Sjukfrånvarons utveckling

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sjukfrånvarons utveckling"

Transkript

1 Socialförsäkringsrapport 215:11 Social Insurance Report Sjukfrånvarons utveckling Delrapport 2, 215 ISSN

2 Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Analys och prognos Sofia Bill

3 Förord Detta är den andra och sista delrapporten om sjukfrånvarons utveckling som publiceras under 215. Den första gavs ut i juni (Socialförsäkringsrapport 215:6). Regeringen presenterade i september ett åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. I centrum för programmets sju åtgärdsområden ställs målet att sjukpenningtalet ska uppgå till maximalt 9, nettodagar per registrerad försäkrad år 22. Vi diskuterar i föreliggande rapport vad som krävs för att komma dit. Klart är att Försäkringskassan inte ensam kan nå målet. Rapporten inleds med en beskrivning av de regionala skillnaderna i sjukpenningtalet som följs av en uppdaterad analys av sjukfallsutvecklingen. Utvecklingen av inflödet av nya sjukfall, sjukfallens varaktighet och pågående sjukfall följs upp för kvinnor och män. Under 215 har Försäkringskassan satsat på att förbättra och förstärka utrednings- och bedömningsarbetet vid rehabiliteringskedjans tidsgränser. Ett fokusområde i rapporten är att följa upp detta arbete genom att titta på andelen bedömningar som görs och på sannolikheten att avsluta ett sjukfall det första sjukskrivningsåret. Avslutningsvis redogör rapporten också för utvecklingen inom sjuk- och aktivitetsersättning där ett avsnitt ägnas åt vad som händer med personer som haft aktivitetsersättning när de passerar sin 3-årsdag och inte längre har rätt till ersättningen. Rapporten har tagits fram av Carlos Arreyes, Axel Arvidsson, Peje Bengtsson, Sofia Bill, Erik Jönsson, Therese Ljung och Jonatan Nikander. Stockholm november 215 Laura Hartman Chef för Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan

4 Innehåll Centrala begrepp... 5 Sammanfattning... 6 Inledning... 7 Vad krävs för att nå Sjukpenningtalet 9.?... 9 Sjukfallsutvecklingen Ökade regionala skillnader i sjukpenningtalet Inflödet av nya sjukfall Sjukfallens varaktighet... 2 Pågående sjukfall Längre sjukfall justerade för återflödet och borttagandet av tidsbegränsad sjukersättning Bedömnings- och tidsgränser Bedömningarna vid rehabiliteringskedjans tidsgränser Avslag och indrag... 3 De som uppnår maxtid Sjuk- och aktivitetsersättning Nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar De med aktivitetsersättning som fyller 3 år Diskussion Bilaga... 51

5 Socialförsäkringsrapport 215:11 Centrala begrepp Sjukpenning Rehabiliteringskedjan Sjukersättning Aktivitetsersättning Ohälsotalet Sjukpenningtalet En person kan få hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukpenning vid nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. Sjukpenning på normalnivå, motsvarande knappt 8 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI), kan betalas ut under 364 dagar inom en ramtid om 45 dagar. Om nedsättningen av arbetsförmågan kvarstår efter 364 dagar kan sjukpenning betalas ut i ytterligare 55 dagar i form av sjukpenning på fortsättningsnivå. Ersättningen motsvarar då knappt 75 procent av SGI. Personer med allvarliga sjukdomar kan få sjukpenning på normalnivå för obegränsad tid motsvarande 8 procent av SGI. För en anställd ska arbetsförmågans nedsättning under de första 9 dagarna bedömas i förhållande till det vanliga arbetet. Efter 9 dagar bedöms arbetsförmågans nedsättning även i förhållande till om personen kan utföra något annat arbete hos arbetsgivaren. Efter 18 dagar har den anställde enbart rätt till sjukpenning om hen inte kan utföra något arbete som normalt förekommer på arbetsmarknaden. Det gäller dock inte om Försäkringskassan bedömer att hen med stor sannolikhet kommer att kunna gå tillbaka till arbete hos arbetsgivaren inom 365 dagar. Då bedöms arbetsförmågans nedsättning i förhållande till arbete hos arbetsgivaren även efter dag 18. Om det kan anses oskäligt att bedöma arbetsförmågan mot sådant arbete som normalt förekommer på arbetsmarknaden kan bedömningen göras i förhållande till arbete hos arbetsgivaren även efter dag 365 trots att den försäkrade bedöms ha arbetsförmåga i ett arbete som normalt förekommer på arbetsmarknaden. Sjukersättning beviljas de som är i åldrarna 3 64 år och som har en stadigvarande nedsatt arbetsförmåga. Sjukersättning kan betalas ut i form av hel, tre fjärdedels, halv respektive en fjärdedels ersättning. Det finns en inkomstrelaterad ersättning och en garantiersättning. Den inkomstrelaterade ersättningen är knuten till arbetsinkomsten. Garantiersättning får personer med inga eller låga förvärvsinkomster. Aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga beviljas de som är i åldrarna år med nedsatt arbetsförmåga till minst en fjärdedel under minst ett år. Ersättningen är alltid tidsbegränsad. Aktivitetsersättning kan betalas ut i form av hel, tre fjärdedels, halv respektive en fjärdedels ersättning. Det finns en inkomstrelaterad ersättning och en garantiersättning. Den inkomstrelaterade ersättningen är knuten till arbetsinkomsten. Garantiersättning får personer med inga eller låga förvärvsinkomster. Aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång: Ungdomar som på grund av funktionsnedsättning ännu inte har avslutat sin utbildning på grundskole- och gymnasienivå har rätt till hel aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång under studierna. Antal utbetalda nettodagar (partiellt ersatta dagar omräknade till heldagar) med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning per registrerad försäkrad i åldrarna år. Antal utbetalda nettodagar (partiellt ersatta dagar omräknade till heldagar) med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning eller rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad i åldrarna år (exklusive försäkrade med hel sjuk- eller aktivitetsersättning). 5

6 Socialförsäkringsrapport 215:11 Sammanfattning Den samlade sjukfrånvaron fortsätter att öka. Hittills har 215 uppvisat ett kraftigt inflöde av nya sjukfall med förhöjd årlig ökningstakt. Ökningen finns i samtliga diagnoser, men den är extra kraftig i psykiatriska diagnoser. Även sjukfallens varaktighet fortsätter att öka, men i långsammare takt än under 214. Ökningen gäller både anställda och arbetslösa. I den första delrapporten 215 konstaterades att andelen bedömningar som görs i enlighet med rehabiliteringskedjans tidsgränser minskat betydligt från 211 till 214. Under 215 har Försäkringskassan fokuserat på att förbättra och förstärka utrednings- och bedömningsarbetet. Våra resultat tyder på att Försäkringskassan kan vara på väg att bryta utvecklingen. Vi ser att andelen bedömningar som görs mot annat arbete hos arbetsgivaren och mot ett på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete har ökat. Vi kan också se indikationer på att avslutssannolikheterna vid dag 18 inte fortsätter att minska samt att andelen avslag och indrag går mot en ökande trend. Detta räcker dock inte för att nå regeringens mål om ett sjukpenningtal på maximalt 9, dagar i slutet av 22, även om det kan ha en dämpande effekt på varaktigheten. För att nå målet krävs att ökningen i inflödet till sjukförsäkringen bryts och börjar minska. Särskilt viktigt är detta med avseende på psykisk ohälsa. All erfarenhet talar för att ett minskat inflöde av sjukfall med psykiatriska diagnoser också kommer att förkorta sjukfallens genomsnittliga varaktighet. En andra slutsats är, att även med en utveckling som leder fram till att målet nås, så kan vi förvänta oss att sjukpenningtalet kommer att fortsätta öka under 1 2 år. En meningsfull bedömning av måluppfyllelsen måste därför bygga på realistiska förväntningar. Inflödet till sjukersättningen är i dagsläget att betrakta som stabilt. Däremot ökar antalet aktivitetsersättningar i snabb takt. Kraftigast är ökningen i nybeviljandet av aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga som numer är den vanligaste orsaken till aktivitetsersättning. Ungefär 4 procent av nybeviljade sjukersättningar sker inom psykiatriska diagnoser för både kvinnor och män. Motsvarande siffra för aktivitetsersättningen är drygt 8 procent. 6

7 Socialförsäkringsrapport 215:11 Inledning Utvecklingen av ohälsotalet, sjukpenningtalet 1 och nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar per 1 försäkrade är fortsatt uppåtgående. Diagram 1 Utvecklingen av ohälsotalet, sjukpenningtalet och nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar per 1 a) Ohälsotalet b) Sjukpenningtalet Män Kvinnor Män Kvinnor c) Nybeviljade sjukersättningar per 1 d) Nybeviljade aktivitetsersättningar per Män 6 2 Kvinnor 5 15 Kvinnor 4 1 Män Källa: Försäkringskassans databas Store Ohälsotalet var 28, i september 215 och har därmed ökat med 4 procent sedan november 213 då det var som lägst (ohälsotalet var då 26,8). Kvinnors ohälsotal är högre än mäns i september 215 var kvinnornas ohälsotal 33,7 och männens 22,4. Kvinnornas ohälsotal har ökat med 4 procent sedan september 214 att jämföra med männens ohälsotal som ökat med 2 procent samma period. I Diagram 2 visas ohälsotalet uppdelat på sjukpenning respektive sjuk- och aktivitetsersättning. Under en lång period 1 Ohälsotalet är antalet utbetalda nettodagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning per registrerad försäkrad år. Sjukpenningtalet är antalet utbetalda nettodagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning och rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad år exklusive försäkrade med hel sjuk- eller aktivitetsersättning. Båda måtten beräknas för 12-månadersperioder. 7

