagar av ohälsotalet. Antal individer som fått ersättning var kvinnor och män under januari månad med sjukskrivning samt kvinnor män med sjuk- och aktivitetsersättning. Ohälsotalets åldersfördelning Ohälsotalet är högre bland äldre kvinnor och män än bland yngre. Det kan tolkas som att de medicinska riskerna ökar och det kan handla om att dessa åldergrupper har större påfrestningar i arbetslivet eller som en större 2

3 Försäkringsutveckling, ohälsa 3 (11) sammanlagd belastning under en lägre tid i arbetslivet 1. Delar man upp könen i ålderskategorier ser man att skillnaderna mellan könen ökar med ålder. I åldersgruppen upp till 19 år är mäns ohälsotal något högre än kvinnors. Detta beror på att fler män än kvinnor i den åldern beviljas aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång. I ålderskategorin upp till 19 år och för män är de grupper där ohälsotalet inte har minskat. Det kan kopplas till att det är ett större inflöde än utflöde inom aktivitetsersättningen 2, <19 år år år år år år Ohälsotalet har mellan 2007 och 2009 (september månads resultat) minskat mest i de högre ålderkategorierna, där också ohälsotalen är som högst. Minskningen är högre mellan 2008 och 2009 än mellan 2007 och 2008 i åldergrupperna år och är båda åren större för kvinnor än för män. Hur långa förväntas sjukfallen bli? Den förväntade medelfallängden för sjukfall längre än två veckor var i december månader. För kvinnor var den förväntade tiden 2 månader och för män 2,1 månader, det vill säga en skillnad på tre dagar. I diagrammet nedan redovisas förväntade fallängder för sjukfall som passerar 30, 90, 180 och 360 dagar fördelat på kön. Generellt kan man säga att ju längre ett sjukfall blir desto längre förväntas det fortsätta. I samtliga fall förväntas kvinnors sjukfall pågå något längre än mäns utom i de fall som passerar 30 dagar där kvinnors medelfallängd förväntas vara något kortare än mäns. 1 Riksförsäkringsverket 2004 a 2 SOU 2008:102 3 I sammanhanget kan nämnas att aktivitetsersättning utgör en relativt liten del av det totala ohälsotalet. 3

4 Antal månader Försäkringsutveckling, ohälsa 4 (11) Förväntad medelfallängd 17,0 15,0 13,0 11,0 9,0 7,0 30 dagar (k) 90 dagar (k) 180 dagar (k) 360 dagar (k) 30 dagar (m) 90 dagar (m) 180 dagar (m) 360 dagar (m) 5,0 3,0 1, Fram till halvårsskiftet 2008 var skillnaderna mellan kvinnors och mäns förväntade medelfallängd relativt oförändrade. s sjukfall förväntades fortsätta längre än mäns sjukfall började skillnaderna mellan kvinnors och mäns medelfallängder att minska vilket sammanfaller i tid med införandet av det försäkringsmedicinska beslutsstödet och de nya reglerna för sjukförmånerna. Sedan dess har skillnaderna mellan de förväntade fallängderna minskat och för sjukfall som passerar 30 dagar förväntas kvinnors sjukfall pågå 6 dagar kortare än mäns. Att skillnaderna minskat kan bero på att kvinnors faktiska sjukskrivningstider minskat mer än männens sedan det försäkringsmediciniska beslutsstödet infördes 4. I tabellen nedan framgår den förväntade medelfallängden i antal månader för december månad de senaste tre åren. Månad Fall som passerat 30 dagar 4,2 3,1 2,5 3,9 3,2 2,7 Fall som passerat 90 dagar 9,2 7,6 6,0 8,3 7,3 5,8 Fall som passerat 180 dagar 12,0 10,5 8,6 10,9 10,0 8,2 Fall som passerat 360 dagar 13,1 12,2 11,0 12,1 11,8 10,6 Antal sjukfall minskar i samtliga sjukfallslängder I diagrammet nedan visas antal sjukfall uppdelat på kön och på längd (1-179 dagar, dagar och >365 dagar). Det är framförallt de längsta sjukfallen, över ett år, som har minskat i antal och är nu i nivåer med sjukfall dagar, vilket gäller för både kvinnor och män. Runt var sjukfallen över 4 Försäkringskassan 2009:5 4

5 5 (11) ett år betydligt fler än de kortare sjukfallen. Säsongsvariationerna för sjukfall dagar är topparna under vintermånaderna och dipparna under sommarmånaderna, vilket innebär att antal sjukfall sjunker under våren och ökar under hösten. Säsongsvariationerna är större för kvinnor än för män. I sjukfall dagar verkar säsongsvariationerna bestå. Minst antal sjukfall för både kvinnor och män finns bland sjukfallen som pågår i dagar. För dessa sjukfall verkar säsongsvariationer ha mattats av något det senaste året. Antal sjukfall (rehabiliteringskedjan) dgr dagar >1 år dgr dagar >1 år Deltidssjukskrivningarna minskar Andelen deltidssjukskrivna ökade från början av 2000-talet fram till Ökningen ses som en konsekvens av att regeringen lyfte fram att deltidssjukskrivningar skulle prioriteras framför heltidssjukskrivningar 5. Det är större andel kvinnor än män som har deltidssjukskrivning. Från mitten av 2008 har andelen individer med deltidssjukskrivning minskat. 5 Försäkringskassan 2008:12 5