8 Socialförsäkringsrapport 215:11 var ohälsotalet på nedgång. Först på grund av minskningar i både sjukskrivningar och nybeviljandet av sjuk- och aktivitetsersättning. När så sjukskrivningarna vände uppåt igen 21 fortsatte det nedåt på grund av att minskningen i sjuk- och aktivitetsersättningen fortfarande var större än ökningen i sjukpenning. Sedan slutet av 213 kan dock minskningen i sjuk- och aktivitetsersättning inte längre kompensera för ökningen i sjukpenning och därmed ökar också ohälsotalet. Diagram Utvecklingen av ohälsotalet uppdelat på sjuk- och aktivitetsersättning respektive sjuk- och rehabiliteringspenning Sjuk- och rehabiliteringspenning Sjuk- och aktivitetsersättning Källa: Försäkringskassans databas Store Sjukpenningtalet har ökat stadigt sedan lägsta noteringen i slutet av 21 då det uppgick till 6, dagar. I september 215 var sjukpenningtalet 13,5 för kvinnor och 7,2 för män. Fram till april 215 uppvisade sjukpenningtalet dessutom en tilltagande ökningstakt sett över tolvmånadersperioder, men därefter har den legat mer eller mindre still. I det åtgärdspaket för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro som regeringen presenterade i slutet av september 215 anges ett mål för sjukpenningtalet på högst 9, dagar vid utgången av 22. Samtidigt ska antalet nybeviljade sjukersättningar inte överstiga 18 per år. Målet för sjukpenningtalet innebär en minskning med 1,3 dagar från nivån i dagsläget. Enligt Försäkringskassans prognos kommer sjukpenningtalet att uppgå till 13, dagar år 22 om inget görs. För att kunna uppnå målet om högst 9, dagar 22 måste både inflödet och varaktigheten minska. Nybeviljade sjukersättningar per 1 försäkrade har ökat sedan mitten av 211, men befinner sig fortfarande på historiskt låga nivåer. Ökningstakten har varit hög, men har avtagit sedan ett par månader tillbaka. I september var antalet nybeviljade sjukersättningar 3,72 personer per 1 försäkrade för kvinnor och 2,73 för män. Det innebär en nedgång från de värden som presenterades i den första delrapporten i juni. Det är dock troligt att nedgången är tillfällig och till stor del beror på en omorganisation av handläggningen som skedde under sommaren. Ökningstakten förväntas återgå till tidigare nivå när den nya organisationen har etablerats fullt ut. 8

9 Socialförsäkringsrapport 215:11 Nybeviljade aktivitetsersättningar per 1 försäkrade befinner sig fortsatt på höga nivåer och uppvisar en hög årlig ökningstakt. I september var antalet för kvinnor 6,28 per 1 försäkrade och för män 6,62. Det är fortfarande fler män som får aktivitetsersättning, men skillnaderna mellan könen avtar. Det beror på att kvinnor uppvisar en något snabbare ökning sedan en tid tillbaka. Vad krävs för att nå Sjukpenningtalet 9.? Regeringen presenterade i september ett åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. I centrum för programmets sju åtgärdsområden ställs målet att sjukpenningtalet ska uppgå till maximalt 9, nettodagar per registrerad försäkrad år Regeringen har presenterat målet som ett verktyg för att bryta den nuvarande uppgången genom att åstadkomma en bred mobilisering. I Försäkringskassans prognos som presenterades den 23 oktober diskuteras möjliga vägar att nå målet. 3 Sjukpenningtalet ligger i dagsläget på 1,3 och trenden är tydligt uppåtgående. Enligt de antaganden Försäkringskassan använder vid prognoser på lång sikt kommer sjukpenningtalet uppgå till omkring 13, dagar år 22 om inget görs. Osäkerheten är dock väldigt stor på så lång sikt. Diskussionen om vad som krävs för att bryta den nuvarande uppgången och nå målet förs utifrån fyra alternativa scenarion. Diagram 3 Alternativa scenarion för sjukpenningtalet Källa: Försäkringskassans anslagsuppföljning, (Dnr ) 2 3 Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro, Dnr: S212/963/SF, S212/189/SF, S214/7998/SF, S215/616/SF. Försäkringskassan (215), Anslagsuppföljning , Dnr:

10 Socialförsäkringsrapport 215:11 I Försäkringskassans prognos (Huvudscenario i Diagram 3) beräknas nyinflödet fortsätta att öka med omkring 9 respektive 8 procent på årsbasis för 215 och 216 för att därefter tydligt avta och öka i takt med arbetskraften från 218. Varaktigheten fortsätter att öka svagt under 215 och 216 för att sedan vara konstant på 216 års nivå. Under dessa förutsättningar blir sjukpenningtalet cirka 13 nettodagar år 22, vilket är betydligt högre än det av regeringen aviserade målet om 9 nettodagar. Alternativscenario 1 i Diagram 3 visar en utveckling där inflödet fortsätter att öka enligt huvudscenariot samtidigt som sjukfallens varaktighet kraftigt förkortas. I scenariot beräknas avslutssannolikheten under det första sjukskrivningsåret kraftigt öka från och med 216, då den genomsnittliga varaktigheten återgår till 213 års nivå. Varaktigheten fortsätter att minska gradvis för att år 22 befinna sig på den nivå som gällde år 21. Scenariot ger en utveckling där sjukpenningtalet vänder neråt under 218 och landar på en nivå om drygt 1 nettodagar år 22. Att enbart förkorta varaktigheten enligt scenariot är inte bara otillräckligt utan även orealistiskt om inte återgången till arbete för sjukfall med psykiatriska diagnoser kraftigt förbättras. Alternativscenario 2 visar en utveckling där inflöde och varaktighet utvecklas enligt huvudscenariot under resten av 215 och helåret 216. För att målet ska uppnås med en sådan utveckling krävs en kraftig inbromsning under år 217. Scenariot illustrerar en utveckling där det befolkningsjusterade inflödet återgår till 215 års nivå år 217, samtidigt som varaktigheten förkortas svagt. Det minskade inflödet år 217 genererar en tydligare effekt på sjukfallens varaktighet år 218, samtidigt som inflödet fortsätter att minska till 214 års nivå. År 22 ligger inflödet på 212 års nivå och avslutssannoliketen under det första sjukskrivningsåret på ungefärlig nivå med vad som gällde år 211. Scenariot ger ett sjukpenningtal strax under 9 nettodagar år 22. Alternativscenario 3 visar utvecklingen om ökningen i varaktighet helt upphör samtidigt som ökningstakten i inflödet halveras under 216 jämfört med huvudscenariot. Inflödet hålls sedan konstant under 217 samtidigt som varaktigheten börjar minska. Både inflöde och varaktighet fortsätter att minska från 218, vilket ger ett sjukpenningtal på strax över 9 nettodagar år 22. Alternativscenario 4 visar sjukpenningtalets utveckling om varaktigheten utvecklas enligt huvudscenariot, samtidigt som inflödet fortsätter att öka med samma ökningstakt som under 216 även för resterande år i prognosperioden. Scenariot resulterar i ett sjukpenningtal på strax under 16 nettodagar år 22. Slutsatsen är att det inte kommer att vara tillräckligt för att nå målet att Försäkringskassan kraftigt förbättrar utrednings- och bedömningsarbetet, även om det kan ha en klart dämpande effekt på sjukfallens varaktighet. Även med en orealistiskt kraftig förkortning av sjukfallens varaktighet kan inte målet uppnås. 1

11 Socialförsäkringsrapport 215:11 För att nå målet på maximalt 9, nettodagar per registrerad försäkrad år 22 krävs att ökningen i inflödet till sjukförsäkringen bryts och börjar minska. Särskilt viktigt är detta med avseende på psykisk ohälsa. All erfarenhet talar för att ett minskat inflöde av sjukfall med psykiatriska diagnoser också kommer att förkorta sjukfallens genomsnittliga varaktighet. En andra viktig slutsats är att även med en utveckling som leder fram till att målet nås så kan vi förvänta oss att sjukpenningtalet kommer att fortsätta öka under 1 2 år. Det kommer alltså att krävas tålamod och realistiska förväntningar. Det kommer att ställa krav på uppföljningen av måluppfyllelsen och hur Försäkringskassan och regeringen kan följa att utvecklingen följer en bana som möjliggör att målet nås. Rapporten har följande upplägg: Inledningsvis beskrivs regionala skillnader i sjukpenningtalet. Därefter presenteras aktuella analyser av sjukfallsutvecklingen med avseende på inflöde, varaktighet och pågående sjukfall. Kapitel två handlar om bedömnings- och tidsgränser och inkluderar ett avsnitt om avslag och indrag samt ett avsnitt om dem som uppnår maxtid. Det tredje och sista kapitlet behandlar utvecklingen av sjuk- och aktivitetsersättning och omfattar även en uppföljning av dem som har aktivitetsersättning och fyller 3 år. Rapporten avslutas med ett diskussionsavsnitt. 11