6 6 (11) Andel individer med deltidssjukskrivning 45,0% 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% (100% = Andel individer med hel- och deltidssjukskrivning) I diagrammet framgår att säsongsvariationer återfinns även bland deltidssjukfallen. Skillnaderna mellan könen har hittills varit oförändrade. En studie 6 som Försäkringskassan gjorde 2008 om deltidssjukskrivningar visar att kvinnor och män i genomsnitt 2006 fick 120 ersatta dagar för sjukdom innan första dagen med deltidssjukskrivning. Föregående år hade kvinnor tidigare än män gått över från heltids- till deltidssjukskrivning. Tittar man på medianvärdet så var det dagar för kvinnor och 48 dagar för män. Det är en skillnad på 7 dagar mellan kvinnor och män fram till övergång till deltidssjukskrivning från heltidssjukskrivning. I genomsnitt hade alltså skillnaderna mellan könen försvunnit medan det fanns kvar i medianvärdet, vad gällde antal dagar fram till deltidssjukskrivning. Diagnosfördelning och kön sjukskrivs för psykiska diagnoser i högre utsträckning än män. sjukskrivs oftare för diagnoser kopplade till det muskuloskeletala systemet och bindväven än kvinnor. I frågan om jämställd hälsa diskuteras huruvida kvinnor överdiagnostiseras för psykisk ohälsa och att mäns psykiska diagnoser osynliggörs och istället får en fysisk sjukdomsdiagnos 7. står för en större andel av sjukskrivningar från skador, förgiftningar och annat som följer yttre orsaker. Sjukskrivningar i samband med graviditet står för ca 5 % av den totala diagnosfördelningen och tillhör inte den typ av diagnoser som leder till många 6 Försäkringskassan 2008:12 7 Skl

7 7 (11) och långa sjukfall. Endast en begränsad del av skillnaden mellan kvinnors och mäns ohälsotal kan därför tillskrivas denna diagnostyp 8. Diagnosfördelning 2009 Total Andningsorganens sjukdomar 7,5% 6,3% 7,1% Graviditet, förlossning och barnsängstid 7,9% 0,0% 5,3% Matsmältningsorganens sjukdomar 3,4% 6,0% 4,3% Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar 17,0% 12,4% 15,4% Saknas/Okänd 8,7% 8,7% 8,7% Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven 22,2% 26,2% 23,6% Sjukdomar i nervsystemet 3,5% 2,8% 3,3% Sjukdomar i urin- och könsorganen 3,3% 1,3% 2,6% Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker 8,7% 17,1% 11,5% Symtom, sjukdomstecken och onormala kliniska fynd och laboratoriefynd som ej klassificeras annorstädes 4,3% 3,3% 3,9% Tumörer 3,1% 2,6% 2,9% Övriga 9 10,4% 13,1% 11,3% Sjuk- och aktivitetsersättning Utflödet från sjuk- och aktivitetsersättning har ökat mer för kvinnor än för män. Det finns också fler kvinnor än män i SA-beståndet. I nybeviljandet har skillnaderna mellan könen minskat och varit relativt sett oförändrat mellan juni och september Minskningarna i nybeviljandet för både kvinnor och män från juli 2008 fram till juni 2009 sammanfaller i tid med att den tidsbegränsade sjukersättningen upphörde som ersättningsform och de nya reglerna för att beviljas sjukersättning till vidare. 8 Riksförsäkringsverket 2004b 9 Övriga diagnoser omfattar: Cirkulationsorganens sjukdomar; Endokrina sjukdomar, nutritionsrubbningar och ämnesomsättningssjukdomar; Faktorer av betydelse för hälsotillståndet och för kontakter med hälso- och sjukvården; Hudens och underhudens sjukdomar; Medfödda missbildningar, deformiteter och kromosomavvikelser; Sjukdomar i blod och blodbildande organ samt vissa rubbningar i immunsystemet; Sjukdomar i ögat och närliggande organ; Sjukdomar i örat och mastoidutskottet; Vissa infektionssjukdomar och parasitsjukdomar; Vissa perinatala tillstånd; Yttre orsaker till sjukdom och död 7

8 8 (11) Utflöde och nybeviljande sjuk- och aktivitetsersättning Utflöde kvinnor Nybeviljande kvinnor Uflöde män Nybeviljande män Kurvorna för mäns nybeviljande och utflöde korsas i maj Sedan dess är utflödet större än nybeviljandet. Motsvarande tidpunkt för kvinnor är oktober Drygt ett år efter att mäns nybeviljande var större än utflödet blev kvinnors det med. De senaste tre åren har SA-beståndet minskat, med störst minskning mellan 2008 och Minskningen beror dels på utflödet men främst på minskningen av nybeviljanden. Bestånd, SA År/kön Totalt Utflödet beror till stor del på övergång till ålderspension. Ökningen i utflödet återfinns i annat utflöde det som beror på ålderspension och dödsfall. Utflöde Annat utflöde Avlidna Fyllt 65 År/kön Annat utflöde har ökat med en faktor av 3,43 för kvinnor och 2,22 för män under åren Utflödet har alltså ökat med 20 % för män och med 46 % för kvinnor. I tabellen redovisas utflödet de senaste tre åren. Den största ökningen är annat utflöde som för kvinnor gått från ca 2700 fall till drygt 9000 fall under perioden För män är motsvarande siffror ca 2700 respektive knappt

9 9 (11) I sammanhanget kan nämnas att aktivitetsersättning är en liten del av det totala SA-beståndet men att den ersättningsformen har ökat sedan Den största ökningen beror på beviljande på grund av förlängd skolgång. Förklaringar till skillnader mellan könen i ohälsan Jämställdhet innebär jämn representation, inflytande och resursfördelning mellan kvinnor och män. I det sammanhanget är det vanligt att prata om hinder som finns, eller bakomliggande faktorer till en skev könsfördelning. Vad jämställd ohälsa innebär är inte helt lätt att svara på. I fallet med sjukskrivningar är det fler kvinnor än män som är sjukskrivna. Man kan fråga sig i vilken utsträckning som sjukdomsbilden och mönstret kan motiveras eller vad som kan förklaras med olika sociala orsaker och ojämställda förhållanden. Vidare kan en fråga ställas om i vilken utsträckning normer upprätthålls och reproduceras i Försäkringskassans handläggning och inom sjukvården som bidrar till skillnader mellan könen i ohälsostatistiken. Det går dock inte att peka på enskilda förklaringar till skillnaderna i ohälsostatistiken. De förklaringar som olika studier pekar på är ojämställda förhållanden i samhället. I flera studier pekar man på mönster på arbetsmarknaden kopplade till sjukskrivningar, ansvar för hem och familj samt reproduktion av cementerande uppfattningar om kön i samhällets olika delar. Ett större ansvar för hem och familj innebär konsekvenser för möjligheter att hantera ökat tryck från arbetsgivaren 10. Detsamma gäller omvänt att skyldigheter på arbetsplatsen inte krockar om det finns ett större utrymme inom ansvaret för familjen. Endast små skillnader i ohälsan kan härledas till biologiska förklaringar som sjukdom i samband med graviditet. Den svenska arbetsmarknaden är horisontellt och vertikalt segregerad. På arbetsmarknaden dominerar endera könet inom sektorer och yrken. I denna uppdelning har man sett flera mönster. Enligt en arbetsmiljöundersökning har en polarisering mellan den offentliga sektorn och kvinnodominerade yrken där arbetsmiljön försämrats jämfört med privat sektor och mansdominerade yrken. Vidare har man sett att många arbetsplatser är anpassade efter en idé om en normalbyggd man. Detta får exkluderande konsekvenser dels för kvinnor men också för män som har en annan kroppsbyggnad. 11 Vidare har män i större utsträckning högre positioner än kvinnor i den svenska arbetsmarknaden och för både kvinnor och män förekommer det fler sjukskrivningar bland de med lägre positioner jämfört med högre. Både för kvinnor och män är det vanligare med sjukskrivningar bland de med lägre positioner jämfört mot de med högre positioner i arbetslivet. Fler kvinnor har arbeten med lägre positioner än män Riksförsäkringsverket 2004 b 11 Riksförsäkringsverket 2004 b 12 Riksförsäkringsverket 2004 b 9

10 10 (11) Sverige i ett europeiskt perspektiv I denna promemoria framställs statistik från den svenska sjukförsäkringen. Att jämföra sjukfrånvaron mellan europeiska länder genom att använda sjukförsäkringsdata är problematiskt. Det beror på att ländernas sjukförsäkringssystem skiljer sig från varandra i ersättningsformer och regler. Till exempel varierar arbetsgivaransvar för sjuklön mellan länderna. För att kunna jämföra sjukfrånvaro mellan olika länder används arbetskraftsundersökningar (AKU). Många europeiska länder genomför standardiserade arbetskraftsundersökningar vilket gör att resultaten går att jämföra. EU:s statistikmyndighet Eurostat samlar in undersökningarna från medlemsstaterna och sammanställer resultaten. I AKU undersöks sjukfrånvaron genom att mäta antal anställda personer som har varit frånvarande en hel representativ vecka från arbetet på grund av sjukdom. Det som undersöks är den faktiska sjukfrånvaron istället för ersättning från socialförsäkringssystemet. De länder som Försäkringskassan och tidigare Riksförsäkringsverket jämför Sveriges sjukfrånvaro med är Danmark, Finland, Frankrike, Nederländerna, Norge, Storbritannien och Tyskland. Länderna har bedömts ha likartad utvecklingsnivå och ekonomisk struktur 13. Sjukfrånvaron i åtta västeuropeiska länder 2008 (andel av anställda) 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Frankrike Tyskland Danmark Finland Nederländerna Norge Sverige Storbritannien Totalt Källa: Eurostat Diagrammet visar andelar av anställda kvinnor och män som är frånvarande en representativ vecka från arbetet på grund av sjukdom år I Tyskland är sjukfrånvaron lika för både män och kvinnor men i de övriga länderna har kvinnor en högre sjukfrånvaro än män. Den största skillnaden mellan könen 13 Försäkringskassan 2009 a Här finns ytterligare resonemang om jämförbarheten mellan nämnda europeiska länder. 10