12 Socialförsäkringsrapport 215:11 Sjukfallsutvecklingen Detta kapitel inleds med en beskrivning av de regionala skillnaderna i sjukpenningtalet. Därefter går vi igenom inflödet av nya sjukfall, sjukfallens varaktighet och pågående sjukfall. Längden på tidsserierna i diagrammen kan skilja sig åt. Det beror på att data för diagnoser endast finns tillgängligt från 25. Ökade regionala skillnader i sjukpenningtalet Ökningen av sjukpenningtalet pågår i hela riket men har varierat kraftigt mellan olika delar av landet. De regionala skillnaderna i sjukfrånvaro har studerats tidigare 4 och kan delvis förklaras av faktorer som olikheter i köns-, ålders-, och yrkesstruktur över landet. Andra faktorer som skillnader vad gäller arbetsmarknad liksom tillgången till och kvaliteteten i sjukvården spelar också roll. Dessa faktorer förklarar dock inte skillnaderna fullt ut. I denna rapport ges enbart en inledande beskrivning av utvecklingen. Diagram 4 visar utvecklingen av sjukpenningtalet för samtliga län från 24 till 215. Spridningen mellan län har varierat under perioden och samvarierar tydligt med storleken på sjukpenningtalet. För att jämföra spridningen med hänsyn tagen till nivåskillnaderna över tid kan den relativa variationsvidden beräknas. Det högsta och lägsta sjukpenningtalet divideras med rikets sjukpenningtal. Sjukpenningtalet ligger i september 215 på 1,3 och den relativa variationsvidden på,499. Det kan jämföras med januari 28 då sjukpenningtalet senast låg på samma nivå som nu. Då var den relativa variationsvidden större:,681. Det innebär att spridningen mellan länen i dag är mindre än när sjukpenningtalet senast var uppe på de nivåer vi ser i dag. Variationen mellan länen var som lägst i mars 211 (,337). De regionala skillnaderna visar samma mönster för kvinnor och män. 4 Se t.ex. Socialförsäkringsrapport 215:2 eller ISF (21). Regionala skillnader i sjukförsäkringens utfall. Rapport 21:6. 12

13 Socialförsäkringsrapport 215:11 Diagram 4 Sjukpenningtalet uppdelat på län , 2, 15, 1, 5,, Anm: Mörkgrå linje visar sjukpenningtalet för hela riket. Källa: Försäkringskassans databas Store Sjukpenningtalets nivå har även varierat mellan län. De flesta länen har befunnit sig på samma nivå relativt övriga län under hela perioden. Men det finns vissa undantag. Östergötlands län har till exempel gått från att ha ett av de högsta sjukpenningtalen i början av 2-talet till att ha det lägsta sjukpenningtalet 215. Det är inte bara sjukpenningtalets storlek som skiljer sig åt mellan länen. Det förekommer också variationer i den årliga ökningstakten. I Diagram 5 ser vi hur länen förhåller sig till varandra när det gäller den procentuella ökningen av sjukpenningtalet och nivån på sjukpenningtalet. Vi har valt att titta på 211 och framåt eftersom det innefattar den senaste uppgången. I diagrammet som redovisar 211 är spridningen i sjukpenningtalets nivå (vågrät axel) som förväntat relativt liten eftersom sjukpenningtalet då fortfarande var lågt historiskt sett. Däremot är variationen i ökningstakt (lodrät axel) desto större. För varje år som sjukpenningtalet sedan ökar så blir även spridningen över sjukpenningtalets storlek större medan ökningstakten konvergerar. I september 215 hade Jämtlands län högst sjukpenningtal följt av Västernorrlands län. Både Jämtland och Västernorrland har uppvisat varierande ökningstakt under den senaste uppgången med betydelsen att de ökat både snabbare och långsammare än övriga riket. I genomsnitt har den årliga procentuella ökningen dock varit högre än i övriga län. Överlag så är det vissa län som är mer känsliga för utvecklingen av sjukpenningtalet. När sjukpenningtalet ökar så ökar det snabbare i dessa län och när sjukpenningtalet går ned så minskar det snabbare i samma län. Jämtland är ett exempel på ett sådant län och även Värmland och Gävleborg hör till den kategorin. Samtidigt är det viktigt att poängtera att en minskning av sjukpenningtalet för de län som ligger på en hög nivå inte räcker för att bryta uppgången och kraftigt sänka rikets sjukpenningtal. Utvecklingen i de befolkningsmässigt stora länen, som Stockholm och Västra Götaland, spelar en avgörande roll. 13

14 Socialförsäkringsrapport 215:11 Samma analys uppdelat på kvinnor och män visar på ett likartat mönster, men kvinnor har generellt större spridning, framför allt för nivåerna på sjukpenningtalet. Det är också förväntat eftersom kvinnors sjukpenningtal ligger på högre nivåer än vad männens gör. Precis som i riket som helhet så ökar variationen när sjukpenningtalet går upp och tvärtom vid en nedgång. I bilagan finns en motsvarighet till Diagram 5 uppdelat på kön. Trots att sjukpenningtalet varierar mellan länen över tid så har respektive läns andel av inflödet hållit sig konstant under den senaste ökningen från 211 och framåt. Länens andel av pågående sjukfall varierar något mer, vilket tyder på att variationerna mellan länen snarare beror på variationer i sjukfallens längd än på inflödet. Eftersom sjukdomar i rörelseorganen och psykiatriska diagnoser är de två största diagnosgrupperna påverkar deras utveckling sjukpenningtalet. Andelen psykiatriska diagnoser har ökat i samtliga län under den senaste uppgångsperioden. Andelen sjukdomar i rörelseorganen har däremot varit mer stabil över tid. Tittar vi på Jämtland och Västernorrland som har högst sjukpenningtal och har haft det ganska länge, så ser vi att de båda har en relativt hög andel psykiatriska diagnoser och att andelen sjukdomar i rörelseorganen ligger i linje med riksgenomsnittet. Östergötland däremot som har lägst sjukpenningtal har en lägre andel av både psykiatriska diagnoser och sjukdomar i rörelseorganen jämfört med övriga län. Fortsatta analyser kring denna typ av frågeställningar kan bidra till att fördjupa kunskaperna kring de regionala skillnaderna. 14

15 Socialförsäkringsrapport 215:11 Diagram 5 Procentuell ökning Procentuell ökning Procentuell ökning Utvecklingen av sjukpenningtalet i relation till ökningstakten, uppdelat på län 1 Sjukpenningtalet i september respektive år presenteras på vågrät axel. Den procentuella ökningen från året innan presenteras på lodrät axel. 211 Västra Götaland Västra Götaland Jämtland Sjukpenningtal Västernorrland Östergötland Västra Götaland Värmland Västernorrland Jämtland Sjukpenningtal 212 Västra Götaland Jämtland 1 Heldragna linjer visar rikssnittet för sjukpenningtalet och den årliga ökningstakten. Bubblornas storlek baseras på folkmängd i respektive län den 1 november 214. Procentuell ökning Procentuell ökning Sjukpenningtal Östergötland Sjukpenningtal Värmland Västernorrland Jämtland Östergötland Värmland Västernorrland Östergötland Värmland Västernorrland Östergötland 214 Värmland Västra Götaland Jämtland Sjukpenningtal Inflödet av nya sjukfall Inflödet hämtas från Försäkringskassans databas MiDAS som baseras på utbetalningar. På grund av upplägget av MiDAS kan det ske stora förändringar i databasen månad för månad beroende på hur mycket retroaktiva utbetalningar som sker. Särskilt stora förändringar ser vi i inflödet av nya sjukfall för månader som ligger i närtid. Det medför att inflödesdata har en eftersläpning på upp till sex månader. För att kunna följa den senaste utvecklingen har vi därför tagit fram en modell som skattar antalet nya sjukfall fram till tre månader bakåt i tiden. Det innebär att siffrorna från april 215 och framåt i de inflödesdiagram som följer är preliminära. Tidpunkten är markerad med en streckad linje. 15

16 Socialförsäkringsrapport 215:11 Inflödet av nya sjukskrivna har fortsatt att öka under 215 och i juli var det årliga inflödet uppe i nästan 6 sjukfall. Kvinnor och män uppvisar ungefär samma ökningstakt, men antalet kvinnor som startar nya sjukfall är nästan dubbelt så många som antalet män. När inflödet vände uppåt 29 startade ökningen tidigare för kvinnor. Kvinnornas sjukfrånvaro var redan då betydligt högre och sedan dess har skillnaden mellan könen ökat ytterligare. I Diagram 6 ser vi att inflödet av sjukskrivna kvinnor nu är upp i nivåer som rådde före 26. Samtliga sysselsättningskategorier ökar förutom arbetslösa som uppvisar ett stabilt inflöde. I och med att anställda med sjuklön utgör drygt 8 procent av de nya sjukfallen så är det dock de som står bakom den stora delen av ökningen. För kvinnor ökar inflödet bland anställda med och utan sjuklön i stort sett lika snabbt som bland egenföretagare och kombinatörer (de som är både anställda och har eget företag) medan övriga (främst föräldralediga) ökar något långsammare. Diagram 6 Inflödet av nya sjukfall 26 juli 215 för kvinnor Rullande 12 månaders summering inklusive återvändare Anställda med sjuklön 5 Källa: Försäkringskassans databas MiDAS Inflödet av nya sjukfall bland män är nu uppe i samma nivåer som i slutet av 27, se Diagram 7. Till viss del följer männen samma mönster som kvinnorna: anställda med sjuklön utgör drygt 8 procent och driver således utvecklingen och inflödet av arbetslösa sjukskrivna har stabiliserats. Däremot så uppvisar anställda utan sjuklön och övriga betydligt högre ökningstakt än anställda med sjuklön och egenföretagare inklusive kombinatörer. Dessa utgår dock från väldigt låga nivåer och utgör tillsammans endast 4 procent av inflödet för män. 16