11 11 (11) finns i Norge där kvinnors sjukfrånvaro är 44 procent högre än männens och den näst största skillnaden finns i Sverige där kvinnors sjukfrånvaro är 35 procent högre än männens. Vid en jämförelse med 2007 års siffror så har skillnaden mellan könen i Norge, Frankrike och Storbritannien ökat en aning. I Sverige, Tyskland, Danmark och Finland har däremot skillnaden mellan könen minskat en aning och i Nederländerna är skillnaden mellan könen oförändrad. I ett längre tidsperspektiv har Nederländernas, Norges och Sveriges sjukfrånvaro varierat kraftigare och varit högre än i de andra länderna. Danmark, Finland, Frankrike, Storbritannien och Tyskland har i jämförelse haft en mer stabil och lägre sjukfrånvaro. 14 Referenser Försäkringskassan (2009 a), Resultatindikatorer och målformuleringar för sjukförsäkringen, Svar på regeringsuppdrag, Dnr: FUO Försäkringskassan, Socialförsäkringsrapport 2009:5, Beslutsstödet - Sjukskrivningsmönster före och efter införandet av försäkringsmedicinska rekommendationer för fysiska sjukdomar Försäkringskassan, Socialförsäkringsrapport 2009:10, Sjukfrånvaron i Sverige på väg mot europeiska nivåer? Utvecklingen i åtta länder Försäkringskassan, Socialförsäkringsrapport 2008:12, Deltidssjukskrivning en registerstudie över utvecklingen Riksförsäkringsverket 2004 a, Socialförsäkringsboken 2004,, män och sjukfrånvaron Riksförsäkringsverket 2004 b, Analyserar 2004:16, Orsaker till skillnader i kvinnors och mäns sjukskrivningsmönster en kunskapsöversikt SKL, Sveriges Kommuner och Landsting 2009, Jämt sjukskriven ett genusperspektiv på sjukskrivningsprocessen. SOU 2008:102, Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen 14 Försäkringskassan 2009:10 11

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2001... 2. 1.1 Antalsuppgifter m.m...2

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2001... 2. 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2001... 2 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 1.2 Fördelning på uttagning...3 1.3 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.4 Inskrivna

Läs mer

Sjukskrivningsmönster hos kvinnor och män FÖRSÄKRING

Sjukskrivningsmönster hos kvinnor och män FÖRSÄKRING Sjukskrivningsmönster hos kvinnor och män FÖRSÄKRING Innehåll Sammanfattning... Bakgrund...4 Om rapporten...4 Sjukperioder 2005-201...6 Individer som har haft en sjukperiod jämfört med individer som har

Läs mer

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Presentation vid Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sjukförsäkringen i siffror Laura Hartman Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan

Läs mer

Redovisning uppdaterad handlingsplan för jämställd sjukskrivning, villkor 1

Redovisning uppdaterad handlingsplan för jämställd sjukskrivning, villkor 1 Sida: Sjukskrivningsmiljarden 2012-08-24 1 (7) Margareta Lilja-Svensson, Beställarenheten Dnr 100615 Till Magnus Adolfsson Försäkringskassan Redovisning uppdaterad handlingsplan för jämställd sjukskrivning,

Läs mer

INNEHÅLL...Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2000...2. 1.1 Antalsuppgifter m.m...2. 1.2 Fördelning på uttagning...3

INNEHÅLL...Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2000...2. 1.1 Antalsuppgifter m.m...2. 1.2 Fördelning på uttagning...3 INNEHÅLL...Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2000...2 1.1 Antalsuppgifter m.m....2 1.2 Fördelning på uttagning...3 1.3 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.4 Inskrivna

Läs mer

INNEHÅLL 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 1998...2. 1.3 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3

INNEHÅLL 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 1998...2. 1.3 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 INNEHÅLL 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 1998...2 1.1 Antalsuppgifter m.m....2 1.2 Fördelning på uttagning...3 1.3 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.4 Inskrivna till

Läs mer

Sjukfallskartläggning. Västra Götaland inför 2008

Sjukfallskartläggning. Västra Götaland inför 2008 inför 2008 s län Sjukfallskartläggning inför 2008 En kartläggning av långtidssjukskrivna har genomförts under 2007 i i samverkan med Skåne. Statistiken omfattar 22 261 sjukfall, 60 dgr och längre från

Läs mer

1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 1999...2. 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 2 MEDICINSKA FÖRHÅLLANDEN 1999...6

1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 1999...2. 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 2 MEDICINSKA FÖRHÅLLANDEN 1999...6 INNEHÅLL 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 1999...2 1.1 Antalsuppgifter m.m....2 1.2 Fördelning på uttagning...3 1.3 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.4 Inskrivna till

Läs mer

Analyser av sjukfall som passerar 180 dagars sjukskrivning

Analyser av sjukfall som passerar 180 dagars sjukskrivning Social Insurance Report Analyser av sjukfall som passerar 180 dagars sjukskrivning ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan Analys och prognos Peje Bengtsson 010-116 90 62 pererik.bengtsson@forsakringskassan.se

Läs mer

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05

Läs mer

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 1 (44) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 2 (44) Sammanfattning I juli 2008 ändrades reglerna inom sjukförsäkringen.