17 Socialförsäkringsrapport 215:11 Diagram 7 Inflödet av nya sjukfall 26 juli 215 för män Rullande 12 månaders summering inklusive återvändare Arbetslösa 1 5 Anställda med sjuklön Källa: Försäkringskassans databas MiDAS Diagnosfördelning i inflödet Psykiatriska diagnoser har gått från att 26 utgöra 17 procent av alla startade sjukfall till att i dagsläget utgöra en fjärdedel. Andelen psykiatriska diagnoser minskade svagt mellan 28 och 21, men har därefter ökat konstant fram till i dag. Under 215 har kvinnor som startat ett sjukfall haft en psykiatrisk diagnos i 27 procent av fallen. Motsvarande siffra för män är 2 procent. Andelen ökar dock för både män och kvinnor och sett över den senaste 12-månadersperioden har antalet nya sjukfall med en psykiatrisk diagnos ökat snabbare för män än för kvinnor. Sjukdomar i rörelseorganen, som fortfarande är den vanligaste diagnosen för nya sjukfall bland män, ökar om än i relativt långsam takt för både män och kvinnor. Även skador har ökat lite under 215. Skador utgör endast 7 procent av inflödet bland kvinnor jämfört med 15 procent bland män, men där uppvisar kvinnor en något högre ökningstakt än vad männen gör. 17

18 Socialförsäkringsrapport 215:11 Diagram 8 Inflödet av nya sjukfall 26 juli 215 fördelat på diagnos Rullande 12 månaders summering inklusive återvändare a) Kvinnor b) Män Källa: Försäkringskassans databas MiDAS Inflödet fördelat på ålder Inflödet ökar i samtliga åldersgrupper. För både kvinnor och män är ökningen störst i den yngsta gruppen, upp till 29 år. En delförklaring är att befolkningsökningen också varit högre i den åldersgruppen. Bland de unga är det framförallt de psykiatriska diagnoserna som ökar och de ökar snabbare än i övriga åldersgrupper. Unga upp till 29 år utgör 15 procent av det årliga inflödet, vilket motsvarar cirka 87 startade sjukfall. Flest sjukfall startas dock i ålderskategorin 5 59 år som utgör 27 procent av det årliga inflödet (cirka 16 startade sjukfall) och även det gäller för både kvinnor och män. Hur de nya sjukfallen fördelar sig på olika åldersgrupper skiljer sig lite åt mellan könen. För kvinnor utgör grupperna 3 39 år, 4 49 år och 5 59 år ungefär 25 procent vardera av inflödet. För män startas nya sjukfall främst i åldrarna 4 49 år och 5 59 år. Det betyder att kvinnor som startar nya sjukfall generellt är lite yngre än män som startar nya sjukfall. Det hänger troligtvis samman med diagnosfördelningen. Dels graviditetsrelaterade diagnoser och dels den högre andelen psykiatriska diagnoser i kvinnornas inflöde jämfört med andra stora diagnoser är psykiatriska diagnoser vanligare i de yngre åldersgrupperna. 18

19 Socialförsäkringsrapport 215:11 Diagram 9 Inflödet av nya sjukfall 26 augusti 215 fördelat på ålder Rullande 12 månader summering a) Kvinnor b) Män Källa: Försäkringskassans databas MiDAS Inflödet i relation till arbetskraften En viss del av sjukfrånvaroutvecklingen kan förklaras av ökad sysselsättning. Ju fler som finns i arbetskraften, desto fler kan potentiellt vara sjukskrivna. För att relatera inflödet av nya sjukfall till hur många som finns i arbetskraften har vi kombinerat våra registerdata med SCB:s statistik över antal personer i arbetskraften fördelat på sysselsatta och arbetslösa. Sysselsatta inkluderar här anställda med och utan sjuklön samt egenföretagare och kombinatörer. För att ta hänsyn till sjuklöneperioden räknas endast sjukfall längre än 14 dagar. Inflödet av sjukskrivna per 1 arbetslösa har sedan början av 29 varit lägre än motsvarande för sysselsatta. I Diagram 1 ser vi att förhållandet gäller för både män och kvinnor. Inflödet för sjukskrivna kvinnor per 1 sysselsatta kvinnor har varit stadigt uppåtgående sedan 21. Startade sjukfall för sjukskrivna kvinnor per 1 arbetslösa kvinnor har varierat mer. Under 214 når inflödet per 1 arbetslösa kvinnor nästan upp till nivåerna för sysselsatta. Därefter ökar skillnaden något igen. Hittills under 215 har antalet startade sjukfall per 1 sysselsatta kvinnor i genomsnitt uppgått till cirka 11 sjukfall per månad och motsvarande per 1 arbetslösa kvinnor till cirka 9 sjukfall per månad. Män uppvisar samma mönster som kvinnor, men svängningarna är mindre. Precis som för kvinnorna så tangerar inflödet per 1 arbetslösa män inflödet per 1 sysselsatta män under 214. Därefter gör ökningen av startade sjukfall per 1 sysselsatta män att de drar ifrån inflödet per 1 arbetslösa män något. I genomsnitt har det startats knappt 6 sjukfall i månaden per 1 sysselsatta män och drygt 5 sjukfall i månaden per 1 arbetslösa män under

20 Socialförsäkringsrapport 215:11 Under den senaste ökningsperioden från 21 och framåt har antalet nya sjukfall bland sysselsatta ökat med 3 procent. Om hänsyn tas till ökningen av antalet sysselsatta under samma period är ökningen 25 procent. Mellanskillnaden är den del av det ökade inflödet som kan förklaras av att fler befinner sig i arbetskraften. Diagram 1 Inflödet av nya sjukfall 25 augusti 215 för sysselsatta per 1 sysselsatta och för arbetslösa per 1 arbetslösa 1 a) Kvinnor b) Män Sysselsatta Arbetslösa Sysselsatta Arbetslösa 1 Sjukfall längre än 14 dagar och för personer upp till och med 64 år Anm: De grå kurvorna i bakgrunden visar det månadvisa inflödet per 1 sysselsatta respektive arbetslösa. De svarta kurvorna är rullande 12 månaders medelvärde. Källa Försäkringskassans databas MiDAS och SCB (egna beräkningar) Sjukfallens varaktighet Sjukfallens längd forsätter att öka, men långsammare än tidigare. I Diagram 11 visas varaktigheten dels utifrån startade sjukfall och dels utifrån pågående sjukfall. Kvinnor och män uppvisar liknande varaktighetsmönster och därför sker ingen könsuppdelad redovisning. Medianfallängden utifrån startade sjukfall ökar svagt för anställda med sjuklön. För arbetslösa har medianfallängden legat relativt stilla från och med 214. Den första kvartilen, det vill säga den tid det tar tills 25 procent av de startade sjukfallen är avslutade är så gott som oförändrad för anställda med sjuklön. För arbetslösa ökade varaktigheten för de kortaste sjukfallen som startade under 214, men ökningen tycks ha bromsats in under 215. Varaktigheten i den tredje kvartilen för anställda med sjuklön ökar även den, men ökningen för de sjukfall som har startat under de senast tillgängliga mätmånaderna har inte varit lika kraftig som under 214. För arbetslösa inkluderar tredje kvartilen sjukfall som startat fram till och med oktober 213 och även där ökar fallängden. Beräkningarna i del två av Diagram 11 visar varaktigheten utifrån pågående sjukfall. Även där ökar medianfallängden för anställda med sjuklön. Fallängderna för de kortaste och de längsta sjukfallen ökar också svagt. Arbetslösa uppvisar en större variation i varaktighet över tid, men de senaste månaderna förekommer en tydlig ökning i medianfallängd. Även varaktigheten för de kortaste sjukfallen bland arbetslösa ökar medan tredje kvartilen uppvisar mer eller mindre oförändrad varaktighet. 2