Läs mer

Resultatindikatorer och målformuleringar för sjukförsäkringen

Resultatindikatorer och målformuleringar för sjukförsäkringen 1 (14) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Resultatindikatorer och målformuleringar för sjukförsäkringen Uppdraget I Budgetpropositionen för 2009 anger regeringen att målet för politikområdet Ekonomisk

Läs mer

Vårdbidraget. utvecklingen fram till idag och försörjningssituationen i morgon. SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Vår beteckning 2012-06-11 Dnr 005507-2012

Vårdbidraget. utvecklingen fram till idag och försörjningssituationen i morgon. SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Vår beteckning 2012-06-11 Dnr 005507-2012 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Datum Vår beteckning 2012-06-11 Dnr 005507-2012 1 (84) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Vårdbidraget utvecklingen fram till idag och försörjningssituationen i morgon Sammanfattning

Läs mer

Sjukfallskartläggning

Sjukfallskartläggning December 2007 1(14) Sjukfallskartläggning Västra Götaland inför 2008 Sammanställning från Sjukfallskartläggning, Försäkringskassan Västra Götalands län. Annika Mansén 031-700 5101 Seppo Kerola 033-16 60

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

2007:6. Långtidssjukskrivna. demografi, arbete, yrke, diagnos, sjukpenningrätt och återgång i arbete 2003, 2005 och 2006 ISSN 1653-3259

2007:6. Långtidssjukskrivna. demografi, arbete, yrke, diagnos, sjukpenningrätt och återgång i arbete 2003, 2005 och 2006 ISSN 1653-3259 2007:6 Långtidssjukskrivna demografi, arbete, yrke, diagnos, sjukpenningrätt och återgång i arbete 2003, 2005 och 2006 ISSN 1653-3259 Sammanfattning Studien är en jämförelse av de långvarigt sjukskrivna

Läs mer

Budgetpropositionen för 2012

Budgetpropositionen för 2012 Budgetpropositionen för 2012 Budgetpropositionen för 2012 - förslagen på socialförsäkringsområdet Anna Pettersson Westerberg Innehåll Översynen av sjukförsäkringsreformen Förtroendet för socialförsäkringen

Läs mer

Ohälsotalet för män och kvinnor i åldern 16-64 år, 2007 Adress Telefon e-post USK Telefax Webb.plats

Ohälsotalet för män och kvinnor i åldern 16-64 år, 2007 Adress Telefon e-post USK Telefax Webb.plats STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-067X SOCIALA FÖRHÅLLANDEN S 2008:15 Ohälsotal i Stockholm 2007 Ohälsotalet fortsätter att minska Pernilla Melin 2008-12-17 Tel: 508 35 043 Ohälsotalet fortsätter

Läs mer

Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen

Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen PROMEMORIA 1(14) Datum Diarienummer 2015-02-26 2014-133 Niklas Österlund Enheten för sjukförmåner 08-58 00 15 52 Niklas.osterlund@inspsf.se Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen

Läs mer

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1

Läs mer

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete Foto: Mattias Ahlm Effektiv väg tillbaka till arbete Våra socialförsäkringssystem ska handla om att rätt ersättning ska gå till rätt person. De ska vara robusta och hålla in i framtiden och de ska sätta

Läs mer

En sjukförsäkring i förändring

En sjukförsäkring i förändring En sjukförsäkring i förändring Per Lytsy Per.lytsy@pubcare.uu.se Socialmedicin, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Universitet Socialmedicin, Akademiska sjukhuset Ohälsan skiftar karaktär

Läs mer

Dödsorsaker i Jönköpings kommun 1971 2012

Dödsorsaker i Jönköpings kommun 1971 2012 Dödsorsaker i Jönköpings kommun 1971 212 STADSKONTORET l NOVEMBER 213 Stadskontorets utredningsenhet Utredare Lars Lundström (huvudförfattare) Louise Sundberg Andreas Zeidlitz Omslag och layout Lena Holmberg

Läs mer

Sjukfallskartläggning

Sjukfallskartläggning December 2004 1(32) Sjukfallskartläggning Västra Götaland inför 2005 Sammanställning från Sjukfallskartläggning inför 2005 inom Försäkringskassan Västra Götalands län. Göteborg Sjuhärad-Skaraborg Fyrbodal

Läs mer

Sjukfrånvarons utveckling 2016

Sjukfrånvarons utveckling 2016 Social Insurance Report Sjukfrånvarons utveckling 2016 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Analys och prognos Sofia Bill 010-116 27 02 Sofia.bill@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se

Läs mer

Sjukskrivningsmönster hos kvinnor och män. Tabellbilaga

Sjukskrivningsmönster hos kvinnor och män. Tabellbilaga Sjukskrivningsmönster hos kvinnor och män Tabellbilaga Innehåll Tabell 1. sjukperioder i genomsnitt, medelålder vid sista periodens början, antal sjukdagar i genomsnitt och antal individer fördelat på

Läs mer

Statistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm. Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm. Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Ohälsotal i Stockholm Årsrapport 2014 The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Rapporten behandlar ohälsans utveckling i Stockholms stad i form av ohälsotalet. Ohälsotalet

Läs mer

Sjukfallskartläggning

Sjukfallskartläggning December 2006 1(40) Sjukfallskartläggning Västra Götaland inför 2007 Sammanställning från Sjukfallskartläggning, Försäkringskassan Västra Götalands län. Göteborg Christer Lindgren 031-700 55 78 Seppo Kerola

Läs mer

Statistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm Årsrapport 2013. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm Årsrapport 2013. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Ohälsotal i Stockholm Årsrapport 2013 The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Rapporten behandlar ohälsans utveckling i Stockholms stad i form av ohälsotalet. Ohälsotalet

Läs mer

Mats Fernström CPK/EpC/SoS. VAD ÄR DRG? Fördjupning

Mats Fernström CPK/EpC/SoS. VAD ÄR DRG? Fördjupning MDC Major Diagnostic Category 1 Sjukdomar i nervsystemet 2 Sjukdomar i öga och närliggande organ 3 Sjukdomar i öra, näsa, mun och hals 4 Andningsorganens sjukdomar 5 Cirkulationsorganens sjukdomar 6 Matsmältningsorganens

Läs mer

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Malin Ahrne, utredare, Socialstyrelsen Linda Ahlqvist, utredare, Socialstyrelsen Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Nationella

Läs mer

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Vår beteckning 2012-03-30 69161/2011

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Vår beteckning 2012-03-30 69161/2011 1 (24) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Bilaga 1 - Registeranalys av unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Innehåll Inledning... 2 Data och definitioner... 5 Inflödet till

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2014 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Långtidssjukskrivna. Socialförsäkringsrapport 2010:16

Långtidssjukskrivna. Socialförsäkringsrapport 2010:16 Social Insurance Report Långtidssjukskrivna Beskrivande statistik 1999 2009: kön, ålder, arbetsmarknadsstatus, sjukskrivningslängd, och diagnospanorama ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Hemsida: Försäkringskassan

Läs mer

Nordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen

Nordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen Den glömda försäkringen Arbetsskadeförsäkringen är den glömda socialförsäkringen. Allmänhetens och politikernas uppmärksamhet riktas till andra delar av det allmänna försäkringssystemet; ålderspensionsförsäkringen,

Läs mer

Kvinnor och mäns sjukskrivningsmönster. Stockholms län 2010 och 2011

Kvinnor och mäns sjukskrivningsmönster. Stockholms län 2010 och 2011 Kvinnor och mäns sjukskrivningsmönster Stockholms län 2010 och 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Sara Dahlin och Gunilla Röjdalen Juni 2012 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Sara Dahlin

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska Jobbhälsobarometern Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24 Trenden negativ - färre helårsfriska Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern är ett samarbete mellan FSF, Föreningen Svensk

Läs mer

Analys av sjukfrånvarons variation

Analys av sjukfrånvarons variation Analys av sjukfrånvarons variation - Väsentliga förklaringar till upp- och nedgång över tid Peje Bengtsson Patric Tirmén Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan Peje Bengtsson & Patric Tirmén

Läs mer

Diagnosmönster i förändring

Diagnosmönster i förändring 2007:3 Diagnosmönster i förändring nybeviljade förtidspensioner, sjukersättningar och aktivitetsersättningar 1971 2005 ISSN 1653-3259 Sammanfattning Antalet nybeviljade förtidspensioner och sjuk- och aktivitetsersättningar

Läs mer

Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling

Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling 1 (75) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling Delredovisning 3 av regeringsuppdrag år 2013 Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan 16 08-786

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-09-24 nr I:1 Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2 Innehåll Bakgrund... 3 Mål för att bryta den nuvarande uppgången

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Sociala Förhållanden: 2011:10 2011-11-18 Eva Andersson 08-613 08 52

Sociala Förhållanden: 2011:10 2011-11-18 Eva Andersson 08-613 08 52 STATISTIK OM STHLM Sociala Förhållanden: OHÄLSOTAL I STOCKHOLM 2010 2011:10 2011-11-18 Eva Andersson 08-613 08 52 Ohälsotal 2010 FÖRORD Rapporten behandlar ohälsans utveckling i Stockholms stad i form

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2015

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2015 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2015 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Vad kostar olika sjukdomar?

Vad kostar olika sjukdomar? REDOVISAR 2002:2 Vad kostar olika sjukdomar? sjukpenningkostnaderna fördelade efter sjukskrivningsdiagnos Sammanfattning Rörelseorganens sjukdomar och psykiska sjukdomar står för sammanlagt 59 procent

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser

Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser Analys från register i sluten och öppen vård Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport 6 från analysgruppen

Läs mer

Tabellbilaga till rapporten Psykisk ohälsa

Tabellbilaga till rapporten Psykisk ohälsa Tabellbilaga till rapporten Psykisk ohälsa Innehåll Tabell 1. Nya sjukfall fördelat på diagnoser och kön. AGS och AGS KL 2011... 4 Tabell 2. Nya sjukfall fördelat på diagnoser och kön. AGS 2011... 4 Tabell

Läs mer

Sjukfrånvarons utveckling

Sjukfrånvarons utveckling Social Insurance Report Sjukfrånvarons utveckling Delrapport 1, år 2014 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Analys och prognos Peje Bengtsson 010-116 90 62 pererik.bengtsson@forsakringskassan.se

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Innehåll Sammanfattning 7 Stor variation av antalet anställda inom välfärdstjänster under 1990-2009 8 Många av välfärdsarbetarna

Läs mer

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna 1 (8) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna Uppdraget Försäkringskassan ska redovisa kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna. En redovisning ska lämnas

Läs mer

Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar

Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar Jenny Hubertsson, Statsvetare, doktorand försäkringsmedicin Ingemar Petersson, Professor i försäkringsmedicin Epi-centrum

Läs mer

Försäkringsmedicinska. beslutsstödet. Socialförsäkringsrapport 2011:7. En långtidsuppföljning av förändringar i sjukskrivningsmönster