21 Socialförsäkringsrapport 215:11 Bland arbetslösa syns maxtid och återvändare tydligare i varaktighetsberäkningarna. Efter att den första gruppen som kunde uppnå maxtid gjorde det vid årsskiftet 29/21 ser vi först en kraftig minskning av medianfallängden för pågående sjukfall som därefter ökar när dessa återvänder till sjukpenning. Även bland startade sjukfall ökar varaktigheten betydligt i samband med att de som uppnådde maxtid återvänder till sjukförsäkringen. Samma sak sker när en större grupp uppnår maxtid för andra gången i mitten av 212, men svängningarna är mindre. Diagram 11 Sjukfallens varaktighet 1995 juli 215 mätt i dagar för anställda med sjuklön och arbetslösa 1 Överlevnadsskattningar utifrån startade sjukfall och utifrån pågående sjukfall 1) Beräkningar utifrån startade sjukfall a) Anställda med sjuklön b) Arbetslösa Median Kvartil Kvartil 1 Kvartil 3 Median Kvartil 1 2) Beräkningar utifrån pågående sjukfall a) Anställda med sjuklön b) Arbetslösa Kvartil 3 Median Kvartil Kvartil 3 Median Kvartil 1 1 Återvändare är inkluderade. Anm: För anställda med sjuklön påverkas resultaten av längden på sjuklöneperioden. Under de perioder då sjuklöneperioden varit längre än 14 dagar, dels jan 1996 mar 1998 då den var 28 dagar, dels jul 23 dec 24 då den var 21 dagar, är sjukfallen som kommer över på sjukpenning längre och det gör att de beräknade varaktigheterna också blir längre i och med att sannolikheten att avsluta ett sjukfall avtar med dess längd. Källa: Försäkringskassans databas MiDAS Pågående sjukfall När både inflöde och varaktighet ökar kommer även antalet pågående sjukfall bli fler, vilket är vad som skett sedan 21. Vi observerar nu att 21

22 Socialförsäkringsrapport 215:11 ökningen i varaktigheten har avtagit i styrka, men den ökar de facto fortfarande. I och med att inflödet också fortsätter att öka kommer de pågående sjukfallen bli fler. I Diagram 12 redovisas antal pågående sjukfall för kvinnor i olika fallängder. Anställda med sjuklön uppvisar tydliga säsongsvariationer där antalet pågående sjukfall alltid är något färre kring jul och sommarsemestern. Det är den nedgången vi ser i slutet av tidsserien i Diagram 12 som sträcker sig fram till och med juli 215. Sett över 12-månadersperioder så ökar antalet pågående sjukfall för anställda kvinnor. Även bland arbetslösa kvinnor ökar antalet pågående sjukfall om än i långsammare takt. Tidigare i rapporten konstateras att inflödet för arbetslösa kvinnor varit relativt oförändrat under 215 så där förklarar varaktigheten ökningen. Sammansättningen av olika fallängder har förändrats sedan föregående rapport som publicerades i juni 215. Där förekom flest sjukfall i intervallen 1 9 dagar och dagar för anställda kvinnor. Det flesta pågående sjukfall återfinns fortfarande i det kortaste intervallet 1 9 dagar, men en stor del av de sjukfall som pågick i kategorin dagar har passerat över till dagar som nu utgör den näst vanligaste fallängden. Antalet pågående sjukfall ökar i samtliga fallängder, men ökningen är störst i intervallen dagar och 1 2 år. För arbetslösa kvinnor har de flesta sjukfallen pågått 1 2 år. Till skillnad mot anställda kvinnor så håller sig antalet pågående sjukfall för arbetslösa kvinnor i de kortaste fallängderna upp till 18 dagar på en mer eller mindre oförändrad nivå. Det ligger i linje med det oförändrade inflödet för arbetslösa kvinnor. I stället ökar antalet pågående sjukfall över 1 år ganska kraftigt, vilket i sin tur kan härledas från den ökade varaktigheten och att en stor andel av dem som återvänder till sjukpenning efter uppnådd maxtid gör det som arbetslösa. Diagram 12 Antal pågående sjukfall 25 juli 215 i olika fallängder för kvinnor a) Anställda med sjuklön b) Arbetslösa Anm: Observera att det är olika skalor på axlarna för anställda och arbetslösa Källa: Försäkringskassans databas MiDAS 22

23 Socialförsäkringsrapport 215:11 Männen uppvisar liknande mönster som kvinnorna, men på lägre nivåer (Diagram 13). Antalet pågående sjukfall ökar för både anställda med sjuklön och arbetslösa, men ökningen bland de arbetslösa är betydligt svagare. Precis som för kvinnor återfinns flest pågående sjukfall i intervallet 1 9 dagar för anställda män och 1 2 år för arbetslösa män. Ökningen av antal pågående sjukfall för anställda män är som störst för fallängderna dagar och 1 2 år. Även för männen har inflödet av arbetslösa varit mer eller mindre oförändrat under 215, vilket återspeglas här. Antalet pågående sjukfall upp till 18 dagar ligger på oförändrade nivåer för de arbetslösa medan vi ser en ganska kraftig ökning av de långa sjukfallen över 1 år. Diagram 13 Antal pågående sjukfall 25 juli 215 i olika fallängder för män a) Anställda med sjuklön b) Arbetslösa Anm: Observera att det är olika skalor på axlarna för anställda och arbetslösa Källa: Försäkringskassans databas MiDAS Pågående sjukfall beror på inflöde och varaktighet. Inflödet har ökat med tilltagande styrka sedan 29. Varaktigheten var inledningsvis relativt opåverkad för att därefter öka. Det vi ser nu är tendenser till en avtagande ökningstakt varaktigheten ökar fortfarande, men i långsammare takt. Sammantaget innebär det att vi ser fler sjukfall i längre fallängder. Pågående sjukfall och diagnos Diagnossammansättningen av de pågående sjukfallen fortsätter att gå mot en större andel psykiatriska diagnoser. I Diagram 14 redovisas utvecklingen för kvinnor uppdelat på anställda med sjuklön och arbetslösa. För anställda kvinnor utgjorde psykiatriska diagnoser 43 procent av de pågående sjukfallen i juli 215. Det är en ökning med 3 procentenheter sedan juli 214. Det är framförallt sjukdomar i rörelseorganen som minskar i relation till psykiatriska diagnoser medan skador och övriga diagnoser ligger kvar på samma andelar. Antalet pågående sjukfall ökar dock i samtliga diagnoser. Ökningen är kraftigast för psykiatriska diagnoser som har en årlig ökningstakt på drygt 2 procent. Rörelseorganens sjukdomar, skador och övriga diagnoser ökar i ungefär samma takt: cirka 1 procent på årsbasis. 23

24 Socialförsäkringsrapport 215:11 För arbetslösa kvinnor var andelen psykiatriska diagnoser 56 procent av de pågående sjukfallen i juli 215, vilket är en svag ökning från 55 procent i juli 214. Relativt andra diagnoser ökar antalet pågående sjukfall med en psykiatrisk diagnos snabbast för arbetslösa kvinnor, men den årliga ökningstakten på cirka 13 procent är inte lika hög som för anställda kvinnor. Antalet pågående sjukfall i diagnoserna sjukdomar i rörelseorganen och skador har legat mer eller mindre konstant under 215. Diagram 14 Antal pågående sjukfall 25 juli 215 för kvinnor uppdelat på diagnos Rullande 12 månaders medel a) Anställda med sjuklön b) Arbetslösa Anm: Observera att det är olika skalor på axlarna för anställda och arbetslösa Källa: Försäkringskassans databas MiDAS Tidigare i rapporten konstateras att inflödet av män med psykiatriska diagnoser ökar snabbare än motsvarande för kvinnor. Det återspeglas i antalet pågående sjukfall där anställda män uppvisar en tilltagande ökningstakt för psykiatriska diagnoser. De senaste månaderna har den årliga ökningstakten legat på 21 procent att jämföra med 15 procent under samma period 214. Andelen psykiatriska diagnoser för anställda män var i juli procent, vilket är en ökning med 2 procentenheter från juli 214. Till skillnad mot kvinnorna ligger andelen sjukfall med sjukdomar i rörelseorganen kvar på samma andel som för ett år sedan, 27 procent. Det är i stället andelen övriga diagnoser som minskat. Detta innebär också att psykiatriska diagnoser har passerat sjukdomar i rörelseorganen som den enskilt största diagnosgruppen för pågående sjukfall bland anställda män. För arbetslösa män ökar också andelen psykiatriska diagnoser från 5 procent i juli 214 till 52 procent i juli 215. Psykiatriska diagnoser är även här den diagnosgrupp som ökar snabbast, men den årliga ökningstakten på cirka 14 procent är inte lika hög som för anställda män. Antalet pågående sjukfall ökar även i de andra diagnoserna, men betydligt långsammare. 24