Försäkringsmedicinska. beslutsstödet. Socialförsäkringsrapport 2011:7. En långtidsuppföljning av förändringar i sjukskrivningsmönster Social Insurance Report Försäkringsmedicinska beslutsstödet En långtidsuppföljning av förändringar i sjukskrivningsmönster ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Hemsida: Försäkringskassan Analys och prognos

Läs mer

2007:3. Ålderspension. In- och utflöden i pensionssystemet ISSN 1652-9863

2007:3. Ålderspension. In- och utflöden i pensionssystemet ISSN 1652-9863 2007:3 Ålderspension In- och utflöden i pensionssystemet ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Ålderspension In- och utflöden i pensionssystemet Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan

Läs mer

Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling

Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling 1 (46) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling Delredovisning 2 av regeringsuppdrag år 2013 Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan 16 08-786

Läs mer

2014:3. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18

2014:3. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18 2014:3 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Höjd pensionsålder

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Uppdraget Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker sjukskrivningsprocess Försäkringsmedicinskt

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2013

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2013 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2013 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

3 Den offentliga sektorns storlek

3 Den offentliga sektorns storlek Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas

Läs mer

Sjukfrånvarande enligt SCB och sjukskrivna enligt RFV

Sjukfrånvarande enligt SCB och sjukskrivna enligt RFV REDOVISAR 2003:2 Sjukfrånvarande enligt SCB och sjukskrivna enligt RFV Enheten för statistik 2003-07-01 Upplysningar: Christian Elvhage 08-786 95 40 christian.elvhage@rfv.sfa.se Ola Rylander 08-786 95

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

Sjukskrivningar 60 dagar eller längre

Sjukskrivningar 60 dagar eller längre Social Insurance Report Sjukskrivningar 60 dagar eller längre En beskrivning av sjukskrivna åren 1999 2014 efter kön, ålder, arbetsmarknadsstatus, yrke, sjukskrivningslängd och diagnospanorama ISSN 1654-8574

Läs mer

Uppföljning av nystartsjobben

Uppföljning av nystartsjobben 1(12) 2007-12-19 Dnr 0200-005426-02 Uppföljning av nystartsjobben 2 (12) Sammanfattning Nystartsjobben infördes den 1 januari i år. Detta PM är en redogörelse för utvecklingen av antalet nystartsjobb och

Läs mer

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Inledning Tillväxt och välfärd är kommunicerande kärl. Tillväxt skapar förutsättningar för en utbyggd välfärd och en möjlighet

Läs mer

Manual för jämställdhet i handläggning av sjukskrivning

Manual för jämställdhet i handläggning av sjukskrivning Manual för jämställdhet i handläggning av sjukskrivning Inledning Om denna manual I Stockholms läns landstings Handlingsplan för jämställd sjukskrivning 2011 anges målet att samtliga sjukskrivande enheter

Läs mer

Brist på Brådska. En översyn av aktivitetsersättningen. Utredare: Överdirektör Adriana Lender

Brist på Brådska. En översyn av aktivitetsersättningen. Utredare: Överdirektör Adriana Lender Brist på Brådska En översyn av aktivitetsersättningen Utredare: Överdirektör Adriana Lender Uppdraget Utredarens huvuduppgift var att förbättra ersättningens regelverk. I utredarens uppdrag ingick också

Läs mer

Ekonomisk trygghet. 10 vid sjukdom och handikapp

Ekonomisk trygghet. 10 vid sjukdom och handikapp Ekonomisk trygghet 10 vid sjukdom och handikapp Förslag till statsbudget för 2010 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 7 2 Ekonomisk trygghet

Läs mer

Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid

Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid Avdelningen för analys och prognos 1 Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid Inledning Under senare år har ohälsotalet minskat. Minskningstakten har dock varit betydligt långsammare i gruppen under

Läs mer

PENSIONSSKYDDSCENTRALENS FICKSTATISTIK

PENSIONSSKYDDSCENTRALENS FICKSTATISTIK 2015 PENSIONSSKYDDSCENTRALENS FICKSTATISTIK 2015 PENSIONSSKYDDSCENTRALENS FICKSTATISTIK INNEHÅLL Den sociala tryggheten 2 Pensionsutgiften 4 Arbetspensionsavgifter 5 Befolkningen 6 Arbetspensionsförsäkrade

Läs mer

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 2014:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning; Yngre anställda passar illa!... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor...

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Läkaren, smärtan och sjukintyget. Allm Med Fortbildn Nov 2015 Monika Engblom Med dr, Specialist i allmänmedicin

Läkaren, smärtan och sjukintyget. Allm Med Fortbildn Nov 2015 Monika Engblom Med dr, Specialist i allmänmedicin Läkaren, smärtan och sjukintyget Allm Med Fortbildn Nov 2015 Monika Engblom Med dr, Specialist i allmänmedicin Lärandemål läkarprogrammet T5 Att känna till grunderna för sjukförsäkringen i Sverige Att

Läs mer

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext

Läs mer

Befolkning efter ålder och kön

Befolkning efter ålder och kön 12 Befolkning efter ålder och kön Annika Klintefelt Ålderspyramid 2002 samt prognos 2012 Åldersstrukturen i Sverige är ett resultat av framförallt växlingar i antalet födda. Spåren av ett ovanligt högt