25 Socialförsäkringsrapport 215:11 Diagram 15 Antal pågående sjukfall 25 juli 215 för män uppdelat på diagnos Rullande 12 månaders medel a) Anställda med sjuklön b) Arbetslösa Anm: Observera att det är olika skalor på axlarna för anställda och arbetslösa Källa: Försäkringskassans databas MiDAS Pågående sjukfall i relation till arbetskraften Precis som i avsnittet om inflödet har vi tittat på pågående sjukfall i relation till arbetskraften och resultaten presenteras i Diagram 16. Pågående sjukfall per 1 arbetslösa är betydligt fler än motsvarande för sysselsatta och har varit så under hela mätperioden. I samband med att en stor grupp uppnådde maxtid samtidigt vid årsskiftet 29/21 minskade antalet pågående sjukfall per 1 arbetslösa tydligt, men därefter har de ökat stadigt. I dag är de uppe på nivåer som inte ligger långt ifrån de som rådde innan det fanns en bortre tidsgräns i sjukpenningen. Kvinnor har ungefär dubbelt så många pågående sjukfall per 1 sysselsatta och per 1 arbetslösa kvinnor jämfört med motsvarande antal för män. Under 215 har antalet pågående sjukfall ökat i ungefär samma takt både per 1 sysselsatta och per 1 arbetslösa kvinnor. I genomsnitt har antalet pågående sjukfall per 1 sysselsatta kvinnor uppgått till cirka 44 sjukfall per månad hittills under 215. Motsvarande siffra per 1 arbetslösa kvinnor är cirka 12 sjukfall per månad. Även männen uppvisar en ökning i antalet pågående sjukfall per 1 sysselsatta och per 1 arbetslösa. De pågående sjukfallen ökar både per 1 sysselsatta män och per 1 arbetslösa män. Till skillnad mot kvinnorna ökar dock antalet pågående sjukfall per 1 arbetslösa män betydligt snabbare än per 1 sysselsatta män. Antalet pågående sjukfall per månad har under 215 uppgått till i genomsnitt 21 sjukfall per 1 sysselsatt män och 52 sjukfall per 1 arbetslösa män. 25

26 Socialförsäkringsrapport 215:11 Precis som med inflödet kan även ökningen av de pågående sjukfallen per 1 sysselsatta jämföras med ökningen av pågående sjukfall totalt. Sedan slutet av 21 då antalet pågående sjukfall var som lägst har antalet ökat med närmare 7 procent. Motsvarande ökning när hänsyn tas till antalet sysselsatta är 6 procent. Diagram 16 Pågående sjukfall 25 juli 215 för sysselsatta per 1 sysselsatta och för arbetslösa per 1 arbetslösa 1 a) Kvinnor b) Män Arbetslösa Arbetslösa Sysselsatta 2 Sysselsatta 1 Sjukfall längre än 14 dagar och för personer upp till och med 64 år Anm: De grå kurvorna i bakgrunden visar det månadvisa inflödet per 1 sysselsatta respektive arbetslösa. De svarta kurvorna är rullande 12 månaders medelvärde. Källa Försäkringskassans databas MiDAS och SCB (egna beräkningar) Längre sjukfall justerade för återflödet och borttagandet av tidsbegränsad sjukersättning Den bortre tidsgränsen för sjukpenning som infördes 28 innebär att de flesta sjukfall inte kan bli längre än 914 dagar. Sjukskrivna som uppnår maxtid, lämnar sjukförsäkringen och sen återvänder efter karenstiden på tre månader räknas som nystartade sjukfall. Utan begränsningen av antalet sjukpenningdagar hade troligtvis de som nu betecknas som återvändare blivit kvar i sjukpenning. För att jämföra de pågående sjukfallen i olika fallängder över tid är det därför rimligt att justera för återflödet i den mening att de behandlas som långa sjukfall. Resultatet redovisas i Diagram 17. Även de som återvänder till sjukpenning efter att ha haft tidsbegränsad sjukersättning inkluderas. De heldragna linjerna i Diagram 17 visar antalet pågående sjukfall för kvinnor respektive män när återvändarna är inkluderade som sjukfall längre än ett år. På totalen befinner sig kvinnorna på samma nivåer som i mitten av 28, vilket fortfarande är att betrakta som historiskt lågt. Även antalet pågående sjukfall längre än ett år för män är i dagsläget ungefär lika många som i mitten av 28. Antalet pågående sjukfall längre än ett år både med och utan återvändare har uppvisat en tydligt ökande trend sedan 21 och trenden tycks hålla i sig. 26

27 Socialförsäkringsrapport 215:11 Diagram 17 Pågående sjukfall längre än ett år justerade för återflödet, uppdelat på kön a) Kvinnor b) Män Källa: Försäkringskassans databas MiDAS I Diagram 18 tas även hänsyn till borttagandet av den tidsbegränsade sjukersättningen som även det skedde 28. Den tidsbegränsade sjukersättningen var ett möjligt alternativ till långa sjukskrivningar och det är därför relevant att ta med den aspekten i jämförelsen av långa sjukfall. Från och med 213 utgörs kurvan för tidsbegränsad sjuk- och aktivitetsersättning endast av aktivitetsersättning eftersom den alltid är tidsbegränsad. Även här ser vi att den långvariga sjukfrånvaron är betydligt lägre än vad den har varit historiskt, men den ökar fortfarande och ökningen är kraftigare för kvinnor än för män. Diagram 18 Pågående sjukfall längre än ett år justerat för återflödet och tidsbegränsad sjukersättning a) Kvinnor b) Män Källa: Försäkringskassans databas MiDAS 27

28 Socialförsäkringsrapport 215:11 Bedömnings- och tidsgränser Följande kapitel tar upp bedömningarna vid rehabiliteringskedjans tidsgränser och sannolikheten att avsluta ett sjukfall det första året. Kapitlet innehåller också ett avsnitt om avslag och indrag med en fördjupad analys av indragen. Avslutningsvis redovisas hur många som uppnått maxtid och en uppföljning av dessa. Den 1 juli 28 skedde omfattande regelförändringar inom sjukförsäkringen. Rehabiliteringskedjan infördes, vilket innebär att bedömningsgrunden för arbetsförmågan ändras vid fasta tidpunkter. Det infördes även en maxgräns för antalet dagar som kan ersättas med sjukpenning. Bedömningarna vid rehabiliteringskedjans tidsgränser Det har i tidigare rapporter både från Försäkringskassan och ISF konstaterats att arbetet med att bedöma arbetsförmågan för sjukskrivna i enlighet med tidsgränserna i rehabiliteringskedjan har försämrats under senare år. 5 Försäkringskassan har under 215 lagt fokus på att förbättra och förstärka utrednings- och bedömningsarbetet, vilket förefaller ha gett effekt. I Diagram 19 ser vi hur Försäkringskassan verkar ha lyckats bryta trenden med minskande andelar bedömningar. Andelen som prövas mot annat arbete hos arbetsgivaren vid 9 dagar och normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden vid 18 dagar visar på en tydlig ökning under Se t.ex. Socialförsäkringsrapport 215:6 och ISF Rapport 215:5. Denna slutsats är oberoende av om vi följer antalet bedömningar totalt eller där läkarintygen har kommit in före bedömningstidpunkten. Om man tar hänsyn till tidpunkten för när läkarintyg kommer in så ligger nivån på bedömningarna 8 1 procentenheter högre jämfört med det som redovisas i Diagram

29 Socialförsäkringsrapport 215:11 Diagram 19 Andelen bedömningar som gjorts mot annat arbete hos arbetsgivaren och normalt förekommande arbete för sjukfall som passerar 9 respektive 18 dagar 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Annat arbete arb.givaren Normalt förekommande arbete Källa: Försäkringskassans databas Store Även sett till avslutssannolikheterna under det första sjukskrivningsåret verkar det som att satsningen har haft effekt. I Diagram 2 jämförs sjukfall som startar i fjärde kvartalet varje år 21 till 214. Eftersom de sjukfall som startar i slutet av 214 uppnår 18 dagar under första halvåret 215 bör satsningen på ett förbättrat bedömningsarbete beröra flertalet av dessa. Däremot så missar vi eventuella effekter runt 9 dagar eftersom dessa fall till stor del hann bli 9 dagar innan arbetet med bedömningarna tog fart. I Diagram 2 ser vi att den betingade sannolikheten att avsluta ett sjukfall runt dag 18 för sjukfall som startade under fjärde kvartalet 213 ligger på samma nivå som för sjukfall som startade i fjärde kvartalet 214. Det tyder på att de aktivare prövningarna har lyckats bryta trenden av minskande sannolikheter för avslut vid dag 18. För dag 365 har avslutssannolikheten däremot kvarstått för alla år, vilket syns tydligt i Diagram 2. Det finns flera skäl till att sannolikheten att avsluta ett sjukfall efter ett år är förhöjd. Dels ändras bedömningsgrunden efter dag 365 så att särskilda skäl inte längre kan beaktas, dels minskar ersättningsnivån från cirka 8 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten till 75 procent 7 och dels är det många som förlorar tilläggsersättning från avtalsförsäkringar när sjukskrivningen passerar ett år. 7 Undantagna är de som beviljas fortsatt sjukpenning på normalnivå vid allvarlig sjukdom. 29

Sjukfrånvarons utveckling

Sjukfrånvarons utveckling Frukostseminarium AFA Försäkring Sjukfrånvarons utveckling Delrapport 2, 215 Sofia Bill Analytiker, Försäkringskassan Sid 1 December 215 Sjukfrånvarons utveckling, del 2 Källa: Försäkringskassans databas

Läs mer

Sjukfrånvarons utveckling

Sjukfrånvarons utveckling Social Insurance Report Sjukfrånvarons utveckling Delrapport 1, 215 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Analys och prognos Sofia Bill 1-116 27 2 sofia.bill@forsakringskassan.se

Läs mer

Sjukfrånvarons utveckling 2016

Sjukfrånvarons utveckling 2016 Social Insurance Report Sjukfrånvarons utveckling 2016 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Analys och prognos Sofia Bill 010-116 27 02 Sofia.bill@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se

Läs mer

Sjukfrånvarons utveckling

Sjukfrånvarons utveckling Social Insurance Report Sjukfrånvarons utveckling Delrapport 2, år 214 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Analys och prognos Peje Bengtsson 1-116 9 62 Pererik.bengtsson@forsakringskassan.se

Läs mer

Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling

Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling 1 (46) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling Delredovisning 2 av regeringsuppdrag år 2013 Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan 16 08-786

Läs mer

Sjukfrånvarons utveckling

Sjukfrånvarons utveckling Social Insurance Report Sjukfrånvarons utveckling Delrapport 1, år 2014 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Analys och prognos Peje Bengtsson 010-116 90 62 pererik.bengtsson@forsakringskassan.se

Läs mer

Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling

Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling 1 (49) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling Delredovisning 1 av regeringsuppdrag år 2013 Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan 16 08-786

Läs mer

1 (29) HK (4100) Socialdepartementet Stockholm

1 (29) HK (4100) Socialdepartementet Stockholm 1 (29) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning november 2012 2 (29) Sammanfattning Försäkringskassan har i regleringsbrevet för 2012

Läs mer

Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen

Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen PROMEMORIA 1(14) Datum Diarienummer 2015-02-26 2014-133 Niklas Österlund Enheten för sjukförmåner 08-58 00 15 52 Niklas.osterlund@inspsf.se Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen

Läs mer

Plan för uppföljning av sjukfrånvarons utveckling

Plan för uppföljning av sjukfrånvarons utveckling 1 (5) Socialdepartementet Plan för uppföljning av sjukfrånvarons utveckling Wimi 2005 FK90010_004_G 2 (5) Plan för uppföljning av sjukfrånvarons utveckling Försäkringskassan har i regleringsbrevet för

Läs mer

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Presentation vid Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sjukförsäkringen i siffror Laura Hartman Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan

Läs mer

Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling

Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling 1 (75) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling Delredovisning 3 av regeringsuppdrag år 2013 Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan 16 08-786

Läs mer

Sjukfrånvarons utveckling

Sjukfrånvarons utveckling Dialogmöte den 16 november 2015 Hallands, Jönköpings och Västra Götalands län Sjukfrånvarons utveckling Peje Bengtsson, analytiker vid avdelningen för analys och prognos Sid 1 16 november 2015 Dialogmöte

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 Uppdaterade

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Statistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm. Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm. Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Ohälsotal i Stockholm Årsrapport 2014 The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Rapporten behandlar ohälsans utveckling i Stockholms stad i form av ohälsotalet. Ohälsotalet

Läs mer

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 26:3 Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar Fördelning på län och diagnos, 23 25 ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar

Läs mer

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Få ihop text och bild Regeringens åtgärdsprogram Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Försäkringskassans uppdrag och roll Information arbetsgivarverket 1 hösten 2016 Att förebygga sjukfrånvaro Sjukpenningtalet

Läs mer

Statistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm Årsrapport 2013. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm Årsrapport 2013. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Ohälsotal i Stockholm Årsrapport 2013 The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Rapporten behandlar ohälsans utveckling i Stockholms stad i form av ohälsotalet. Ohälsotalet

Läs mer

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 1 (44) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 2 (44) Sammanfattning I juli 2008 ändrades reglerna inom sjukförsäkringen.

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 Uppdaterade siffror

Läs mer

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson Om du blir sjuk och inte kan arbeta Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson mona.ericsson@forsakringskassan.se Sjuklön Sjukpenning Rehabiliteringskedjan Tidsgränser sjukpenning Försäkringskassans

Läs mer

SJUKFÖRSÄKRINGENS UTVECKLING ÖVER TID EN JÄMFÖRELSE MELLAN FÖRSÄKRINGSKASSAN OCH AFA FÖRSÄKRING

SJUKFÖRSÄKRINGENS UTVECKLING ÖVER TID EN JÄMFÖRELSE MELLAN FÖRSÄKRINGSKASSAN OCH AFA FÖRSÄKRING SJUKFÖRSÄKRINGENS UTVECKLING ÖVER TID EN JÄMFÖRELSE MELLAN FÖRSÄKRINGSKASSAN OCH AFA FÖRSÄKRING Ersättning från AFA Försäkring vid arbetsoförmåga på grund av sjukdom Avtalsgruppsjukförsäkring AGS och AGS-KL

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i april 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i april 2011 Blekinge, 13 maj 2011 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i april 2011 Antalet nyanmälda platser ökar kraftigt Under den senaste månaden nyanmäldes 670 1 lediga platser till länets arbetsförmedlingar,

Läs mer

i december 2003 och 2004

i december 2003 och 2004 25:5 Sjukersättning och aktivitetsersättning utbetalade i december 23 och 24 ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Sjukersättning och aktivitetsersättning utbetalade i december 23 och

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010

Läs mer

Förslag till riksdagsbeslut. Anslagstabell. Flerpartimotion

Förslag till riksdagsbeslut. Anslagstabell. Flerpartimotion Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2642 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Förslag till riksdagsbeslut 1.

Läs mer

Hur har fo rva rvsinkomsterna fo ra ndrats mellan 2009 och 2010 fo r de som uppna dde maximal tid i sjukfo rsa kringen det fo rsta halva ret 2010?

Hur har fo rva rvsinkomsterna fo ra ndrats mellan 2009 och 2010 fo r de som uppna dde maximal tid i sjukfo rsa kringen det fo rsta halva ret 2010? 1 (6) Hur har fo rva rvsinkomsterna fo ra ndrats mellan 2009 och 2010 fo r de som uppna dde maximal tid i sjukfo rsa kringen det fo rsta halva ret 2010? Inledning Vid årsskiftet 2009/2010 uppnådde de första

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (DS 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (DS 2015:17) 1 (11) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (DS 2015:17) Sammanfattning När bortre tidsgränsen infördes 2008 var Sveriges extremt långa sjukskrivningstider

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen)

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen) Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen) 1 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Vid årsskiftet

Läs mer

Nya ohälsomått inom sjukförsäkringen

Nya ohälsomått inom sjukförsäkringen Social Insurance Report Nya ohälsomått inom sjukförsäkringen En introduktion till det nya sjukpenningtalet samt nybeviljade sjukersättningar eller aktivitetsersättningar per 1 registrerade försäkrade ISSN

Läs mer

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Psykiatriska diagnoser Korta analyser 2017:1 Försäkringskassan Avdelningen för analys och prognos Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Korta analyser är en rapportserie från Försäkringskassan

Läs mer

Statistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm. Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm. Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Ohälsotal i Stockholm Årsrapport 2015 The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Rapporten behandlar ohälsans utveckling i Stockholms stad i form av ohälsotalet. Ohälsotalet

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Lågt och stabilt? Socialförsäkringsrapport 2015:2. Indikatorer på politisk måluppfyllelse inom sjukförsäkringsområdet. Social Insurance Report

Lågt och stabilt? Socialförsäkringsrapport 2015:2. Indikatorer på politisk måluppfyllelse inom sjukförsäkringsområdet. Social Insurance Report Social Insurance Report Lågt och stabilt? Indikatorer på politisk måluppfyllelse inom sjukförsäkringsområdet ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan Analys och prognos Christina Olsson

Läs mer

Arbetsmarknadsläget augusti 2013

Arbetsmarknadsläget augusti 2013 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form

Läs mer

Ohälsotalet för män och kvinnor i åldern 16-64 år, 2007 Adress Telefon e-post USK Telefax Webb.plats

Ohälsotalet för män och kvinnor i åldern 16-64 år, 2007 Adress Telefon e-post USK Telefax Webb.plats STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-067X SOCIALA FÖRHÅLLANDEN S 2008:15 Ohälsotal i Stockholm 2007 Ohälsotalet fortsätter att minska Pernilla Melin 2008-12-17 Tel: 508 35 043 Ohälsotalet fortsätter

Läs mer

Sociala Förhållanden: 2011:10 2011-11-18 Eva Andersson 08-613 08 52

Sociala Förhållanden: 2011:10 2011-11-18 Eva Andersson 08-613 08 52 STATISTIK OM STHLM Sociala Förhållanden: OHÄLSOTAL I STOCKHOLM 2010 2011:10 2011-11-18 Eva Andersson 08-613 08 52 Ohälsotal 2010 FÖRORD Rapporten behandlar ohälsans utveckling i Stockholms stad i form

Läs mer

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05

Läs mer

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM Försäkringskassan IKEM Sid 1 November 2016 IKEM Regeringen har gett Försäkringskassan uppdraget att bidra till att nå ett sjukpenningtal på högst nio dagar vid utgången av år 2020 bidra till att sjukskrivningarna

Läs mer

Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009

Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009 Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009 Jonas Krantz, Områdeschef LFC Sollentuna SSF September 2009 Sida 1 Största förändringen i sjukförsäkringen på 17 år Trädde i kraft den 1 juli 2008 respektive

Läs mer

STATISTIK OM STOCKHOLM. SOCIALA FÖRHÅLLANDEN Ohälsotal i Stockholm 2011

STATISTIK OM STOCKHOLM. SOCIALA FÖRHÅLLANDEN Ohälsotal i Stockholm 2011 STATISTIK OM STOCKHOLM SOCIALA FÖRHÅLLANDEN Ohälsotal i Stockholm 2011 FÖRORD Rapporten behandlar ohälsans utveckling i Stockholms stad i form av ohälsotalet. Ohälsotalet är ett mått på utbetalda dagar