Läs mer

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 Landstingskontoret Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 1 Landstingskontoret 2002-05-17 Avd för Arbetsgivarfrågor Jannike Wenke, tfn 08-737 51 54 Mats Perming, tfn

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

Dom kallar oss arbetslösa en granskning av bred arbetslöshet

Dom kallar oss arbetslösa en granskning av bred arbetslöshet Dom kallar oss arbetslösa en granskning av bred arbetslöshet Inledning Just nu sker en stark vändning på arbetsmarknaden. Arbetslösheten minskar samtidigt som sysselsättningen ökar stadigt. Arbetslösheten

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (DS 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (DS 2015:17) 1 (11) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (DS 2015:17) Sammanfattning När bortre tidsgränsen infördes 2008 var Sveriges extremt långa sjukskrivningstider

Läs mer

Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år

Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år Träder i kraft den 1 juli 2008 respektive den 1 jan 2009 Jan Regeringen vill effektivisera sjuk-skrivningsprocessen och öka möjligheterna för sjukskrivna

Läs mer

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-06-26 Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) DIK har tagit del av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). DIK är akademikerfacket för kultur och kommunikation.

Läs mer

Rehabilitering. Specialist i medicinsk rehabilitering. Överläkare på rehabavd för individer med kombinerad smärt-och psykiatrisk problematik 2,5

Rehabilitering. Specialist i medicinsk rehabilitering. Överläkare på rehabavd för individer med kombinerad smärt-och psykiatrisk problematik 2,5 Diagnosfördelning för antalet pågående sjukfall juni 2006, respektive juni 2009 nationell nivå Antal sjukfall per 1000 st försäkrade, både män och kvinnor. Källa Försäkringskassan DOA-register 12 11 10,6

Läs mer

Var står vi och vart går vi?

Var står vi och vart går vi? Var står vi och vart går vi? Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson 35 Sjukfall år 1973-29 6 Förtidspensioner 196-21 Antal förtidspensioner (196-22), Sjuk- och aktivitetsersättningar 23-21 3 5 25 4

Läs mer

Nej till sjukpenning Vad hände sen?

Nej till sjukpenning Vad hände sen? Social Insurance Report Nej till sjukpenning Vad hände sen? ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Christina Olsson Bohlin 08-786 95 83 christina.olsson.bohlin@forsakringskassan.se

Läs mer

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Rapport av Annakarin Wall, Kommunal 2013 Kommunal Visstid på livstid? - En rapport

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Jämt sjukskriven ett genusperspektiv på sjukskrivningsprocessen

Jämt sjukskriven ett genusperspektiv på sjukskrivningsprocessen Jämt sjukskriven ett genusperspektiv på sjukskrivningsprocessen Ett pilotprojekt med genusperspektiv Kvinnor i fokus konferens om sjukskrivning 13-14 okt 2009 1 52 47 42 37 32 27 22 Utvecklingen av ohälsotalet

Läs mer

Vad kostar olika sjukdomar i sjukförsäkringen?

Vad kostar olika sjukdomar i sjukförsäkringen? Social Insurance Report Vad kostar olika sjukdomar i sjukförsäkringen? Kostnader för sjukpenning i sjukskrivningar (över 14 dagar) samt sjukersättning och aktivitetsersättning år 2009 fördelat på diagnos

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om åtgärder för all minska sjukfrånvaron

Överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om åtgärder för all minska sjukfrånvaron 1 Sveriges Kommuner och Landsting O~ d' ~'\\_"l, f-j ~ 1 1",,- ;..(" (;:"v~v Ek.-...J.STYRELSENS BESLUT NR 17 2008 12-12 Vårt cnr 0810184 Avd lör vård och omsorg Anna Ostbom Landst ingsstyrelsema/regionstyreiscrna

Läs mer

12. Behov av framtida forskning

12. Behov av framtida forskning 12. Behov av framtida forskning Som framgår av denna rapport är forskningen om sjukfrånvaro både vad gäller orsaker till sjukfrånvaro, vad som påverkar hur snabbt en sjukskriven person återgår i arbete,

Läs mer

Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring

Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring Maj 2010 1 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist och dödsfall. Våra försäkringar är bestämda

Läs mer

Vårdbidraget. Utvecklingen fram till i dag och försörjningssituationen i morgon. Socialförsäkringsrapport 2012:8. Social Insurance Report

Vårdbidraget. Utvecklingen fram till i dag och försörjningssituationen i morgon. Socialförsäkringsrapport 2012:8. Social Insurance Report Social Insurance Report Vårdbidraget Utvecklingen fram till i dag och försörjningssituationen i morgon ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan Analys och prognos Heléne von Granitz 010-116

Läs mer

Sjukskrivning och rehabiliteringsbehov

Sjukskrivning och rehabiliteringsbehov Sjukskrivning och rehabiliteringsbehov Sjukintyget som instrument vid bedömning av rehabiliteringsbehov Författare: Anna-Sophia von Celsing Handledare: Staffan Norlander Rolf Wahlström Kurs i grundläggande

Läs mer

Kvinnor, män och sjukfrånvaro

Kvinnor, män och sjukfrånvaro REDOVISAR 2001:5 Kvinnor, män och sjukfrånvaro om könsskillnader i sjukskrivning, förtidspensionering och rehabilitering Sammanfattning Enheten för utredning Maj 2001 Upplysningar: Ulrik Lidwall tel 08-786

Läs mer