Läs mer

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson Om du blir sjuk och inte kan arbeta Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson mona.ericsson@forsakringskassan.se Sjuklön Sjukpenning Rehabiliteringskedjan Tidsgränser sjukpenning Övriga förmåner

Läs mer

Budgetpropositionen för 2012

Budgetpropositionen för 2012 Budgetpropositionen för 2012 Budgetpropositionen för 2012 - förslagen på socialförsäkringsområdet Anna Pettersson Westerberg Innehåll Översynen av sjukförsäkringsreformen Förtroendet för socialförsäkringen

Läs mer

Analys av sjukfrånvarons variation

Analys av sjukfrånvarons variation Analys av sjukfrånvarons variation - Väsentliga förklaringar till upp- och nedgång över tid Peje Bengtsson Patric Tirmén Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan Peje Bengtsson & Patric Tirmén

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2015

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2015 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2015 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

- en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen

- en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen 1 (14) Hur försörjer man sig? - en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan

Läs mer

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 2003 och 2004

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 2003 och 2004 25:6 Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 23 och 24 Diagnosfördelning ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 23 och

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Svar på begäran om yttrande om vissa ändringar i sjukförsäkringen

Svar på begäran om yttrande om vissa ändringar i sjukförsäkringen 1(5) Datum Diarienummer 2011-06-16 2011-99 Er referens 120-2867-2010/11 Enhetschef Dan Ljungberg 08-58 00 15 21 dan.ljungberg@inspsf.se Socialförsäkringsutskottet Sveriges riksdag 100 12 Stockholm Svar

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2014 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Stockholm, september månad 2014 Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014 Inskrivna arbetslösa i Uppsala län augusti 2014

Läs mer

Företagsamheten Hallands län

Företagsamheten Hallands län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 s län s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

2006:5. Sjukskrivna arbetssökande ISSN 1652-9863

2006:5. Sjukskrivna arbetssökande ISSN 1652-9863 2006:5 Sjukskrivna arbetssökande ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Sjukskrivna arbetssökande Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan Försäkringsdivisionen Enheten för statistik

Läs mer

SPV styrelsemöte nr Pensionsavgångar inom statsförvaltning Statistikrapport 2016

SPV styrelsemöte nr Pensionsavgångar inom statsförvaltning Statistikrapport 2016 SPV styrelsemöte nr 3-16 Bilaga 12a Pensionsavgångar inom statsförvaltning Statistikrapport 2016 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Företagsamheten Västernorrlands län

Företagsamheten Västernorrlands län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Västernorrlands län Västernorrlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västernorrlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete Foto: Mattias Ahlm Effektiv väg tillbaka till arbete Våra socialförsäkringssystem ska handla om att rätt ersättning ska gå till rätt person. De ska vara robusta och hålla in i framtiden och de ska sätta

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

Företagsamheten 2014 Uppsala län

Företagsamheten 2014 Uppsala län Företagsamheten 2014 län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Företagsamheten Kalmar län

Företagsamheten Kalmar län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 län län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling... 6 Företagsamheten

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västernorrlands län

Företagsamheten 2014 Västernorrlands län Företagsamheten 2014 Västernorrlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västernorrlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västernorrlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

2005:7. Assistansersättning åren 2000 2004 ISSN 1652-9863

2005:7. Assistansersättning åren 2000 2004 ISSN 1652-9863 25:7 Assistansersättning åren 2 24 ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Assistansersättning åren 2 24 Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan Försäkringsdivisionen Enheten för statistik

Läs mer

PM: Sjukfrånvaro uppdelat på bransch och sektor

PM: Sjukfrånvaro uppdelat på bransch och sektor 2017-09-21 PM: Sjukfrånvaro uppdelat på bransch och sektor Sammanfattning I redovisningen nedan jämförs sjukfrånvaron inom hälso- och sjukvård, som drivs av landsting respektive privata aktörer samt utbildning

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Planerade analysrapporter

Planerade analysrapporter 2016-12-05 1 (5) Planerade analysrapporter Försäkringskassans avdelning för Analys och prognos producerar olika kunskapsunderlag. Exempelvis tar avdelningen fram statistik, besluts- och ledningsstödsinformation

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, oktober 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, oktober 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, oktober 2016 För elfte månaden i rad så faller arbetslösheten i länet då

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Företagsamheten 2014 Kalmar län

Företagsamheten 2014 Kalmar län Företagsamheten 2014 Kalmar län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Kalmar län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Kalmar län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Beskrivning av sjuktalets utveckling

Beskrivning av sjuktalets utveckling 9,0 - Kraftsamling Sörmland Beskrivning av sjuktalets utveckling Peje Bengtsson, analytiker Försäkringskassan Sid 1 November 2016 Kraftsamling Sörmland Sjukskrivningarna 1970-2015 Sid 2 November 2016 Kraftsamling

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

Färre sjukskrivningar och fler arbetade timmar

Färre sjukskrivningar och fler arbetade timmar Färre sjukskrivningar och fler arbetade timmar Sjukfrånvaron har aldrig varit så låg som nu bland företagen som ingår i Svenskt Näringslivs tidsansvändningsstudie. Nedgången märks också i SCB:s mätningar,

Läs mer

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 Landstingskontoret Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 1 Landstingskontoret 2002-05-17 Avd för Arbetsgivarfrågor Jannike Wenke, tfn 08-737 51 54 Mats Perming, tfn

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 2012-03-13 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 Arbetsmarknadens läge Efterfrågan på arbetskraft är fortsatt hög i Stockholms län. Totalt anmäldes under februari

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län mars månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län mars månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län mars månad 2015 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade 1

Läs mer

Ekonomisk trygghet. 10 vid sjukdom och funktionsnedsättning

Ekonomisk trygghet. 10 vid sjukdom och funktionsnedsättning Ekonomisk trygghet 10 vid sjukdom och funktionsnedsättning Förslag till statens budget för 2017 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Innehållsförteckning Tabellförteckning... 5 Diagramförteckning...

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Hallands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Hallands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Hallands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Hallands län... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Kronobergs län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Kronobergs län februari 2012 Företagsamheten 2012 Kronobergs län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Kronobergs län... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering

Läs mer

Vi är Försäkringskassan

Vi är Försäkringskassan Vi är Försäkringskassan www.forsakringskassan.se Sid 1 April 2016 Om Försäkringskassan Film? https://youtu.be/cu8xiyvt394 Sid 2 April 2016 Om Försäkringskassan Vårt uppdrag Vårt uppdrag är att utreda,

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 2013-09-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 Något minskad omsättning till arbete i augusti men fortfarande högre nivå än i riket Under augusti påbörjade drygt

Läs mer

Nej till sjukpenning Vad hände sen?

Nej till sjukpenning Vad hände sen? Social Insurance Report Nej till sjukpenning Vad hände sen? ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Christina Olsson Bohlin 08-786 95 83 christina.olsson.bohlin@forsakringskassan.se

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av augusti 2010 faktaunderlag

Arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av augusti 2010 faktaunderlag Sida: 1 av 5 Dnr: Datum: 2010-09-13 Arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av augusti 2010 faktaunderlag 1 863 fick jobb Under augusti påbörjade 1 863 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Företagsamheten Dalarnas län

Företagsamheten Dalarnas län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 s län s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 4 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...

Läs mer

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 1 (26) Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 2 (26) Bilaga 1- studiens frågeformulär I bilaga 7 redovisas hur varje målgrupp besvarar kunskapsfrågorna.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016 Utrikes födda kommer ut i arbete Av samtliga personer som var inskrivna på

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av december månad 2010

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av december månad 2010 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 17 januari 2011 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av december månad

Läs mer

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Stockholm, juli månad 2014 Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli 2014 Inskrivna arbetslösa i Uppsala län juli 2014 9 285 (5,5

Läs mer

Sammanfattning 2016:2 Hälsa och arbetsförmåga

Sammanfattning 2016:2 Hälsa och arbetsförmåga Sammanfattning En obligatorisk, allmän och enhetlig sjukförsäkring lik den svenska har både för- och nackdelar. En fördel är att alla oavsett risk och behov ges inkomstskydd vid arbetsoförmåga till följd

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Kraftig ökning av antalet som fått arbete Under februari påbörjade 800 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Blekinge

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 2012 oktober 202 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 202 Arbetsmarknaden i Uppsala län stabil trots tecken på försvagning Uppsala län fortsätter att ha landets lägsta

Läs mer

Välkommen! Informationsmöten Regeländringar i sjukförsäkringen Arbetsgivare. PDF created with pdffactory trial version

Välkommen! Informationsmöten Regeländringar i sjukförsäkringen Arbetsgivare. PDF created with pdffactory trial version Välkommen! Dagens möte Regeländringar i sjukförsäkringen hur påverkar det dig som arbetsgivare Nya effektiva samverkansformer mellan Försäkringskassan och dig som är arbetsgivare presentation av nya kontaktvägar

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, januari 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, januari 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, januari 2016 Färre personer gick till arbete Antalet personer som gått till

Läs mer